C-UPPSATS. Företagsportaler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Företagsportaler"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:216 Företagsportaler En jämförelse mellan en standardlösning och egenutveckling Daniel Barsk Luleå tekniska universitet C-uppsats Data och systemvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Systemvetenskap 2006:216 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/216--SE

2 Sammanfattning I den här uppsatsen har jag valt att fokusera forskningen på en jämförelse mellan två olika portallösningar, en standardlösning och en egenutvecklad portal. För att på så sätt undersöka om en standardlösning kan ersätta en egenutveckling vad gäller företagsportaler. En företagsportal är verktyg som via ett webbaserat gränssnitt tillhandahåller användaren eller en grupp av användare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt. Portalen gör det möjligt för användaren att nå relevant information som kan vara både intern och extern. Användaren kan nå portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem användaren använder sig av. Det är vanligt att företag utvecklar sina portaler från grunden, vilket gör att de får en totalt skräddarsydd portallösning, men det är en resurskrävande process som kräver mycket tid och pengar. Det finns dock ett antal standardlösningar på marknaden vad gäller företagsportaler, som exempelvis Plumtree, Hummingbird och Microsoft Sharepoint. I min undersökning gjorde jag en jämförelse mellan en standardlösning och en egenutvecklad portal. Jämförelsen gjordes genom att först studera förespråkade portalfunktioner i teorin. Sedan genomförde jag en fallstudie, som utgjordes av fyra kvalitativa intervjuer med personer på två olika företag, och undersökte på så sätt hur funktionaliteten i respektive portallösning stämde överens med de förespråkade funktionerna. Jag tittade även på användarnas upplevelser samt skillnader i det utvecklingsarbete som bedrivits. Jag har under studiens gång kommit fram till att en standardlösning kan ersätta en egenutveckling vad gäller företagsportaler. Alla portaler skiljer sig åt från fall till fall, oavsett om det handlar om en standardlösning eller en egenutvecklad portal. Jag anser dock att arbetet kan fungera som en vägledning för företag som är i behov av, samt funderar på att utveckla, en portallösning.

3 Abstract In this essay I have chosen to focus my research on making a comparison between two different portal solutions, one standard solution and one own developed portal. And in that way examine if a standard solution can replace an own development when it comes to corporate portals. A corporate portal is a tool which via a web-based interface supplies the user, or a group of users, with the information and the applications, or functions, that is needed so that their work can be performed in an effective way. The portal gives the opportunity to the user to reach relevant information that can be both internal and external. The user can reach the portal regardless of which computer or which operative system that is used. It is common for companies to develop their portals from scratch, which gives them a complete custom-made portal solution. But it is a resource-demanding process that demands a lot of time and money. There is however a number of standard solutions out on the market, like for example: Plumtree, Hummingbird and Microsoft Sharepoint. In my examination I made a comparison between a standard solution and an own developed portal. By way of introduction, I studied recommended portal functions in theory. Afterwards I carried out a case study, which consisted of four qualitative interviews with persons in two different companies, and examined how the functionality in respective portal solution agreed with the recommended functions. Also, I did look into the users experiences and differences in the development work that has been carried out. I have during the study come to the conclusion that a standard solution can replace an own development when it comes to corporate portals. All portals differ from case to case, regardless if it comes to a standard solution or an own developed portal. I do however consider that the work can act as guidance for companies that is in need of, and is thinking of developing, a portal solution.

4 Förord Denna uppsats är resultatet av ett examensarbete omfattande 10 poäng vid avdelningen för Systemvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet är en del av filosofie kandidatexamen i Data- och Systemvetenskap. Jag vill tacka mina intervjurespondenter för ert deltagande i intervjuerna. Dessutom vill jag tacka min handledare Sören Samuelsson för god vägledning och stöttning i arbetet. Luleå Daniel Barsk

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING FORSKNINGSFRÅGA SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT FORSKNINGSMETOD Praktiskt tillvägagångssätt Analys VALIDITET OCH RELIABILITET TEORI FÖRETAGSPORTALEN FÖRESPRÅKADE PORTALFUNKTIONER STANDARDSYSTEM Anpassning av standardsystem Fördelar och nackdelar Standardsystem v.s. egenutveckling EMPIRI FÖRETAG A Bakgrund Funktionalitet i portalen Användare A FÖRETAG B Bakgrund Funktionalitet i portalen Användare B ANALYS PORTALERNAS FUNKTIONALITET ANVÄNDARNAS UPPLEVELSER SKILLNADER I UTVECKLING SLUTSATSER SAMMANFATTANDE SLUTSATS DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION FORTSATTA STUDIER KÄLLFÖRTECKNING...30 BILAGA MALL FÖR INTERVJUFRÅGOR...31

6 1 Inledning I inledningen beskriver jag bakgrunden till uppsatsens ämnesområde och tar även upp min problembeskrivning. Därefter redovisar jag min forskningsfråga, syftet med studien samt mina avgränsningar. 1.1 Bakgrund och problembeskrivning I dagens samhälle ökar informationsproduktionen kraftigt. Den tekniska utvecklingen har medfört att företagen har tillgång till stora mängder intern och extern information. För alla företag är det viktigt att de anställda har tillgång till den information och de applikationer som behövs för att de på ett effektivt sätt ska kunna utföra sitt arbete. I takt med det ökade informationsflödet i och den tidspress många upplever, hårdnar kraven på effektiva hjälpmedel. Ett sätt att göra livet något lättare för användarna är att skapa så kallade rollbaserade företagsportaler med möjlighet till personlig anpassning (Bark, 2002). Jag som är författare till denna uppsats är en student som läser fjärde året på avdelningen för Data och Systemvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Under våren 2005 påbörjade jag ett arbete tillsammans med en annan student, som handlade om informationshantering i företagsportaler. Men av diverse anledningar lades det hela på is. Nu har jag valt att hålla mig inom samma område, företagsportaler, men har valt att fokusera forskningen på att göra en jämförelse mellan två olika portallösningar, en standardlösning och en egenutvecklad portallösning. En företagsportal är verktyg som via ett webbaserat gränssnitt tillhandahåller användaren eller en grupp av användare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt. Portalen gör det möjligt för användaren att nå relevant information som kan vara både intern och extern. Intern information kan exempelvis vara någon typ av projektinformation som ligger lagrad i en databas, medan extern information kan vara information på Internet. Användaren kan nå portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem användaren använder sig av. Det enda som krävs är användarens inloggningsuppgifter (Collins, Szuprowicz; 2001, 2000). Nielsen (1993) skriver om nyttan av ett system i boken Usability Engineering. Nyttan definierar han som möjligheten att nå önskade mål med systemet. Där har han valt att skilja på två olika delar vad gäller nyttan i ett system, funktionalitet och användbarhet. Han anser att användbarhet inte skall blandas ihop med funktionalitet, samt att en större funktionalitet inte är detsamma som en förbättrad användbarhet. Collins (2001) hävdar att nyttan av portalen ligger i de funktioner som den förser användaren med. Vid utveckling av en företagsportal måste man ta hänsyn till vilket behov som finns och förse portalen med funktioner som tillgodoser detta. Jag kommer i denna studie att rikta in mig på portalernas funktionalitet. Det är vanligt att företag utvecklar sina portaler från grunden, vilket gör att de får en totalt skräddarsydd portallösning, men det är en resurskrävande process som kräver mycket tid och pengar (Andersen, 1994). Med en egenutvecklad portallösning menar jag en portal som utvecklats från grunden av en organisation, alternativt av inhyrda konsulter, för att motsvara den egna organisationens krav och behov.

7 Det finns dock ett antal standardlösningar på marknaden vad gäller företagsportaler, som exempelvis Plumtree, Hummingbird och Microsoft Sharepoint. En standardlösning ser jag som en standardiserad programvara som utvecklats av en leverantör för att motsvara flera kunders verksamhetsbehov. Andersen (1994) menar att det är en programvara som ett företag kan använda i sin verksamhet efter att ha gjort mer eller mindre anpassningar på systemet. Den stora skillnaden mellan ett standardsystem och en egenutvecklad produkt är att standardsystem utvecklas för ett marknadssegment snarare än för en kund, medan en egenutveckling leder till ett system som skall passa en enda kund (Andersen, 1994). Fördelarna med att införskaffa en standardlösning är att man sparar mycket tid, och det är i princip alltid billigare att köpa en produkt än att utveckla en egen. Jag tycker det skulle vara intressant att undersöka om en standardlösning kan fungera som ett bra alternativ till egenutvecklade portallösningar. 1.2 Forskningsfråga Kan en egenutvecklad företagsportal ersättas av en standardlösning för portaler? För att besvara forskningsfrågan formuleras tre underfrågor, dessa är: 1. Hur väl stämmer funktionaliteten i respektive portallösning överens med förespråkade portalfunktioner i teorin? 2. Hur upplever användarna funktionaliteten i en egenutvecklad företagsportal respektive en standardlösning? 3. Vilka skillnader finns det vad gäller det utvecklingsarbete som bedrivits innan respektive portallösning togs i bruk. 1.3 Syfte Syftet med arbetet är att jag vill göra en jämförelse mellan en standardlösning och en egenutvecklad portallösning. Genom empiriska studier undersöker jag de portallösningar som företagen använder sig av och jämför lösningarnas funktionalitet med teorin. Min förhoppning är att arbetet ska kunna användas som ett underlag för företag som är i behov av en portallösning och funderar på att utveckla en sådan. 1.4 Avgränsningar Jag kommer endast att jämföra portallösningarna ur ett funktionellt perspektiv, och kommer därför inte att ta med något användbarhetsperspektiv i den här undersökningen. Detta på grund av att jag anser att det med mitt syfte är mer intressant att studera funktionaliteten i portallösningarna. Med användare avser jag slutanvändare av respektive portallösning hos företagen. Vad gäller det utvecklingsarbete som bedrivits syftar jag till den utveckling som bedrivits hos företaget som har egenutvecklat samt hos företaget som har tagit till sig standardsystemet. Jag

8 kommer endast att hålla mig på en övergripande nivå och fokusera på utvecklingstid samt kravspecifikationer för respektive portallösning. Jag kommer endast att fokusera på det interna arbetet inom organisationen, och inte på portalernas eventuella kopplingar mot kunder eller andra externa aktörer. Jag kommer inte att gå in på några tekniska detaljer om portallösningarna.

9 2 Metod I det här kapitlet vill jag visa på vilka vetenskapliga synsätt och forskningsmetoder jag har fått ta ställning till, samt hur jag har gått tillväga under studien. 2.1 Vetenskapligt förhållningssätt Positivism och hermeneutik är två vetenskapliga inriktningar som står i kontrast till varandra. Till skillnad från positivisten, som gärna studerar forskningsobjekt bitvis, försöker hermeneutikern se helheten i forskningsproblemet (Patel & Davidsson, 1994). Positivismen har sina rötter i en empirisk/naturvetenskaplig tradition och bygger på absolut kunskap. Genom iakttagelser med människans sinnen och logiska uträkningar skall man kunna komma fram till kunskap och sanningar. Enligt positivisterna ska utredarens personlighet och åsikter inte på något sätt kunna påverka resultatet av forskningen. Forskaren ska kunna bytas ut och resultatet av forskningsarbetet ska ändå bli det samma. Uppfattningen att en forskare alltid ska vara objektiv i sitt arbete kommer från detta positivistiska ideal (Patel & Davidsson, 1994). Hermeneutik är ett grekiskt ord som betyder tolkning av budskap, tolkning av texter (Egidius, 1986). Förhållningssättet sträcker sig tillbaka till tolkningen av bibeln. Den moderna hermeneutiken avser att tolka och förstå hur människors liv och existens kommer till uttryck i det talade och skrivna språket (Olsson, 2001). Detta vetenskapliga förhållningssätt tillämpas nuförtiden ofta inom de vetenskapliga disciplinerna human, kultur och samhällsvetenskap, och tillämpas oftast i samband med kvalitativa insamlingsmetoder. Hermeneutik innebär att man tolkar och försöker förstå människan genom att studera människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk (Patel & Davidsson, 1994). Min undersökning bygger på mina egna tolkningar av empirin. Jag har förståelse för att olika personer upplever saker på olika sätt, och söker därför flera källor för att på så sätt se på helheten och nå en nyare förståelse. Man kan därför säga att arbetet med uppsatsen har en viss överensstämmelse med det hermeneutiska synsättet. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt Vid ett forskningsarbete finns det två olika angreppssätt att använda sig av, deduktiva och induktiva angreppssätt. Ett deduktivt angreppssätt innebär att forskaren utgår från teorin och jämför med den empiriska undersökningen för att kunna dra slutsatser. En redan befintlig teori får bestämma vilken information som samlas in, hur man ska tolka denna information och slutligen hur man ska relatera resultaten till den befintliga teorin (Patel & Davidsson, 1994). Ett induktivt angreppssätt innebär att forskaren utgår från empiri och utvärderar mot teori för att kunna dra sina slutsatser (Olsson, 2001). En forskare som arbetar induktivt kan sägas följa upptäckandets väg. Forskaren kan då studera forskningsobjektet, utan att först ha förankrat undersökningen i en tidigare vedertagen teori, och utifrån den insamlade informationen, empirin, formulera en teori (Patel & Davidsson, 1994).

10 Jag har utgått från teorin vilken också delvis kommer att styra min empiriska undersökning, det innebär att jag arbetat deduktivt. Jag har dock hela tiden varit, och kommer att vara, kritisk mot det jag läst och hålla mig öppen inför vart studien för mig. 2.3 Forskningsmetod Vad gäller forskningsmetod brukar man skilja på två tillvägagångssätt, de kvantitativa och kvalitativa metoderna. Forskning ska genomföras systematiskt och vila på vetenskaplig grund. Ursprungligen utgår såväl det kvantitativa som det kvalitativa perspektivet från filosofisk tradition och gemensamt för dessa är också att all forskning har som mål att genom systematiska strategier vinna ny användbar kunskap (Olsson, 2001). Kort beskrivet behandlar kvantitativa metoder data som går att mäta, exempelvis antal, längd och vikt. Kvalitativa metoder behandlar däremot data som är svår eller omöjlig att mäta, exempelvis känslor, värderingar och upplevelser. Starrin och Svensson (1994) menar att en av skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ forskning har att göra med skillnader mellan subjektivitet och objektivitet. Kvalitativa data anses vara data som handlar om rent subjektiva varseblivningar, medan kvantitativa data är data som är objektiva och oberoende av subjektiva upplevelser. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, för att på så sätt kunna uppfylla syftet med min undersökning. I mitt fall kommer inte kvantitativa metoder av typen enkäter och statistiska analyser att vara lika effektiva eftersom jag behöver utförliga svar av användarna för att sedan kunna tolka det insamlade materialet och ha möjligheten att nå fram till ett tillfredsställande resultat Praktiskt tillvägagångssätt Jag inledde mitt arbete genom att välja ett forskningsområde utifrån mitt intresse inom ämnesområdet. Sedan började jag planera upplägget av arbetet och samlade in lämplig litteratur. Enligt Wiedersheim, Paul och Eriksson (1999) finns det två huvudgrupper av tekniker för datainsamling. Dessa är att utnyttja redan insamlat material (sekundärdata) och att samla in ny data (primärdata). En genomläsning av min sekundärdata gjordes för att jag skulle få en så djup bild som möjligt av det ämne jag var intresserad av, jag använde mig av litteratur inom områdena: företagsportaler, intranät, egenutveckling och standardsystem. Största delen av litteraturen bestod av böcker och forskningsrapporter men jag använde mig även av relevanta artiklar som jag hittade på Internet. Min litteraturstudie gav mig en grund att stå på och gav mig idéer till utformningen av intervjufrågorna. Intervjufrågorna har sin grund i de portalfunktioner som förespråkas i teorin. Jag har valt att samla in primärdata genom att utföra en fallstudie. Merriam (1994) definierar fallstudien som en undersökning av en specifik företeelse, exempelvis ett program, en händelse, en person, ett skeende, en institution eller en social grupp. Den aktuella företeelsen

11 väljs ut på grund av att den är viktig eller intressant, en avgränsning görs och fallet studeras på djupet, vanligtvis med hjälp av intervjuer och/eller observationer. Holme & Solvang (1997) hävdar dock att något som bör uppmärksammas vid fallstudier är att man inte kan dra några generella slutsatser utifrån resultatet, man kan endast få en bild av hur det ligger till i de specifika fallen. Min fallstudie utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra personer på två stora företag. Två av respondenterna är förvaltare av respektive portallösning, förvaltarna har god kunskap kring portalernas funktionalitet och har även kunskap om den utveckling som bedrivits. De resterande två som kommer att intervjuas är slutanvändare av portalen på respektive företag. Med kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har jag möjligheten att gå på djupet och förklara för personerna som intervjuas vad jag menar med mina frågor. Användarna använder portalerna dagligen och jag ser dem därför som lämpliga intervjuobjekt när det gäller att samla in upplevelser kring portalernas funktionalitet. Mina intervjuer kommer dels att vara personliga och dels utföras via telefon, detta då det av avståndsskäl förmodligen kommer att vara svårt att ordna ett personligt möte med förvaltarna samtidigt som det ligger en fördel i att intervjua användarna på plats, då det är upplevelser som skall samlas in. Olsson (2001) beskriver en standardiserad intervju som en väl planerad intervju, där intervjuaren inte har möjlighet att variera situationen från en intervjuperson till en annan. Frågorna ställs i exakt samma ordning och intervjupersonerna får avge svar efter fasta svarsalternativ. Olsson (2001) skriver även att en intervju med hög grad av strukturering har en frågeformulering som uppfattas på likartat sätt av de olika personerna som intervjuas. Låg grad av strukturering innebär å andra sidan att den intervjuade kan tolka frågorna fritt beroende på sina egna språkvanor, erfarenheter, värderingar, önskningar och dylikt. Mina intervjuer har en relativt låg grad av strukturering och standardisering. Jag kommer att ställa följdfrågor för att få förtydliganden och även utesluta vissa frågor om jag anser att jag redan fått dem besvarade. Jag kommer att ge respondenterna utrymme att tala fritt kring mina frågor och försöka skapa en bra stämning genom att utföra intervjuerna på ett avslappnat sätt. Jag kommer att låta bli att ställa frågorna på ett strikt systematiskt sätt. Istället försöker jag göra intervjun till ett enda långt samtal där jag ställer frågor allt eftersom de känns aktuella. Registrering av intervjuerna kommer att göras med hjälp av anteckningar samt inspelning med diktafon. För att göra en ordentlig jämförelse mellan två olika portallösningar skulle det vara till stor hjälp om jag själv skulle få leka användare och använda mig av respektive portallösning, för att på så sätt kunna bidra med mina egna åsikter kring lösningarna. Jag inser dock att detta kan bli svårt att ordna och kommer därför bara att bidra med mina egna observationer kring gränssnittet, utifrån skärmdumpar av portallösningarna Analys Patel & Davidsson (2003) hävdar att det ofta är praktiskt att göra löpande analyser när en kvalitativ undersökning görs. Det är en aspekt som skiljer kvalitativa undersökningar från kvantitativa, där bearbetningen i regel görs när allt material är insamlat. Fördelen med att göra löpande analyser, t.ex. direkt efter en intervju, är att det kan ge idéer om hur forskaren ska gå

12 vidare och ny, oväntad information, kan berika undersökningen. Löpande analyser är något jag kommer att använda mig av, det hjälper mig vid senare intervjuer då jag kan upptäcka att frågor saknas eller är överflödiga. När jag väl har samlat in allt material kommer jag att påbörja min stora analys genom att jag läser igenom alla svaren som jag erhållit från mina intervjuer, samtidigt som jag går igenom resultaten från de mindre analyserna. Intervjusvaren från de individuella intervjuerna grupperas efter de huvudkategorier jag har valt att använda mig av. Huvudkategorierna är: Portalfunktioner, Användarnas upplevelser samt Skillnader i utveckling och utgår från de underliggande forskningsfrågorna. Kategorierna fungerar som ett bra stöd när jag skall göra en koppling mellan teorin och det insamlade materialet. Efter att jag gått igenom varje individuell intervju och kategoriserat svaren jämför jag de olika intervjuerna mot varandra, för att hitta likheter och skillnader bland svaren. Sedan jämförs resultatet med min teoretiska referensram och slutsatser kan dras angående uppsatsens forskningsfråga. 2.4 Validitet och reliabilitet Validitet avser att det som undersökts är relevant i sammanhanget, alltså att man verkligen undersökt det man ämnade att undersöka och inget annat. Medan reliabilitet avser att undersökningen sker på ett tillförlitligt sätt. Det bör alltid strävas efter en hög validitet respektive reliabilitet (Holme & Solvang, 1997). Validitet och reliabilitet står i ett beroendeförhållande till varandra och det går således inte att fokusera på endast en av de båda faktorerna. För att nå en genomgående hög kvalitet på mätningen måste därför en samverkansbalans mellan de båda faktorerna, validitet och reliabilitet, åstadkommas (Patel & Davidsson, 1994). Patel & Davidsson (1994) hävdar att en tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod gör det svårt att kontrollera validitet hos det insamlade materialet. Jag anser dock att jag kan stärka validiteten i undersökningen genom att informera respondenterna om mitt syfte med intervjuerna, för att de ska ha möjlighet att förbereda sig och kunna ge mig relevanta svar. De respondenter som jag kommer att intervjua angående funktionaliteten och utvecklingen av portallösningarna har god kunskap om detta. De användare som jag kommer att intervjua kommer att vara användare som använder sig av portalen i deras dagliga arbete. Jag kommer även att låta respondenterna ta del av resultatet från intervjuerna för att på så sätt kontrollera att mina tolkningar är korrekta. Ett sätt att öka reliabiliteten kan vara att lagra verkligheten genom exempelvis ljudinspelningar. På så sätt kan man sedan gå tillbaka och kontrollera att man uppfattat allt på ett korrekt sätt (Patel & Davidsson, 1994). För att öka reliabiliteten i min undersökning spelas samtliga intervjuer in med hjälp av en diktafon, samtidigt som anteckningar förs. Min inspelning av intervjuerna minskar risken för att jag ska misstolka eller helt enkelt missa något av respondenternas svar.

13 3 Teori I det här kapitlet presenteras valda delar av den litteraturstudie som jag genomfört i syfte att bygga upp en teoretisk referensram för uppsatsen. Kapitlet är uppdelat i följande delar: Företagsportalen, Förespråkade portalfunktioner, Intranät samt Standardsystem. 3.1 Företagsportalen Begreppet företagsportal är ett aningen diffust begrepp i och med att det är en relativt ny företeelse och ingen portal är den andra lik. En företagsportal är verktyg som via ett webbaserat gränssnitt tillhandahåller användaren eller en grupp av användare med den information och de applikationer, eller funktioner, som behövs för att deras arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt. Portalen kan ses som en ingång till en organisations samlade informationsmängd. En ingång som gör det möjligt för användaren att nå relevant information som kan vara både intern och extern (Collins, 2001). Intern information kan exempelvis vara någon typ av projektinformation som ligger lagrad i en databas, medan extern information kan vara information på Internet. All information och alla arbetsverktyg som användaren behöver samlas på en enda plats, och användaren behöver därför inte lägga tid på att leta efter relevant information eller starta upp flera separata applikationer i det underliggande operativsystemet som användaren arbetar med. Genom portalen kan användaren exempelvis komma åt information på intranätet, sin e- post, kalender och information på Internet. Szuprowicz (2000) anser att företagsportalens främsta mål är att reducera eller eliminera den mängd tid de anställda lägger ner på att leta efter information som de behöver för att utföra sitt arbete. Portalen sorterar bort irrelevant information genom att tillgängligheten till information dels baseras på vilken roll och uppgift den anställde har, och dels kan användaren själv i viss mån bestämma vilken information som ska visas. En företagsportal bidrar alltså till att rätt information går till rätt person, och användaren kan fatta sina beslut eller utföra sina aktiviteter med relevant information bakom sig. Användaren kan nå portalen oberoende av vart denne befinner sig, och oberoende av vilken dator eller vilket operativsystem användaren använder sig av. (Collins, 2001). Ett intranät är ett internt nätverk på Internet avsett för utvalda användare inom en sluten verksamhet eller organisation. Intranätet gör det möjligt för organisationer att lagra och presentera information på webben, och göra den intern genom att begränsa åtkomsten med hjälp av så kallade brandväggar. Brandväggar är hård och/eller mjukvara som hindrar intrång från obehöriga i organisationens datornätverk. Från 1994 fram till idag har nyttjandet av Intranät ökat stort, de flesta svenska organisationer, åtminstone de stora och medelstora, har idag någon form av intranät (Heide, 2002). Många organisationers intranät har utvecklats genom ett fåtal faser. I en första fas fungerar intranätet som en ren informationskanal där fokus ligger på enkelriktad information som främst kommer från ledningen. I en andra fas övergår intranäten till att även bli något som många organisationer nyttjar allt mer som ett verktyg i det dagliga arbetet. Det sker allt eftersom det skapas allt mer applikationer och funktioner (Bark, 2002). Många organisationer har dock upplevt problem med att använda intranäten som arbetsverktyg. Den ökade

14 användningen av intern och extern information har lett till att företag överösts med olika typer av information och det har försvårat de anställdas arbete. Detta problem undgås med företagsportalen eftersom syftet med den är att samla all information och alla verktyg på en och samma plats för att på så sätt vara ett kraftfullt stöd i det dagliga arbetet (Collins, 2001, Szuprowicz, 2000). Bark (2002) ser införandet av en företagsportal som ett naturligt steg för att lösa de problem som finns i användandet av ett intranät. En portal kompletterar intranätet och kan underlätta för användarna att snabbt finna fram till ett innehåll som är relevant och användbart just för dem, som stödjer och förenklar arbetsprocessen snarare än stjäl tid från dem. Fördelen med en portal är att all information och alla applikationer som användaren behöver samlas på en enda plats istället för att finnas utspridda i olika intranät, databaser eller system. Att skapa en företagsportal är helt enkelt ett sätt att göra livet något lättare för användarna. 3.2 Förespråkade portalfunktioner Nyttan av portalen ligger i de funktioner som den förser användaren med. Vid utveckling av en företagsportal måste man ta hänsyn till vilket behov som finns och förse portalen med funktioner som tillgodoser detta (Collins, 2001). Många företagsportaler skiljer sig åt avsevärt med avseende på vilka funktioner den kan tillhandahålla. Det finns dock ett antal grundläggande funktioner som är återkommande i litteraturen och förespråkas av olika författare. Jag presenterar dessa funktioner nedan: Åtkomst Åtkomsten är en av de mest fundamentala funktionerna som bör finnas i en företagsportal. Den inkluderar möjligheten att nå information från en mängd interna och externa informationskällor och system, och presentera den resulterande informationen på ett enda webbläsarfönster (Collins, 2001, Szuprowicz, 2000). Rollbasering Tillgängligheten till information och applikationer bör baseras på vilken roll och uppgift den anställde har. Det är viktigt för att man ska få en fungerande arbetsmiljö som är organiserad och anpassad efter varje användares behov, och för att användaren ska kunna utföra sina aktiviteter på ett optimalt sätt (Collins, 2001, Szuprowicz, 2000). Personalisering Användaren bör själv i viss mån kunna anpassa gränssnittet och innehållet i portalen efter smak och behov. Funktionen är viktig för att användaren ska kunna få en mer attraktiv arbetsmiljö (Collins, 2001). Kommunikation Kommunikation i form av exempelvis e-post, elektroniska meddelanden och diskussionsforum bör stödjas av portalen och vara tillgängliga direkt från användargränssnittet. Funktionen ger användarna möjligheten att arbeta tillsammans på ett bättre sätt, genom att de kan utbyta tankar och idéer med varandra som är till nytta för deras arbetsuppgifter (Collins, 2001).

15 Sökning Det bör finnas möjligheter för användaren att kunna söka i portalen och få tag i relevant information, för att på så sätt kunna göra bra beslut. Sökfunktionen bör klara av sökningar inom företagets samlade informationsmängd, sökningar på Internet och eventuellt sökningar bland annan extern information (Collins, 2001). Enligt Davydov (2001) är sökning en av de viktigaste funktionerna i företagsportaler. Informationen är ofta utspridd på ett stort antal källor och det behövs därför hjälpmedel för att snabbt kunna komma åt rätt information. Hjälpmöjligheter Det bör finnas hjälpmöjligheter både när det gäller funktionaliteten av företagsportalen och även för organisationsspecifika funktioner. Portallösningen kan ha enklare hjälpmöjligheter genom att en hjälptext kommer upp när man håller muspekaren över ett menyalternativ, och även mer ingående hjälp online eller som skriven dokumentation. Hjälpfunktionen ger en möjlighet för användaren att på egen hand försöka leta reda på svaret till sin fråga, innan de behöver be om expertishjälp (Collins, 2001). Engångslogin Användaren ska endast behöva logga in en gång för att få tillgång till alla applikationer och funktioner, för att på så sätt bidra till att användarens arbete blir mer effektivt. Inloggningen sker via det webbaserade gränssnittet och det är det första användaren gör när han sätter sig ner vid sin dator. Om bakomliggande system kräver någon inloggning så skall detta utföras via portalen, inte av användaren (Collins, 2001). 3.3 Standardsystem Ett standardsystem är en standardiserad programvara som utvecklats av en leverantör för att motsvara flera kunders verksamhetsbehov. Det är en mer eller mindre färdig programvara som kan pluggas in direkt i ett företags verksamhet, till skillnad från egenutvecklade system som behöver byggas upp från grunden (Nilsson & Pettersson, 2000). Många företag har funnit egenutvecklingen både krävande och kostsam, samtidigt som resultatet inte motsvarat förväntningarna. Det är inte ovanligt att företag överväger andra tillvägagångssätt. (Andersen, 1994) Normalt krävs dock vissa anpassningar såväl i själva standardsystemet som i kundens verksamhet för att få en fungerande IT-lösning. (Nilsson & Pettersson, 2000) Anpassning av standardsystem Man brukar skilja på hårt standardiserade system och standardiserade system. I hårt standardiserade system är utvecklarens intention att det egentligen inte ska göras några större anpassningar av systemet, men vissa anpassningar är möjliga. I standardiserade system är det däremot meningen att systemet skall anpassas efter verksamhetens krav och behov (Andersen, 1994). Andersen (1994) skiljer även mellan tre typer av standardsystem: hårdkodade tabellstyrda programmerbara

16 I hårdkodade system hävdar Andersen (1994) att anpassningarna måste ske genom ändringar i programkoden. Det är komplicerat och i praktiken nästan omöjligt för en vanlig användare att ändra programmet. Ett tabellstyrt system ger större flexibilitet och anpassningsmöjligheter. Här har man inflytande på standardsystemet och väljer bland möjligheter angivna i tabeller. Inflytandet är dock begränsat till att välja mellan vissa fastställda alternativ (Andersen, 1994). Vid programmerbara standardsystem finns ett ramverk, samtidigt som användarna har tillgång till ett effektivt programmeringsspråk. Med hjälp av programmeringsspråket kan de specificera vad de vill ha utfört inom de möjligheter ramverket ger (Andersen, 1994) Fördelar och nackdelar Enligt Andersen (1994) är de viktigaste fördelarna med standardsystem: de är billigare verksamheten behöver inte ha en egen grupp av systemutvecklare det går snabbare att komma igång det är lättare att veta vad man får Nackdelar med standardsystem kan vara: standardsystem täcker bara en del av verksamhetens behov det är svårt att göra anpassningar verksamheten kanske måste anpassas till standardsystemet standardsystemet kan skapa driftsproblem Andersen (1994) menar även att fördelarna med en egenutveckling är: systemet skräddarsys och anpassas efter verksamhetens behov verksamheten behöver inte anpassas efter systemet verksamheten blir inte beroende av någon systemleverantör Samtidigt kan nackdelarna vara: det är kostsamt det är tidskrävande resultatet motsvarar inte förväntningarna, det är svårare att veta vad man får Standardsystem v.s. egenutveckling En del tror att man utan någon större arbetsinsats kan införskaffa och installera ett standardsystem. Det är en felbedömning. Precis som vid egenutveckling måste man arbeta systematiskt när man skaffar och anpassar ett standardsystem, och precis som vid egen-

17 utveckling måste standardsystemet ha det innehåll och fylla den funktion som användarna önskar för att inte missnöje ska uppstå (Andersen, 1994). Systemutveckling är nödvändig även vid införskaffande av standardsystem, men den ser annorlunda ut än vid egenutveckling. Frågan om vad systemet ska göra, den problemorienterade delen, kan vara densamma vid båda fallen, men den lösningsorienterade delen ser annorlunda ut. När man bestämt sig för standardsystem måste man välja det system som bäst uppfyller kravspecifikationen, och eventuellt avgöra vilka ändringar som måste göras i det system man valt (Andersen, 1994). Bild 1, Systemutveckling vid införskaffande av ett standardsystem samt vid egenutveckling Andersen (1994). Den första fasen, förändringsanalysen, är densamma i båda fallen. Förändringsanalysen ska klarlägga vilka problem verksamheten står inför och om de kan lösas med ett bättre informationssystem. Förändringsanalysen bör även ge svar på om man ska egenutveckla eller skaffa ett standardsystem. I den traditionella livscykelmodellen med egenutveckling består de två följande faserna, systemeringen, av: analys utformning I en livscykelmodell baserad på anskaffning av standardsystem består systemeringen av: val av standardsystem anpassning av valt standardsystem Båda livscykelmodellerna har samma faser efter systemeringen, arbetsmässigt kan dock faserna skilja sig något från varandra (Andersen, 1994). Vid anskaffning av standardsystem begränsas handlingsfriheten av att det bara finns ett antal system att välja mellan, denna begränsning sätter sin prägel på arbetet. Ju färre system som

18 finns, desto starkare upplevs begränsningen. Företaget kan känna en ovilja mot att göra omfattande analyser av sina egna behov när man i slutändan är tvungen att välja mellan några få standardsystem (Andersen, 1994). Andersen skriver även att man vid val av standardsystem inte ska vänta sig att finna ett system som helt och fullt motsvarar verksamhetens önskemål. Vid egenutveckling är man däremot i princip fri att analysera sig fram till vad som är en önskvärd situation, och därefter utforma en lösning som motsvarar önskemålen. Men det finns begränsningar även vid egenutveckling, begränsningar i form av resurser som tid, pengar och kompetens (Andersen, 1994). Man skall i första hand studera vad marknaden har att erbjuda av standardsystem och hur det svarar mot uppställda krav samt behov, innan man börjar fundera på att egenutveckla system. Detta förefaller ganska självklart med tanke på hur mycket dyrare det är att egenutveckla system än att köpa och anpassa ett standardsystem (Brandt, 1998). Problemet är dock att man sällan ställs inför ett standardsystem som täcker alla behov (Andersen, 1994).

19 4 Empiri I detta kapitel presenteras utfallet av de intervjuer jag genomfört. Företagsbeskrivningar presenteras samt en beskrivning av respektive portallösning. Även användarnas tankar och åsikter om funktionaliteten i dessa redovisas. All text skall ses som egna tolkningar av det som redogjorts för mig. Jag har intervjuat fyra personer i två stora organisationer. Två av personerna arbetar med förvaltning av respektive portallösning och har insikt i det utvecklingsarbete som bedrivits. De resterande två är slutanvändare av portalerna, personer som använder portalerna som sitt dagliga arbetsverktyg. Bakgrundsbeskrivningen samt beskrivningen av respektive portallösnings funktionalitet är resultatet av intervjuerna med förvaltarna. 4.1 Företag A Företag A är ett statligt företag med bred verksamhet och vitt skilda arbetsuppgifter. Företaget har ca 6500 anställda och bedriver sin verksamhet inom bl.a. produktion såväl som konsultverksamhet Bakgrund Företaget har en företagsportal som är till för anställda som arbetar inom organisationen. Portalen har några tusen användare och ska bidra till att effektivisera informations- och kunskapsutbyte inom organisationen. Portallösningen är baserad på portalservern Microsoft Sharepoint Portal Server och Windows 2003 Server. Lösningen är även kompletterad med EPiserver, ett CMS (Content Management System) som möjliggör publicering av information på webbsidor utan att det krävs någon kunskap i HTML. Tidigare arbetade företag A med flera fristående intranät vilket gjorde samordningen svårare. Det fanns problem med dubbellagring och olika versioner av dokument. Företaget hade goda erfarenheter från tidigare versioner av portallösningen och tyckte att det var en kostnadseffektiv produkt jämfört med andra alternativ. Portallösningen ansågs även stämma bra med de krav företaget hade på sin tänkta lösning och kändes helt enkelt som ett bra val. Utvecklingen av portallösningen startade i början av 2003 och då fanns det en kravspecifikation på en övergripande nivå som man utgick ifrån. Kravspecifikationen beskrev på ett övergripande sätt vilken funktionalitet portallösningen skulle stödja. Utvecklingen utfördes i samarbete med ett IT-företag som specialiserat sig på just denna portallösning. De olika utvecklingsfaserna, från analys till implementation, följdes under utvecklingsarbetet. Men det gjordes dock ingen strikt följning och specificering av dessa faser. I oktober 2003, ungefär 10 månader efter start, driftsattes lösningen. Det första en anställd ser när han eller hon kommer in i portalen är sin startsida. På startsidans övre del finns det länkar som ger användaren möjlighet att exempelvis skapa eller ansluta sig till ett virtuellt arbetsrum, öppna sin kalender, utföra sökningar efter dokument och annan information, få hjälp vad gäller användande av portalen, rapportera in arbetad tid, samt läsa om företagets mål och resultat. I mitten av startsidan finns olika informationsrutor. Dessa

20 rutor är : Ledningsinformation, lokala nyheter, nyheter, meddelanden, länkar samt mina länkar Funktionalitet i portalen Åtkomst Portalen ger användaren åtkomst till all information som denne kan tänkas behöva i sitt dagliga arbete. Alla företagets webbaserade system nås via portalen, men det gäller inte för de klientbaserade systemen. Det har dock funnits önskemål bland de anställda om att även dessa klientbaserade system skall kunna nås via portalen. Rollbasering Portalen är rollbaserad. Det finns olika enheter i företaget och beroende på vilken enhet en användare tillhör blir användaren matad med information som är relevant för just den enheten. Personalisering Det finns ingen större möjlighet för användaren att personalisera innehållet i sin startsida. Det går att lägga till egna länkar i något som kallas mina favoriter, men utöver det kan inte användaren styra vilken information som skall presenteras på startsidan. Kommunikation Via portalen har användaren tillgång till virtuella arbetsrum. Dessa arbetsytor syftar till att ge användaren möjligheter att skapa individuella sektioner, projekt och nätverk. I dessa arbetsrum finns en chatfunktion som gör det möjligt för olika användare som arbetar i samma arbetsrum att kommunicera med varandra. Utöver denna chatfunktion finns det inga kommunikationsmöjligheter som är tillgängliga direkt via portalen. Från början var det tänkt att Microsoft Outlook skulle vara integrerad med portalen, men det fungerade inte tillfredsställande och ligger i dagsläget därför utanför portalen. Sökning Användaren har möjlighet att söka efter all lagrad intern information via portalen, och information som finns på företagets publika webbsida. Sökfunktionen är uppdelad i en enkel fritextsökning och ett mer avancerat sökformulär. Det finns även en till sökfunktion som låter användaren söka efter personer inom organisationen. Hjälpmöjligheter De hjälpmöjligheter som finns att tillgå via portalen är dels information som användaren når från startsidan och dels information som finns inne i de virtuella arbetsrummen. Det finns även en möjlighet för användaren att genomföra en mindre introduktionsutbildning via portalen. Det är en utbildning som tar några minuter att genomföra och syftar till att lära användaren hur man använder sig av portalen. Engångslogin Vid användning av portalen behöver användaren i princip bara logga in en enda gång för att få tillgång till det mesta i portalen. Det finns dock ett fåtal system som nås via portalen och kräver sina egna inloggningar.

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23. DynaMaster 5 Golf Övergripande manual

Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23. DynaMaster 5 Golf Övergripande manual Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23 DynaMaster 5 Golf Övergripande manual Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Systemkrav 3 2 Logga in 4 3 Översikt 5 4 Verktygsfält och funktioner 6 4.1 Översikt gränssnitt

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Användbarhet teknik på människans villkor Människor har i alla tider skapat teknik som förenklar, avlastar och effektiviserar de uppgifter hon vill lösa. Ett exempel

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2016 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Information Management made simple

Information Management made simple Information Management made simple Genom fullständigt stöd för dokument hantering tillsammans med inbyggd ärendehantering och nämndadministration erbjuds ett komplett informationsstöd som påtagligt underlättar

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos 1 Fastställa mål Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. goals.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför denna övning

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Webbpolicy Övertorneå kommun

Webbpolicy Övertorneå kommun 1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet Praktikrapport Praktikplats Avdelning Handledare Sveriges Television Publik- och Utbudsanalys Tomas Lindhé Publik och utbudsanalys, PoU, på SVT svarar mot olika ledningsfunktioner i organisationen gällande

Läs mer

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6)

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6) Internt penetrationstest Tierps kommun Revisionsrapport Juni 2011 Erik Norman 1(6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga... 3 2. Angreppssätt... 4 2.1. Omfattning

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

GeografIKS. Ett nytt sätt att visualisera komplex information

GeografIKS. Ett nytt sätt att visualisera komplex information GeografIKS Ett nytt sätt att visualisera komplex information Att informera så att alla förstår Att informera så att alla förstår, är svårt. Är informationen dessutom komplicerad, kan budskapet lätt misstolkas

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll

Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll Guide - intranät 2013 Sida 1 (18) 2013-08-01 Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll Vårt intranät är ett gemensamt arbetsverktyg som används av samtliga förvaltningar. Alla medarbetare

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Kom igång med Procurators nya kundanpassade webbutik!

Kom igång med Procurators nya kundanpassade webbutik! Kom igång med Procurators nya kundanpassade webbutik! Sedan vi lanserade webbutiken 2006 har denna snabbt blivit en av våra viktigaste kanaler och andelen kunder som väljer att handla på webben ökar hela

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET / IT-AVDELNINGEN. Office 365. Lathund

KOMMUNLEDNINGSKONTORET / IT-AVDELNINGEN. Office 365. Lathund KOMMUNLEDNINGSKONTORET / IT-AVDELNINGEN Office 365 Lathund 1 Innehåll Inledning 2 Vad är Office 365? 2 Innehållet i denna lathund 2 Mer information 2 Office 365-portalen 3 Logga in i Office 365-portalen

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Ökad tillämpning av ledningssystem i projekt. Peter Alriksson Veronica Wilhelmsson

Ökad tillämpning av ledningssystem i projekt. Peter Alriksson Veronica Wilhelmsson Ökad tillämpning av ledningssystem i projekt Peter Alriksson Veronica Wilhelmsson Copyright Peter Alriksson & Veronica Wilhelmsson, 2011 Institutionen för byggvetenskaper Byggproduktion, Lunds Tekniska

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

ASTRAKAN COURSEPLAN. Programmet som sparar tid... ... och förenklar kursadministrationen! ASTRAKAN COURSEPLAN BESTÅR AV TVÅ DELAR:

ASTRAKAN COURSEPLAN. Programmet som sparar tid... ... och förenklar kursadministrationen! ASTRAKAN COURSEPLAN BESTÅR AV TVÅ DELAR: ASTRAKAN COURSEPLAN Programmet som sparar tid...... och förenklar kursadministrationen! Med webbaserade Astrakan CoursePlan kan onödig administration undvikas samtidigt som kursdeltagarna erbjuds en förstklassig

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

2013-03-152013-03-152013-03-15. Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi 2013. sida 1 (5) 2013-01-01 FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi

2013-03-152013-03-152013-03-15. Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi 2013. sida 1 (5) 2013-01-01 FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi sida 1 (5) FUNKTIONSHYRA Vårdval Gynekologi 2013 sida 2 (5) Detta dokument är en tjänstebeskrivning av funktionshyra för IT inom Landstinget i Uppsala län gällande samordning för IT-funktioner. Dokumentet

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Examensarbete hos företag

Examensarbete hos företag Examensarbete hos företag Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se Vad är ett examensarbete? Projekt som utförs under en termin (20 veckor) på halvtid individuellt eller i grupp om två studenter. Projektet

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Bekymmersfri IT-vardag

Bekymmersfri IT-vardag Bekymmersfri IT-vardag VD har ordet Långsiktighet, nytänkande och hög tillförlitlighet är kärnvärden för CoreIT Min och mina fantastiska medarbetares absoluta strävan är att CoreIT ska vara den bästa partnern

Läs mer