VT' notat. 4h) Väg- och transportfarskningsinstitutet. Titel: Årliga körsträckor skattade ur Bilprovningens. Nr T Utgivningsår: 1994

Transkript

1 VT' notat Nr T Utgivningsår: 1994 Titel: Årliga körsträckor skattade ur Bilprovningens databas. Författare: Per Henriksson Resursgrupp: Miljö/Energi Projektnummer: ' (12006) Projektnamm: Uppdragsgivare: Distribution: TPR - miljö Egen FoU fri 4h) Väg- och transportfarskningsinstitutet I

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sid I 1 BAKGRUND 1 2 BILPROVNINGENS DATABAS 2 3 REGISTRERING AV NYA BILAR FÖRDELAD PÅ MÅNADER 4 4 BEARBETNING AV ASB:S DATABAS 6 5 RESULTAT Personbilar Lastbilar Bensindrivna lastbilar Dieseldrivna lastbilar Bussar Bensindrivna bussar Dieseldrivna bussar 17 6 DISKUSSION 19 7 REFERENSER 20 Bilaga 1: Årlig körsträcka som funktion av fordonstyp, drivmedel, vikt och årsmodell.

3

4 Årliga körsträckor skattade ur Bilprovningens databas. av Per Henriksson Statens väg- och transportforskningsinstitut Linköping SAMMBNFATTNING Bilprovningens databas består av ett urval av kontrollbesiktningar. Den innehåller bl.a. avlästa mätarställningar. Genom att bilda skillnaden mellan samma fordonsindivids mätarställning två på varandra följande år (här har främst 1987 och 1988 års mate-l rial utnyttjats), har VTI skattat årliga körsträckor. Per fordonstyp (personbilar, bensin- och dieseldrivna lastbilar samt bussar) redovisas den årliga körsträckans beroende av årsmodell och totalvikt. Jämförelser görs med andra källor, som Konsumentverkets bilunderhållsenkäter och kilometerskatteregistret. Den genomsnittliga åldern på de fordon som besiktigas för första gången i april (=den månad från vilken den större delen av Bilprovningens urval drogs) har också undersökts. För ett och två år gamla personbilar uppgick den genomsnittliga årliga körsträckan till mellan och mil och för tio år gamla bilar till mil. Körsträckan varierar starkt med totalvikt. En tre år gammal personbil med en totalvikt på högst kg hade, enligt ASB-materialet, kört mil mellan april 1987 och april 1988, medan en lika gammal personbil som vägde över kg hade kört dubbelt så långt under samma tid. De bensindrivna lastbilarnas körsträckor påminde mycket om personbilarnas. Diesellastbilar med en totalvikt över kg körs som nya ca mil på ett år och vid tio års ålder mil. De tyngsta bussarna körs när de är nya mil/år och hälften så långt vid en ålder av tio år.

5

6 l BAKGRUND Vid bl.a. uppskattning av nationella utsläpp från trafiken krävs information om körsträckor kopplade till främst fordonets årsmodell. För att skatta årliga körsträckor finns ett flertal källor att tillgå. För dieselfordon har kilometerskatteregistret (KMR) varit en pålitlig källa (det lades ner 1/ ). SCB har gjort bearbetningar av registret och redovisat resultatet i Statistiska Meddelanden, T 22-serien (uppgifterna gäller körning i Sverige). Konsumentverket genomför återkommande undersökningar' där målpopulationen är privatägda bilar upp till 16 års ålder. Bland annat får respondenten uppskatta sin årliga körsträcka (intervall ges i enkäten, t.ex mil). I resvaneundersökningar ställs ofta frågor om körsträckor med bil. Ytterligare en källa är Bilprovningens (ASB) databas som bl.a. innehåller avlästa mätarställningar. Denna statistik har bearbetats och i denna dokumentation redovisas resultatet och det jämförs även med några av ovanstående källor.

7 2 BILPROVNINGENS DAIABAS VTI har tillgång till material från Bilprovningens databas för åren Under vart och ett av åren 1987 och 1988 samlades uppgifter in från alla besiktningar som genomfördes under tio dagar i april. Detta så kallade basurval minskades till att omfatta fem dagar (också i april) varje år För vissa personbilsmodeller och för tunga fordon gjordes kompletterande urval från besiktningar genomförda under perioden 19/3-19/5. För exempelvis år 1990 innehåller databasen, inklusive tilläggsurvalet, ungefär 5 % ( st) av det totala antalet besiktningar detta år. Tabellen nedan visar antalet poster i databasen för respektive besiktningsår. Tabell 1 Basurvalets storlek och fördelning på fordonsslag, antal besiktningar. Besikt- Person- Last- Bussar Totalt ningsâr bilar bilar För varje fordon som ingår i databasen finns dels fordonsuppgifter och dels besiktningsuppgifter enligt nedan:

8 FORDONSUPPGIFTER Registreringsnummer Fordonsslag Årsmodell Mbdellkod (enl. ASB) Totalvikt Karosserikod Kopplingsanordning Antal ägare Drivmedel Registreringsdatum. BESIKTNINGSUPPGIFTER Lån Region Station Vågmåtarstâllning Årlig körsträcka Bedömning, fordon Bedömning, system Bedömning, komponent Antal felaktiga system Antal felaktiga komponenter CO-halt/röktäthet Uppgifterna skrivna med fetstil ingår i det uttag från databasen som VTI beställde. Den årliga körsträckan som redan finns i databasen är bildad genom att dividera mätarställningen med fordonsåldern (bestämd av registreringsdatumet), alltså ett ganska grovt mått. I referens (90-1) presenterar ASB resultatet av egna bearbetningar: medianvägmätarställningar för Volvo- och Scanialastbilar med en totalvikt >12 ton.

9 3 REGISTRERING ÄV NYA BILAR FÖRDELAD PÅ.HÅNADER Fram till 1/ gällde att ett fordon skulle kontrollbesiktigas för första gången "--- under andra kalenderåret efter det år som anges i årsmodellbeteckningen ---" (ur 77 i Trafikförfattningens Fordonskungörelse). Undantagna var bl.a. bilar i yrkesmässig trafik för personbefordran och bilar i uthyrningsrörelse. Dessa skulle besiktigas årligen. Men hur länge har de fordon rullat som ska besiktigas för första gången i april? Det har undersökts för några årsmodeller genom att ta fram hur registreringen av nya bilar fördelar sig på månader (registreringsdatumet finns i ASB:s databas). I figuren nedan visas de kumulerade andelarna för tre årsmodeller av personbilar. Andel LOU OJO OÅO 050 OAO D OJO OLD Registreringsmångd April månad modellåret (ASst urvalsmönad) Figur 1 Kumulerad andel registreringar räknat från augusti året innan modellåret (=månad 1), personbilar. Efter april månads utgång under modellåret hade 45 % av 1988 års modell registrerats och % av årsmodell 1980 och Årsmodell 1988 såldes under längre tid än vad som är vanligt, mot slutet med årsmodellbeteckningen 1988B. Förklaringen är att i samband med att katalysatorrening blev obligatorisk fr.o.m. årsmodell 1989 upphörde den rabatt som 1987 och 1988 fanns för de modeller som tillverkaren "frivilligt" hade försett med katalysator.

10 Personbilar som besiktigas för första gången i april månad andra året efter modellåret kan alltså anses ha rullat i genomsnitt i två år. För lastbilarna ser förhållandet något annorlunda ut, se figuren nedan. Andel LOU OJO ObO 01%) OAO OÅD 020 OJO ODD Regislreringsmånad April månad modellåret (ASB:s urvalsmåncd) Figur 2 Kumulerad andel registreringar från augusti året innan modellåret (=månad 1), lastbilar. Först ungefär två månader senare än personbilarna, i juni modellåret, har hälften av de nya lastbilarna registrerats. Liknande mönster har setts för bussar. I nästa avsnitt beskrivs hur hänsyn har tagits till detta.

11 4 BEARBBTNING AV ASB:S DAIABAS För att undersöka hur årliga körsträckor beror på bilens ålder kan mätarställningen hanteras på något av följande sätt: 1) Bestäm den genomsnittliga mätarställningen för varje årsmodell ett besiktningsår och jämför den med värdet året innan. 2) Bilda skillnaden av samma bilars mätarställning vid två på varandra följande besiktningar. Fördelen med metod 1) är att man utnyttjar hela materialet. Problemen uppstår när utskrotningen börjar av gamla bilar som rullat längst och därmed haft högst årlig körsträcka. Den årliga körsträckan för de återstående bilarna i dessa åldersgrupper sjunker (se även referens (89-1)). Eftersom de uppgifter som finns i databasen är ett urval av besiktningar, är det (till största delen) olika fordons mätarställning som exempelvis får representera årsmodell 1988 vid besiktningsåren 1990 och Detta kan ge upphov till orimliga körsträckor, särskilt när små delmaterial bearbetas. Metod 2) kan bara utnyttja en begränsad del av materialet; de fordon som besiktigades på någon av de tio (eller fem) "urvalsdagarna" två på varandra följande år. Av de personbilar som ingick i urvalet för exempelvis år 1990 kom 9 % (8 455 st) med även i 1991 års urval. En stor fördel med denna metod är att felaktigheter i databasen lätt kan upptäckas. Även här finns det en risk för systematiska fel. Detta om den årliga körsträckan för de bilar som skrotas mellan de två undersökningsåren avviker från de övriga i den studerade kategorin. Se närmare diskussionsavsnittet på sidan 19. För att få säkrare skattningar på de årliga körsträckorna även för lastbilar och bussar, som är relativt få, väljs metod 2). Bearbetningen har gjorts enligt följande: * matchning har gjorts med registreringsnumret * differensen mellan mätarställningen 1988 och 1987 har bildats

12 * ett fordon har utgått ur analysen om a) mätarställningen något av besiktningsåren har angetts till 0 b) skillnaden i mätarställning mellan två år är 0 eller negativ c) årlig körsträcka uppgår till över mil (för dieseldrivna lastbilar och bussar har gränsen satts vid mil). Punkt a)-c) hänför sig till felaktigheter och brister i registret. När uppgift saknas om.mätarställning anger ASB en nolla. En möjlig förklaring till att mätarställningen är densamma som året innan är att vägmätaren är ur funktion. Att skillnaden i körsträcka är negativ har flera orsaker och den vanligaste torde vara att vägmätaren nollställts mellan två besiktningstillfällen. Felavläsningar av besiktningspersonal eller inmatningsfel (oftast angett mätarställningen i 100-tals meter i stället för i tals meter något av åren) kan ge upphov till negativa värden eller orimliga körsträckor. Det har bedömts att om den årliga körsträckan överstiger mål (för dieseldrivna lastbilar och bussar mil) är det mer sannolikt att det rör sig om ett fel än om en verklig körsträcka. Av t.ex. personbilarna föll 8 liga körsträckor. % bort p.g.a. negativa eller orimr För att undersöka om någon förändring skett mellan 1987 och 1990 vad gäller personbilarnas årliga körsträckor har även materialen från år 1990 och 1991 bearbetats. Ovanstående bearbetning ger körsträckor för bilar upp till tre år gamla bilar. Skattningar på årliga körsträckor för nyare personbilar (exempelvis årsmodellerna 1986 och 1987) har erhållits på följande sätt: av den sträcka som årsmodell 1986 kört fram till den första besiktningen 1988, antas att 52 % kördes det första året och resten det andra året (denna fördelning indikerar referens (89-2). Sträckan för årsmodell 1987 skattas alltså med det som årsmodell 1986 antas ha kört det första året. Förfarandet har varit analogt för årsmodellerna 1989 och För lastbilarna har inga uppgifter hittats om årliga körsträckor för de första två åren. Det har därför antagits att lika lång sträcka körs det första och det andra året. Lastbilarnas kör-

13 sträckor räknas dessutom upp med 24/22, eftersom det i föregående avsnitt visades att en lastbil vid den första besiktningen inte rullat i fullt två år. Samma uppräkning görs för två år gamla bussar, men eftersom bussar som i regel besiktigas redan efter ett år, utnyttjas även ett år gamla bussar för att skatta årliga körsträckor. Då halveras givetvis inte körsträckorna och uppräkningsfaktorn år 12/10.

14 SS; 5 RESULTAT 5.1 Personbilar Nästan personbilar av årsmodell 1985 eller tidigare återstår efter bearbetning av 1987 och 1988 års data och drygt bilar av 1988 års modell eller tidigare av 1990 och 1991 års data. Figur 3 visar körsträckan som funktion av årsmodell för års material från Bilprovningen. Körsträckorna jämförs med uppgifter från Konsumentverkets rapport, referens (89-2) Nm I ASB Konsumentverket Årsmodell 1987 räknas som 1 år gammal osv [611 b Eli N H 20m " ;.;.;..I..I -.-:-. :1%: I $$i.'21.; Ännnodeu Figur 3 Medelkörsträcka som funktion av årsmodell, personbilar. Jämförelse ASB och Konsumentverket. I Konsumentverkets undersökning har separata körsträckor för årsmodellerna inte redovisats. Skillnaden mellan de nyare årsmodellerna kan förmodligen förklaras av att Konsumentverkets enkät endast omfattar privatägda bensindrivna bilar, alltså inte leasingbilar, tjänstebilar och taxi som i regel körs längre än privatbilar. I figur 4 jämförs ASB-skattningarna med uppgifter i Notat T 74, referens (89-1). Körsträckorna i notatet är också skattade ur

15 10 ASB-material, men de grundas på endast två Volvomodeller och besiktningar utförda 1985 och Överensstämmelsen är mycket god, frånsett för de äldsta bilarna. Nm F.ASB DNotdrTM - " Årsmodell 1987 räknas som 1 år gammalosv :; _. ä -_ H _8 g. ä_ 5: gg NB å å g 3 å :3% ä ESIZ oozz oäêåå Ãnwnodeu Figur 4 Medelkörsträcka som funktion av årsmodell, personbilar. Jämförelse ASB och Notat T 74. En skattning på den genomsnittliga årliga körsträckan för samtliga personbilar som är i trafik kan fås genom att körsträckorna för varje årsmodell enligt ASB vägs med årsmodellsfördelningen enligt referens (87-1). Fördelningen den 1/ ger medelvärdet mil. Konsumentverket anger genomsnittet till mil i referens (89-2). Figuren nedan visar resultatet från bearbetningen av års ASB-material. För jämförelse har körsträckorna från Konsumentverkets senaste bilunderhållsrapport referens (93-1) lagts in. Observera att Konsumentverkets staplar förskjutits ett steg åt vänster, detta för att underlätta jämförelser av lika gamla bilar.

16 ' 11 I ASB,åm 1990:1 argument Konsumentverket. I ng representeras öm 1990 av öm I ref (93-1) år åm rgcmmal.ä id sl UI Ur :15:1: 35: F 2000 " Årsmodell Figur 5 Medelkörsträcka som funktion av årsmodell, personbilar. Jämförelse ASB och Konsumentverket. Även här underskattar Konsumentverket körsträckorna för de yngre bilarna. Den vägda medelkörsträckan blir något kortare jämfört med : mil (om fördelningen på årsmodeller den 1/ enligt referens (90-2) används). I referens (93-1) uppges den genomsnittliga årliga körsträckan till mil. Nedan ses hur de årliga körsträckorna förändrats mellan åren 1988 och 1991.

17 12 I års års dato 5:39:13: : :2:32 :2:355 *.-z-:e: ÃWder Källa: Ms databas. 7 < Figur 6 Medelkörsträcka och , personbilar. Minskningen för fyra, tolv och 14 år gamla bilar är statistiskt signifikant på risknivån 5 %. Testas skillnaden mellan totalmedelvärdena finner man ingen säkerställd förändring mellan och I tabellen nedan ges skattningar på körsträckan för olika totalviktklasser. Tabell 2 Årlig körsträcka som funktion av totalvikt, personbilar. Totalvikt års material års material (kg)) medelkörstrâcka medelkörstrâcka (mil) (mil) Totalt

18 \l a \I N] (9 N] O' N] O 5" 2 NI N 8 IHHllHlHHHllHlHllUIHHHIlHlHlllHHlHUHlUl G mnmmumumumnmumnmnmnmnmum 8 MHWHMHWHWUWHWHMHWHMHWHWUMh E mumumumnmumnmnmumumumumnmum' G nmnmnmumumumumnmnmumumummqmnml 8 13 Skillnaden i körsträckan för viktklasserna och är signifikant (risknivå 5 %). Trenden de senaste åren har varit att nya personbilar blir tyngre och tyngre. De höga körsträckorna för de övre viktklasserna i tabell 2 kan till en del förklaras av detta. Figur 7 visar per årsmodell hur den årliga körsträckan varierar med totalvikt. Iå1mnqan lllandun Clwm-. o a o o u. o o o c o o. c - o a. p..- p. n. g. -. o. o o o. o g n u o a. o u o _... u p. u _ - p a c o o u o o o u. u. o - - o o. o o. o c u. u. o. u u... o a..-. o.... u _ - o. u o o u..... o o. p o u. o. o. o... u. o a... _ a o -- o p. c... o a c o. o - o o o -. a. a o o a. c... a p.... o. -. o. u o umnmumumumumumumumumhmumnmummumu wmwwwww N 0 mnmumnmumumnm mumumumumuumpmh H1lHHlHHHHHlHHHHm.:k n HHHHHHWHHEUHHHHHUHHH lllhllwhihlhlhhhhhhuhhth llhhhhhhuhwuihhhllhhhhh 2 9 NI b HmHHIHHHHHUMHUHHlHHHUle_ HHHHHHHIHHHHIHHHHUHHIWH HHHIHHHHIIllIHllHHHlllHHHHHHHHm. IUHWMHHHHHHHHHHHUIHllllHNHHlHIHll NUHHHHHlHlllHIIHll H"HHlUHIHHllHHHHHl Ọ I Figur 7 Medelkörsträcka som funktion av årsmodell och totalvikt, personbilar. 5.2 Lastbilar Den högsta årliga körsträckan som godtagits vid bearbetningen av ASB:s databas har som tidigare nämnts satts till mil för bensindrivna lastbilar och mil för dieseldrivna. Den senare gränsen har bedömts vara rimlig utifrån KMR. Uppdelningen på drivmedel möjliggör också jämförelser med uppgifter i KMR Densindrivna lastbilar fordon av årsmodell 1985 eller tidigare har påträffats i både 1987 och 1988 års besiktningsmaterial. Figuren nedan visar hur den årliga körsträckan beror på årsmodell. Ur tabellen framgår sambandet mellan körsträcka och fordonsvikt.

19 hmi 14 Årsmodell 1987 råknas som 1 år gammal osv 2000 T * IQHkr/Mühsdbmmbas Ãnwnode" Figur 8 Medelkörsträcka som funktion av årsmodell, bensindrivna lastbilar. Tabell 3 Årlig körsträcka som funktion av totalvikt, bensindrivna lastbilar, högst tre år gamla. Totalvikt Antal Mbdelkörstrâcka (kg) (t.0.m. än 1985) (mil) O Totalt Enligt tabellen ovan har de tunga bensindrivna lastbilarna i genomsnitt kortare årliga körsträckor än de lätta. Detta förklaras av att flertalet av de tunga lastbilarna som drivs av bensin (i ASB:s material) är av äldre modell. Bilaga 1 ger körsträckorna för varje årsmodell per viktklass. I de högre viktklasserna bygger körsträckorna på få observationer.

20 Dieseldrivna lastbilar Ur KMR har SCB tagit fram samband mellan totalvikt och körsträckor. I tabellen nedan har körsträckor beräknats ur ASB:s databas för samma viktklasser som SCB använder i sina redovisningar (referens (91-1) och (92-1)). Tabell 4 Årlig körsträcka som funktion av totalvikt enligt ASB och SCB:s bearbetningar av KMR. ASB SCB 1987 ASB SCB 1990 (t.o.m. än 1985) (t.o.m. än 1988) Totalvikt Mbdelkör- MEdelkör- Madelkör- Mbdelkör- (kg) sträcka sträcka sträcka sträcka Antal % (mil) % (mil) Antal % (mil) % (mil) Totalt Totalsiffrorna för ASB-materialet är inte utskrivna i tabellen eftersom fördelningen på viktklasser är skev. Jämförs de äldre siffrorna finner man en hygglig överensstämmelse på viktklassnivå. Exakt överensstämmelse är knappast att vänta, eftersom materialen skiljer sig åt på några punkter: SCB:s bearbetningar av KMR ger körsträckorna inom Sverige och de gäller kalenderärsvis samt att i tabellen ingår högst tre år gamla bilar från ASB-materialet. I Statistiska Meddelanden har SCB inte publicerat några tabeller som visar hur körsträckan beror på årsmodell. Figurerna nedan baseras på års ASB-material. Valet föll på detta mate-

21 16 rial på grund av den bättre överensstämmelsen på viktklassnivå med KMR-data och att det är tänkbart att det finns ett samband mellan totalvikt och årsmodell. 1 Ånnwddrwmhühmnxmrhmgammmuaw ' Ãmsnodeu iqkaiasb$<ionabcs Figgr 9 Medelkörsträcka , dieseldrivna lastbilar med en totalvikt på kg. Ånnnddf 87@ümzsmn1éwqanmmhxv 9000.[ ", i " * * IQEkxIASB$<johabcs 82 AÅnwnodeu I Figgr 10 Medelkörsträcka , dieseldrivna lastbilar med en totalvikt över kg. Se bilaga 1 för övriga viktklasser.

22 Bussar Bensindrivna bussar I materialet från ASB finns för få bensindrivna bussar för att någon bearbetning skulle vara meningsfull. Möjligen kan uppgifterna om bensindrivna lastbilar eller dieseldrivna bussar ge en uppfattning om storleksordningen på de årliga körsträckorna Dieseldrivna bussar Bussar med en körsträcka över mil har uteslutits innan analysen. I tabellen nedan ses sambandet mellan totalvikt och årlig körsträcka. Totalt påträffades 430 bussar i både 1987 och 1988 års urval, ingen av dessa vägde kg eller mindre. Tabell 5 Årlig körsträcka som funktion av totalvikt, dieseldrivna bussar, högst två år gamla. Totalvikt Antal Hbdelkörstrâcka (kg) (t.0.m. än 1986) (mil) Totalt Figur 11 nedan visar hur denårliga körsträckan beror på årsmodellen för totalviktklassen med flest observationer: kg. Se bilaga 1 för övriga viktklasser, men de siffrorna får tolkas med stor försiktighet då vissa värden bygger på ett fåtal observationer.

23 18 Årsmodell 1987 rölmas som 1 år gammal osv Mil Årsmodell.kaIIÅSBSCjG 3bCS Figur 11 Medelkörsträcka , dieseldrivna bussar med en totalvikt på kg.

24 19 6 DISKUSSION Den bearbetningsmetod som valts för att skatta årliga körsträckor har fördelar som enkelhet och möjlighet att utesluta uppenbara felaktigheter innan analysen. Ett problem, som inte tagits hänsyn till i den gjorda bearbetningen, är hur de fordon ska hanteras som skrotas mellan två besiktningstillfällen. Har dessa fordon en årlig körsträcka som skiljer sig från de "överlevande" i samma grupp, uppstår systematiska fel. Två huvudkategorier av skrotade fordon kan urskiljas: de som krockas innan de skrotas och de som skrotas på grund av att de är utslitna. En hypotes är att de krockade fordonen har en högre årlig körsträcka än de som inte krockas. Även när det gäller de utslitna fordonen är det tänkbart att de körs mer per år än de "välskötta". För några årsmodeller 'har årliga körsträckor tagits fram när hänsyn tagits till de utskrotade fordonen. Det har då antagits att de som skrotas hinner köra ett halvt år och att den relativa förändringen av den årliga körsträckan är densamma för de som besiktigas andra året som för de som skrotas mellan de bägge besiktningstillfällena. Små skillnader mellan körsträckorna framtagna med den i detta notat använda metoden och den ovan beskrivna metoden kunde noteras. När hänsyn tas till de skrotade fordonen, blir den årliga körsträckan några procent högre. En annan möjlig källa till systematiska fel är att databasen innehåller besiktningar gjorda under bara en del av året (i huvudsak under april). Man kanske missar de bilar som är avställda under vintern och som kan antas ha en kortare årlig körsträcka än de som är i trafik under hela året. I referens (86-1) uppskattas andelen "vinteravställningar" av samtliga avställda vid årsskiftet till 15 %.

25 20 REFERENSER Cardebring, P och Jansson, J-O: Avställda bilar och bilstatistiken. Kartläggning av fenomenet avställda fordon och tolkning av fordonsstatistiken för åren VTI Meddelande 445, Linköping, Bilismen i Sverige. AB Bilstatistik, Stockholm, Möller, S: Beräkning av samband :mellan fordonsålder och trafikarbete för några olika fordonstyper. Statens väg- och trafikinstitut, VTI Notat T 74, Linköping, Bilunderhâll. Rapport l988/89:11. Konsumentverket, Vällingby, Kbntrollbesiktningar av lastbilar, bussar och släpvagnar under april och.maj AB Svensk Bilprovning, Stockholm Bilismen i Sverige. AB Bilstatistik, Stockholm, Bussar, lastbilar, släpvagnar och traktorer Statistiska meddelanden, serie T. Statistiska Centralbyrån, Örebro, Bussar, lastbilar, släpvagnar och traktorer Statistiska meddelanden, serie T. Statistiska Centralbyrån, Örebro, Bilunderhåll. Rapport 1992/93z25. Konsumentverket, Vällingby, 1993.

26 Bilaga 1 Sid 1 (2) 11ng körsträcka för personbilar som funktion av vikt och årsmodell. Kalla: A583 databas för åren 1987 och 1988 TotaMkt Års- Totalvikt Års- mn (kg) modell Körströcka antal obs (kg) modell Körströcka antal m ' ' ' ' ' ' ' ' 1912 WWMMOWMÅ

27 Bilaga 1 Sid 2 (2) Årlig körsträcka som funktion av fordonstyp, drivmedel, vikt och årsmodell. Köla: A583 databas för åren 1987 och 1988 Totalvikt Års- Lastbil, bensin Lastbil. dlosol Buss. diesel (kg) modell körsträcka antal obs körsträcka antal obs körsträcka: antal obs ' ' ' ' ' ' ' ' ' 54 36_23' th ' ' ' ' ' ' ) _ ' ' ' ' m ) ' ' ' ' ' 64 1(1385' ' ' 16 ' Kömröckor beräknade enligt avsnñ'r 4.

28