Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2012

2

3 Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2012

4 HÄNDELSER UNDER ÅRET Innehåll Förbundsordförande har ordet 3 GS har ordet 4 SISU Idrottsutbildarnas organisation 5 Vi utbildar och utvecklar idrotten 9 Verksamhetsinriktning 13 Händelser under året 15 Idrottens föreningslära 16 Idrottens tränarprogram 18 Särskilda satsningar 20 Kurs och konferens 22 Studieförbundet 25 Förlaget 31 Idrottsfolkhögskolan 35 Årsredovisning studieförbundet SISU Idrottsutbildarna 38 Årsredovisning för räkenskapsåret Revisionsberättelse 55 Årsredovisning SISU Idrottsböcker AB 56 Årsredovisning för räkenskapsåret Revisionsberättelse 64 Idrotten i siffror 66 SISU Idrottsutbildarna. Grafisk form: Mu AB Foto: Bildbyrån, Fredrik Persson, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Tryck: Kaigan AB, 2013

5 FÖRBUNDSORDFÖRANDEN HAR ORDET Idrottens eget studieförbund SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna, för medlemmarna. Vi arbetar med bildning och utbildning inom idrotten och stimulerar till människors lärande. Kärnan i vårt arbete är alltid samtalet och mötet mellan människor, vi tror på att lära av andra och av varandra, och att det är en nyckel till framgångrik utveckling och idrott. Kännetecknande för alla lärandeprocesser är att kraften, motivationen och sökandet efter kunskap kommer inifrån, och vi vill att alla ska ha roligt och må bra under sin tid inom idrotten. Vi är engagerade på alla nivåer inom idrotten, vilket ger oss unik kunskap och erfarenhet om vad som är på gång och vad som kan ge extra kraft till förändring. Vi är den resurs och det stöd som krävs för att komma igång med ett utvecklingsarbete. Vi är till för alla föreningar och förbund i hela landet. Närheten gör det enkelt att samarbeta med oss, och utbildning på hemmaplan ger möjlighet för alla att delta. Vi möter dagligen ledare, aktiva, tränare, idrottsföräldrar och funktionärer över hela landet, och skapar mötesplatser där vi tillsammans kan utvecklas. Detta gör att vi känner till helheten och vardagen inom idrotten. Vi utbildar och utvecklar idrotten Det är med stor stolthet som jag blickar tillbaka på året och konstaterar att vår starka utveckling fortsätter, och att vi flyttar fram positionerna i dialog med våra medlemmar. Under 2012 arbetade vi med idrottsföreningar inom samtliga 72 Specialidrottsförbund och medlemsorganisationer (SF/MO), vilket ännu en gång är en ökning från föregående år. Våra mål är upp ställda med sikte på 2015, och när vi når dit ska vi ha arbetat med idrottsföreningar. Vi har ökat stadigt under många år och vi har redan nått vårt mål till 2015 för antal genomförda utbildningstimmar. Siffran för 2012 landade på hissnande dryga 1,7 miljoner utbildningstimmar. Vi är en bra bit på väg med en rad goda år bakom oss, men vi vill ständigt fortsätta göra mer för fler. Vi har under året utvecklat och stärkt vårt kvalitetsarbete ytterligare en nivå, genom att bland annat granska 30 procent av den genomförda verksamheten och säkerställa att förtroendevalda och medarbetare levandehåller en bra dialog om vårt uppdrag. Ett stort steg har tagits i att knyta ihop organisationen på ett tydligare sätt så att erfarenheter och goda exempel delas mellan distrikten. Syftet är att lära av och med varandra och att sprida viktiga framgångsfaktorer. Detta för att vi tillsammans ska fortsätta bidra till utveckling av idrotten och vårt samhälle. Pia Zätterström, ordförande 3

6 GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET En effektivare organisation Under 2012 ökade vår verksamhet med fem procent, vilket är en godkänd ökning jämfört med föregående rekordår. Men vi ska fortsätta att sträva uppåt och framåt mot de mål vi har ställt upp med sikte på Vi vill göra mer för fler. Jag har tillbringat mycket tid under året till att resa runt i landet och träffa medarbetare, det har varit lärorikt och en stor förmån att få leda våra distriktsidrottschefer i deras arbete regionalt. I år var första gången det fanns gemensamma verksamhetsplaner för hela organisationen. Målen har brutits ner per distrikt och följts upp regelbundet under året. Detta har bland annat inneburit att vi har fått en effektivare arbetssätt och att distrikten och riksorganisationen har knutits närmare varandra. Distriktens gemensamma kanslier har inneburit att vi nu arbetar med tydligt målfokus och i en gemensam riktning, för att möta idrottens behov. Lärandet och sökandet efter kunskap befinner sig i ett spännande läge just nu och det diskuteras på många håll inom organisationen kring innebörden, och vad folkbildning kommer att innebära i en än mer digitaliserad vardag. Våra målgrupper tar så gott som dagligen del av och influeras av information som tillgängliggörs mobilt och via webben. Mycket av det som sker i sociala forum och mötesplatser på nätet går att likställa i vår tradition från folkbildningen, där människor lär av och med varandra. I vår satsning på nätbaserat lärande har vi under året nått framåt tillsammans med en rad av våra medlemmar och kan nu erbjuda verktygen för webbaserade distansutbildningar. Våra duktiga medarbetare i hela landet arbetar hårt för att vara den allra bästa resursen och stödet för idrotten. Genom våra tre delar, studieförbundet, förlaget och idrottsfolkhögskolan, driver vi på och stöder utveckling inom idrotten. Erik Strand, generalsekreterare 4

7 SISU IDROTTSUTBILDARNAS ORGANISATION SISU Idrottsutbildarnas organisation RIKSIDROTTS- FÖRBUNDET [RF] 69 SF är medlemmar SISU IDROTTSUTBILDARNA 69 SF + 3 MO är medlemmar Vår roll i idrottsrörelsen Idrottsföreningar I Sverige finns över idrottsföreningar (IF) med drygt 3,4 miljoner medlemmar. De är organiserade i 69 specialidrottsförbund (SF). Specialidrottsförbund/Medlemsorganisationer Specialidrottsförbunden (SF) är alla självständiga organisationer som ansvarar för sin specifika idrott. Samtliga 69 SF är medlemmar i Riksidrottsförbundet och i SISU Idrottsutbildarna, idrottens eget studieförbund, som även har tre ytterligare medlemsorganisationer (MO). Specialdistriktsförbund De flesta SF/MO är organiserade i egna specialdistriktsförbund (SDF) eller regioner, vars geografiska område varierar. SISU-distrikt och distriktsidrottsförbund SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet är indelade i 21 distrikt. Sedan 1 januari 2013 har 20 av 21 distrikt ett gemensamt kansli och en gemensam distriktsidrottschef för båda organisationerna. SISU-stämman SISU-stämman arrangeras vartannat år, i samband med Riksidrottsmötet och är SISU Idrottsutbildarnas högsta beslutande organ. Här tar medlemmarna, SF/ MO, beslut om val till styrelse och fastställer riktlinjer för de kommande två årens verksamhet. Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen (FS) består av 11 förtroendevalda ledamöter, en* representant från Riksidrottstyrelsen och en personalrepresentant. FS beslutar om de strategiska inriktningsfrågorna och budgetfrågor utifrån SISU-stämmans beslut, samt leder verksamheten mellan stämmorna. FS fastlägger förhållningssätt och riktlinjer för statsanslagsberättigad studie-, bildningsoch utbildningsverksamhet i SISU Idrottsutbildarna. FS bedriver även viss tillsyn över distrikten. Generalsekreteraren (GS) är högsta tjänsteman och föredragande i förbundsstyrelsen. * Enligt stadgarna har Riksidrottsstyrelsen två representanter i förbundstyrelsen har man valt att endast utse en representant. 5

8 6

9 SISU Idrottsutbildarnas tre delar Tillsammans och var för sig driver vi på och stödjer utveckling inom idrotten Studieförbundet Förlaget Idrottsfolk högskolan 7

10 HÄNDELSER UNDER ÅRET 8

11 Vi utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund, som arbetar med bildning och utbildning inom idrotten, och verkar för att stimulera människors lärande. Vi består av tre delar: studieförbundet SISU Idrottsutbildarna, förlaget SISU Idrottsböcker och Bosön Idrottsfolkhögskola. Studieförbundet Vi möter dagligen föreningar, specialidrottsförbund och medlemsorganisationer, utifrån deras unika förutsättningar och behov av utbildning och utveckling. Verksamheten bedrivs på alla nivåer inom idrotten. Det gör att våra medarbetare har god överblick av vad som sker på olika håll inom idrotten och vad som påverkar den enskilda föreningen. För den regionala och lokala verksamheten ansvarar våra 21 distrikt. Regeringens stöd till folkbildningen ska, bidra till att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin egen livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Den statsanslagsfinansierade verksamheten ska även utjämna utbildningsklyftor i samhället, samt öka delaktighet i och intresse för kulturlivet. SISU Idrottsutbildarnas uppdrag att utbilda ledare för idrottens behov, liksom arbetet med värderingsfrågor, är särskilt angeläget. SISU Idrottsböcker Förlaget SISU Idrottsböcker samlar in, förädlar och sprider idrottskunskap i form av utbildningsmaterial med hög kvalitet och stor idrottsnytta. Det resulterar i utgivningar per år, både böcker och rörliga, interaktiva material som film, webbplats, e-bok och app. SISU Idrottsböcker gör både idrottsspecifika utbildningsmaterial, tillsammans med ett femtontal specialidrottsförbund, och idrottsgenerella material inom områden som träningslära, ledarskap, idrottsskador och rehab, föreningskunskap, barn- och ungdomsträning och idrottspsykologi. SISU Idrottsböcker driver Idrottens bokklubb och e-handeln sisuidrottsbocker.se. Till skillnad från övrig verksamhet är förlaget ett aktiebolag, där vinsten investeras i utvecklingen av nya produktioner. Bosön Idrottsfolkhögskola Bosön Idrottsfolkhögskola är svensk idrotts egen folkhögskola och en väg in i idrotten för den som vill arbeta i idrottsföreningar och förbund. Skolan tillgodoser medlemmarnas behov av utbildade yrkesverksamma och ideella ledare. Verksamheten baseras på den allmänna folkhögskolans grundläggande värderingar och idrottens gemensamma värderingar. Individens framsteg och personliga utveckling är i fokus och utbildningen utgår alltid ifrån elevernas behov, förkunskaper och erfarenheter. På idrottsfolkhögskolan går 140 elever på skolans tre heltidsutbildningar. Därutöver bedrivs samverkanskurser tillsammans med ett antal specialidrottsförbund, där folkhögskolan tillhandahåller resurser för att skräddarsy utvecklingsarbeten och planering av särskilda idrottsutbildningar. 9

12 VI UTBILDAR OCH UTVECKLAR IDROTTEN Våra tre delar SISU-stämman Vid stämman i Uppsala, 28 maj 2011, fastställde ombud från SISU Idrottsutbildarnas 72 SF/MO och 21 distrikt en rad beslut, samt verksamhetsinriktningen för Tre beslut från stämman som vi arbetat med under 2012: Idrottsutbildningar på distans Likabehandling och jämställdhetsintegrering Idrottens lokala och regionala organisation Idrottsutbildningar på distans Enligt en motion från Svenska Friidrottsförbundet ska SISU Idrottsutbildarna etablera en användarvänlig, flexibel och för idrotten anpassad utbildningsplattform som bygger på interaktivitet. Målet är att nå nya målgrupper, förenkla administration och därmed minska kostnaderna. Motionen har bidragit till ett centralt utvecklingsarbete inom nätbaserat lärande. Likabehandling och jämställdhetsintegrering Stämman gav styrelsen i uppdrag upprätta en plan för lika behandling för hela SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. Likabehandling och jämställdhet ska vara en integrerad del av verksamheten och under året har ett arbete pågått för att uppmuntra idrotten till att arbeta mer aktivt med frågorna. Syftet är att visa på de mervärden som jämställdhetsintegrering och likabehandling tillför. Idrottens lokala och regionala organisation Från och med 1 januari 2013 har 20 av 21 distrikt gemensamt kansli för SISU Idrottsutbildarna och distriktsidrottsförbundet, med en gemensam distriktsidrottschef, anställd av SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet centralt. Rutiner för att kunna hantera såväl centralt samordnad verksamhet som distriktsövergripande verksamhet har arbetats fram. En utmaning är att möta medlemmarnas olika regionala indelningar, vilka tenderar att bli allt större ur ett geografiskt perspektiv. 10

13 HÄNDELSER UNDER ÅRET Vision Vi är där när idrotten lär Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder, hög pedagogisk kvalitet och konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen. 11

14 HÄNDELSER UNDER ÅRET 12

15 Verksamhetsinriktning Fokus Förutom att svara upp mot ett mångfacetterat utbildnings- och utvecklingsuppdrag inom idrotten, såsom organisations- och ledarutveckling och arbetet med värderingsfrågor, har SISU Idrottsutbildarna under perioden haft följande fokusområden. Svensk idrott världens bästa Värderingsfrågor är extra angeläget inom idrotten. SISU Idrottsutbildarna stimulerar till samtal och reflektion kring värderingsfrågor och ser till att Idrotten vill inkluderas i allt som görs. Dessa frågor måste ständigt levandehållas och plockas upp på dagordningen. Genom satsningen Värdefullt får vi idrottsföreningar runt om i landet att samtala och fundera över vad som är viktigt och värdefullt inom barn- och ungdomsidrotten, så att den svenska idrottsrörelsen kan nå visionen Svensk idrott världens bästa. Mångfaldsfrågor Forskning visar att barn som är födda utomlands eller har minst en förälder född utanför Sverige idrottar i en förening i lika stor utsträckning som andra. Deras föräldrar är inte tränare/ledare eller deltar inte i den demokratiska processen i föreningen i samma utsträckning som andra föräldrar. Vi stimulerar föreningar och förbund till att arbeta med mångfaldsfrågor. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet mellan dem som gör mångfalden till en framgångsfaktor. Genom dialog, möten och samtal ska vi lära av andra och av varandra. Likartat kursutbud Vi har fortsatt utvecklingen av ett likartat kursutbud för att säkerställa att tränare och ledare får samma kvalitet i innehåll på utbildningen när de genomgår exempelvis Idrottens föreningslära, Plattformen eller Grundtränarutbildningen (GTU), oavsett var i landet. Medlemsdialog Arbetet med att ta fram verksamhetsinriktningen för inleddes under hösten, genom en konferens där generalsekreterare i SF och distriktsidrottscheferna bjöds in till diskussion kring viktiga framtidsfrågor för idrotten. Därtill genomfördes två rådslag om hur vi på ett bättre sätt kan möta medlemmarnas specifika behov, samt få medskick till verksamhetsinriktningen. Träffarna har följts upp med en enkätundersökning av medlemsförbundens nuläge och behov. Vid Riksidrottsforum genomfördes ett seminarium på samma tema och distrikten har uppmanats att komma in med idéer. De två tydligaste synpunkterna var att vi ska sätta idrottsföreningen i fokus och fortsatt utgöra en kraftfull resurs i idrottens utveckling och utbildningar. Nätbaserat lärande En motion till stämman om att SISU Idrottsutbildarna bör erbjuda verktyg för idrottsutbildningar på distans har bidragit till ett centralt utvecklingsarbete inom nätbaserat lärande. Utvecklingsområdet berör och påverkar hela vår verksamhet. Arbetet under året har bestått i att genomföra ett antal test-, pilot- och utvecklingsinsatser samt kompetensutveckling på området. 13

16 HÄNDELSER UNDER ÅRET 14

17 HÄNDELSER UNDER ÅRET Händelser under året Idrottsledarskapets mervärde SISU Idrottsutbildarna arrangerade för andra gången ett seminarium i samband med Idrottens dag under Almedalsveckan. Det välbesökta seminariet handlade om idrottsledarskapets mervärde för individen, idrotten och samhället. Medverkade gjorde bland annat före detta landslagsstjärnan i ishockey Jonas Bergqvist, tidigare förbundskaptenen i orientering Marita Skogum och den unga fotbollsdomaren Adam Ladebäck. Alla vittnade om hur viktigt det är att ta till vara idrottsledares kunskaper och erfarenheter när arbetsgivare anställer. Men också hur idrottsledarskapet ger mycket tillbaka till ledarna själva och till idrotten. Viktiga framtidsfrågor Den november 2012 träffades representanter från SF, RF och SISU Idrottsutbildarna på Riksidrotts forum, för att diskutera flera av svensk idrotts viktigaste framtidsfrågor. Riksidrottsforum hålls vartannat år och är en mötesplats med förberedande frågor inför Riksidrottsmötet året därpå. Deltagarna på forumet fick i år chansen att diskutera en rad utredningar som tagits fram sedan föregående stämmor för SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet, t.ex. framtida anläggningar, framtidens idrottsförening, IdrottsAB, Internationella evenemang, lokalt aktivitetsstöd (LOK-stödet), nätbaserat lärande och likabehandling. Riksidrottsforum arrangerades av SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet i samverkan med Stockholms Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna i Stockholm. Ungdomsperspektivet viktigt Ungdomsrådet är utsett av förbundsstyrelsen och riksidrottsstyrelsen, och ska ge ett ungdomsperspektiv på frågor som de båda organisationerna arbetar med. Under året har ungdomsrådet deltagit i arbetsgrupper gällande LOK-stödet, Framtidens IF och Ungdomsintegrering i de styrande rummen, samt Bosökommittén och anläggningsutredningen. Efter stämman fick ungdomsrådet i uppdrag att arbeta med ungdomsdelaktighet och inflytande inom svensk idrott. Projektet leds av SISU Idrottsutbildarna och har till uppgift att synliggöra strukturer och normer som finns i våra organsationer som stödjer och hindrar unga från att vara med och påverka. Unga och vuxna arbetar tillsammans med ungdomsintegrering som metod vilket ska leda till att ungdomar blir en självklar del i de styrande rummen. Tio specialidrottsförbund och sex distrikt är med i projektet som genomförs i samverkan med Fryshuset. Värdefullt Värdefullt är en tvåårig satsning på värderingsfrågor som avslutades 2012, för att övergå i ordinarie verksamhet inom ramen för vårt nya uppdrag i Idrottslyftet, som handlar om att stärka föreningarna i att utveckla verksamheten så att idrotten gör som idrotten vill. Dagligen genomför vi möten i idrottsföreningar runt om i landet och får dem att samtala och fundera kring vad som är bra idrott. Distrikten upplever att det finns ett stort intresse hos idrottsföreningar att arbeta med frågorna. Trygga idrottsmiljöer Till följd av medias stadigt ökade bevakning kring värderingar inom idrotten, fick SISU Idrottsutbildarna i uppgift av ett antal medlemmar att ta fram ett utbildningsmaterial om hur man kan skapa en medvetenhet och öppenhet i föreningarna för att diskutera frågor kring barnrätt och trygghet i föreningarna. SISU Idrottsutbildarna har tagit fram materialet Skapa trygga idrottsmiljöer för barn och ungdomar, som ska hjälpa föreningarna att agera både förebyggande och akut om det oacceptabla inträffar. 15

18 IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA Idrottens föreningslära Idrottens föreningslära är samlingsnamnet på allt som handlar om förutsättningarna för ett levande föreningsliv. Deltagarna får lära sig vad det innebär att verka i en ideell förening och hur demokrati, delaktighet och engagemang är viktiga förutsättningar för att lyckas. Andra ämnen som tas upp är verksamhets- och organisationsutveckling, styrelsearbete, ekonomi och ekonomihantering, skatter och avgifter, omvärldsarbete, försäkringsfrågor, att vara arbetsgivare liksom konsten att kommunicera rätt både internt och externt. Under 2012 har flera tusen personer i hundratals föreningar med föreningslärans hjälp ägnat sig åt att utveckla sin förening och dess verksamhet. I Örebro har man under konceptet Framtidens sunda förening behandlat saker som föreningskunskap, skatter och avgifter, årsbokslut, valberedningsarbete och försäkringsfrågor. Vidare har man tagit sig an ämnen som föreningen och/i sociala medier, e-bokföring, arbetsgivarrollen och att vara revisor. I Hälsingland har föreningarna deltagit i kurser och föreläsningar om Idrottens föreningslära GRUND, om att vara ordförande, sekreterare, kassör och revisor. Man har samarbetat med ett antal kommuner i föreningsutveckling och man har genomfört uppskattade kurser med utgångspunkt i materialet Allt kommunicerar (SISU Idrottsböcker, 2010). I Halland genomför Hallands Fotbollförbund tillsammans med SISU Idrottsutbildarna en stor satsning på föreningsutveckling med Idrottens föreningslära GRUND i en specialframtagen fotbollsversion som motor. I Halland erbjuder man också föreningar att medverka i Träningsläger för styrelsen som innehåller en rad olika föreningslärande ämnen. Den framgångsrika idrottsföreningen Inom ramen för Idrottens föreningslära har vi deltagit i flera studier om föreningsutveckling och dess förutsättningar. FoU-rapporten Den framgångsrika idrottsföreningen tydliggjorde bland annat vikten av att man i föreningen ständigt håller samtalet levande om varför man finns till, vad man vill uppnå och hur det ska gå till. Ju fler som har samma bild av vad man vill, desto större är chansen att lyckas. En annan studie handlar om hur förtroendevalda i föreningar ser på sitt uppdrag och den kompetens som behövs för att kunna leva upp till det. Vi vill bland annat veta i vilken utsträckning de upplever att SISU Idrottsutbildarna ger det stöd som gör att de klarar sina uppdrag. I en tredje studie undersöker vi vad dagens ungdomar har för uppfattning om föreningsidrotten, liksom vad de har för tankar om hur den borde se ut för att motsvara behov, krav och förväntningar. Idrottens föreningslära står inför stora utmaningar. Idrotten och idrottsrörelsens särart är inte längre given utan står under hårt omvärldstryck. Ett antal olika intressenter, såväl interna som externa, har andra förväntningar, ställer nya krav och påverkar på olika sätt morgondagens föreningsliv. Innehållet i Idrottens föreningslära kommer fortsättningsvis, än mer än tidigare, att på olika sätt stödja kärnan i den ideella föreningen och dess verksamhet. 16

19 IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA Idrottens föreningslära Värdefullt-piloter SISU Idrottsutbildarna i Västergötland har utbildat en grupp ungdomar till Värdefullt-piloter, som besöker föreningar för att prata om värderingsfrågor och vad som är viktigt inom idrotten utöver tävling och resultat. Med materialet Ung och Värdefull som grund arbetar man igenom områdena: Glädje och gemenskap, Demokrati och delaktighet, Allas rätt att vara med, samt Rent spel. Efterfrågan på våra värdefullt-piloter är stor och de lyckas på ett lättsamt och medryckande sätt engagera ungdomarna de möter i dessa viktiga frågor. Bengt Palmér, idrotts- och utbildningskonsulent Västergötland 17

20 IDROTTENS TRÄNARPROGRAM Idrottens tränarprogram SISU Idrottsutbildarna har beslutat att under en tvåårsperiod kraftsamla för att samordna, utveckla, skapa och kommunicera en helhetsbild av idrottens tränarutbildningsprogram från barn till elit. Målbilden är att alla aktiva ska ha rätt till kompetenta och utbildade tränare. Under våren och sommaren 2012 genomfördes en kartläggning av nuläget inom idrottens tränarutbildningar, med målet att SISU Idrottsutbildarna ska bli den naturliga samordnaren i tränarutbildningsfrågor och verka för att få fler tränare med hög kunskap, färdighet och kompetens inom svensk idrotts områden: barn, ungdom/bredd, ungdom/ elit, vuxen/bredd och vuxen/elit. Varje specialidrottsförbund har fortfarande det yttersta ansvaret för sina egna tränarutbildningar. SISU Idrottsutbildarna bidrar som ett komplement och samarbetspart. En utmaning ligger i att hitta en balans i kombination mellan bildning, utbildning och samverkan för bästa kraft till utveckling. Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom SISU Idrottsutbildarna i Skåne har arbetat fram ett koncept kring Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom tillsammans med professor Michail Tonkonogi, som även är författare till en bok med samma namn utgiven av SISU Idrottsböcker. Ämnet är efterfrågat, aktuellt och berör många därför har SISU Idrottsutbildarna centralt beslutat att erbjuda temautbildningen över hela landet. Under våren 2013 utbildas utbildare från centralt håll för att på så sätt ge distrikten möjlighet att erbjuda kursen regionalt och lokalt. Validering av tränares kompetens Det pågår ett stort arbete inom svensk idrott för att hitta former för hur en tränares kompetens ska värderas, för att ges möjlighet till validering*. Myndigheten för yrkeshögskolan har fått i uppdrag av Sveriges regering att ta fram förslag på nationella kvalifikationskriterier (NQF). SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet deltar i en arbetsgrupp, som arbetat med frågan och tagit fram ett förslag som lämnats till regeringen. Ambitionen är att även utbildningar utanför det offentliga utbildningssystemet ska ges möjlighet att ansluta sig till NQF. Systemet ska förenkla validering. * Validering är en kartläggning som genomförs för bedömning och värdering av en individs faktiska kunskaper, färdigheter och förmågor. Det vill säga en individs reella kompetens oberoende hur den förvärvats. Vill du läsa mer 1) PLATTFORMEN Idrottens barn- och ungdomsledarutbildning Plattformen är en gränsöverskridande utbildning och innehåller inga grenspecifika inslag. Syftet är att ge barn- och ungdomsledare en grundläggande plattform för sitt fortsatta ledarskap. 2) GRUNDTRÄNARUTBILDNING GTU 1 OCH GTU 2 Idrottens grundtränarutbildning GTU 1 Inlärning, är en fortsättning och påbyggnadsutbildning i träningslära och tränarskap. Syftet med utbildningen är att ge tränare ökade kunskaper om ungdomars utveckling i åldrarna år. GTU 2 Utveckling, är en fortsättning på GTU 1, och fokuserar på att ge tränaren ökad kunskap om ungdomars utveckling och behov i åldersfasen år. 3) FYSTRÄNARUTBILDNING FTU Idrottens fystränarutbildning FTU är en fördjupning i området träningslära för barn, ungdom och elit. Syftet är att ge ökade kunskaper i humanbiologi (anatomi, fysiologi, idrottsmedicin och nutrition) och fysisk träningslära, men även vidare kunskaper inom kommunikation, idrottspsykologi och coaching. KOGNITIV BETEENDETERAPI KBT Idrottspsykologisk rådgivarutbildning KBT är en grundutbildning i kognitiv beteendeterapi med inriktning mot elitidrott. Syftet är att lära sig applicera grundläggande principer vid coaching av elitidrottare. ELITTRÄNARUTBILDNING ETU Idrottens elittränarutbildning ETU är en vidareutbildning för elittränare som omfattar 500 timmar under en tvåårsperiod. 4) IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN På Bosön Idrottsfolkhögskola erbjöds 2012 tre heltidsutbildningar * : Idrottskonsulentlinjen, Friskvårdskonsulentlinjen och Idrottslinjen. TEMA Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom, är den första temautbildningen som ingår i ett likartat kursutbud i alla dristrikt från * Bosön Idrottsfolkhögskola erbjuder från och med hösten 2013 en ny tränarutbildning. 18

21 IDROTTENS TRÄNARPROGRAM Idrottens tränarprogram 1 BAS 2 GRUND 3 FORTSÄTTNING 4 BOSÖN IDROTTSFOLK- HÖGSKOLA 5 UNIVERSITET/ HÖGSKOLA EXEMPEL TEMA ÅLDERSANPASSAD FYSTRÄNING IDROTTS- PSYKOLOGI LEDARSKAP KOST IDROTTSSKADOR Framtidens tränarkompetens Fler tränare på barn, ungdom, bredd och elitnivå med högre kompetens är målet. Det är spännande att gå in i framtiden där idrotten som folkrörelse kontra det globala, kommersiella och professionella kommer att mötas. Hur kommer framtidens föreningar att se ut och hur kommer det påverka våra ledare och tränare? Hur ska framtidens tränarutbildningar se ut för att möta det som väntar? Vilken kompetens har idrottens tränare behov av? Det är spännande frågeställningar som tåls att fundera över. Idag vet vi att omgivningen är viktig för en aktiv att utvecklas i, likaså tränare och ledare runtomkring. Det är också spännande när SISU Idrottsutbildarna, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté från olika håll och med olika kompetens kan stödja ett specialidrottsförbund på bästa sätt, med gott samarbete och god kommunikation mellan varandra. Det är alltid specialidrottsförbundet som står i centrum och ansvarar för sin idrott, men gemensamt har vi en högre kompetens och genererar en ökad kraft. Jag tror på ett tränarsystem med ett helhetstänk och med en röd tråd som genomsyrar ett flexibelt system. Individen ska ha möjlighet att kunna validera sina kunskaper, färdigheter och kompetens och utbilda sig vidare utifrån den aktuella nivån. Jag tror att idrotten har goda möjligheter att samverka mer med den akademiska världen. Alla aktiva ska ha rätt till kompetenta och utbildade tränare! Marita Skogum, fd. förbundskapten i orientering och projektledare för Idrottens tränarprogram. 19

22 SÄRSKILDA SATSNINGAR Särskilda satsningar Likabehandling och jämställdhetsintegrering Utgångspunkten i såväl arbetet med likabehandling som med jämställdhetsintegrering är att påbörja processen med att utbilda internt. För ska vi lyckas förmedla mervärdet av att arbeta med frågorna i föreningar bör kompetensen hos de egna medarbetarna höjas. Digital chefsutbildning För att jämställdhetsintegrering ska få genomslag i verksamheten är det viktigt att ledningen tar ansvar för att arbeta med frågorna. Därför har alla distriktschefer och verksamhetsledare bjudits in till en utbildningsserie. Utbildningsträffarna, som genomförs digitalt via videolänk, kompletteras med eget arbete på hemmaplan. Medarbetarna på det gemensamma kansliet genomgår också utbildningen. Utbildningsmaterial för idrottsföreningarna För att förenkla för föreningarna att arbeta med jämställdhetsintegrering har ett kartläggningsverktyg arbetats fram, bestående av en analys- och åtgärdsplan. Webbaserad utbildning om likabehandling För att nå ut brett tas det fram en webbaserad utbildning om likabehandling inom idrotten. Syftet är att höja kompetensen och sätta frågorna i ett sammanhang, visa att likabehandling inte är ett eget område utan något som ska finnas integrerat i all verksamhet och rekrytering. Arbetet sker utifrån en av värderingarna i Idrotten Vill, Allas rätt att vara med. Utbildningen lanseras i början av 2013 och vänder sig till alla anställda och förtroendevalda inom SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet. Även specialidrottsförbunden kommer att erbjudas utbildningen.* Nätbaserat lärande Folkbildning 3.0 SISU Idrottsutbildarna befinner sig som alla andra organisationer och företag mitt i det digitala samhället. Medarbetare, ledare, aktiva, tränare, idrottsföräldrar och funktionärer, tar så gott som dagligen del av och influeras av information som tillgängliggörs mobilt och via webben. Det innebär att vi som organisation också måste förhålla oss till den digitala världen och anpassa * Med likabehandling menar vi, allas rätt att vara med oavsett kön, funktionshinder, etnisk eller samhällsekonomisk bakgrund etc. oss efter den verklighet vi befinner oss i. Mycket av det som sker i sociala forum och mötesplatser på nätet går att likställa i vår tradition från folkbildningen, där människor lär av och med varandra. Digital kompetens och pilotprojekt igång Under året har det centrala kursutbudet innefattat Digital kompetens med webben som resurs och Sociala media och digital kompetens. Vi har även genomfört aktiviteter för att utveckla användandet av videosamtalet. Ett antal pilotprojekt har under året förberetts för att testa och utvärdera webbaserade kursverktyg. Svenska Skidförbundet (längdskidåkning) och Svenska Friidrottsförbundet har i samverkan med Bosön Idrottsfolkhögskola tillgängliggjort sina barn-och ungdomsledarutbildningar på distans, via Folkbildningsnätet och lärarresurser från idrottsfolkhögskolan. Kursdeltagarna tar del av utbildningens innehåll i text, bild, video och ljudformat, via webben. Vi ska testa Plattformen, idrottens barn- och ungdomsledarutbildning och Idrottens föreningslära som webbaserade distansutbildningar, i samarbete med ett antal distrikt och SF. Många specialidrottsförbund vittnar om en särskilt stor efterfrågan på distansutbildningar i landets norra regioner och nu testas ett antal verktyg för att kunna erbjuda webbaserade distansutbildningar. Utbildningsmaterial under utveckling och förändring Kopplat till testpiloten med barn- och ungdomsledarutbildningen Plattformen erbjuder vi, tillsammans med SISU Idrottsböcker, deltagarna att ta till sig kurslitteraturen i e-boksform. I samband med att det fysiska mötet och utbildningstillfället ersätts med distansinslag uppstår ett behov av att komplettera föreläsningar, samtal och möten med framförallt video, men även genom text, bild, ljud och andra sätt att visualisera innehåll. Aktiviteter pågår för att organisationen ska bli skarpare på att använda video på webb inom bland annat kommunikation och utbildning. IdrottOnline idrottens gemensamma verksamhetssystem I takt med att systemet växer och fler föreningar börjar använda det, kommer behovet av utbildning att öka och förutsägs vara stadigt högt under en överskådlig framtid. SISU Idrottsutbildarna ansvarar för att erbjuda utbildning till föreningar och förbund för att underlätta implementering och användning av systemet. Under året har vi genomfört kvalitetssäkring och likriktning av konceptet, så att utbildningarna ska vara likvärdiga över hela landet. 20