Ansvarig utgivare: Ledningsgruppen för Spenshult sjukhus genom Annika Teleman, Mai-Lis Örjansson och Torvald Berg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansvarig utgivare: Ledningsgruppen för Spenshult sjukhus genom Annika Teleman, Mai-Lis Örjansson och Torvald Berg"

Transkript

1 Sida 1 av 28

2 Innehåll Inledning... 4 Verksamhet/produktion... 4 Ortopedi/handkirurgi... 4 Reumatologi... 5 Medicinsk service... 6 Laboratoriet... 6 Röntgen... 7 Rehabilitering... 8 Reumarehabilitering... 8 Specialiserad interdiciplinär smärtrehabilitering... 8 Psykosocial cancerrehabilitering... 8 Neurorehabilitering... 8 Behandlingar och registerdata, medicinska resultat... 9 Infektionsregistrering... 9 Spenshults postoperativa sårregistrering 27 Nov Behandling med biologiska läkemedel... 1 Uppföljning reumatologisk vård... 1 Kvalitetsregister/öppna jämförelser ortopedi Kvalitetsregister/öppna jämförelser reumatologi Kliniska prövningar/studier Patienterna är nöjda med verksamheten Spenshult vill säkra kvalitet Kvalitetspolicy Kvalitetsmål Upphandlingar och verksamhetsutveckling/förbättring Spenshult arbetar hälsofrämjande Avvikelsehantering, ett patientsäkerhetsverktyg Patientsäkerhetsberättelse Spenshult bidrar till en hållbar utveckling genom miljöarbetet Miljöpolicy Miljömål Miljörapport Sida 2 av 28

3 Arbetsmiljöpolicy Personalvård Sjukfrånvaro Medarbetarenkät Kompetensutveckling extern/intern Ortopedi/handkirurgi Reumatologi Paramedicin Medicinsk service Övrigt Utbildning för andra Auskultationer på Spenshult Samverkan ger styrka Samverkan internt och med våra intressenter Fou-centrum Spenshult Fler samarbetsområden Reflektioner kring det gångna året Ansvarig utgivare: Ledningsgruppen för Spenshult sjukhus genom Annika Teleman, Mai-Lis Örjansson och Torvald Berg Sida 3 av 28

4 Inledning Spenshult Sjukhus är något alldeles unikt. Den som kommer till oss får inte bara medicinsk behandling och vård, här har även utemiljön och atmosfären en läkande kraft. De vackra husen ligger inbäddade i bokskogens grönska och fågelkvitter blandas med en aktiv pulserande verksamhet. Porlande bäckar och avskildhet ger lugn och ro. Spenshult erbjuder en vårdmiljö som är något utöver det vanliga. Spenshult är idag ett specialistsjukhus inom ortopedisk kirurgi, avancerad hand- och fotkirurgi, reumatologi, reuma- cancer- smärt- och neurorehabilitering. Här finns här även ett framstående centrum för forskning och utveckling Verksamhet/produktion Spenshult har en stor öppenvårdsverksamhet och 7 platser för inneliggande patienter. Det är en klar fördel att det finns tillgång till utredningsmöjligheter såsom lab och röntgen samt tillgång till rehabilitering, ortoped/reumakirurgi för att motverka/förbättra funktion och minska smärta för patienter med reumatiska sjukdomar och andra tillstånd. Vi arbetar i team, ser till helheten för att ge optimal vård och tar hand om patienten hela vägen. Ortopedi/handkirurgi Vi utför proteskirurgi i axlar, armbågar, hand- och fingerleder, höft- knä- och fotleder och annan förekommande ortopedisk kirurgi. Vi kan lindra och/eller bota många besvär och erbjuder snabb bedömning och operation. Teamet består av högspecialiserade kirurger inom ortopedi, reumakirurgi och handkirurgi. Vi har tre operationssalar med modernaste utrustning och det senaste inom ventilationsteknik för att minimera infektionsrisken. Tabellen nedan visar antal operationer, dock inte indelat i reumakirurgi mot annan av våra ortopediska specialiteter. Operationer Sida 4 av 28

5 På vår kirurgiska mottagning tar vi hand om patienten för bedömning före och efter ev. operation. För patienter som ska gipsas om och/eller avgipsas samt behöver hjälp med sårskötsel efter operation finns vår sjuksköterskemottagning. Fördelning av besök 211 Nybesök ortopedi 189 Återbesök ortopedi 181 Nybesök handkirurg 156 Återbesök handkirurg 364 Sjuksköterskebesök 723 Reumatologi För patienter med reumatisk sjukdom är återkommande kontakt med reumatolog viktig för tidig adekvat medicinsk behandling. Det påverkar resultatet på lång sikt enligt samstämmig forskning. Trots det får en del patienter otillräcklig inflammationskontroll vilket kan leda till nedsatt funktion och förstörelse av ben och broskvävnad. Även andra organ kan drabbas. Vi har ett ungefärligt inflöde på 1 remisser årligen. Vår patientstock inom reumatologi består av ca 35 patienter (Spenshult 25, Kungsbacka 75 och Helsingborg 7, därtill de patienter som är uppsatta för besök och därigenom lämnat listan) Patienterna gör i snitt 2, läkarbesök årligen inklusive sprutbesök. Inkluderar vi besök hos sjuksköterska/medicinska behandlingsenheten blir det i snitt 2,4 besök. På mottagningen bedrivs tidig artritmottagning för patienter med nydiagnostiserad ledsjukdom, en uppskattad teambaserad behandlingsform där patientens delaktighet stärks. Fördelning av besök Nybesök Återbesök Injektioner Sjuksköterskebesök * Medicinsk behandlingsavdelning Paramedicin Hudläkarbesök Smärtbedömning Bedömningar åt Försäkringskassan 28 * den lägre siffran för i år beror på att det tidigare år inkluderats ssk-besök för provtagning. Nu uppges endast kvalificeras sjuksköterskebesök Sida 5 av 28

6 Medicinsk service Laboratoriet Laboratoriet analyserar med modern utrustning och ger snabba svar. Vi tar emot externa prover från primärvården och sjukhus varje vardag och analyserar samma dag. Analysstatistik Labanalyser antal rör/år Sida 6 av 28

7 Röntgen Röntgen på Spenshult är en liten avdelning med stor service. Våra patienter kommer från sjukhusets mottagningar och vårdavdelningar. Vi utför sedvanliga undersökningar av skelett och lungor med vår direktdigitala röntgenutrustning Statistik Röntgenundersökningar Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal Dexaundersökningar (bentäthetsmätningar) Sida 7 av 28

8 Rehabilitering Genom rehabilitering, utifrån patientens resurser och begränsningar, uppnås fysiska mål, mål som utgår från patienten själv. Vi arbetar i team, sjukgymnaster och arbetsterapeuter som är specialiserade på led- och rörelseproblem, kuratorer och psykologer som stöttar och ger råd samt vårdpersonal. Reumarehabilitering Rehabiliteringsmöjlighet för reumatiker är av stor vikt även i den nya eran av biologiska läkemedel. Många har, trots optimerad behandling, nedsatt funktion. Rehabilitering bör erbjudas i omfång och former som passar dagens reumatiskt sjuka baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Rehabilitering på Spenshult bedrivs i såväl slutenvård som öppenvård. Gruppbehandlingar i öppenvård 52 Antal rehabdagar 59 Antal inneliggande patienter 489 (år st) Antal vårddagar 8332 (år st) Specialiserad interdiciplinär smärtrehabilitering Vi har ett program med kognitiva behandlingsstrategier för att hantera smärta Verksamheten leds av kurator/socionom och inkluderar sjukgymnast och arbetsterapeut. Läkare kommer och föreläser Antal patienter 22 Antal vårddagar 181 Psykosocial cancerrehabilitering Vi har ett program med syfte att ge ökad kunskap om sjukdomen, psykologiska reaktioner med målsättning att hjälpa personer med tumörsjukdomar att återfå livslust, ökad självkänsla och därigenom minska ångest och depressioner. Verksamheten leds av våra kuratorer/socionomer. Sammanlagt har 28 patienter deltagit i denna rehabiliteringsform. Neurorehabilitering Vi har ett speciellt behovsanpassat rehabiliteringsprogram med målsättning att höja funktionsnivån såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Målsättning är att vara individanpassat med tyngdpunkten på intensiv fysisk träning och kognitivt inriktade insatser för att ge en förhöjd funktionsnivå. Verksamheten har startat i liten omfattning, den är inte upphandlad. Då denna tjänst inte är upphandlad innebär det att patienten själv betalar sin rehabilitering. Sida 8 av 28

9 Behandlingar och registerdata, medicinska resultat Infektionsregistrering Sårinfektion; (jan-nov) %- i parentes Antal ingrepp Antibiotikabehandling pga. djup purulent sårinf (,2) (,6) (,5) (,4) (,5) Antibiotikabehandling pga ytlig purulent sårinf (3,5) (3,8) (3,9) (3,5) (3,3) Antibiotikabehandling pga misstänkt djup sårinf () (,1) (,1) (,1) (,1) Antibiotikabehandling pga misstänkt ytlig sårinf (5,5) (7,) (4,9) (4,4) (3,) Antibiotikabehandling pga primär infektion/kontamination () (,6 ) (1,1) (,4) (,3) Ingen sårinfektion 512 (9,5 ) 935 (86,5) 19 (87,7) 142 (88,7) 1354 (9,1) Ingen uppföljning enkät 2 (,3 ) obesvarad Ingen uppföljning flyttat () Ingen uppföljning avliden () Reoperation vid samma vårdtillfälle () 14 (1,3 ) () () 2 (,2) 25 (2,2) () () () 33 (2,1) 2 (,1) () 3 (,2) 37 (2,5) 1 (,1) () 2 (,1) Spenshults postoperativa sårregistrering 27 Nov 211 Nedanstående siffror gäller samtliga elektiva ingrepp 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Ytlig purulent sårinf. Djup purulent sårinf Sida 9 av 28

10 Behandling med biologiska läkemedel Pågående antal behandlingar vid årets slut Biologiska läkemedel har inneburit att behandlingen av patienter med reumatiska sjukdomar har kunnat förbättras påtagligt. I kommande Nationella Riktlinjer för Rörelseorganens sjukdomar har de fått hög prioritet p.g.a. sjukdomens svårighetsgrad, behandlingens effekt och stark vetenskaplig evidens. De anses kostnadseffektiva. Patienter i Halland erhåller biologiska läkemedel i samma utsträckning som patienter i övriga Sverige, vi liggen mycket nära genomsnittet för landet. Dessa siffror kommer från Öppna Jämförelser. Om man tittar på siffrorna från Svenska Reumatologiregister ser vi ut att ligga näst högst men där tar man inte hänsyn till patientens bostadsort. Vi menar att kan förklara skillnaden mot Öppna Jämförelser. Vi noterar att av patienter som för närvarande behandlas med biologiska medel har i flera fall behandlingen kunnat glesas ut/doser minskas utan försämring av sjudomen. 1% av patienterna på Humira och 14% på Enbrel har kunnat minska på behandlingen. Patienter på Remicad har i ungefär lika omfattning minskat som ökat sina doser/intervaller. Övriga TNF-preparat är relativt nya liksom Orencia och Roactemra och doseringsändringar har ännu inte påbörjats i någon större utsträckning. För Mabthera finns inga rekommenderade intervaller. Uppföljning reumatologisk vård Inneliggande patienter som skrivit in på sjukhuset mellan 26 januari 211 och 1 januari 212. Vid utskrivningen kan vi följa upp 244 personer. Vi har hittills samlat in data vid 6 månader på 26 personer som vårdades i augusti 211 1,8,6 EQ5D EQ5D vid inskrivningen var i genomsnitt,42 på en skala från till 1. 1 innebär full hälsa och i princip död.,4,2 En genomsnittlig befolkning ligger på omkring,84 vilket innebär att våra patienter har ungefär halva denna Inläggning Utskrivning 6 månader hälsa när de läggs in. Uppföljningen direkt efteråt visar på en bra förbättring på,22 vilket är en tillräckligt stor förändring för att patienterna själva ska uppleva en förbättrad hälsa. Halva denna förbättring kvarstår efter 6 månader, vilket stämmer med tidigare resultat från Spenshult. HälsoVAS, skala -1, visar också en påtaglig förbättring på 16,7 och där kvarstår en förbättring på 13, vid 6 månader, vilket kan bedömas som bra. Sida 1 av 28

11 Kvalitetsregister/öppna jämförelser ortopedi Register Höftprotesregister Höftdispensären Knäprotesregister Axelprotesregistret Armbågsregistret Fotledsprotesregistret Fotledsartrodesregistret RAKIR FOKUS II Öppna Jämförelser Diagram 8:2 Sjukhus (öppna jämförelser 211) Andel patienter med vårdrelaterad infektion, mars 211. Avser patienter i sluten vård Källa SKL Diagram 43 (öppna jämförelser 21) Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, Spenshult Riket Källa: Svenska Höftprotesregistret Diagram 44 (öppna jämförelser 21) Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation, Förbättring enligt EQ-5D-index vid uppföljning efter 1 år. Spenshult Riket Källa: Svenska Höftprotesregistret Diagram 6 Sjukhus (öppna jämförelser 211) Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, Spenshult Riket Källa: Svenska Höftprotesregistret Diagram 62 Sjukhus (öppna jämförelser 211) Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation, Förbättring enligt EQ-5D-index vid uppföljning efter 1 år. Spenshult Riket Källa: Svenska Höftprotesregistret Diagram 63 Sjukhus (öppna jämförelser 211) Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation, Andel patienter som uppger att de är nöjda 1 år efter höftprotesoperation. Källa: Svenska Höftprotesregistret 1, Sida 11 av 28

12 Kvalitetsregister/öppna jämförelser reumatologi Register Barfot SwePsa Svenska ReumatologiRegister, flera olika diagnoser DUO-register Under året har 23 nya patienter inkluderats i SRR (Svenska Reumatologiregister) varav 65 med sjukdomsduration < 12 månader. Av dessa hade 63 artrtit/spondylartritdiagnos (varav 38 med diagnosen RA)och 2 systemsjukdom Halland Sida 12 av 28

13 Patienter kommer allt tidigare till specialist vilket anses kunna bidra till förbättrade behandlingsresultat på lång sikt. Medelvärde för sjukdomsduration för patienter som inkluderas på Spenshult var 211 4,6 månader eller ca18 veckor. (Nationella data se nedan) Den förkortade tiden till specialist kanske är en del av förklaringen, tillsammans med den förbättrade medicinska behandlingen, till att allt fler patienter har låg sjukdomsaktivitet. (nationella data). Förbättringen har ännu inte avstannat över tid. Sida 13 av 28

14 Behandlingsresultat för insättning av biologiskt läkemedel på patienter, från SRR. Mätt som sjukdomsaktivitet. Halland I öppna jämförelser ser man att Halland ligger på ett genomsnitt för användning av biologiska läkemedel. Vilket som är rätt nivå vet ingen. Vi hamnar på samma plats för både män och kvinnor (Diagram ej visade här.) Från öppna jämförelser Förbättring av sjukdomsaktivitet vid användning av första biologiska läkemedel (2,2) Halland Förbättring av allmän hälsa vid användning av första biologiska läkemedel (36,9) Halland Sida 14 av 28

15 Kliniska prövningar/studier Spenshult har 211 deltagit i förlängningsstudien av utsättning av Humira på patienter med inaktiv RA, d.v.s. patienter som uppnått fullgott resultat på behandling (ADMIRE). Vi deltar i en studie på patienter som erhåller Roactemra för att se vilken effekt rökning har på behandlingseffekten (RoAKing). TKS (Tät Kontroll Spenshult) startade i maj -11. En studie för patienter med nydebuterad RA i enlighet med de kommande Nationella Riktlinjerna för Rörelseorganens sjukdomar. Patienterna följs en gång per månad hos läkare och intensiv övervakning av inflammationen sker. Röntgen av hand och fotskelett tas vid inklusion efter 6 och 12 månader. Målet med behandlingen är att minst 8% av patienterna ska vara i remission (inflammationsfria) vid ett år och att brosk- och skelettskador ska undvikas. Vi har i februari 212 inkluderat 18 patienter i studien. En ansvarig sjuksköterska har nyligen knutits till projektet för att stärka studien med inklusioner och undvika protokollsavvikelser. Vi betraktar studien som ett kliniskt förbättringsarbete och inte en forskningsstudie. Samarbete med FoU har förelegat inför start. Patienterna är nöjda med verksamheten Från Paramedicins enkätundersökning; Positivt bemötande visar för arbetsterapin 96% och sjukgymnastiken 94%. Uppnådda förväntningar: Arbetsterapin 96%, Sjukgymnastiken 94%, Kuratorer 81% Kundenkäten analyseras på enhet och i ledningsgrupp. Utgör underlag till förbättringsåtgärder Patientgruppen inom vår reumatologiska verksamhet reagerar mot minskat utbud på reumatisk slutenvård, inget vi själva styr över. I övrigt är inkomna synpunkter mest ros, man tycker om miljön och är nöjda med såväl vård/operation och bemötande Spenshult har från december 211 ett patientombud som särskilt skall fånga in patientsynpunkter Sida 15 av 28

16 Spenshult vill säkra kvalitet Spenshult är ett ISO-certifierat sjukhus. År 2 ISO-certifieras sjukhuset mot miljö, den efterföljdes med en kvalitetscertifiering år 23. Vi var bland de första sjukhusen i Sverige. Att vara certifierad innebär att vi regelbundet granskas av en extern part. Gemensamt för 91, kvalitet, och 141, miljö, är att man skall påvisa en ständig förbättring. Genom processkartläggningen i 91 finner man viktiga delar som skall övervakas och säkras. Genom att sätta mål och följa våra miljöaspekter minskar vi vår egen negativa miljöpåverkan Kvalitetspolicy Spenshults mål är att uppfylla de krav och förväntningar som de som får sin service av Spenshult har. Det gäller alla patienter såväl som kunder, köpare, remittenter och beställare. Uppföljningen av kundtillfredsställelsen skall ske och i denna uppföljning är kundens helhetsupplevelse av Spenshult mycket viktig. Samtliga krav som ställs på våra verksamheter i författningar och avtal skall uppfyllas. Vårt arbete skall präglas av ständig översyn i syfte att ytterligare förbättra rutiner och arbetssätt. De metoder som vi använder skall vara dokumenterade och/eller uppfylla kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Planering och utförande av arbetet skall ske genom dokumenterade processer med tydliga instruktioner och krav på lämplig kompetens. Våra produkter och vår service skall vara av högsta nationella kvalitet. Vår forskning skall vara internationellt konkurrenskraftig. Kvalitetsmål Vi har under 211 arbetat bland annat med att: Minimera vårdrelaterade infektioner. Studera och mäta den förbättring en patient upplever efter en vistelse hos oss för rehabilitering. Vi har tidigare använt instrument SF36 som vi nu byter ut mot EQ5D. Vara 1 % tillgängliga, enligt vårdgarantin. Ha nöjda patienter. Ha personal som trivs. Behålla, förankra och sprida vårt förtroende så att nya avtal tecknas. Resultatuppföljning gjordes vid ledningens genomgång av ledningssystemet, enligt ISO, och uppfyllanden bedömdes som god. Vi fortsätter att umgås med och svara på frågan - Vad utgör god vård? Socialstyrelsen har ett pågående arbete avseende indikationer för god vård inom området rörelseorganens sjukdomar som vi ser fram emot att ta del av. Under 212 formuleras Spenshults kvalitetsmål under rubrikerna ur handboken God Vård. Sida 16 av 28

17 Upphandlingar och verksamhetsutveckling/förbättring Upphandlingar Vårdgarantiavtal, ortopedi Västra Götaland Psykosocial cancerrehabilitering för Skåne, Blekinge och Kronoberg Ackreditering cancer- och neurorehabilitering för Stockholm Vårdgarantiavtal kataraktkirurgi för Halland Upphandling reumatologi och reumakirurgi Skåne, resulterade i att vi åter kunde öppna mottagningsverksamhet i Helsingborg sept-11, bemannad två dagar i veckan. Direktavtal med Libyska övergångsregeringen om operationer och rehabilitering av libyska krigsskadade, december 211 Vårdgarantiavtal ryggkirurgi Västra Götaland, startas 212 Vårdgaranti ögonkirurgi för Skåne, startas 212 Verksamhetsutveckling Förbättra flödet vid in och utskrivningar Start av gruppintag för patienter med Spondylartriter Tidsstudie av arbetet på mottagningen för att hitta flaskhalsar och underlätta att patienter komma till rätt station vid rätt tillfälle. (externt anlitad konsult) Införande av checklistor vid operationer IT-avdelningen lades på extern entreprenör för att säkerställa kompetens, utveckling och nyinvestering inom området Vi har effektiviserat sjukhusets mötestider genom att standardisera agendorna, Ledningsgruppen har upprättat ett så kallat årshjul där samtliga mål och projekt planerats in för uppföljning Rutinen för lagbevakning har uppdaterats Ett intranät är under uppbyggnad, skall utgöra grund till informationsspridning samt vara platsen för ledningssystemet TKS, tät kontrollstudie, förbättrat omhändertagande av patienter med tidig artrit Vid behovs-mottagning i Kungsbacka för bättre utnyttjande av resurserna Kardiovaskulär screening av artrtipatienter i Kungsbacka via sjuksköterska. Spenshult arbetar hälsofrämjande Hälso- och sjukvårdens primära uppgift är att behandla sjukdom och stödja patientens hälsa, det vill säga att bota sjukdom och, där ingen bot finns, lindra och trösta. Det hälsofrämjande perspektivet baseras på synen att patienten är medproducent av sin egen hälsa. Det är viktigt att se vad som krävs för att patienten skall kunna medverka i sin egen vård att stärka patientens tilltro till sina egna resurser. Därmed är patientens delaktighet i vården en förutsättning för ett lyckat resultat. Spenshults kuratorer är utbildade instruktörer i mindfulness. De leder övningar, introducerar självhjälpslitteratur och material för reumapatienter, smärtpatienter och cancerpatienter, individuellt och i grupp. Träning i mindfulness är ett komplement till annan behandling. Den kan vara en hjälp i att inte identifiera sig med sin diagnos, att ta vara på sina egna resurser och att få det friska att växa. Övningarna är en kvalitetsfaktor som läggs till och samverkar med övriga delar i rehabiliteringen. Daglig träning kan resultera i generell stressreduktion, minskad oro, bättre sömn, mindre nedstämdhet, ökad livskvalité och att må bättre generellt. Sida 17 av 28

18 Avvikelsehantering, ett patientsäkerhetsverktyg Hanteringen är elektronisk och verktyget är tillgängligt för alla medarbetare. Ett aktivt arbete sker från ledningens sida för att få bort ett eventuellt skuldbeläggande, vi fokuserar på själva händelsen, den bakomliggande orsaken, och vilka korrigerande åtgärder som skall vidtas. Vi säger att vi rapporterar avvikelser vi anmäler dem inte! Medarbetare på Spenshult Sjukhus uppmuntras att alltid skriva en avvikelserapport när en händelse sker, eller upptäcks, som har medfört eller kunde medfört skada eller sjukdom hos patienten. Negativa händelser som inte kommer till kännedom är alltid en risk. Avvikelser är en stående punkt på möten på alla nivåer Händelse Rapportera Korrigera (om möjligt) Analysera utreda Implementera korrigerande åtgärder Återkoppla Sprida/lära Ansvaret fördelas på följande sätt: Sjukhuschef Chefläkare Verksamhetschef och MAL Enhetschef Samtliga medarbetare Övergripande ansvar Leda och utveckla patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbete lokalt och i samverkan inom sjukhuset Medicinska avvikelser enligt rutin Skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls bland annat genom rapportering Under 211 har vi korrigerat i systemet genom att revidera processen och förfina grupperna, vi har lagt ett större fokus på patientavvikelser genom att dessa numer klassas genom Socialstyrelsens modell. Kommande år skall vi ytterligare se över fördelningen. Nedan en kort presentation av årets systematiska arbete i dessa frågor Statistik Avvikelserapportering antal IT-ärende, servicedesk Arbetsmiljöavvikelse Intern avvikelse ärenden Klagomål 5 Miljöavvikelse av normal karaktär som behandlades inom en Patient/läkemedel behandling 27 dag Patient/journal medicin teknisk utrustning 34 Patientskada 7 Systemavvikelse 6 Extern avvikelse 5 Övrigt Anmälningsärenden Lex Maria Kort beskrivning av ärendet 1. Patient fick bedövas två gånger då det vid första tillfället ej fanns korrekta proteser hemma. Rutinfel. 2. Patient fick sövas direkt efter primäroperation och reopereras då man satt in en storlek för liten protes. Rutinfel. 3. Patient opererades på fel sida vid fotoperation. En kedja av olyckliga omständigheter gjorde att man inte vid opstart noterade att man dukat upp och förberett fel sida. Mänsklig faktor? Korrigerande åtgärd Reviderad rutin Uppmärksammat om vikten av att stanna upp som operatör och stämma av med sig själv Samma åtgärd som ovan och att justera checklistan Sida 18 av 28

19 Patientsäkerhetsberättelse 211 Under 211 har ett fortlöpande kvalitetsarbete skett i syfte att uppnå en hög patientsäkerhet, en god patienttillfredsställelse och en för företaget bra kostnadseffektivitet i enlighet med socialstyrelsens grundläggande kvalitetskrav från 25 (reviderade 211). Axess Medica betonade vikten av kvalitetsarbetet genom att under senare delen av 21 inrätta en chefsläkartjänst. Avvikelseklassificeringen har omarbetats under det gångna året för att i högre utsträckning än tidigare vara anpassad och jämförbar med vår omvärld 211 registrerades totalt 162 avvikelser vilket är en nedgång med 32% jämfört med året innan. Detta sammanhänger troligen med en reducerad personalstyrka 211 men även till följd av genomfört informationsmöte för all personal där syftet med ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet diskuterades och vad som är att uppfatta som en avvikelse. Här betonades att avvikelsen i slutänden alltid skall leda till en förbättring. Detta har lett till en öppnare diskussion i de olika personalgrupperna och vi ser idag mer relevanta avvikelser. Befintligt datasystem uppvisar dock brister avseende möjligheten till sortering av avvikelser och företaget arbetar här med att hitta en lösning på sikt. Vi har under 211 deltagit i den sk patientsäkerhetskulturmätningen där all personal har haft möjlighet att ge sin syn på hur ledningen prioriterar patientsäkerhetsarbete och hur öppet klimatet är för personal som har och framför synpunkter på verksamheten Vid analys av avvikelserna från 211 framgår några tydliga mönster. Ett framträdande problem är alltjämt undermåliga analoga läkemedelslistor på ortopedavdelningen. En tvärprofessionell arbetsgrupp har tillsats för att arbeta med denne fråga som snarast bör få en lösning. Förväxling av höger och vänster är ett problem som vi ser allvarligt på. Insatser görs nu i form av checklistor samt ett färgschema (blått-rött) för att ytterligare tydliggöra vilken sida som skall bli föremål för kirurgi. Trots detta har en sidoväxling skett i samband med operation där ärendet lett till en Lex-maria anmälan. Ytterligare två Lex-Maria anmälningar har gjorts, i båda fallen saknades rätt protesstorlek/material när patienten väl låg på operationsbordet. Sjukhuset dras även med tekniska problem ffa gällande digital diktering men även föråldrad såväl hårdvara som mjukvara på datasidan. Under sker ett fortlöpande utbyte av gamla datorer och en uppgradering till Windows 7. Vi ser under senare delen av 211 ett ökan antal patientklagomål som handlar om mindre enskilda behandlingar samt färre träningstillfällen, vilket sammanhänger med personalnedskärningar inom yrkeskåren paramedicinare. Genom att problemet uppmärksammats har insatser gjorts för att förbättra detta, man planerar nu gruppintagningar avseende en viss sjukdom för att optimera tillgängliga personalresurser. En övergång till mer gruppbaserad träning är trots allt oundviklig. Vi noterar även brister i våra digitala läkemedelslistor där ett problem är avsaknaden av kommunikation med omgivande vårdenheters dataplattformar. En lösning finns på sikt där övergång till gemensamt datasystem på sikt torde vara befrämjande för patientsäkerheten. Nuvarande datasystem har liksom flertalet andra datajournaler en tungarbetad läkemedelsmodul som är tidskrävande. Sammantaget är det för 212 av stor vikt att arbete och resurser avsätts för att förbättra de brister som avspeglas i avvikelserapporteringssystemet och vid externrevision för att leva upp till socialstyrelsens basala krav på god patientsäkerhet. Sida 19 av 28

20 Åtgärder som har genomförts för att öka patientsäkerheten Vi har mätt patientsäkerhetskulturen 6% svarsfrekvens (totalt utskickade 15 stycken) Vad vi är bra på: o Bemanna efter behov med tillfällig personal o Säga ifrån när patient kan påverkas negativt o Stötta och arbeta tillsammans som team, med respekt för varandra o Diskutera förbyggande åtgärder efter gjorda misstag och tänka patientsäkert Vad vi kan bli bättre på o Rapportera avvikelser i systemet, även de utan direkt koppling till patienten o Återkoppla efter nya rutiner och rapporterade avvikelser för lärande o Ha synliga/närvarande chefer för styrning, stöd och bekräftelse i vardagen Åtgärd Resultat Åtgärd Resultat Avvikelsehanteringen har uppdaterats genom att ansvarsområden korrigerats, kvalitetssamordnare är ny ägare för avvikelsehanteringsprocessen och chefläkare ansvarar för medicinska avvikelser. Patientavvikelserna har lyfts ur och följs separat. De skattas/uppskattas genom allvarlighetsgrad x sannolikhet för upprepande = risk Antal avvikelser 73 med patientanknytning, se under rubriken Avvikelser i denna rapport. Antal skattningar: 26 stycken. Av dem endast fyra st med högre risk varav tre har anmälts enligt Lex Maria, för mer information se under rubriken Avvikelser i denna rapport. Ledningssystemet revideras, medicinska rutiner och instruktioner separeras från övrig dokumentation för att enklare och snabbare identifieras/hittas. Pågående Sida 2 av 28

21 Åtgärd Resultat Punktprevalensmätning basala hygienrutiner 4 gånger 211. Hygienpolicyn har kommunicerats ett flertal gånger Korrekt förfarande i alla fyra steg i BHL Kortärmat Åtgärd Resultat Utbildning i basala hygienrutiner har erbjudits all personal Deltagarförteckning saknas Åtgärd Beslut att rapportering av infektionsregistreringen utökas till två gånger per år fattades i slutet av 211 Resultat Andel patienter med VRI mars 211 är 1.8 Åtgärd Resultat Åtgärd Resultat Två journalgranskningar har genomförts och skall genomföras varje kvartal med fokus på ett på förhand utvalda parametrar kopplade till vår processövervakning, exempelvis signering av journaler och läkemedelslistor Mycket god efterlevnad vad gäller läkemedelssignering Interna revisioner genomförs under hela året istället för att vara koncentrerade till en period Första revisionen genomförs i mars Åtgärd Vi har ny rutin och mall för riskanalys vid införande/avveckling av ny metod Resultat Pågår, skall utvärderas kvartal Åtgärd Resultat Inventering av utbildningsbehov för chefer Vi kommer att fokusera på arbetsrätt, ekonomi och ledarskap Slutsats och förslag till förbättringsarbete Använda checklistor som verktyg alltmer Strukturerad jämförelse av våra resultat med uppgifter i nationella/regionala kvalitetsregister och öppna jämförelser i ledningsgrupp Fortsatt journalgranskning som en del i vår processövervakning, eventuellt utöka antalet journaler och inkludera fler indikatorer Hålla utbildningsförteckning för personal och regelbundet utvärdera huruvida utbildningssatsningar ger resultat och önskat värde för verksamheten men också på individuell nivå. Hitta utbildningar i patientsäkerhet Fortsatt ISO-certifiering mot kvalitet Internutbildning i SOSFS 211:9 samt handboken God Vård (SoS) Sida 21 av 28

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Fogdaröd ett unikt alternativ för människor i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att garantera att kvaliteten är hög och värdegrunderna sunda och solida.

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Stockholm den 27 februari 2015 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 2 ORGANISATORISKT

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20140228 Ewa Einerth, verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehåll PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer