C-UPPSATS. Företagsportaler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Företagsportaler"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:216 Företagsportaler En jämförelse mellan en standardlösning och egenutveckling Daniel Barsk Luleå tekniska universitet C-uppsats Data och systemvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Systemvetenskap 2006:216 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/216--SE

2 Sammanfattning I den här uppsatsen har jag valt att fokusera forskningen på en jämförelse mellan två olika portallösningar, en standardlösning och en egenutvecklad portal. För att på så sätt undersöka om en standardlösning kan ersätta en egenutveckling vad gäller företagsportaler. En företagsportal är verktyg som via ett webbaserat gränssnitt tillhandahåller användaren eller en grupp av användare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt. Portalen gör det möjligt för användaren att nå relevant information som kan vara både intern och extern. Användaren kan nå portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem användaren använder sig av. Det är vanligt att företag utvecklar sina portaler från grunden, vilket gör att de får en totalt skräddarsydd portallösning, men det är en resurskrävande process som kräver mycket tid och pengar. Det finns dock ett antal standardlösningar på marknaden vad gäller företagsportaler, som exempelvis Plumtree, Hummingbird och Microsoft Sharepoint. I min undersökning gjorde jag en jämförelse mellan en standardlösning och en egenutvecklad portal. Jämförelsen gjordes genom att först studera förespråkade portalfunktioner i teorin. Sedan genomförde jag en fallstudie, som utgjordes av fyra kvalitativa intervjuer med personer på två olika företag, och undersökte på så sätt hur funktionaliteten i respektive portallösning stämde överens med de förespråkade funktionerna. Jag tittade även på användarnas upplevelser samt skillnader i det utvecklingsarbete som bedrivits. Jag har under studiens gång kommit fram till att en standardlösning kan ersätta en egenutveckling vad gäller företagsportaler. Alla portaler skiljer sig åt från fall till fall, oavsett om det handlar om en standardlösning eller en egenutvecklad portal. Jag anser dock att arbetet kan fungera som en vägledning för företag som är i behov av, samt funderar på att utveckla, en portallösning.

3 Abstract In this essay I have chosen to focus my research on making a comparison between two different portal solutions, one standard solution and one own developed portal. And in that way examine if a standard solution can replace an own development when it comes to corporate portals. A corporate portal is a tool which via a web-based interface supplies the user, or a group of users, with the information and the applications, or functions, that is needed so that their work can be performed in an effective way. The portal gives the opportunity to the user to reach relevant information that can be both internal and external. The user can reach the portal regardless of which computer or which operative system that is used. It is common for companies to develop their portals from scratch, which gives them a complete custom-made portal solution. But it is a resource-demanding process that demands a lot of time and money. There is however a number of standard solutions out on the market, like for example: Plumtree, Hummingbird and Microsoft Sharepoint. In my examination I made a comparison between a standard solution and an own developed portal. By way of introduction, I studied recommended portal functions in theory. Afterwards I carried out a case study, which consisted of four qualitative interviews with persons in two different companies, and examined how the functionality in respective portal solution agreed with the recommended functions. Also, I did look into the users experiences and differences in the development work that has been carried out. I have during the study come to the conclusion that a standard solution can replace an own development when it comes to corporate portals. All portals differ from case to case, regardless if it comes to a standard solution or an own developed portal. I do however consider that the work can act as guidance for companies that is in need of, and is thinking of developing, a portal solution.

4 Förord Denna uppsats är resultatet av ett examensarbete omfattande 10 poäng vid avdelningen för Systemvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet är en del av filosofie kandidatexamen i Data- och Systemvetenskap. Jag vill tacka mina intervjurespondenter för ert deltagande i intervjuerna. Dessutom vill jag tacka min handledare Sören Samuelsson för god vägledning och stöttning i arbetet. Luleå Daniel Barsk

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING FORSKNINGSFRÅGA SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT FORSKNINGSMETOD Praktiskt tillvägagångssätt Analys VALIDITET OCH RELIABILITET TEORI FÖRETAGSPORTALEN FÖRESPRÅKADE PORTALFUNKTIONER STANDARDSYSTEM Anpassning av standardsystem Fördelar och nackdelar Standardsystem v.s. egenutveckling EMPIRI FÖRETAG A Bakgrund Funktionalitet i portalen Användare A FÖRETAG B Bakgrund Funktionalitet i portalen Användare B ANALYS PORTALERNAS FUNKTIONALITET ANVÄNDARNAS UPPLEVELSER SKILLNADER I UTVECKLING SLUTSATSER SAMMANFATTANDE SLUTSATS DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION FORTSATTA STUDIER KÄLLFÖRTECKNING...30 BILAGA MALL FÖR INTERVJUFRÅGOR...31

6 1 Inledning I inledningen beskriver jag bakgrunden till uppsatsens ämnesområde och tar även upp min problembeskrivning. Därefter redovisar jag min forskningsfråga, syftet med studien samt mina avgränsningar. 1.1 Bakgrund och problembeskrivning I dagens samhälle ökar informationsproduktionen kraftigt. Den tekniska utvecklingen har medfört att företagen har tillgång till stora mängder intern och extern information. För alla företag är det viktigt att de anställda har tillgång till den information och de applikationer som behövs för att de på ett effektivt sätt ska kunna utföra sitt arbete. I takt med det ökade informationsflödet i och den tidspress många upplever, hårdnar kraven på effektiva hjälpmedel. Ett sätt att göra livet något lättare för användarna är att skapa så kallade rollbaserade företagsportaler med möjlighet till personlig anpassning (Bark, 2002). Jag som är författare till denna uppsats är en student som läser fjärde året på avdelningen för Data och Systemvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Under våren 2005 påbörjade jag ett arbete tillsammans med en annan student, som handlade om informationshantering i företagsportaler. Men av diverse anledningar lades det hela på is. Nu har jag valt att hålla mig inom samma område, företagsportaler, men har valt att fokusera forskningen på att göra en jämförelse mellan två olika portallösningar, en standardlösning och en egenutvecklad portallösning. En företagsportal är verktyg som via ett webbaserat gränssnitt tillhandahåller användaren eller en grupp av användare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt. Portalen gör det möjligt för användaren att nå relevant information som kan vara både intern och extern. Intern information kan exempelvis vara någon typ av projektinformation som ligger lagrad i en databas, medan extern information kan vara information på Internet. Användaren kan nå portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem användaren använder sig av. Det enda som krävs är användarens inloggningsuppgifter (Collins, Szuprowicz; 2001, 2000). Nielsen (1993) skriver om nyttan av ett system i boken Usability Engineering. Nyttan definierar han som möjligheten att nå önskade mål med systemet. Där har han valt att skilja på två olika delar vad gäller nyttan i ett system, funktionalitet och användbarhet. Han anser att användbarhet inte skall blandas ihop med funktionalitet, samt att en större funktionalitet inte är detsamma som en förbättrad användbarhet. Collins (2001) hävdar att nyttan av portalen ligger i de funktioner som den förser användaren med. Vid utveckling av en företagsportal måste man ta hänsyn till vilket behov som finns och förse portalen med funktioner som tillgodoser detta. Jag kommer i denna studie att rikta in mig på portalernas funktionalitet. Det är vanligt att företag utvecklar sina portaler från grunden, vilket gör att de får en totalt skräddarsydd portallösning, men det är en resurskrävande process som kräver mycket tid och pengar (Andersen, 1994). Med en egenutvecklad portallösning menar jag en portal som utvecklats från grunden av en organisation, alternativt av inhyrda konsulter, för att motsvara den egna organisationens krav och behov.

7 Det finns dock ett antal standardlösningar på marknaden vad gäller företagsportaler, som exempelvis Plumtree, Hummingbird och Microsoft Sharepoint. En standardlösning ser jag som en standardiserad programvara som utvecklats av en leverantör för att motsvara flera kunders verksamhetsbehov. Andersen (1994) menar att det är en programvara som ett företag kan använda i sin verksamhet efter att ha gjort mer eller mindre anpassningar på systemet. Den stora skillnaden mellan ett standardsystem och en egenutvecklad produkt är att standardsystem utvecklas för ett marknadssegment snarare än för en kund, medan en egenutveckling leder till ett system som skall passa en enda kund (Andersen, 1994). Fördelarna med att införskaffa en standardlösning är att man sparar mycket tid, och det är i princip alltid billigare att köpa en produkt än att utveckla en egen. Jag tycker det skulle vara intressant att undersöka om en standardlösning kan fungera som ett bra alternativ till egenutvecklade portallösningar. 1.2 Forskningsfråga Kan en egenutvecklad företagsportal ersättas av en standardlösning för portaler? För att besvara forskningsfrågan formuleras tre underfrågor, dessa är: 1. Hur väl stämmer funktionaliteten i respektive portallösning överens med förespråkade portalfunktioner i teorin? 2. Hur upplever användarna funktionaliteten i en egenutvecklad företagsportal respektive en standardlösning? 3. Vilka skillnader finns det vad gäller det utvecklingsarbete som bedrivits innan respektive portallösning togs i bruk. 1.3 Syfte Syftet med arbetet är att jag vill göra en jämförelse mellan en standardlösning och en egenutvecklad portallösning. Genom empiriska studier undersöker jag de portallösningar som företagen använder sig av och jämför lösningarnas funktionalitet med teorin. Min förhoppning är att arbetet ska kunna användas som ett underlag för företag som är i behov av en portallösning och funderar på att utveckla en sådan. 1.4 Avgränsningar Jag kommer endast att jämföra portallösningarna ur ett funktionellt perspektiv, och kommer därför inte att ta med något användbarhetsperspektiv i den här undersökningen. Detta på grund av att jag anser att det med mitt syfte är mer intressant att studera funktionaliteten i portallösningarna. Med användare avser jag slutanvändare av respektive portallösning hos företagen. Vad gäller det utvecklingsarbete som bedrivits syftar jag till den utveckling som bedrivits hos företaget som har egenutvecklat samt hos företaget som har tagit till sig standardsystemet. Jag

8 kommer endast att hålla mig på en övergripande nivå och fokusera på utvecklingstid samt kravspecifikationer för respektive portallösning. Jag kommer endast att fokusera på det interna arbetet inom organisationen, och inte på portalernas eventuella kopplingar mot kunder eller andra externa aktörer. Jag kommer inte att gå in på några tekniska detaljer om portallösningarna.

9 2 Metod I det här kapitlet vill jag visa på vilka vetenskapliga synsätt och forskningsmetoder jag har fått ta ställning till, samt hur jag har gått tillväga under studien. 2.1 Vetenskapligt förhållningssätt Positivism och hermeneutik är två vetenskapliga inriktningar som står i kontrast till varandra. Till skillnad från positivisten, som gärna studerar forskningsobjekt bitvis, försöker hermeneutikern se helheten i forskningsproblemet (Patel & Davidsson, 1994). Positivismen har sina rötter i en empirisk/naturvetenskaplig tradition och bygger på absolut kunskap. Genom iakttagelser med människans sinnen och logiska uträkningar skall man kunna komma fram till kunskap och sanningar. Enligt positivisterna ska utredarens personlighet och åsikter inte på något sätt kunna påverka resultatet av forskningen. Forskaren ska kunna bytas ut och resultatet av forskningsarbetet ska ändå bli det samma. Uppfattningen att en forskare alltid ska vara objektiv i sitt arbete kommer från detta positivistiska ideal (Patel & Davidsson, 1994). Hermeneutik är ett grekiskt ord som betyder tolkning av budskap, tolkning av texter (Egidius, 1986). Förhållningssättet sträcker sig tillbaka till tolkningen av bibeln. Den moderna hermeneutiken avser att tolka och förstå hur människors liv och existens kommer till uttryck i det talade och skrivna språket (Olsson, 2001). Detta vetenskapliga förhållningssätt tillämpas nuförtiden ofta inom de vetenskapliga disciplinerna human, kultur och samhällsvetenskap, och tillämpas oftast i samband med kvalitativa insamlingsmetoder. Hermeneutik innebär att man tolkar och försöker förstå människan genom att studera människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk (Patel & Davidsson, 1994). Min undersökning bygger på mina egna tolkningar av empirin. Jag har förståelse för att olika personer upplever saker på olika sätt, och söker därför flera källor för att på så sätt se på helheten och nå en nyare förståelse. Man kan därför säga att arbetet med uppsatsen har en viss överensstämmelse med det hermeneutiska synsättet. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt Vid ett forskningsarbete finns det två olika angreppssätt att använda sig av, deduktiva och induktiva angreppssätt. Ett deduktivt angreppssätt innebär att forskaren utgår från teorin och jämför med den empiriska undersökningen för att kunna dra slutsatser. En redan befintlig teori får bestämma vilken information som samlas in, hur man ska tolka denna information och slutligen hur man ska relatera resultaten till den befintliga teorin (Patel & Davidsson, 1994). Ett induktivt angreppssätt innebär att forskaren utgår från empiri och utvärderar mot teori för att kunna dra sina slutsatser (Olsson, 2001). En forskare som arbetar induktivt kan sägas följa upptäckandets väg. Forskaren kan då studera forskningsobjektet, utan att först ha förankrat undersökningen i en tidigare vedertagen teori, och utifrån den insamlade informationen, empirin, formulera en teori (Patel & Davidsson, 1994).

10 Jag har utgått från teorin vilken också delvis kommer att styra min empiriska undersökning, det innebär att jag arbetat deduktivt. Jag har dock hela tiden varit, och kommer att vara, kritisk mot det jag läst och hålla mig öppen inför vart studien för mig. 2.3 Forskningsmetod Vad gäller forskningsmetod brukar man skilja på två tillvägagångssätt, de kvantitativa och kvalitativa metoderna. Forskning ska genomföras systematiskt och vila på vetenskaplig grund. Ursprungligen utgår såväl det kvantitativa som det kvalitativa perspektivet från filosofisk tradition och gemensamt för dessa är också att all forskning har som mål att genom systematiska strategier vinna ny användbar kunskap (Olsson, 2001). Kort beskrivet behandlar kvantitativa metoder data som går att mäta, exempelvis antal, längd och vikt. Kvalitativa metoder behandlar däremot data som är svår eller omöjlig att mäta, exempelvis känslor, värderingar och upplevelser. Starrin och Svensson (1994) menar att en av skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ forskning har att göra med skillnader mellan subjektivitet och objektivitet. Kvalitativa data anses vara data som handlar om rent subjektiva varseblivningar, medan kvantitativa data är data som är objektiva och oberoende av subjektiva upplevelser. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, för att på så sätt kunna uppfylla syftet med min undersökning. I mitt fall kommer inte kvantitativa metoder av typen enkäter och statistiska analyser att vara lika effektiva eftersom jag behöver utförliga svar av användarna för att sedan kunna tolka det insamlade materialet och ha möjligheten att nå fram till ett tillfredsställande resultat Praktiskt tillvägagångssätt Jag inledde mitt arbete genom att välja ett forskningsområde utifrån mitt intresse inom ämnesområdet. Sedan började jag planera upplägget av arbetet och samlade in lämplig litteratur. Enligt Wiedersheim, Paul och Eriksson (1999) finns det två huvudgrupper av tekniker för datainsamling. Dessa är att utnyttja redan insamlat material (sekundärdata) och att samla in ny data (primärdata). En genomläsning av min sekundärdata gjordes för att jag skulle få en så djup bild som möjligt av det ämne jag var intresserad av, jag använde mig av litteratur inom områdena: företagsportaler, intranät, egenutveckling och standardsystem. Största delen av litteraturen bestod av böcker och forskningsrapporter men jag använde mig även av relevanta artiklar som jag hittade på Internet. Min litteraturstudie gav mig en grund att stå på och gav mig idéer till utformningen av intervjufrågorna. Intervjufrågorna har sin grund i de portalfunktioner som förespråkas i teorin. Jag har valt att samla in primärdata genom att utföra en fallstudie. Merriam (1994) definierar fallstudien som en undersökning av en specifik företeelse, exempelvis ett program, en händelse, en person, ett skeende, en institution eller en social grupp. Den aktuella företeelsen

11 väljs ut på grund av att den är viktig eller intressant, en avgränsning görs och fallet studeras på djupet, vanligtvis med hjälp av intervjuer och/eller observationer. Holme & Solvang (1997) hävdar dock att något som bör uppmärksammas vid fallstudier är att man inte kan dra några generella slutsatser utifrån resultatet, man kan endast få en bild av hur det ligger till i de specifika fallen. Min fallstudie utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra personer på två stora företag. Två av respondenterna är förvaltare av respektive portallösning, förvaltarna har god kunskap kring portalernas funktionalitet och har även kunskap om den utveckling som bedrivits. De resterande två som kommer att intervjuas är slutanvändare av portalen på respektive företag. Med kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har jag möjligheten att gå på djupet och förklara för personerna som intervjuas vad jag menar med mina frågor. Användarna använder portalerna dagligen och jag ser dem därför som lämpliga intervjuobjekt när det gäller att samla in upplevelser kring portalernas funktionalitet. Mina intervjuer kommer dels att vara personliga och dels utföras via telefon, detta då det av avståndsskäl förmodligen kommer att vara svårt att ordna ett personligt möte med förvaltarna samtidigt som det ligger en fördel i att intervjua användarna på plats, då det är upplevelser som skall samlas in. Olsson (2001) beskriver en standardiserad intervju som en väl planerad intervju, där intervjuaren inte har möjlighet att variera situationen från en intervjuperson till en annan. Frågorna ställs i exakt samma ordning och intervjupersonerna får avge svar efter fasta svarsalternativ. Olsson (2001) skriver även att en intervju med hög grad av strukturering har en frågeformulering som uppfattas på likartat sätt av de olika personerna som intervjuas. Låg grad av strukturering innebär å andra sidan att den intervjuade kan tolka frågorna fritt beroende på sina egna språkvanor, erfarenheter, värderingar, önskningar och dylikt. Mina intervjuer har en relativt låg grad av strukturering och standardisering. Jag kommer att ställa följdfrågor för att få förtydliganden och även utesluta vissa frågor om jag anser att jag redan fått dem besvarade. Jag kommer att ge respondenterna utrymme att tala fritt kring mina frågor och försöka skapa en bra stämning genom att utföra intervjuerna på ett avslappnat sätt. Jag kommer att låta bli att ställa frågorna på ett strikt systematiskt sätt. Istället försöker jag göra intervjun till ett enda långt samtal där jag ställer frågor allt eftersom de känns aktuella. Registrering av intervjuerna kommer att göras med hjälp av anteckningar samt inspelning med diktafon. För att göra en ordentlig jämförelse mellan två olika portallösningar skulle det vara till stor hjälp om jag själv skulle få leka användare och använda mig av respektive portallösning, för att på så sätt kunna bidra med mina egna åsikter kring lösningarna. Jag inser dock att detta kan bli svårt att ordna och kommer därför bara att bidra med mina egna observationer kring gränssnittet, utifrån skärmdumpar av portallösningarna Analys Patel & Davidsson (2003) hävdar att det ofta är praktiskt att göra löpande analyser när en kvalitativ undersökning görs. Det är en aspekt som skiljer kvalitativa undersökningar från kvantitativa, där bearbetningen i regel görs när allt material är insamlat. Fördelen med att göra löpande analyser, t.ex. direkt efter en intervju, är att det kan ge idéer om hur forskaren ska gå

12 vidare och ny, oväntad information, kan berika undersökningen. Löpande analyser är något jag kommer att använda mig av, det hjälper mig vid senare intervjuer då jag kan upptäcka att frågor saknas eller är överflödiga. När jag väl har samlat in allt material kommer jag att påbörja min stora analys genom att jag läser igenom alla svaren som jag erhållit från mina intervjuer, samtidigt som jag går igenom resultaten från de mindre analyserna. Intervjusvaren från de individuella intervjuerna grupperas efter de huvudkategorier jag har valt att använda mig av. Huvudkategorierna är: Portalfunktioner, Användarnas upplevelser samt Skillnader i utveckling och utgår från de underliggande forskningsfrågorna. Kategorierna fungerar som ett bra stöd när jag skall göra en koppling mellan teorin och det insamlade materialet. Efter att jag gått igenom varje individuell intervju och kategoriserat svaren jämför jag de olika intervjuerna mot varandra, för att hitta likheter och skillnader bland svaren. Sedan jämförs resultatet med min teoretiska referensram och slutsatser kan dras angående uppsatsens forskningsfråga. 2.4 Validitet och reliabilitet Validitet avser att det som undersökts är relevant i sammanhanget, alltså att man verkligen undersökt det man ämnade att undersöka och inget annat. Medan reliabilitet avser att undersökningen sker på ett tillförlitligt sätt. Det bör alltid strävas efter en hög validitet respektive reliabilitet (Holme & Solvang, 1997). Validitet och reliabilitet står i ett beroendeförhållande till varandra och det går således inte att fokusera på endast en av de båda faktorerna. För att nå en genomgående hög kvalitet på mätningen måste därför en samverkansbalans mellan de båda faktorerna, validitet och reliabilitet, åstadkommas (Patel & Davidsson, 1994). Patel & Davidsson (1994) hävdar att en tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod gör det svårt att kontrollera validitet hos det insamlade materialet. Jag anser dock att jag kan stärka validiteten i undersökningen genom att informera respondenterna om mitt syfte med intervjuerna, för att de ska ha möjlighet att förbereda sig och kunna ge mig relevanta svar. De respondenter som jag kommer att intervjua angående funktionaliteten och utvecklingen av portallösningarna har god kunskap om detta. De användare som jag kommer att intervjua kommer att vara användare som använder sig av portalen i deras dagliga arbete. Jag kommer även att låta respondenterna ta del av resultatet från intervjuerna för att på så sätt kontrollera att mina tolkningar är korrekta. Ett sätt att öka reliabiliteten kan vara att lagra verkligheten genom exempelvis ljudinspelningar. På så sätt kan man sedan gå tillbaka och kontrollera att man uppfattat allt på ett korrekt sätt (Patel & Davidsson, 1994). För att öka reliabiliteten i min undersökning spelas samtliga intervjuer in med hjälp av en diktafon, samtidigt som anteckningar förs. Min inspelning av intervjuerna minskar risken för att jag ska misstolka eller helt enkelt missa något av respondenternas svar.

13 3 Teori I det här kapitlet presenteras valda delar av den litteraturstudie som jag genomfört i syfte att bygga upp en teoretisk referensram för uppsatsen. Kapitlet är uppdelat i följande delar: Företagsportalen, Förespråkade portalfunktioner, Intranät samt Standardsystem. 3.1 Företagsportalen Begreppet företagsportal är ett aningen diffust begrepp i och med att det är en relativt ny företeelse och ingen portal är den andra lik. En företagsportal är verktyg som via ett webbaserat gränssnitt tillhandahåller användaren eller en grupp av användare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt. Portalen kan ses som en ingång till en organisations samlade informationsmängd. En ingång som gör det möjligt för användaren att nå relevant information som kan vara både intern och extern (Collins, 2001). Intern information kan exempelvis vara någon typ av projektinformation som ligger lagrad i en databas, medan extern information kan vara information på Internet. All information och alla arbetsverktyg som användaren behöver samlas på en enda plats, och användaren behöver därför inte lägga tid på att leta efter relevant information eller starta upp flera separata applikationer i det underliggande operativsystemet som användaren arbetar med. Genom portalen kan användaren exempelvis komma åt information på intranätet, sin e- post, kalender och information på Internet. Szuprowicz (2000) anser att företagsportalens främsta mål är att reducera eller eliminera den mängd tid de anställda lägger ner på att leta efter information som de behöver för att utföra sitt arbete. Portalen sorterar bort irrelevant information genom att tillgängligheten till information dels baseras på vilken roll och uppgift den anställde har, och dels kan användaren själv i viss mån bestämma vilken information som ska visas. En företagsportal bidrar alltså till att rätt information går till rätt person, och användaren kan fatta sina beslut eller utföra sina aktiviteter med relevant information bakom sig. Användaren kan nå portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem användaren använder sig av. (Collins, 2001). Ett intranät är ett internt nätverk på Internet avsett för utvalda användare inom en sluten verksamhet eller organisation. Intranätet gör det möjligt för organisationer att lagra och presentera information på webben, och göra den intern genom att begränsa åtkomsten med hjälp av så kallade brandväggar. Brandväggar är hård och/eller mjukvara som hindrar intrång från obehöriga i organisationens datornätverk. Från 1994 fram till idag har nyttjandet av Intranät ökat stort, de flesta svenska organisationer, åtminstone de stora och medelstora, har idag någon form av intranät (Heide, 2002). Många organisationers intranät har utvecklats genom ett fåtal faser. I en första fas fungerar intranätet som en ren informationskanal där fokus ligger på enkelriktad information som främst kommer från ledningen. I en andra fas övergår intranäten till att även bli något som många organisationer nyttjar allt mer som ett verktyg i det dagliga arbetet. Det sker allt eftersom det skapas allt mer applikationer och funktioner (Bark, 2002). Många organisationer har dock upplevt problem med att använda intranäten som arbetsverktyg. Den ökade

14 användningen av intern och extern information har lett till att företag överösts med olika typer av information och det har försvårat de anställdas arbete. Detta problem undgås med företagsportalen eftersom syftet med den är att samla all information och alla verktyg på en och samma plats för att på så sätt vara ett kraftfullt stöd i det dagliga arbetet (Collins, 2001, Szuprowicz, 2000). Bark (2002) ser införandet av en företagsportal som ett naturligt steg för att lösa de problem som finns i användandet av ett intranät. En portal kompletterar intranätet och kan underlätta för användarna att snabbt finna fram till ett innehåll som är relevant och användbart just för dem, som stödjer och förenklar arbetsprocessen snarare än stjäl tid från dem. Fördelen med en portal är att all information och alla applikationer som användaren behöver samlas på en enda plats istället för att finnas utspridda i olika intranät, databaser eller system. Att skapa en företagsportal är helt enkelt ett sätt att göra livet något lättare för användarna. 3.2 Förespråkade portalfunktioner Nyttan av portalen ligger i de funktioner som den förser användaren med. Vid utveckling av en företagsportal måste man ta hänsyn till vilket behov som finns och förse portalen med funktioner som tillgodoser detta (Collins, 2001). Många företagsportaler skiljer sig åt avsevärt med avseende på vilka funktioner den kan tillhandahålla. Det finns dock ett antal grundläggande funktioner som är återkommande i litteraturen och förespråkas av olika författare. Jag presenterar dessa funktioner nedan: Åtkomst Åtkomsten är en av de mest fundamentala funktionerna som bör finnas i en företagsportal. Den inkluderar möjligheten att nå information från en mängd interna och externa informationskällor och system, och presentera den resulterande informationen på ett enda webbläsarfönster (Collins, 2001, Szuprowicz, 2000). Rollbasering Tillgängligheten till information och applikationer bör baseras på vilken roll och uppgift den anställde har. Det är viktigt för att man ska få en fungerande arbetsmiljö som är organiserad och anpassad efter varje användares behov, och för att användaren ska kunna utföra sina aktiviteter på ett optimalt sätt (Collins, 2001, Szuprowicz, 2000). Personalisering Användaren bör själv i viss mån kunna anpassa gränssnittet och innehållet i portalen efter smak och behov. Funktionen är viktig för att användaren ska kunna få en mer attraktiv arbetsmiljö (Collins, 2001). Kommunikation Kommunikation i form av exempelvis e-post, elektroniska meddelanden och diskussionsforum bör stödjas av portalen och vara tillgängliga direkt från användargränssnittet. Funktionen ger användarna möjligheten att arbeta tillsammans på ett bättre sätt, genom att de kan utbyta tankar och idéer med varandra som är till nytta för deras arbetsuppgifter (Collins, 2001).

15 Sökning Det bör finnas möjligheter för användaren att kunna söka i portalen och få tag i relevant information, för att på så sätt kunna göra bra beslut. Sökfunktionen bör klara av sökningar inom företagets samlade informationsmängd, sökningar på Internet och eventuellt sökningar bland annan extern information (Collins, 2001). Enligt Davydov (2001) är sökning en av de viktigaste funktionerna i företagsportaler. Informationen är ofta utspridd på ett stort antal källor och det behövs därför hjälpmedel för att snabbt kunna komma åt rätt information. Hjälpmöjligheter Det bör finnas hjälpmöjligheter både när det gäller funktionaliteten av företagsportalen och även för organisationsspecifika funktioner. Portallösningen kan ha enklare hjälpmöjligheter genom att en hjälptext kommer upp när man håller muspekaren över ett menyalternativ, och även mer ingående hjälp online eller som skriven dokumentation. Hjälpfunktionen ger en möjlighet för användaren att på egen hand försöka leta reda på svaret till sin fråga, innan de behöver be om expertishjälp (Collins, 2001). Engångslogin Användaren ska endast behöva logga in en gång för att få tillgång till alla applikationer och funktioner, för att på så sätt bidra till att användarens arbete blir mer effektivt. Inloggningen sker via det webbaserade gränssnittet och det är det första användaren gör när han sätter sig ner vid sin dator. Om bakomliggande system kräver någon inloggning så skall detta utföras via portalen, inte av användaren (Collins, 2001). 3.3 Standardsystem Ett standardsystem är en standardiserad programvara som utvecklats av en leverantör för att motsvara flera kunders verksamhetsbehov. Det är en mer eller mindre färdig programvara som kan pluggas in direkt i ett företags verksamhet, till skillnad från egenutvecklade system som behöver byggas upp från grunden (Nilsson & Pettersson, 2000). Många företag har funnit egenutvecklingen både krävande och kostsam, samtidigt som resultatet inte motsvarat förväntningarna. Det är inte ovanligt att företag överväger andra tillvägagångssätt. (Andersen, 1994) Normalt krävs dock vissa anpassningar såväl i själva standardsystemet som i kundens verksamhet för att få en fungerande IT-lösning. (Nilsson & Pettersson, 2000) Anpassning av standardsystem Man brukar skilja på hårt standardiserade system och standardiserade system. I hårt standardiserade system är utvecklarens intention att det egentligen inte ska göras några större anpassningar av systemet, men vissa anpassningar är möjliga. I standardiserade system är det däremot meningen att systemet skall anpassas efter verksamhetens krav och behov (Andersen, 1994). Andersen (1994) skiljer även mellan tre typer av standardsystem: hårdkodade tabellstyrda programmerbara

16 I hårdkodade system hävdar Andersen (1994) att anpassningarna måste ske genom ändringar i programkoden. Det är komplicerat och i praktiken nästan omöjligt för en vanlig användare att ändra programmet. Ett tabellstyrt system ger större flexibilitet och anpassningsmöjligheter. Här har man inflytande på standardsystemet och väljer bland möjligheter angivna i tabeller. Inflytandet är dock begränsat till att välja mellan vissa fastställda alternativ (Andersen, 1994). Vid programmerbara standardsystem finns ett ramverk, samtidigt som användarna har tillgång till ett effektivt programmeringsspråk. Med hjälp av programmeringsspråket kan de specificera vad de vill ha utfört inom de möjligheter ramverket ger (Andersen, 1994) Fördelar och nackdelar Enligt Andersen (1994) är de viktigaste fördelarna med standardsystem: de är billigare verksamheten behöver inte ha en egen grupp av systemutvecklare det går snabbare att komma igång det är lättare att veta vad man får Nackdelar med standardsystem kan vara: standardsystem täcker bara en del av verksamhetens behov det är svårt att göra anpassningar verksamheten kanske måste anpassas till standardsystemet standardsystemet kan skapa driftsproblem Andersen (1994) menar även att fördelarna med en egenutveckling är: systemet skräddarsys och anpassas efter verksamhetens behov verksamheten behöver inte anpassas efter systemet verksamheten blir inte beroende av någon systemleverantör Samtidigt kan nackdelarna vara: det är kostsamt det är tidskrävande resultatet motsvarar inte förväntningarna, det är svårare att veta vad man får Standardsystem v.s. egenutveckling En del tror att man utan någon större arbetsinsats kan införskaffa och installera ett standardsystem. Det är en felbedömning. Precis som vid egenutveckling måste man arbeta systematiskt när man skaffar och anpassar ett standardsystem, och precis som vid egen-

17 utveckling måste standardsystemet ha det innehåll och fylla den funktion som användarna önskar för att inte missnöje ska uppstå (Andersen, 1994). Systemutveckling är nödvändig även vid införskaffande av standardsystem, men den ser annorlunda ut än vid egenutveckling. Frågan om vad systemet ska göra, den problemorienterade delen, kan vara densamma vid båda fallen, men den lösningsorienterade delen ser annorlunda ut. När man bestämt sig för standardsystem måste man välja det system som bäst uppfyller kravspecifikationen, och eventuellt avgöra vilka ändringar som måste göras i det system man valt (Andersen, 1994). Bild 1, Systemutveckling vid införskaffande av ett standardsystem samt vid egenutveckling Andersen (1994). Den första fasen, förändringsanalysen, är densamma i båda fallen. Förändringsanalysen ska klarlägga vilka problem verksamheten står inför och om de kan lösas med ett bättre informationssystem. Förändringsanalysen bör även ge svar på om man ska egenutveckla eller skaffa ett standardsystem. I den traditionella livscykelmodellen med egenutveckling består de två följande faserna, systemeringen, av: analys utformning I en livscykelmodell baserad på anskaffning av standardsystem består systemeringen av: val av standardsystem anpassning av valt standardsystem Båda livscykelmodellerna har samma faser efter systemeringen, arbetsmässigt kan dock faserna skilja sig något från varandra (Andersen, 1994). Vid anskaffning av standardsystem begränsas handlingsfriheten av att det bara finns ett antal system att välja mellan, denna begränsning sätter sin prägel på arbetet. Ju färre system som

18 finns, desto starkare upplevs begränsningen. Företaget kan känna en ovilja mot att göra omfattande analyser av sina egna behov när man i slutändan är tvungen att välja mellan några få standardsystem (Andersen, 1994). Andersen skriver även att man vid val av standardsystem inte ska vänta sig att finna ett system som helt och fullt motsvarar verksamhetens önskemål. Vid egenutveckling är man däremot i princip fri att analysera sig fram till vad som är en önskvärd situation, och därefter utforma en lösning som motsvarar önskemålen. Men det finns begränsningar även vid egenutveckling, begränsningar i form av resurser som tid, pengar och kompetens (Andersen, 1994). Man skall i första hand studera vad marknaden har att erbjuda av standardsystem och hur det svarar mot uppställda krav samt behov, innan man börjar fundera på att egenutveckla system. Detta förefaller ganska självklart med tanke på hur mycket dyrare det är att egenutveckla system än att köpa och anpassa ett standardsystem (Brandt, 1998). Problemet är dock att man sällan ställs inför ett standardsystem som täcker alla behov (Andersen, 1994).

19 4 Empiri I detta kapitel presenteras utfallet av de intervjuer jag genomfört. Företagsbeskrivningar presenteras samt en beskrivning av respektive portallösning. Även användarnas tankar och åsikter om funktionaliteten i dessa redovisas. All text skall ses som egna tolkningar av det som redogjorts för mig. Jag har intervjuat fyra personer i två stora organisationer. Två av personerna arbetar med förvaltning av respektive portallösning och har insikt i det utvecklingsarbete som bedrivits. De resterande två är slutanvändare av portalerna, personer som använder portalerna som sitt dagliga arbetsverktyg. Bakgrundsbeskrivningen samt beskrivningen av respektive portallösnings funktionalitet är resultatet av intervjuerna med förvaltarna. 4.1 Företag A Företag A är ett statligt företag med bred verksamhet och vitt skilda arbetsuppgifter. Företaget har ca 6500 anställda och bedriver sin verksamhet inom bl.a. produktion såväl som konsultverksamhet Bakgrund Företaget har en företagsportal som är till för anställda som arbetar inom organisationen. Portalen har några tusen användare och ska bidra till att effektivisera informations- och kunskapsutbyte inom organisationen. Portallösningen är baserad på portalservern Microsoft Sharepoint Portal Server och Windows 2003 Server. Lösningen är även kompletterad med EPiserver, ett CMS (Content Management System) som möjliggör publicering av information på webbsidor utan att det krävs någon kunskap i HTML. Tidigare arbetade företag A med flera fristående intranät vilket gjorde samordningen svårare. Det fanns problem med dubbellagring och olika versioner av dokument. Företaget hade goda erfarenheter från tidigare versioner av portallösningen och tyckte att det var en kostnadseffektiv produkt jämfört med andra alternativ. Portallösningen ansågs även stämma bra med de krav företaget hade på sin tänkta lösning och kändes helt enkelt som ett bra val. Utvecklingen av portallösningen startade i början av 2003 och då fanns det en kravspecifikation på en övergripande nivå som man utgick ifrån. Kravspecifikationen beskrev på ett övergripande sätt vilken funktionalitet portallösningen skulle stödja. Utvecklingen utfördes i samarbete med ett IT-företag som specialiserat sig på just denna portallösning. De olika utvecklingsfaserna, från analys till implementation, följdes under utvecklingsarbetet. Men det gjordes dock ingen strikt följning och specificering av dessa faser. I oktober 2003, ungefär 10 månader efter start, driftsattes lösningen. Det första en anställd ser när han eller hon kommer in i portalen är sin startsida. På startsidans övre del finns det länkar som ger användaren möjlighet att exempelvis skapa eller ansluta sig till ett virtuellt arbetsrum, öppna sin kalender, utföra sökningar efter dokument och annan information, få hjälp vad gäller användande av portalen, rapportera in arbetad tid, samt läsa om företagets mål och resultat. I mitten av startsidan finns olika informationsrutor. Dessa

20 rutor är : Ledningsinformation, lokala nyheter, nyheter, meddelanden, länkar samt mina länkar Funktionalitet i portalen Åtkomst Portalen ger användaren åtkomst till all information som denne kan tänkas behöva i sitt dagliga arbete. Alla företagets webbaserade system nås via portalen, men det gäller inte för de klientbaserade systemen. Det har dock funnits önskemål bland de anställda om att även dessa klientbaserade system skall kunna nås via portalen. Rollbasering Portalen är rollbaserad. Det finns olika enheter i företaget och beroende på vilken enhet en användare tillhör blir användaren matad med information som är relevant för just den enheten. Personalisering Det finns ingen större möjlighet för användaren att personalisera innehållet i sin startsida. Det går att lägga till egna länkar i något som kallas mina favoriter, men utöver det kan inte användaren styra vilken information som skall presenteras på startsidan. Kommunikation Via portalen har användaren tillgång till virtuella arbetsrum. Dessa arbetsytor syftar till att ge användaren möjligheter att skapa individuella sektioner, projekt och nätverk. I dessa arbetsrum finns en chatfunktion som gör det möjligt för olika användare som arbetar i samma arbetsrum att kommunicera med varandra. Utöver denna chatfunktion finns det inga kommunikationsmöjligheter som är tillgängliga direkt via portalen. Från början var det tänkt att Microsoft Outlook skulle vara integrerad med portalen, men det fungerade inte tillfredsställande och ligger i dagsläget därför utanför portalen. Sökning Användaren har möjlighet att söka efter all lagrad intern information via portalen, och information som finns på företagets publika webbsida. Sökfunktionen är uppdelad i en enkel fritextsökning och ett mer avancerat sökformulär. Det finns även en till sökfunktion som låter användaren söka efter personer inom organisationen. Hjälpmöjligheter De hjälpmöjligheter som finns att tillgå via portalen är dels information som användaren når från startsidan och dels information som finns inne i de virtuella arbetsrummen. Det finns även en möjlighet för användaren att genomföra en mindre introduktionsutbildning via portalen. Det är en utbildning som tar några minuter att genomföra och syftar till att lära användaren hur man använder sig av portalen. Engångslogin Vid användning av portalen behöver användaren i princip bara logga in en enda gång för att få tillgång till det mesta i portalen. Det finns dock ett fåtal system som nås via portalen och kräver sina egna inloggningar.

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Information Management made simple

Information Management made simple Information Management made simple Genom fullständigt stöd för dokument hantering tillsammans med inbyggd ärendehantering och nämndadministration erbjuds ett komplett informationsstöd som påtagligt underlättar

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll

Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll Guide - intranät 2013 Sida 1 (18) 2013-08-01 Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll Vårt intranät är ett gemensamt arbetsverktyg som används av samtliga förvaltningar. Alla medarbetare

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera?

Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera? Varför hyr företag in extern personal istället för att rekrytera? Författare: Eugen Voinitch Ekonomprogrammet Omid Ghayoomi Ekonomprogrammet Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Ämne:

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

LEGA ONLINE. Bli lönsammare med Lega Online. www.legaonline.se. - Sveriges största internetbaserade bokningssystem.

LEGA ONLINE. Bli lönsammare med Lega Online. www.legaonline.se. - Sveriges största internetbaserade bokningssystem. LEGA ONLINE - Sveriges största internetbaserade bokningssystem Bli lönsammare med Lega Online Tänk om alla dina bokningar, kunder och artiklar fanns samlade i ett system, med fullständig statistik och

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

KONSULTPROFIL Juan. Systemutvecklare.NET/EPiServer/Commerce. Sammanfattning. Kompetens. Uppdrag

KONSULTPROFIL Juan. Systemutvecklare.NET/EPiServer/Commerce. Sammanfattning. Kompetens. Uppdrag KONSULTPROFIL Juan Systemutvecklare.NET/EPiServer/Commerce Sammanfattning Mångsidig IT-arkitekt med mer än 14 års erfarenhet av IT-branschen. Erfarenhet av att leverera och implementera avancerade IT-lösningar

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Fujitsu Day 2015. Göteborg 8 oktober

Fujitsu Day 2015. Göteborg 8 oktober Fujitsu Day 2015 Göteborg 8 oktober ARBETA MER I ETT NÄTVERK GENOM ETT SOCIALT INTRANÄT Anders Bohlinder, Sales, Business Application Services Peyman Javadi, ECM/ SharePoint specialist Arbeta i ett nätverk

Läs mer

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Välj dokumenttyp

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

EduAdmin. Du blir lönsammare med. EduAdmin. www.eduadmin.se. - Allt en utbildare behöver! Upptäck friheten med EduAdmin

EduAdmin. Du blir lönsammare med. EduAdmin. www.eduadmin.se. - Allt en utbildare behöver! Upptäck friheten med EduAdmin - Allt en utbildare behöver! Du blir lönsammare med EduAdmin Tänk om du alltid hade full koll på dina kurstillfällen, deltagare, bokningar från hemsidan och samtidigt kunde se vilken inkomst bokningarna

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

EXAMENSARBETE. Solen Redundans. Didrik Östergren 2014. Högskoleexamen Datornätverk

EXAMENSARBETE. Solen Redundans. Didrik Östergren 2014. Högskoleexamen Datornätverk EXAMENSARBETE Solen Redundans Didrik Östergren 2014 Högskoleexamen Datornätverk Luleå tekniska universitet Institutionen för system- och rymdteknik Didrik Östergren 2014-08-20 Luleå Tekniska Universitet,

Läs mer

Kom igång med Procurators nya kundanpassade webbutik!

Kom igång med Procurators nya kundanpassade webbutik! Kom igång med Procurators nya kundanpassade webbutik! Sedan vi lanserade webbutiken 2006 har denna snabbt blivit en av våra viktigaste kanaler och andelen kunder som väljer att handla på webben ökar hela

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er.

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Guide till effektivare möten Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Tänk om du och dina medarbetare skulle kunna ha effektiva möten

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Webbpolicy för Klippans kommun

Webbpolicy för Klippans kommun Webbpolicy för Klippans kommun Framtagen av Kommunkansliet 2006-10-11 (ändring 2006-10-31) 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte och målgrupper... 3 4. Riktlinjer... 3 5. Ansvar...

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

Compose Connect. Hosted Exchange

Compose Connect. Hosted Exchange Sida 1 av 15 Compose Connect Hosted Exchange Presentation av lösningen: Compose Hosted Exchange Följande möjligheter finns för hantering av e-post 1. Lokalinstallerad Outlook-klient För att kunna använda

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

Projektplan: Internwebben

Projektplan: Internwebben 1 (5) Projektplan: Internwebben Uppdragsgivare: Ulf Heyman Projektledare Maria Hart Uppdaterad projektplan vid teknikbyte: 2009-10-26 Bakgrund och motiv Nuvarande intranät MittSLU - håller inte måttet,

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6)

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6) Internt penetrationstest Tierps kommun Revisionsrapport Juni 2011 Erik Norman 1(6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga... 3 2. Angreppssätt... 4 2.1. Omfattning

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Utredningsrapport Gemensam bokningsplattform och anläggningsregister för Umeå regionen.

Utredningsrapport Gemensam bokningsplattform och anläggningsregister för Umeå regionen. Utredningsrapport Gemensam bokningsplattform och anläggningsregister för Umeå regionen. Servicekontoret IT & Telefoni 2005-05-20 C:\DOCUME~1\DESIRÉE\LOKALA~1\Temp\fcctemp\Utredningsrapport ver2.doc Innehåll

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

2013-03-152013-03-152013-03-15. Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi 2013. sida 1 (5) 2013-01-01 FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi

2013-03-152013-03-152013-03-15. Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi 2013. sida 1 (5) 2013-01-01 FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi sida 1 (5) FUNKTIONSHYRA Vårdval Gynekologi 2013 sida 2 (5) Detta dokument är en tjänstebeskrivning av funktionshyra för IT inom Landstinget i Uppsala län gällande samordning för IT-funktioner. Dokumentet

Läs mer

AFFÄRSSYSTEM SOM OPERATIVT BESLUTSTÖD. Magisteruppsats i Företagsekonomi. Andreas Boquist Jenny Olofsson VT 2011:MF03

AFFÄRSSYSTEM SOM OPERATIVT BESLUTSTÖD. Magisteruppsats i Företagsekonomi. Andreas Boquist Jenny Olofsson VT 2011:MF03 AFFÄRSSYSTEM SOM OPERATIVT BESLUTSTÖD Magisteruppsats i Företagsekonomi Andreas Boquist Jenny Olofsson VT 2011:MF03 Förord Framställningen av denna studie har varit mycket givande och lärorik. Samtidigt

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig?

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Köpguide för molntjänster Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Tänk om din nya it-lösning skulle kunna göra livet lite enklare för dina medarbetare och hjälpa dem att arbeta bäst där

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola. Verktyg för verkligheten Webbtjänster från Svensk Byggtjänst

Lunds Tekniska Högskola. Verktyg för verkligheten Webbtjänster från Svensk Byggtjänst Lunds Tekniska Högskola Verktyg för verkligheten Webbtjänster från Svensk Byggtjänst Inloggning webbtjänster Ny användare steg 1 Registrera dig på www.byggtjanst.se. (se nästa sida) När du registrerar

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

GIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart

GIT L0012B. Implementation av geografiska informationssystem. Information inför kursstart GIT L0012B Implementation av geografiska informationssystem Information inför kursstart K U R S I N F O R M A T I O N Innehåll Registrering 2 Kursplan 2 Schema 2 Föreläsningar 2 Laborationer 2 Examination

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Sökmotorns roll på det sociala intranätet

Sökmotorns roll på det sociala intranätet Sökmotorns roll på det sociala intranätet Anders Häggdahl, Örebro 2012 02 27 FINDWISE 2011 Vem är jag? Stolt tvåbarnsfar bosatt i Mölndal Sony Ericsson, 6 år i olika roller På Findwise sedan 2010, brinner

Läs mer

O365- Konfigurering av SmartPhone efter flytt till Office 365 alt ny installation

O365- Konfigurering av SmartPhone efter flytt till Office 365 alt ny installation O365- Konfigurering av SmartPhone efter flytt till Office 365 alt ny installation Denna guide är avsedd att hjälpa användare vars epost har blivit flyttad till Exchange Online och Office 365, samt för

Läs mer

Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar.

Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar. Caesar CRM CRM på ditt sätt Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar. Vill du öka er försäljning, kundlojalitet och lönsamhet?

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

SMÅFÖRETAGENS FÖRETAGSKULTUR EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV ETT BOSNISKT OCH ETT SVENSKT FÖRETAG. Magisteruppsats i Företagsekonomi.

SMÅFÖRETAGENS FÖRETAGSKULTUR EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV ETT BOSNISKT OCH ETT SVENSKT FÖRETAG. Magisteruppsats i Företagsekonomi. SMÅFÖRETAGENS FÖRETAGSKULTUR EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV ETT BOSNISKT OCH ETT SVENSKT FÖRETAG Magisteruppsats i Företagsekonomi Suada Bosancic VT 2008:MF28 Förord Först och främst vill jag rikta ett stort

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt

Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt 1 BESKRIVNING AV UTFÖRANDE Uppdraget planeras att genomföras med ett agilt arbetssätt samt best practice från Microsoft gällande SharePoint online. Uppdraget

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

IT SOM TJÄNST IT SOM TJÄNST - IT-DRIFT - SÄKERHET - LAGRING - E-POST - BACKUP - MJUKVARA - OFFICE IT-ARBETSPLATS IT SOM TJÄNST. www.office.

IT SOM TJÄNST IT SOM TJÄNST - IT-DRIFT - SÄKERHET - LAGRING - E-POST - BACKUP - MJUKVARA - OFFICE IT-ARBETSPLATS IT SOM TJÄNST. www.office. IT SOM TJÄNST - IT-DRIFT - SÄKERHET - LAGRING - E-POST - BACKUP - MJUKVARA - OFFICE IT-ARBETSPLATS IT SOM TJÄNST Vi vågar säga att en fungerande IT-drift är nyckeln till en fungerande verksamhet, och det

Läs mer

Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre!

Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre! Utrullning av nytt Office Informators nya Officeerbjudande! Vi kan hjälpa er prestera smartare, snabbare och bättre! Utrullning av nytt Office Informator kan erbjuda er en modell för utrullning i 4 steg.

Läs mer