TEKNISK BESKRIVNING (TB) TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR SANERINGSÅTGÄRDER PÅ JÄRNSÅGEN 3 OCH DEL AV JÄRNSÅGEN 4 I TROLLHÄTTAN

Transkript

1 TROLLHÄTTANS KOMMUN Järnsågen sanering UPPDRAGSNUMMER (TB) TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR SANERINGSÅTGÄRDER PÅ JÄRNSÅGEN 3 OCH DEL AV JÄRNSÅGEN 4 I TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ HANS BJÖRKMAN LASSE NILSSON JAN NILSEN repo001.docx

2 repo001.docx Sweco Södergatan 1 SE Vänersborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Hans Björkman Hydrogeolog Vänersborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) hans.bjorkman@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Orientering Bakgrund Uppdraget Avgränsningar Höjdsystem Översiktskarta 2 2 Historik 3 3 Klorerade lösningsmedel 5 4 Hydrogeologiska förhållanden Topografi Jordarter Berggrund Spricksystem i berggrunden Sprickmätningar Grundvatten Geotekniska förhållanden 11 5 Beskrivning av föroreningssituationen Allmänt Utförda undersökningar Tidigare undersökningar Nu utförda undersökningar Föroreningar i jord Föroreningar i grundvatten Undersökningar inom Järnsågen Undersökning av omgivande brunnar Föroreningar i dag- och spillvatten Resultat 23 6 Motiv för saneringsåtgärder 26 7 Kapacitetester av bergbrunnar Allmänt Brunnsinventering Kapacitetstester Energibrunn på Järnsågen 3 (Js3 energi) 28 repo001.docx

4 7.3.2 Dricksvattenbrunn (Js3 drick) Undersökningsbrunn Åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål Åtgärdsmål jord Åtgärdsmål grundvatten 36 9 Planerade saneringsåtgärder Projektbeskrivning Schakt av förorenad jord Grundvatten/dagvatten vid schaktarbete Metod Bedömd påverkan Termisk behandling av källområde i berg Metod Bedömd påverkan på grundvattennivån Reduktiv deklorering av plym samt polering i källområde Övervakad naturlig självsanering (ÖNS) Kostnader Förslag till kontrollprogram Före saneringsåtgärder Under saneringsarbetets genomförande Efter saneringen Lång tid efter saneringen (ÖNS) Referenser 50 Bilagor T1. Markteknisk undersökningsrapport (MUR). T2. Bedömning av sättningar vid grundvattensänkning. repo001.docx

5 1 Orientering 1.1 Bakgrund På fastigheten Järnsågen 3 i stadsdelen Halvorstorp i Trollhättan låg tidigare en kemtvätt. Spill och läckage av klorerade lösningsmedel (CVOC) har förorenat mark och grundvatten. Trollhättans kommun har genomfört ett antal undersökningar av fastigheten med omgivningar och det har beslutats att fastigheten skall saneras, något som bekostas med statliga medel. Åtgärderna omfattar bland annat grundvattenavledning vilket är tillståndspliktig vattenverksamhet. Trollhättans kommun önskar att samtidigt söka tillstånd även för andra planerade åtgärder som ingår i saneringen. 1.2 Uppdraget Sweco Environment AB har av Trollhättans kommun fått i uppdrag att upprätta en teknisk beskrivning (TB) och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för saneringsåtgärderna. Tillståndsansökan upprättas av adv Rickard Hulling, Stangdell & Wennerqvist i Göteborg. 1.3 Avgränsningar Tillståndsansökan omfattar: 1.4 Höjdsystem Sanering av jord genom schakt inom spont, mindre områden utanför spont samt ledningar och ledningsgravar. Avledning av grundvatten för att sänka grundvattennivån under schaktbotten. Avledning av dag- och grundvatten vid länshållning av schakt. Termisk behandling av förorenad berggrund/berggrundvatten i källområdet. Behandling av förorenat berggrundvatten genom reduktiv deklorering. Samtliga höjdbestämningar har utförts med noggrann GPS i höjdsystem Rh2000. Noggrannheten kan anges till ±1,5 cm i z-led och är bättre i x,y-led. Koordinatsystem är Sweref (50) repo001.docx

6 1.5 Översiktskarta Fastigheten Järnsågen 3 ligger i stadsdelen Halvorstorp i nordöstra Trollhättan, se Figur 1. Figur 1. Översiktskarta. 2 (50) repo001.docx

7 2 Historik En plan över de tidigare verksamheterna på fastigheten framgår av Figur 2. Figur 2. Tidigare verksamheter på fastigheten Järnsågen 3. Verksamheten på fastigheten i sammanfattning: Kemtvättverksamheten startade i början av 1950-talet och avslutades Ca 20 personer var anställda. Enligt tidigare anställda användes PCE (tetrakloreten) som kemtvättvätska. I början fanns en stor kemtvättmaskin i den sydöstra delen av byggnaden. I ett senare skede flyttades tvättmaskinen till den västra delen av byggnaden. Sannolikt fanns lokala lösningar på vatten och avlopp till början i av 1960-talet då kvarteret norr om Tunhemsvägen exploaterades och området försågs med kommunalt avlopp och vatten. Det är oklart var den gamla kommunala grundvattentäkten låg. Det finns muntliga uppgifter om att den kan ha legat ca 300 m söder om Järnsågen. Det var en bergbrunn som sannolikt borrades på 1950-talet eftersom många privata brunnar hade dålig kapacitet. Brunnen togs ur bruk innan kommunsammanslagningen Innan anslutningen till VA-nätet uttogs dricksvatten sannolikt från en schaktbrunn/bergbrunn i fastighetens nordvästra hörn. Avloppet leddes troligen i början till ett dike söder om fastigheten för att därefter under en kortare tid ledas norrut 3 (50) repo001.docx

8 till Tunhemsvägen. Diket kulverterades i början av 1960-talet och avloppet anslöts avloppet till VA-nätet i Björkvägen i väster. Uppgifter om hantering av tvättkemikalier har inte gått att finna. F d anställda antyder dock att avfall mm hanterades på baksidan (söder om byggnaden). På fastigheten fanns en bensinstation från början av 1960-talet fram till Bensinstationen undersöktes och sanerades genom SPIMFABs försorg Under 1980-talet användes fastigheten för snickeri, plåtslageri samt kontor för ett bevakningsföretag köptes fastigheten och användes som bostadshus fram till 2013 då det revs. Köparna är fortfarande fastighetsägare. 4 (50) repo001.docx

9 3 Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel (CVOC) har använts inom industrin sedan lång tid tillbaka men de flesta är i dag förbjudna. I kemtvättar har huvudsakligen tetrakloreten (PCE) använts. PCE bryts ned genom deklorering till ett antal nedbrytningsprodukter, se Tabell 1. Det finns även andra klorerade lösningsmedel som ger upphov till nedbrytningsprodukter. 1,2- DCA och 1,1-DCE är ned brytningsprodukter till 1,1,2-trikloretan. De huvudsakliga exponeringsvägarna för CVOC är inandning, oralt intag eller hudkontakt. Livsmedelsverket har satt gränsvärden för PCE och TCE i grundvatten som används som dricksvatten. Inandning är den mest troliga exponeringsvägen. CVOC är flyktigt och den största risken är att halten i inomhusluft ökar vid gasavgång från jord eller grundvatten under en byggnad. Höga koncentrationer av CVOC i inandningsluften kan ge upphov till effekter på det centrala nervsystemet i form av yrsel, huvudvärk och medvetslöshet beroende på grad och tid för exponering. Inandning av CVOC kan också ge upphov till bedövande eller narkotiska effekter och irritation på luftvägarna. Vid mycket höga koncentrationer kan exponering leda till plötslig medvetslöshet. Akut exponering av mycket höga koncentrationer av TCE och PCE kan också leda till irreversibla förändringar i leverfunktion och till effekter på njuren. Hudexponering leder till hudirritation, ögonirritation och effekter på slemhinnor. Inom den grupp som ingår i CVOC finns det mycket stor variation vad gäller cancerframkallande effekter. Detta är väldokumenterat för vinylklorid (VC) medan andra ämnen anses vara potentiellt cancerframkallande/mutagena. Klorerade lösningsmedel (CVOC) namnges ofta genom vedertagna förkortningar, se Tabell 1. Dessa förkortningar använts i fortsättning i tabeller där analysresultat redovisas. Tabell 1. Klorerade kolväten och dess förkortningar. Ämne Förkortning Användning Tetrakloreten PCE Nedbrytning Kemtvätt Trikloreten TCE Metallavfettning Cis-1,2-dikloreten Trans-1,2-dikloreten Kloreten, vinylklorid cdce tdce VC Eten 1,1-dikloreten 1,1-DCE 1,2-dikloretan 1,2-DCA Råvara till PVC 1,1,2-trikloretan 1,1,2-TCA 5 (50) repo001.docx

10 4 Hydrogeologiska förhållanden 4.1 Topografi Stadsdelen Halvorstorp är småkuperad och faller från ca +50 i den södra delen till +40 i den norra delen. Fastigheten Järnsågen 3 ligger på höjden ca Jordarter Enligt SGUs jordartskarta består området av berg i dagen med mellanliggande partier av lera. Det finns områden med morän, se Figur 3. Figur 3. Berg i dagen markeras med rött. Gula områden markerar lera och ljusblå morän. Skruvborrningar och trycksonderingar inom Järnsågen 3 visar att lagerföljden består av 0,5-1 m fyllning i de centrala delarna kring byggnaden, ca 2-3 meter torrskorpelera och därunder 1 5 m lera. Geotekniska undersökningar visar att silt förekommer i leran. Ungefär hälften av borrningarna visar på förekomst av några centimeter några decimeter sandig morän/ sand på berget. 6 (50) repo001.docx

11 4.3 Berggrund Enligt SGUs berggrundskarta består berggrunden av intrusiva bergarter som granit, granodiorit, monzonit m m, se Figur 3. I bl a Halvorstorp förekommer slättberg. Detta utgör det subkambriska peneplanet på vilket de sedimentära bergarterna på Halle- och Hunneberg vilar. Peneplanet är en erosionyta och förekommer ofta som ett flackt golv på flera håll i Trollhättan. Överytan är relativt okrossad med begränsad mängd sprickor. En karta över bergets överyta har tagits fram genom att använda resultat från borrningar i jord som nått till fast botten samt uppgifter från undersökningsborrningar och andra befintliga bergbrunnar, se Figur 4. Av figuren framgår att berget faller från söder mot norr inom fastigheten. Figur 4. Bergets överyta i meter under markytan som ligger på ca 44,7. 7 (50) repo001.docx

12 4.4 Spricksystem i berggrunden Sveriges berggrund är genomsatt av ett regelbundet sprickmönster. Den huvudsakliga transporten av grundvatten sker i bergssprickor. Mellanliggande bergplintar kan betraktas vara mer eller mindre täta. Enligt SGUs berggrundskarta är de dominerande sprickriktningarna i området: N20º-35ºE N70º-80ºW N25ºW N50ºW Sprickriktningarna framgår av berggrundkartan, se Figur 5. Figur 5. SGUs regionala bergrundskarta nedladdad från hemsidan. Sprickriktningar markeras med streckade linjer. 8 (50) repo001.docx

13 4.5 Sprickmätningar För att med i detalj undersöka sprickornas stupning och strykning har hällkartering utförts på 6 berghällar kring Järnsågen 3. Det framgår att sprickor med strykning ca N 40ºW (320º) är vanligast förekommande. De flesta hällarna är flathällar som inte ger möjlighet till stupningsmätningar. Enstaka mätningar har dock kunnat göras, se Tabell 2. Tabell 2. Uppmätta sprickors strykning och stupning. Strykning Stupning N20ºE (20º) 70ºE N30ºE (30º) 70ºW N60ºE (60º) 90º N80ºE (80º) 65ºS, 70ºW N25ºW (335º) 75ºE N50ºW (290º) 80ºE N60ºW (300º) 90º N80ºW (280º) 4.6 Grundvatten Grundvattnet transporteras i huvudsak i större sprickor i berget. Brunnar med höga kapaciteter har kontakt med större sprickzoner. Brunnar med liten kapacitet är däremot belägna i mellanliggande, tätare bergplintar. Genom att studera kapaciteten hos olika brunnar är det ofta möjligt att avgöra vilka sprickriktningar som utgör största risken för spridning av förorening. För att få en uppfattning om kapaciteten hos borrade brunnar i närområdet har information inhämtats från SGUs brunnsarkiv. I Figur 6 har brunnars kapacitet plottas på den geologiska kartan. I lägre liggande områden mellan de rödmarkerade bergplintarna är berget ofta mer sprickigt och inlandsisen har därför kunnat erodera mellanliggande områden. De största, regionala sprickzonerna är de med samma riktning som Göta älv, N30ºE. Kartering av hällar visar att en annan sprickriktning är de som är mest förekommande. Dessa kan dock vara små och inte ha någon större vattenförande förmåga, detta är dock oklart. 9 (50) repo001.docx

14 Figur 6. Tolkade sprickriktningar. Vita siffror markerar hällar som sprickkarterats. Angivna kapaciteter i l/h. I figuren har en tolkning av dominerande sprickriktningar gjorts. Tolkningen utgår från de lineament som tolkats av SGU, hällkartering, geokartan samt brunnskapaciteter. Fler sprickriktningar finns men de bedöms vara av mindre betydelse. Grundvattnets transportriktning i både berg och jord är i huvudsak riktad mot norr, se Figur (50) repo001.docx

15 Figur 7. Grundvattennivåer i berg (blått) och i jord (grönt) Transportriktningen är i stort mot norr i både jord och berg. 4.7 Geotekniska förhållanden Utförda geotekniska undersökningar inom fastigheten redovisas i "Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR Geoteknik), Sanering Järnsågen 3" i bilaga T1 och sättningsberäkningar i Bedömning av sättningar vid grundvattensänkning i bilaga T2. Sammanfattningsvis visar rapporterna följande: Jordlagerföljden utgörs till största delen av lera som via ett tunt friktionsjordlager vilar på berg. Djupet till berg bedöms inom närområdet variera mellan 0 och 10 m. Leran är av torrskorpekaraktär de översta 2-3 m. I leran finns inslag av såväl växtrester som silt och densiteten är omkring 1,7 t/m 3. Leran har en naturlig vattenkvot kring 60% och sensitiviteten har uppmätts till mellan Konflytgränsen varierar mellan 53% och 59% i upptagna prover. Lerans skjuvhållfasthet, korrigerad m.a.p. konflytgränsen, är omkring 26 kpa. Grundvattennivån ligger ca 1 m under markytan och portrycksnivån i leran antas öka hydrostatiskt. Utvärderade förkonsolideringstryck tyder på att leran är överkonsoliderad med kpa, vilket innebär att leran tål en del tillkommande belastning utan att konsolderingssättningar uppstår. 11 (50) repo001.docx

16 Laboratorieförsök visar att det uppmätta förkonsolideringstrycket inte överstigs vid en grundvattensänkning på 5 m. Det kommer därför teoretiskt inte att uppkomma några konsolideringssättningar utan endast momentana elastiska sättningar vid den planerade grundvattensänkningen. Sättningar i storleksordningen 5 cm kan dock vara att förvänta vid ogynnsamma förhållanden (stora lerdjup) men troligtvis kommer sättningarnas storlek maximalt att uppgå till 2-3 cm för fastigheter belägna ca 50 m från saneringsområdet. Risken för sättningar avtar med ökande avstånd från schakten. Tidigare, före det kommunala VA-nätet, försörjdes Halvorstorp med vatten från den kommunala vattentäkten i berg ca 300 meter söder om Järnsågen 3. Detta uttag skapade en grundvattensänkning på samma sätt som den planerade länshållningen i schakten. Det finns inga uppgifter om uttagets storlek men detta kan ha varit betydande vilket innebär relativt stor avsänkning kring uttagsbrunen men även i området i stort. Detta ger då en belastning på leran som blir förkonsoliderad och sättningar har redan utbildats, åtminstone delvis. 12 (50) repo001.docx

17 5 Beskrivning av föroreningssituationen0 5.1 Allmänt Det finns ett stort antal undersökningar av föroreningssituationen på Järnsågen 3 samt i omgivningen. Undersökningarna redovisas i separata rapporter. I denna TB sammanfattas relevanta resultat för att ge en bild av föroreningssituationen och de geohydrologiska förhållandena. Vår ambition är att det tekniska underlaget i denna TB bedöms vara tillräckligt. För ytterligare detaljerad information hänvisas till de olika rapporterna som vid behov kan tillfogas TB som bilagor. 5.2 Utförda undersökningar Tidigare undersökningar Tidigare har följande undersökningar utförts på fastigheten: Miljöteknisk undersökning av nedlagd bensinstation/kemtvätt. Sandström Miljö & Säkerhetskonsult, Förstudie. Sweco Viak, Huvudstudie. Envipro, Utökad huvudstudie. Structor, Nu utförda undersökningar Inom ramen för att upphandla saneringsentreprenad och för tillståndsansökan har ytterligare undersökningar utförts, främst med syfte att avgränsa föroreningen i jord och grundvatten. Provtagning för att avgränsa föroreningen i jord. Undersökningar för att avgränsa föroreningen i berg. Kapacitettest av 3 undersökningsbrunnar för att undersöka bergets hydrauliska egenskaper. Vattenprovtagning i omkringliggande, privata brunnar i jord och berg. Analys av inomhusluft i närliggande fastigheter. Geoteknisk undersökning inom fastigheten. 13 (50) repo001.docx

18 5.3 Föroreningar i jord Inom detta uppdrag har 35 skruvprovtagningar utförts. Analyser har utförts som samlingsprov på varje meter, totalt har 172 analyser utförts med avseende på klorerade lösningsmedel. Syftet med provtagningarna har främst varit att avgränsa föroreningsen i plan och djup. I tidigare undersökningar har ytterligare 32 skruvprovtagningar samt 5 RotoSonicborrningar utförts. Analyser av klorerade lösningsmedel har då utförts på 1 eller flera nivåer i varje borrhål. Figur 8. Samtliga borrpunkter där prover uttagits på ytlig jord 0-2 meters djup. Röd fyllning markerar borrhål med halter över föreslagna åtgärdsmål. Angivna halter (mg/kg TS) avser den högsta uppmätta halten summa CVOC i respektive borrhål. I Figur 8 redovisas borrpunkter där analyser utförts i ytlig jord 0-2 meter under mark och i Figur 9 borrpunker där analyser utförts på djupjord på mer än 2 meters djup. 14 (50) repo001.docx

19 Figur 9. Samtliga borrpunkter där prover uttagits på djupjord >2 meters djup. Röd fyllning markerar borrhål med halter över föreslagna åtgärdsmål. Angivna halter (mg/kg TS) avser den högsta uppmätta halten summa CVOC i respektive borrhål. Resultaten visar att det framför allt finns mycket höga halter CVOC under och kring den gamla kemtvätten. Mängden klorerade lösningsmedel i jord har beräknats till 800 kg. 15 (50) repo001.docx

20 5.4 Föroreningar i grundvatten Undersökningar inom Järnsågen 3 Inom fastigheten finns sedan tidigare 2 brunnar i berg; en 150 m djup energibrunn som borrades 2001 (Js3_energi) samt en 19 meter djup dricksvattenbrunn i berg som borrades inuti en schaktbrunn, sannolikt på 1950-talet (Js3_dricks). Inom detta projekt har totalt 24 undersökningsbrunnar i berg borrats, vissa till flera nivåer i samma punkt ( ), se Figur 11. Samtliga undersökningsbrunnar är utförda som ODEX-brunnar i dimension 137 mm genom jord och därefter som hammarborrning i dimension 115 mm i berg. Undersökningsbrunnarna är gradade grader. Undersökningsbrunnarna borrades med det huvudsakliga syftet att avgränsa föroreningen i berg, det s k källområdet där fri fas klorerade lösningsmedel finns eller har funnits. Eftersom berg ofta är mer sprickigt i ytan är det sannolikt att största mängden förorening finns i bergets övre del. Därefter avtar vanligen sprickigheten och mängden förorening avtar. För att undersöka föroreningshalten på olika nivåer utfördes borrningarna med den metodik som visas i Figur 10. Figur 10. Metodik för avgränsning av föroreningen i berg. 16 (50) repo001.docx

21 Den första nivån är försedd med filter mellan 0-4 meter under bergytan och ger möjlighet att provta grundvatten i bergets övre del och eventuellt det vatten som läcker in från ovanliggande jordlager. Dessa brunnar betecknas xxxx-1 i figurerna. Den andra nivån är fodersatt ned till 5 meter under berg och med ca 10 meter öppet hål, betecknas xxxx-2. Den tredje nivån är fodersatt ned till 16 meter under berg och därefter ca 15 meter öppet hål, betecknas xxxx-3. Grundvattnet i brunnarna har provtagits och analyserats med avseende på klorerade lösningsmedel vid ett flertal tillfällen. Analyser tagna ca 1,5 timme efter avslutad borrning indikerar förekomst av fri fas PCE i eller i omedelbar närhet till , 1308, och I flera andra undersökningsbrunnar är också halterna mycket höga, se Figur 11. Figur 11. Undersökningsbrunnar i berg inom fastigheten. Under respektive brunn anges halten PCE+TCE i december 2013, ca 1,5 vecka efter borrning. Röd markering indikerar betydande halter. Enhet: µg/l. 17 (50) repo001.docx

22 Det har utförts en stor mängd analyser av CVOC i berggrundvatten. Ett urval av dessa redovisas i Tabell 3. I tabellen redovisas halten PCE och dess nedbrytningsprodukter. Dessa är analysresultat från vattenprover tagna , ca 1,5 vecka efter avslutad borrning. Som jämförelse kan nämnas att den maximala lösligheten av PCE i vatten är ca µg/l. Tabell 3. Halter av klorerade lösningsmedel i grundvatten i berg. Endast halter som överskrider rapporteringsgränsen redovisas. Enhet µg/l. Jämförvärden utgörs av gränsvärde för dricksvatten utfärdade av Livsmedelsverket och WHO. Ämne Jämförvärden Ubr SLV WHO Djup under bergyta (m) PCE TCE pce+tce cdce tdce ,6 c+t VC ,5 Det kan konstateras att det finns mycket höga halter klorerade lösningsmedel i berggrunden. Ett källområde i berg har avgränsats i plan, se Figur 15. Mängden föroreningar i berggrundvattnet är mycket vanskligt att bedöma och förenat med stor osäkerhet. Detta beror främst på att spricksystemens storlek inte går att uppskatta utan mer ingående undersökningar. Med ledning av den framräknade magasinskoefficienten, areal och genom att ansätta fyllnadsgraden av fri fas i sprickorna på olika djup ned till 15 meter kan mängden beräknas till maximalt 1000 kg. Om sprickorna istället endast innehåller förorenat grundvatten med de medelhalter analyserna ger uppgår mängden till 2 kg. Spannet är således mycket stort, kg. Vår bedömning är att mängden CVOC i berggrunden uppgår till storleksordningen kg. 18 (50) repo001.docx

23 5.4.2 Undersökning av omgivande brunnar Analyser av jordgrundvatten har utförts vid olika tillfällen i observationsbrunnar inom Järnsågen 3 samt i omkringliggande privata brunnar i jord. Analysresultaten i Figur 12 är från olika analystillfällen men ger sannolikt en god bild av föreningssituationen i jordgrundvattnet. Figur 12. Halter summa CVOC i grundvatten jord anges under respektive brunn. Halter i µg/l. Figuren visar att det främst är inom de centrala delarna av fastigheten jordgrundvattnet är starkt påverkat. Strax norr om fastigheten är halten måttlig och avtar. Mot öster är halten låg. Halten CVOC har även analyserats i berggrundvatten vid ett flertal tillfällen i kringliggande privata brunnar, se Figur (50) repo001.docx

24 Figur 13. Summa CVOC i omgivande bergbrunnar. Denna analys är från Redovisad halt på Järnsågen 3 är ett medelvärde av provtagningar på olika djup i energibrunnen. I källområdet på fastigheten uppgår halten PCE+TCE i andra undersökningsbrunnar till som mest ca µg/l. Det kan konstateras att halten klorerade lösningsmedel i ytligt berggrundvatten är mycket hög inom fastigheten Järnsågen 3 men avtar markant utanför fastigheten. I omgivande brunnar är halten måttlig och överskrider gränsvärdet för dricksvatten (PCE+TCE = 10 µg/l) i storleksordningen 4-30 ggr dricksvattennormen. 5.5 Föroreningar i dag- och spillvatten Provtagning och analys av CVOC i dag- och spillvattenledningar har utförts vid totalt 3 tillfällen 2009 och Provtagningspunkterna framgår av Figur (50) repo001.docx

25 Figur 14. Provtagningspunkter i dag- och spillvattensystemet utanför Järnsågen 3. Analysresultaten redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Analysresultat Enhet µg/l. Symbolen - anger att inget dagvatten fanns vid tillfället. Spill 1 Spill 2 Dag 1 Dag 2 Drän 1 SLV WHO Tillfälle Ämne PCE 77,9 4,4 16,9 0,5-0, pce+tce TCE 19,3 2,2 1,8 0,3-0, ,4 cdce 56,2 4,7 10,3 0,6-0, c+t tdce 0,99 < 0,18 < - < - - 1,7 VC 4,3 1,6 <1 <1 - < - - 3,7 0,5 1,1-DCE 0,2 < < < - < - - 0,5 1,2-DCA 34,5 2 6,3 < < Triklormetan 5,5 0,6 2,1 1, MTBE 0,3 < - < - - < 21 (50) repo001.docx

26 Tabell 5. Analysresultat Enhet µg/l. Ämne S1 S2 D1 D2 SLV WHO PCE < < 0, pce+tce TCE < < 0,2 66 cdce < < 0, c+t tcde < < < 1 VC < < < 7 0,5 Det kan konstateras att det finns klart förhöjda halter CVOC i spillvattnet samt i en dräneringsledning från Järnsågen 3 till dagvattensystemet. Periodvis är även halten CVOC klart förhöjd i dagvattensystemet. Det är tydligt att förorenat vatten från Järnsågen 3 läcker in i både dag- och spillvattensystemet. Efter slutförd sanering kommer halterna att minska i både dag- och spillvatten. 22 (50) repo001.docx

27 5.6 Resultat För att grafiskt åskådliggöra geologi, föroreningssituation och spridningsvägar inom fastigheten har en konceptuell modell tagits fram, se Figur 15. Figur 15. Konceptuell modell i plan. Gränser skall ses som schematiska för att åskådliggöra föroreningssituationen i stort. Sponten kan komma att få en något annorlunda dragning. Geohydrologiska förhållanden och föroreningssituationen i sammanfattning inom Järnsågen 3: 1. Jordlagren består av någon-några meter torrskorpelera på lera som ligger på berget. I området kring den f d byggnaden finns 0,5-1 meter fyllning. Sannolikt förekommer mer siltiga skikt i leran. I de centrala delarna kring byggnaden finns någon meter fyllnadsmaterial på leran. På berget finns några cm några dm morän eller sand i ungefär hälften av utförda borrpunkter. 23 (50) repo001.docx

28 2. Bergets överyta ligger ca 2-10 meter under markytan och sluttar mot norr. 3. Bergborrningar visar att den övre delen av berget, ned till 0,5-1,5 m under bergytan, endast är något uppsprucket och innehåller sannolikt mindre mängd förorening jämfört med ovanliggande jord bergbrunnar har försetts med foderrör till ca 0,1 m under bergytan och filter 0-4 m under bergytan. I 12 av dessa förekommer vatten från bergets överyta och/eller överliggande jordlager. Två av brunnarna (1314 och 1316) är täta vilket visar att berget är tätt och inget vatten kommer från överliggande jordlager, sannolikt beroende på att lera tätar mot berget bergbrunnar har försetts med foderrör till 5 meter under bergytan och därefter som öppet berghål till 15 m. I 4 av dessa samt i den djupare 1303 sker endast mycket långsam återhämtning och berget kan betraktas vara tätt i dessa delar. 6. I en djupare bergbrunn (1307-3) påträffas förorenat grundvatten på 34 meters djup. Kapaciteten i denna spricka är oväntat hög (1400 l/h, 23 l/min), se punkt D i Figur 15. Som jämförelse kan nämnas att medelkapaciteten för 66 brunnar i Halvorstorp är 660 l/h (11 l/min). 7. Hydraulisk test av 1301 visar att det finns hydraulisk kontakt mellan olika bergbrunnar även om denna är dålig. 8. Grundvattnets transportriktning i berg är mot norr. 9. I jord är halten CVOC mycket hög under den f d byggnaden. Maximal uppmätt halt av summa klorerade alifater är 1000 mg/kg. Detta område sammanfaller i stort med källområdet i berg. 10. I jord utanför detta område uppträder CVOC i leran, se gul markering i Figur 15. Föroreningen sitter i leran medan transport av grundvatten sker i tunnare, något grovkornigare skikt med högre permeabilitet. Transporten är dock liten. I detta område är summa klorerade alifater ställvis >5 mg/kg och åtgärdsmålen överskrids. Sannolikt härrör föroreningen från läckage från dag- och spillvattenledningar. Analys har skett på samlingsprov per meter från markytan ned till berget. 11. Spridning av föroreningen i jord sker via jordgrundvatten till dag- och spillvattennätet i punkterna A, B och C i Figur Spridning av förorening i jord under huset sker även till underliggande morän/sand som sprider föroreningen för vidare transport ned till bergets överyta. 13. Det finns sprickor i berget som innehåller förorening och där transport sker djupare ned i berggrundvattenmagasinet, t ex till sprickan i Det är i dessa sprickor den huvudsakliga transporten sker och mellanliggande bergplintar är täta och innehåller små mängder förorening. 14. I berggrundvatten är halten klorerade alifater i källområdet mycket hög med PCE+TCE upp till µg/l. Sannolikt finns fri fas PCE. 24 (50) repo001.docx

29 15. Inom fastigheten utanför källområdet finns en plym i berggrundvattnet där halten PCE+TCE är <5 000 µg/. 16. Spridning av förorening i berggrundvattnet sker via sprickor som t ex den i punkt D. De redovisade sprickorna i Figur 15 visas med en tänkbar förekomst med ledning av sprickmätningar och den tektoniska modellen. Den verkliga spricksituationen kan inte karteras i detalj inom ett så begränsat område. 17. Sammanfattningsvis förekommer höga halter klorerade lösningsmedel i ett begränsat källområde i berg. Berget bedöms vara relativt tätt men det förekommer spricksystem som leder föroreningen ned och ut från fastigheten. Detta bedöms dock ske i långsam takt. Större, långvariga uttag i omgivningen kan öka transporten. 18. Det mest förorenade området i jord och berg bedöms ligga under och i anslutning till den f d kemtvätten och är framför allt lokaliserade till leran och morän/sand på berg samt den övre delen av berget. Figur 16. Konceptuell modell i profil. Brunnar med mörkare grå fyllning återhämtar sig inte och berget bedöms vara tätt. Förorening kan spridas nedåt i sprickor medan bergmassan i stort bedöms vara tät. 25 (50) repo001.docx

30 6 Motiv för saneringsåtgärder Det kan konstateras att de finns mycket höga koncentrationer av CVOC i jord och i berggrundvattnet inom Järnsågen 3. Det kan även konstateras att spridning mot norr sker med berggrundvattnet. Det är osäkert hur snabbt spridningen sker men den kommer att fortgå så länge källområdet finns kvar och som under mycket lång tid kommer att mata grundvattnet med förorening. Risken finns att halterna med tiden ökar i grundvattnet vilket medför risk att inomhusluften kan komma att påverkas i nedströms liggande boningshus. Det finns således skäl att minska risken för framtida påverkan genom att minska mängden förorening på Järnsågen 3. Järnsågen är ett av Länsstyrelsen prioriterat objekt. Saneringsåtgärderna har beviljats medel av Naturvårdsverket. 26 (50) repo001.docx

31 7 Kapacitetester av bergbrunnar 7.1 Allmänt För att undersöka bergets hydrauliska egenskaper har 3 kapacitetstester utförts inom Järnsågen 3. Syftet är att få underlag för en prognos av den omgivningspåverkan i form av en sänkning av grundvattennivån som kommer att ske vid den grundvattensänkning som kommer att ske samband med schakt av förorenad jord. 7.2 Brunnsinventering Inom den utökade huvudstudien (Structor 2011) gjordes en brunnsinventering i området. Denna kompletterades 2013 med ny information från SGUs brunnsarkiv i samband med nu utförda undersökningar. Figur 17. Inventerade brunnar. Blå = brunnar i berg och gula = brunnar i jord. Resultaten av inventeringen visade 136 bergbrunnar och 43 brunnar i jord, se Figur 17. Bergbrunnarna utgörs till stor del av energibrunnar. 27 (50) repo001.docx

32 7.3 Kapacitetstester Energibrunn på Järnsågen 3 (Js3 energi) En kapacitetstest har utförts för att undersöka uttagbar grundvattenmängd ur den befintliga energibrunnen på Järnsågen 3. Testen utfördes som en återhämtningstest efter en kortare tids pumpning (ca 1 timme). Återhämtningsförloppet avbildas i linlog i Figur 18. Figur 18. Återhämtningsförlopp i linlog. En utvärdering av resultaten visar att: T-värdet bedöms vara 1 x 10-6 m 2 /s. Kapaciteten kan uppskattas till 2-3 l/min ( l/h). 28 (50) repo001.docx

33 7.3.2 Dricksvattenbrunn (Js3 drick) En kapacitetstest har utförts för att undersöka uttagbar grundvattenmängd ur befintlig dricksvattenbrunn på Järnsågen 3. Testen utfördes som en återhämtningstest efter en kortare tids pumpning. Återhämtningsförloppet i linlog visas i Figur 19. stigning i m tid i min 0, Figur 19. Återhämtningsförlopp i linlog. En utvärdering av resultaten visar att: T-värdet bedöms vara 1,1 x 10-5 m 2 /s. Kapaciteten kan uppskattas till ca 9 l/min. 29 (50) repo001.docx

34 7.3.3 Undersökningsbrunn 1301 Allmänt För att få ytterligare information om bergets hydrauliska egenskaper bestämdes att kapacitetstesta även Ubr 1301 och Ubr Under den inledande testen av Ubr 1301 noterades att kontakten med Ubr 1303 var i det närmaste obefintlig. Beslut togs då att endast testa Ubr 1301 men med förlängd pumptid. Utförande Pump installerades i Br 1301 och uppfordrat vatten återinfiltrerades inom fastigheten i lösa jordlager. Detta tillvägagångssätt anmäldes och godkändes av Miljökontoret i Trollhättan. Registrerande tryckgivare, divers, installerades i: Ubr 1301, pumpbrunnen Ubr1303 Järnsågen 3 energibrunn (Js3 energi) Järnsågens 3 dricksvattenbrunn (Js3 drick) Järnsågen 4 energibrunn (Js4 energi) Rb 0703, grundvattenrör i lösa jordlager på fastigheten Figur 20. Pumpbrunn Ubr 1301 samt observationspunkter. 30 (50) repo001.docx

35 Pumpningen startade kl 10:05 med pumpstopp kl 13:30. Återhämtningsförloppet registrerades till ca 16:30. Uttagsmängden var inledningsvis ca 6 liter/min som avtog till ca 4 liter/min. Medeluttaget bedöms till 4,2 l/min. Avsänkningen i brunnen var vid stopp var 19,77 meter. Representativa avsänknings-/ återhämtningsförlopp presenteras i figurer. Användbara data för utvärdering av bergets hydrauliska egenskap har erhållits från Br 1301, Js3 Energi och Js4 Energi. Övriga observationspunkter har reagerat med stor fördröjning, vilket kan tolkas kvalitativt men de hydrauliska parametrarna kan ej kvantifieras. Samtliga användbara data har plottats i linjärlogaritmiskt och dubbellogaritmiskt diagram. Utvärdering av transmissivitet och magasinskoefficient för bergets spricksystem har genomförts. Vid start reglerades flödet varför avsänkningskurvan i uttagsbrunnen stördes och utvärdering av brunnsmagasinet har därför skett på återhämtningsförloppet, se Figur 21. Figur 21. Avsäknings- och återhämtningsförlopp i Ubr Uttagsbrunnen Ubr 1301 uppvisar ett inströmningsmotstånd s.k. skin av ca 10 enheter. Det betyder att avsänkningen i brunnen är ungefär dubbelt så stor jämfört med ideala hydrauliska förhållanden. En hydraulisk tryckning av brunnen kan ge ökad uttagsmöjlighet. Den hydrauliska kontakten mellan uttagsbrunnen och Js3 energi samt Js4 energi bedöms som likvärdig, se Figur (50) repo001.docx

36 Bergets spricksystem bedöms kunna betraktas likvärdigt i alla riktningar vilket innebär att prognoser kan göras utifrån isotropa, homogena förhållanden. Avsänknings-/ återhämtningsförloppen är korta och därmed ökar osäkerheten vid utvärdering. Längre pumpförlopp ger en säkrare utvärdering men har nackdelen att det uppumpade, förorenade grundvattnet måste renas genom en relativt komplicerad process före utsläpp till dagvattennätet. Vår bedömning är att säkerheten vid utförd utvärdering är tillräckligt noggrann för detta projekt. Figur 22. Avsänknings- återhämtningsförlopp I Js3 energi (vänster) och Js4 energi (höger). Nedan i Tabell 6 presenteras representativa data från provpumpningen: Tabell 6. Hydrauliska data. Obspunkt Avstånd från uttagsbrunn (m) Avsänkning vid pumpstopp Transmissivitet(m 2 /s) Magasinskoefficient (-) Återstående återhämtning vid mätstopp (m) Anmärkning Ubr ,77 9,9xE-6 (-) Js3 Energi 18 1,50 8,7xE-6 1,1xE-4 0,42 Js4 Energi 36 0,84 11,0xE-6 0,7xE-4 0,40 Js3 Drickv 17 0,37 Ej utv.bar 0,45 Trög hydr.kont Js 0703 jord 16,5 0,00 Ej utv.bar 0,00 Ingen hydr.kont Ubr ,04 Ej utv.bar 0,07 Trög hydr.kont Någon påverkan på grundvattennivån i jord kan inte noteras. Detta är dock avhängigt den hydrauliska kontakten mellan berg och jord och påverkan i andra brunnar kan inte uteslutas i områden där kontakten eventuellt är god. 32 (50) repo001.docx

37 8 Åtgärdsmål 8.1 Övergripande åtgärdsmål När det konstaterats att ett område är förorenat i sådan grad att det innebär oacceptabla risker för hälsa och miljö behöver man vidta åtgärder. För att välja rätt åtgärd har Naturvårdsverket gett ut en vägledning Att välja efterbehandlingsåtgärder, en vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. De övergripande åtgärdsmålen anger vad man vill uppnå med en efterbehandlingsåtgärd. De visar i första hand vilken användning eller funktion ett område önskas ha efter genomförda saneringsåtgärder samt vilken påverkan och vilka störningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen. Kommunen har redovisat följande förslag till övergripande åtgärdsmål: Boende på fastigheterna Järnsågen 3 och 4 ska inte exponeras för skadliga halter av klorerade lösningsmedel. Spridningen av klorerade lösningsmedel från fastigheten Järnsågen 3 ska inte orsaka negativa hälsoeffekter i omgivningen. Fastigheten Järnsågen 3 skall efter avslutad åtgärd återigen kunna användas för bostadsändamål. 8.2 Mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål uttrycker vad som krävs för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. Inom projektet har platsspecifika riktvärden tagits fram och mätbara åtgärdsmål har föreslagits. Målet för saneringsåtgärderna är att åtgärdsmålen skall uppnås. För grundvattnet utanför fastigheten kommer detta att ta mycket lång tid eftersom det sker genom naturlig självrening. Följande mätbara åtgärdsmål har bestämts för denna sanering: Sedan tidigare finns preliminära åtgärdsmål framtagna. Dessa har senare diskuterats och i vissa delar reviderats och redovisas i detalj i Förslag till mätbara åtgärdsmål, Beroende på vilken eller vilka åtgärdsalternativ som slutligen väljs för berggrunden kan de mätbara åtgärdsmålen komma att förändras. 33 (50) repo001.docx

38 8.2.1 Åtgärdsmål jord För PCE, TCE och 1,2-DCA är skydd av grundvattnet styrande för KM-riktvärdet, se Tabell 7. Tabell 7. Föreslagna åtgärdsmål för ytlig jord. Halter i mg/kg TS. Ämne Platsspecifik beräkning (mg/kg TS) NVs generella riktvärden för KM Förslag till mätbara åtgärdsmål Kommentar / styrande för åtgärdsmålet PCE 2,5 0,4 0,4 Motsvarar KM TCE 0,3 0,2 0,2 Motsvarar KM 1,2-DCA 0,35 0,02 0,02 Motsvarar KM VC 1,2-DCE 0,008-0,01 0,8-0,5 Uppjusterat till rapporteringsgräns för laboratorieanalyser / ångor Summa* 0,5 * Avser åtgärdsmål för summan av PCE, TCE, 1,2-DCA, VC och 1,2-DCE I de fall Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM är lägre än de framräknade platsspecifika riktvärdena för ytjord har dessa riktvärden valts som mätbara åtgärdsmål. För vinylklorid är det beräknade platsspecifika riktvärdet lägre än den rapporteringsgräns som normalt erbjuds av laboratoriet, varför det sistnämnda av praktiska skäl valts som mätbart åtgärdsmål. 34 (50) repo001.docx

39 Förslagna mätbara åtgärdsmål för djupare liggande jord framgår av Tabell 8. Tabell 8. Föreslagna mätbara åtgärdsmål för djupjord. Halter i mg/kg TS. Ämne Platsspecifik beräkning Beräkning utifrån acceptabla porvattenhalter NVs generella riktvärden för KM Förslag till mätbara åtgärdsmål Kommentar / styrande för åtgärdsmålet PCE 6 2 0,4 3 Ångor, se nedan TCE 3 0,15 0,2 0,5 Ångor, se nedan 1,2-DCA 1,5 0,5 0,02 1 Ångor, se nedan VC 1,5 0,01-0,03 Ångor, se nedan 1,2-DCE Summa* Ångor, se nedan 5 * Avser åtgärdsmål för summan av PCE, TCE, 1,2-DCA, VC och 1,2-DCE Styrande för val av mätbara åtgärdsmål i djupjord är ångtransport. Jordlagren utgörs genomgående av vattenmättad lera, med mycket begränsad förmåga till föroreningstransport. Mätbara åtgärdsmål har därför valts som en sammanvägning av den platsspecifika riktvärdesberäkningen och den jämförande beräkningen baserad på acceptabla porvattenhalter. Eftersom den sistnämnda beräkningen bedömts överskatta riskerna, har mindre vikt lagts vid denna beräkning. De föreningar som diskuterats i denna rapport har sinsemellan liknande toxiska egenskaper, vilket medför att samverkanseffekter, främst beträffande hälsorisker, kan uppkomma. För att inte underskatta riskerna har därför ett åtgärdsmål för summan av de aktuella ämnena tagits fram. Denna summaparameter föreslås vara hälften av summan av de åtgärdsmål som tagits fram för enskilda ämnen, vilket innebär 0,5 mg/kg för ytlig jord och 5 mg/kg för djupjord. 35 (50) repo001.docx

40 8.2.2 Åtgärdsmål grundvatten Följande mätbara åtgärdsmål föreslås gälla för grundvatten i morän/sand och berg inom fastighetsgräns men utanför källområdet. Tabell 9. Föreslagna mätbara åtgärdsmål för grundvatten i µg/l. Ämne PCE TCE Förslag till mätbara åtgärdsmål 360 1,2-DCA 100 VC 15-1,2-DCE 380 De mätbara åtgärdsmål som ställs upp för grundvatten föreslås gälla inom fastighetsgräns för Järnsågen 3 men utanför källområdet. För grundvatten i berget inom källområdet föreslås endast mätbara åtgärdsmål för PCE+TCE, eftersom dessa är de klart dominerande föroreningarna. Målet är µg/l och 90 % mängdreduktion av totalhalterna CVOC. 36 (50) repo001.docx

41 9 Planerade saneringsåtgärder 9.1 Projektbeskrivning Trollhättans kommun har beviljats statliga medel för att sanera Järnsågen 3. Sanering av jord och grundvatten som förorenats med klorerade lösningsmedel kan ske med olika metoder. Metoder kan vara sådana där behandling sker på annan plats (ex-situ) eller där behandling sker på plats (in-situ). Metoderna skiljer vad gäller behandlingseffekt, säkerhet för att uppnå åtgärdsmål, omgivningspåverkan, kostnader mm. Efter ett flertal utredningar och överväganden av olika åtgärdsmetoder har bestämts att saneringen skall utföras med följande metodik: Figur 23. Vald saneringsmetodik. Schakt av förorenad jord i källområdet och plym ned till berg inom tätspont. Ytlig schakt utanför spont samt djupare schakt kring ledningar i nordost och i ett begränsat område i sydväst. Termisk behandling av källområde i berg. Del av plymen i berg inom fastigheten behandlas med reduktiv deklorering med barriär samt injektering i befintliga brunnar och eventuellt i vissa brunnar som används för termisk behandling. I den del av plymen som inte behandlas aktivt kommer att halterna att sjunka med tiden genom naturlig nedbrytning. Vid behov installeras adsorbent i schaktgropen för att ytterligare minska mängden klorerade lösningsmedel i grundvattnet när detta återtar sin ursprungliga tryckyta. Övervakad naturlig självrening (ÖNS) av grundvattenplymen inom och utom fastigheten. Saneringsåtgärderna i jord och bergrundvatten är inte detaljprojekterade. Entreprenadform för upphandling av saneringsåtgärderna är inte heller bestämd i nuläget. Sannolikt kommer flera entreprenörer att vara involverade i de olika saneringsmomenten som åtminstone delvis kommer att vara totalentreprenader. Detta medför att olika entreprenörer 37 (50) repo001.docx

42 kommer att utforma behandlingen i detalj först när upphandlingen är klar. De beskrivningar av utförandet som följer nedan bör därför betraktas som principlösningar och vissa förändringar i utförandet kan därför komma att ske i ett senare skede, se Figur 24. Det detaljerade saneringsmålet inom källområde i berg föreslås vara µg/l. Detta innebär att när grundvattensänkningen upphör kommer grundvattnets tryckyta att återställa sig till ca 1 meter under mark. Även om saneringsmålet uppnås kan en extra säkerhet för inomhusmiljön i ett framtida bostadshus byggas in genom att bygga huset radontätt och samtidigt optimera återfyllningen så att återkontaminering minimeras. Figur 24. Saneringsåtgärder i jord och berggrundvatten som principlösningar. 38 (50) repo001.docx

43 9.2 Schakt av förorenad jord Saneringsarbetet kommer sannolikt att påbörjas med sanering av ytlig, förorenad jord i den sydvästra delen av fastigheten. Transporter in och ut från fastigheten kommer att ske via Björkvägen omedelbart väster om fastigheten. Denna del av fastigheten behöver därför förstärkas för att klara tung trafik. Björkvägen planeras att stängas av för annan trafik. Stark förorenad jord skall åtgärdas genom uppgrävning ned till berg. Arbetet utförs inom tätspont som sannolikt kommer att bakåtförankras. Mot söder ligger berget endast ca 2 meter under mark och spont bedöms därför inte vara nödvändig i denna del. Sponten omfattar ca 900 m 2 och medeldjupet till berg är 5,2 meter vilket innebär att ca m 3 massor skall schaktas ut och ersättas med rena massor. Det finns mycket lite arbetsyta och någon mellanlagring bedöms inte vara möjlig. Det ställer därför krav på att uppgrävt material fortlöpande kan transporteras bort från området. Tillfälliga upplag inom fastigheten kan komma att bli aktuella i avvaktan på borttransport. Vid spontarbetet kommer vibrationer och buller att uppkomma. Vid schaktarbetet kommer lösningsmedel från schaktgropen att avgå till luft. Detta kan påverka omgivningen men i synnerhet personal vid arbete i schakt. Återfyllning planeras ske med friktionsmaterial mot berget. Detta lager kommer att användas för att extrahera den ångfas som bildas vid den efterföljande termiska behandlingen av bergrundvattnet. Ovan skiktet med friktionsmaterial föreslås återfyllnad ske med relativt täta massor motsvarande de befintliga för att minska risken för återkontamination. De slutliga kraven på återfyllnaden kommer att bestämmas av den entreprenör som utför den termiska behandlingen och kan inte helt förutses i detta skede. I samband med återfyllningen kommer en schaktbrunn att placeras i schaktens djupaste del för att länshålla schakten samt att ha möjlighet att hålla grundvattennivån avsänkt. I områdets nordöstra del finns ytlig förorening som kommer att schaktas ut. I detta område finns åtminstone en dagvattenledning och sannolikt även en gammal spillvattenledning. Ledningarna tas bort och förorening i anslutning till ledningsgravarna avlägsnas. Slutligen justeras marknivån inom fastigheten och ett dagvattensystem installeras. Detta kan kopplas till det befintliga dagvattennätet i Björkgatan. Förorenade jord kommer att transporteras till mottagningsanläggning med tillstånd för mottagande av aktuella massor. Mottagningsanläggning kommer att upphandlas i ett senare skede. Saneringsåtgärderna avgränsas av fastighetsgränsen mot fastigheten Järnsågen 2 i söder. 39 (50) repo001.docx

44 9.3 Grundvatten/dagvatten vid schaktarbete Metod Bergets trycknivå inom fastigheten ligger ca 1 meter under mark. Detta innebär att schakt kommer att ske under grundvattenytan. Dessutom finns behov av att hålla undan nederbördsvatten. Befintliga bergbrunnar inom fastigheten kommer att tätas på lämpligt sätt (t ex bentonit, betong, sand) förutom sådana bergbrunnar som kan komma att användas för grundvattensänkning och mätning av grundvattennivå. Den befintliga förorenade energibrunnen kommer att saneras före igenläggning. Grund- och länshållningsvatten kommer att innehålla förhöjda halter CVOC och måste renas innan det släpps till det befintliga dagvattensystemet i Björkvägen. Behandling sker genom att i ett första steg avskilja partiklar och därefter ytterligare behandling över kolfilter. Anläggningen förses med summerande vattenmätare. Kravet på det behandlade vattnet föreslås vara att summa CVOC underskrider 100 µg/l. Grundvattensänkning kommer att ske genom pumpning i en bergbrunn och/eller i schakten. Länshållningsvattnet i schakten kommer förutom CVOC även att innehålla stor andel partiklar. Vid stor nederbörd kommer belastningen på filter att öka vilket riskerar att påverka reningsgraden negativt. Det är därför viktigt att olika filter dimensioneras för ett flöde som ger tillräcklig säkerhet. För att inte bygga en alltför stor anläggning kan hastigheterna genom filtren hållas nere genom att nyttja schakten som tillfällig lagringsvolym. Det planeras inte att installera ytterligare lagringskapacitet. Den processanläggning som kommer att användas kommer att testköras innan schaktarbetet påbörjas för att säkerställa att tillräcklig reduktion av halten CVOC kommer att ske. Utgående halt CVOC från anläggningen under saneringsskedet kommer att följas genom daglig mätning med fältinstrument (semikvantitativ metod) samt t ex veckovisa laboratorieanalyser där svarstiden är 3 dagar. Schaktens lägsta nivå kommer att vara ca 8,5 meter under mark (ca +35,2). Grundvattnets trycknivå planeras att avsänkas till ca 1 meter under schaktbotten, dvs +34,2 i schaktens ytterkanter. I princip kan schakten betraktas som en uttagsbrunn i jord med stor diameter som även kan nyttjas för att ensam avsänka grundvattnet i det fall pumpningen i en bergbrunn av någon anledning avbryts. Detta ger en ökad säkerhet i projektet. Inom spont uppgår ytan till ca m 2. Ett 2-årsregen med 30 minuters varaktighet innebär att ca 16 m 3 nederbörd måste pumpas bort (ca 530 l/min) för att hålla schakten torr. Schakten kan dock fungera som en lagringsvolym varvid pumpning till behandlingsanläggningen kan ske med lägre kapacitet. Grundvattensänkningen innebär att en avsänkningstratt i berg kommer att utbildas. I de områden i omgivningen där ovanliggande jordlager har hydraulisk kontakt med bergets vattenförande sprickor kommer påverkan även att ske i jordlager. 40 (50) repo001.docx

45 Om grundvattensänkning görs genom pumpning på en bergbrunn eller genom länshållning i schakten kommer inte att medföra någon större skillnad för påverkansområdet som kommer att vara ungefär lika stora i de båda fallen. En påverkansprognos redovisas i avsnitt Den grundvattensänkning som görs i samband med schakten måste fortsätta till dess den termiska behandlingen påbörjas för att minska risken för återkontaminering Bedömd påverkan Vid den planerade schakten skall avsänkning av grundvatten och länshållning av nederbördsvatten ske genom pumpning i bergbrunn samt i schaktbotten vilket innebär en avsänkning av grundvattennivån på ca 9 meter. Vid kapacitetstesten av undersökningsbrunn 1301 bestämdes transmissiviteten till T= 1 x 10-5 m 2 /s. Används detta T-värde för en prognos enligt Theis blir avsänkningen ca 9 meter på avståndet 50 m vid ett uttag av ca 8 l/min. Påverkan halveras vid en halvering av uttagsmängden. Denna utvärdering tar dock ingen hänsyn till den nybildning som sker under tiden. Nybildningen fyller på magasinet vilket gör att avsänkningen blir mindre än vad teoretiska beräkningen ger. Med en bedömd nettonybildning på 50 mm och att 50 % av detta fångas in av avsänkningen i schakten erhålls en vattenbalans vid 20 liter/min på ett av avstånd av ca 500 meter. Påverkan utanför ca 500 meter bedöms vara obefintlig. Tillrinningen av grundvatten till bergbrunnen kan beräknas till 2-10 m 3 /dygn (1,4 ca 7 l/min) vid 9 meters avsänkning. Om en kraftigt vattenförande spricka tvärar över schaktbotten i den djupaste delen kan flödet möjligen nå 30 m 3 /dygn (ca 21 l/min). Det bedömda påverkansområdet står i direkt relation till flödet räknat att hälften av nybildningen på 50 mm når schakten. Påverkansområdet bedöms vara mellan meter för flödet 2-10 m 3 /d och maximalt 500 m vid ett inläckage/uttag av 30 m 3 /d, se Figur (50) repo001.docx