Forntida kustlinje. Med stöd d av den uppbyggda 3D- modellen har en forntida kustlinje tagits fram, 7 meter under dagens havsnivå.

Transkript

1 Marin Mätteknik A Forntida kustlinje Med stöd d av den uppbyggda 3D- modellen har en forntida kustlinje tagits fram, 7 meter under dagens havsnivå. Modellen visar potentiella boplatslägen under tidigmesolitikum.

2 Marin Mätteknik A Sammanfattning Med hjälp av geofysisk utrustning kan stora ytor sökas s av efter marin- arkeologiska lämningar. l Alla indikationer större än n 3 dm har granskats påp en yta av 27 km 2. Bottenytan i området är r flack och består r till största delen av leror som överlagrar en moränavs navsättning. Block och sten förekommer f bitvis i bottenytan, främst i område syd. Vattendjupen i område nord varierar mellan 20,8-28,7 meter och i område syd mellan 18,2-22,5 meter. Vissa indikationer behöver vidare undersökning för f r att kunna avgöra vad de representerar. Detta arbete kommer att utföras av Bohusläns museum.

3 Bottensediment Anders Jönsson Fil dr, Tyréns Helsingborg

4 Provtagningsplan 1 Provtagningsplanen grundades på de geofysiska mätningarna Ackumulationsbottnar identifierades i vindparksområdet och kabelkorridoren Transportbottnar identifierades i angöringsområdet Miljögeotekniska prover lämpliga för jämförelser med sediment i övriga Kattegatt och Skagerrak endast i ackumulationsbottnar Miljögeotekniska prover i angöringsområdet för att upptäcka eventuell påverkan från föroreningskällor på land

5 Provtagningsplan 2

6 Provtagning sediment 1 Ponarhämtare 3 punkter i angöringsområdet 1 punkt i kabelkorridoren

7 Provtagning sediment 2

8 Provtagning sediment 3 Boxcorer 1 punkt i kabelkorridoren 8 punkter i norra vindparksområdet 3 punkter i södra vindparksområdet

9 Provtagning sediment 4 A3 vattendjup 5m Ponar 0 5cm Ljusbrun siltig finsand N3 vattendjup 28m Boxcorer 0-1 cm lös lera 1-6 cm siltig lera 6-25 cm grå siltig lera

10 Kemiska analyser 3 prover (0 5cm) från transportbottnar, 1 prov (0 8cm) samt 12 prover (0 2cm) från ackumulationsbottnar Metaller (As, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn) 11 st PAHer (polyaromatiska kolväten) 7 st PCBer (polyklorerade bifenyler) 3 st organiska bekämpningsmedel (klordan, hexaklorhexan, DDT) samt extraherbart organiskt bunden halogen (EOX) Alifatiska och aromatiska kolväten (oljor)

11 Resultat Halter av metaller samt alifatiska och aromatiska kolväten i sediment var låga och i nivå med omgivande havsområden Halter av PAHer, PCBer, organiska bekämpningsmedel samt EOX visar att inga betydande föroreningar av dessa ämnen förekommer i sedimenten Sannolikt är även halterna av PAHer, PCBer och organiska bekämpningsmedel i sedimenten i nivå med omgivande havsområden

12 Slutsatser Ingen risk för betydande belastning av miljögifter från upprörning eller förflyttning av sediment i samband med anläggningsarbetet av vindkraftsparken

13 Fikapaus 15 min

14 Ljud, Magnetfält, Vibrationer Martin Almgren, Ingemanssons Technology

15

16 Ljudspridning västlig vind Ljudet får högst nivå på land vid västlig vind Nivån vid 8 m/s på 10 m höjd väntas bli dba Vindkraftljudet kommer vid västliga vindar normalt inte att höras på grund av vindskapat bakgrundsljud

17

18 Ljudspridning ostlig vind Ljudet får lägst nivå på land vid ostlig vind Nivån vid 8 m/s på 10 m höjd väntas hamna långt under 20 dba Vindkraftljudet kommer vid ostliga vindar normalt inte heller att höras på grund av vindskapat bakgrundsljud

19 Vindros Västlig och västsydvästlig vind är vanligast

20

21 Årsekvivalent ljudspridning Nivån vid 8 m/s på 10 m höjd väntas hamna under 20 dba Vindkraftljudet kommer normalt inte att höras på grund av vindskapat bakgrundsljud

22

23 Refraktion medvind - motvind Temp Temp Temperaturinversion Vindhastighet Negativ gradient Skuggzon Skuggzon Motvind Medvind

24 Riktvärden - Naturvårdsverket De riktvärden, som har tillämpats för bedömning av buller utomhus från vindkraftverk är de som anges för industriverksamhet. Vid bedömningen har de flesta fall nattvärdet 40 dba angetts som villkor av tillståndsmyndigheten Om rena toner: 35 dba Beräknad ljudnivå på land från vindkraftparken väntas ligga långt under

25 Beräkning av buller Nordiska modellen för externt industribuller Nord 2000 Naturvårdsverket rapport 6241, 2001 landbaserad vindkraft havsbaserad vindkraft

26 Rapport 6241 landbaserad vindkraft Ljudeffekt - vindhastighet och höjd Geometrisk dämpning och luftabsorption Ljudenergin antas spridas på arean av en halvsfär motsvarar 6 db/avståndsdubbling Hård plan mark antas På avstånd större än 1000 m tas hänsyn till att luftabsorptionen ökar med frekvensen

27 Rapport 6241 havsbaserad vindkraft Ljudeffekt - vindhastighet och höjd Geometrisk dämpning och luftabsorption Ljudenergin antas spridas på mantelarean av en cylinder för avstånd över 200 m motsvarar 3 db/avståndsdubbling Hård plan vattenyta antas Luftabsorptionen ökar med frekvensen Sägs ge en övre gräns för vad ljudet kan tänkas uppgå till

28 Land och hav Sfärisk utbredning 6 db per avståndsdubbling Cylindrisk utbredning 3 db per avståndsdubbling

29 Havsbaserad vindkraft Motsvarar sällsynt vindfall: low level jets Se Lisa Johansson Sound propagation around off-shore wind turbines. Longrange parabolic equation calculations for Baltic Sea conditions KTH, meddelande nr 192, Stockholm 2003 Undersökningar pågår i Kalmarsund. Cylindrisk utbredning har inte kunnat påvisas. (KTH 2005)

30 Naturvårdsverkets modell för ljudutbredning över hav 40 dba

31 Ljudspridning extremfall Nivån vid 8 m/s på 10 m höjd kan, om förutsättningarna för Naturvårdsverkets beräkningsmodell för ljudutbredning över hav uppgå till 43 dba vid land.

32 Ljud under vatten Kan uppfattas av marina däggdjur, fiskar och andra djur Höga ljudnivåer kan uppstå i byggskedet I driftskedet är nivån lägre Bakgrundsljud fås från fartygstrafik, vågor, regn, seismisk aktivitet och från djur Det finns inget riktvärde för undervattensljud satt av myndigheter

33 Livscykelfaser med olika ljud 1. Undersökningar och projekteringar av havsområdet. Tidslängd ca 1-5 år. 2. Byggförloppet. Tidslängd ca 1 år 3. Drift. Tidslängd ca år 4. Avveckling. Tidslängd ca 1 år

34 Rangordning av ljudnivåer 1. Fundamentbortagning använding av sprängmedel 2. Pile fundament installation och vindkraftverksrelaterade geofysiska undersökningar 3. Borrning, kabeldragning 4. Fartyg och övriga maskiner, vindturbindrift.

35 Så här har vi beräknat ljud under vatten i driftskedet Samla resultat av mätningar Försök normalisera med avseende på avstånd, vindstyrka, elektrisk effekt, fundament Uppskatta källstyrka Beräkna ljudtrycksnivån på avstånd med inverkan av flera vindkraftverk

36 Verk där mätning av undervattensljud skett Plats Effekt [MW] Fundament Havsdjup [m] Referens Nogersund 0.2 Tripod 5-15 Westerberg (1994) Vindeby 0.5 Gravitationsfund a- ment 3-5 Degn (2000) Bockstigen 0.5 Monopile 6-17 Degn (2000) Fristedt et al. (2001) Utgrunden 1.5 Monopile 5-10 Ingemansson (2003) Okänd 1.5 Monopile 10 m Betke et al (2005)

37 Ljudspridning under vatten

38 Ljudtrycksnivå Definitionen av ljudtrycksnivå i vatten skiljer sig från definitionen av ljudtrycksnivå i luft Nivån av samma ljudtryck i vatten som i luft blir 26 db högre i vatten

39 Exempel Utgrunden Turbinalstrat ljud för alla hydrofoner Turbin 4 igång vid m/s Östlig vind H1 H2 H Frekvens (Hz)

40 Exempel från Betke

41 Olika fundament Den vanligaste fundamenttypen, monopile ger mest ljud mellan Hz Gravitationsfundamentet däremot ger mer ljud vid frekvenser under 50 Hz Ett betongfundament har en mycket större yta än en monopile-cylinder så därför strålar själva ytan ut mer ljudenergi jämfört ett monopile-fundament

42 Källstyrka som funktion av frekvens db re 1 upa på 1 m y = -0,0227x + 128, normerat ljudtryck 1 m - toner Linear (normerat ljudtryck 1 m - toner) Hz

43 Avståndsdämpning 3 db per avståndsdubbling Oftast är avståndsdämpningen större

44 Undervattensljudnivåer i parken Nära ett verk är det troligt att man kommer att kunna mäta ljud från toner som härrör från växellådan Tonernas frekvens kommer att bero av rotorns varvtal och antal kuggar på olika hjul i växellådan Nära ett verk dominerar ljudet från det närmaste verket, t ex 136 db re 1 µpa på 1 m Mellan verken fås ljudbidrag från fler verk, t ex 118 db re 1 µpa på 1 m

45 Vibrationer under vatten Vibrationer kan uppstå i fundamentet och i havsbotten Kan uppfattas av skaldjur och andra djur som sitter fast på fundamentet Vibrationer i vatten är ljud Det finns inget riktvärde för vibrationer under vatten satt av myndigheter

46 Så här har vi beräknat vibrationer under vatten i driftskedet Samla resultat av mätningar Försök normalisera med avseende på vindstyrka, elektrisk effekt, fundament Uppskatta källstyrka

47 Vibrationsmätning

48 Mätresultat Utgrunden, Kalmarsund Lelystad, Nederländerna Bockstigen, Näsudden, Gotland Vindeby, Danmark

49 Exempel vibrationsmätning Correlation - Tower vibrations - Underwater noisevibratio Acc. Low, radial Acc. Low, tangential Acc. High, radial Acc. High, tangential Hyd , ,1 Acceleration (m/s2) 0,01 0,01 0,001 Sound pressure (Pa) 0,001 0,0001 0,0001 0, Frequency (Hz)

50 Vibrationsnivåer Ca 0,02 m/s 2 under 100 Hz Ca 1,4 m/s 2 över 100 Hz Tonernas frekvens kommer att bero av rotorns varvtal och antal kuggar på olika hjul i växellådan För en människa skulle 1,4 m/s 2 vid 100 Hz vara kännbart och skulle ge en sannolik störning enligt Svensk standard SS ,02 m/s 2 vid 10 Hz ligger på känseltröskeln för en människa enligt ISO

51 Magnetfält under vatten Magnetfält uppstår kring kablar med elektrisk ström Det finns inget riktvärde för magnetfält under vatten satt av myndigheter

52 Naturligt förekommande magnetfält Jordmagnetiska fältet är ca 50 µt (mikrotesla) En del djur använder jordmagnetiska fältet för navigation

53 Beräknat magnetfält likström Om strömmen leds i en enkelriktad likströmskabel uppstår ett statiskt magnetfält kring kabeln på µt Om kablar arrangeras så att återledning av likström sker alldeles intill blir det resulterande magnetfältet betydligt lägre. Det finns väldigt lite forskning om inverkan av statiska magnetfält på människan. Vid en magnetröntgen utsätts patienten för ett statiskt magnetfält på µt

54 Magnetfält växelström Växelström i en kabel kan ge ett extremt lågfrekvent magnetfält som avtar med avståndet En trefas växelströmskabel bör ge ett obetydligt magnetfält kring kabeln på grund av symmetri vid jämn belastning av faserna I vissa fall kan man ändå få ett nettomagnetfält från kabeln

55 Magnetfält växelström På korta avstånd från växelströmskabeln d.v.s. avstånd kortare än det inbördes avståndet mellan kablarna, under ca.10 cm, kan det finnas ett litet nettomagnetfält p.g.a. av osymmetrin Det finns flera olika sätt att placera fasledarna, när flera trefaskablar går ihop, för att minska magnetfältet Magnetfält från en eventuell transformator ska mätas och omräknas

56 Magnetfält växelström För extremt lågfrekventa magnetfält tillämpas ett försiktighetsvärde på 0,4 µt. Det baseras på risk för uppkomst av barnleukemi

57 Marint liv Linus Hammar, Marine Monitoring

58 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena lutsats Om hänsyn tas till rekommenderad utformning med föreslagna åtgärder bedöms att Skottarevsprojektet med hög sannolikhet kan uppföras och drivas utan bestående negativa marinbiologiska miljökonsekvenser. Det är av stor vikt att konstruktionsarbetet företas under hösten (fördelaktligen perioden juli - november). Sammantaget ger lokaliseringsalternativ Syd en mindre förändring jämfört med alternativ Nord. Marine Monitoring AB

59 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena - bedömning av marinbiologiska effekter, grundat på lokala förhållanden och rådande kunskapsläge. Tillgänglig data Forskning och rapporter Erfarenheter från befintliga projekt Lokala förhållanden Kunskapsläget Bedömning Marine Monitoring AB

60 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena okala örhållanden Marine Monitoring AB

61 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena orskens ek (data från Fiskeriverkets provfisken) Marine Monitoring AB

62 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena orskens ek (data från yrkesfiskarenas oggböcker) Marine Monitoring AB

63 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena orskens ek Marine Monitoring AB

64 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena indparkens potentiella påverkansmoment tudien omfattar ryggradslösa djur, alger, fisk, säl, tumlare onstruktionsarbetet Drift Buller från pile-driving Driftljud Miljöskadliga ämnen Sedimentspridning Skuggor och ljus Habitatsförändring Destruktion av botten Elektromagnetiska fält Fiskerestriktioner Nedmontering Marine Monitoring AB

65 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena lutsats Skottarevsprojektets inverkan på den marina miljön skiljer sig mellan alternativ inom utformning och lokalisering. Det bedöms att Skottarevsprojektet med stor sannolikhet kan uppföras och drivas utan betydande och långsiktiga negativa effekter på havsmiljön om åtgärder vidtas vid konstruktionsarbetets utförande. - Det bedöms att konstruktionsarbete och eventuell nedmontering är de påverkansmoment som har stor potential att medföra negativ miljöpåverkan. - Införsel av fundament i den annars plana bottenmiljön innebär en lokalt betydande miljöförändring som medför lokal ökning av produktion och mångfald av djur och alger, då dessa koloniserar den nytillkomna strukturen och kan nyttja nya livsmiljöer. - Indirekt kan fiskerestriktioner inom området medföra positiva effekter på marina organismer såsom fisk. Någon storskalig förstärkning av exempelvis torskbeståndet kan dock inte förväntas eftersom området är av begränsad storlek. -Övriga potentiella påverkansmoment förväntas inte medföra några betydande ekologiska effekter. - Konstruktionsarbetets utförande, val av lokaliseringsalternativ samt val av fundament och dess utformning är faktorer som inverkar på miljöeffekter från Skottarevsprojektet. - Det bedöms att Skottarevsprojektet inte medför minskade fiskförekomster under drift. Temporärt undvikande av fisk kan förväntas under konstruktionsarbetet. Marine Monitoring AB

66 kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena Marine Monitoring AB

67 Fågelsträck Jan Pettersson, JP Fågelvind

68 avsbaserade vindkraftverk på kottarevet och dess inverkan å fågellivet an Pettersson / JP Fågelvind

69 Skottarevet ligger minst sju kilometer ut i havet Häckande fåglar finns bara på land Det finns inga öar i området eller i dess närhet Det är för stora djup för normalt födosök

70 Morups Tånge Olofsbo Falkenberg 20 meter djup grundare än 20 meter Den planerade vindparken och dess tre alternativ km

71 Var sker det huvudsakliga sjöfågelsträcket i Falkenbergsområdet? Utgör de planerade vindkraftverken någon fara för dessa flyttande sjöfåglar? En studie genom visuella observationer och militär radar genomfördes hösten 2004 och våren 2005 Olofsbo

72 Flyttning av ejder Somateria mollissima Falkenberg Kalmarsund Övervintringsområden Höstflyttningen Vårflyttningen Antalet flyttande ejder Falkenberg ca individer Falkenberg ca individer Kalmarsund ca individer Kalmarsund ca individer

73 Kollisionsrisken med havsbaserade vindkraftverk för sjöfåglarna vid flygning över hav är mycket liten. Detta gäller såväl under vår- som höstflyttningen och i god sikt samt även under dimma/dis och under nattlig flyttning. Detta har visats i tre större undersökningar; en i södra Kalmarsund och två danska studier varav en vid Nystad och den andra vid världens största havsbaserade vindpark med 80 verk på Hornsrev. Högst en fågelindivid på flyttande sjöfåglar tycks riskera att kollidera