Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2012
|
|
- Inga Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SMED Rapport Nr Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2012 Jonas Bergström, Veronica Eklund, Annika Gerner, Mikael Szudy, SCB, Helena Danielsson, IVL Avtal nr På uppdrag av Naturvårdsverket
2 Publicering: Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: Norrköping Startår: 2006 ISSN: SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida
3 3
4 Innehåll INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND 6 SYFTE 7 AVGRÄNSNING 8 METOD 9 Energi stationär förbränning och diffusa utsläpp 9 Transporter 11 Industriprocesser 13 Diffusa utsläpp och lösningsmedelsanvändning 13 Jordbruk 13 Avfall 14 RESULTAT 15 REFERENSER 16 4
5 Sammanfattning Naturvårdsverket har fått ett informellt uppdrag från regeringskansliet att rapportera grovt uppskattade utsläpp av växthusgaser för år 2012 den 15 april Med tanke på den tidigarelagda publiceringen av preliminära utsläppsskattningar 2012 levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i Gg CO 2 -ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2012 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression. Resultatet av beräkningarna blev att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2012 uppgick till Gg CO 2 -ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 5 procent jämfört med 2011 års utsläpp enligt submission Totalt 76 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende Resultatet är preliminärt och 2012 års utsläpp kommer i viss mån att revideras till ordinarie submission SMED 2012: Utveckling av metoder för preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser (Avtal nr ) 5
6 Bakgrund Naturvårdsverket har fått ett informellt uppdrag från regeringskansliet att rapportera grovt uppskattade utsläpp av växthusgaser för år 2012 den 15 april Miljödepartementet önskar en tidig indikation på hur föregående års utsläpp utvecklats som underlag till sitt budgetarbete. Under våren 2012 genomfördes, inom ramen för ett regeringsuppdrag, ett liknande uppdrag (SMED 2012) 2 där man arbetade fram en metod för att ta fram en proxy som uppfyller kraven att rapporteras i enlighet med MMR (Monitoring Mechanism Regulation). För proxyn gäller att den ska rapporteras årligen, sista juli. För att en skattning ska kunna levereras redan i mitten av april krävs att de framtagna skattningsmetoderna för proxyrapporteringen modifieras något. Naturvårdsverket har fört en diskussion med SMED om att lägga upp metoden för grovt uppskattade utsläppssiffror på samma sätt som i regeringsuppdraget (NV Regeringsuppdrag - Utsläppsstatistik av växthusgaser), men att justera datakällor och metod efter datumet 15 april istället för 31 juli. Med tanke på den tidigarelagda publiceringen av preliminära utsläppsskattningar 2012 levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning, nämligen följande: Diffusa utsläpp och lösningsmedelsanvändning (CRF 1B+3) Avfallshantering (CRF 6) Energiproduktion inom energiindustrin (CRF 1A1) Energiproduktion inom service, hushåll och areella näringar (CRF 1A4) Energiproduktion inom industrin (CRF 1A2) Industriprocesser (CRF 2) Inrikes vägtrafik Övriga inrikes transporter inklusive arbetsmaskiner i samtliga sektorer (CRF 1A3 utom 1A3b,1A5b+ delar av 1A2f och 1A4) Jordbruk (CRF 4) Utrikes transporter 2 SMED 2012: Utveckling av metoder för preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser (Avtal nr ) 6
7 Syfte Projektets huvudsyfte är att ta fram en grov skattning av utsläpp av växthusgaser 2012 för sektorerna energi och diffusa utsläpp (CRF 1), industriprocesser (CRF 2), lösningsmedelsanvändning (CRF 3), jordbruk (CRF 4) och avfall (CRF 6). Utsläppen ska presenteras som mängden växthusgaser totalt uttryckt som CO 2 -ekvivalenter. Val av metoder och datakällor ska baseras på resultaten av det tidigare nämnda projektet (SMED 2012). De föreslagna metoderna har dock, där så varit nödvändigt, modifierats med hänsyn till att leveransdatum tidigarelagts betydligt. Inom projektet ska beräkningsrutiner tas fram som är anpassade för de datakällor som finns tillgängliga vid en tidpunkt som möjliggör leverans av resultat senast den 15 april. Utvecklingen av beräkningsrutiner ska ge program eller motsvarande som är enkla att återanvända i framtiden, då motsvarande skattningar troligen kommer att efterfrågas även efter Systemet ska designas för att producera skattningar på en sektorsindelning motsvarande listan i avsnittet Bakgrund. Av praktiska skäl kommer dock diffusa utsläpp (CRF 1B) respektive lösningsmedelsanvändning (CRF 3) att hanteras separat. 7
8 Avgränsning CRF 5, LULCF, ingår inte i skattningarna. Vidare görs ingen osäkerhetsskattning i form av konfidensintervall. I SMED:s uppdrag våren 2012 gjordes skattningar av avvikelsen gentemot det faktiska utfallet i submission 2012 för några år. Dessa fungerar som indikation på i vilken storleksordning avvikelsen för 2012 kan förväntas bli. Projektets tidsram medger inte att motsvarande skattningar görs med den något modifierade metodiken, så skattningarna från SMED:s uppdrag våren 2012 kan tänkas fungera som en grov indikation på den förväntade avvikelsen. Det kommer också att redovisas ungefär hur stor del av de skattade utsläppen som bygger på nya aktivitetsdata för 2012 respektive framskrivningar av tidigare år. 8
9 Metod Energi stationär förbränning och diffusa utsläpp Kategorin stationär förbränning omfattar i detta arbete CRF-koderna 1A1 i sin helhet, 1A2 utom arbetsmaskiner i 1A2f, 1A4 utom arbetsmaskiner och fiskefartyg i CRF 1A4b och 1A4c, 1B1c, 1B2c samt delar av 1B2A. Utsläppen redovisas summerade till följande kategorier: Energiproduktion inom energiindustrin (CRF 1A1) Energiproduktion inom industrin (CRF 1A2 stationärt) Energiproduktion inom service, hushåll och areella näringar (CRF 1A4 stationärt) Diffusa utsläpp: fackling, vätgasproduktion och petroleumkoksbränning i raffinaderier (1B1 och delar av CRF 1B2) Den sistnämnda kategorin, diffusa utsläpp, summeras och redovisas ihop med övriga diffusa utsläpp och utsläpp från lösningsmedelsanvändning, vilket motsvarar hela CRF 1B plus hela CRF 3. I huvudsak har ett mellanting mellan metod 1a och 1b enligt SMED 2012 använts. Metod 1a ligger väldigt nära den ordinarie beräkningsmetodiken (se NIR kapitel 3 samt NIR Annex 2, submission 2013) och innefattar en noggrann granskning och kvalitetssäkring av data ända ner på mikronivå. I metod 1b används också den ordinarie beräkningsmetodiken, men med den skillnaden att ingen mikrogranskning av underlagsdata eller korrigeringar av beräkningsmodellen görs. Man antar då att det inte skett några strukturella förändringar i underlagsdata som påverkar beräkningarna och att det inte heller finns några felaktigheter i underlagsdata eller att det framkommit ny kunskap om t ex värmevärden eller emissionsfaktorer som det behöver tas hänsyn till i beräkningarna. Med andra ord, man antar att allt ser ut som i föregående submission. I SMED 2012 förutsattes att data från ECO2 (Naturvårdsverkets databas för utsläpp rapporterade inom utsläppshandelssystemet) inte skulle finnas tillgängliga i tid för projektet. SMED erhöll dock ett preliminärt datauttag med 2012 års utsläpp den 3:e april 2013 och data från ECO2 har därför använts i samma utsträckning som i ordinarie rapportering. Utsläpp av växthusgaser från stationär förbränning skattas generellt genom att aktivitetsdata i form av bränsleförbrukning angiven i något fysiskt mått multipliceras med värmevärde och emissionsfaktor för respektive ämne. De 9
10 indata som krävs är alltså aktivitetsdata, värmevärden och emissionsfaktorer. Indata och beräkningar Följande aktivitetsdata har använts: Mikrodata från Kvartalsvis bränslestatistik (KvBr). KvBr är aktivitetsdatakälla för CRF 1A1a och de flesta anläggningar inom CRF 1A2 a-f. Kvartalsvisa energibalanser för 2011 och Dessa används för framskrivning av 2011 års bränsleförbrukning enligt årliga energibalanser inom CRF 1A4 samt delar av 1A2f. Data från ECO2. Används för raffinaderier (CRF 1A1b, 1B2A1, 1B2A4 och 1B2C21), för cementindustrin (del av 1A2f) samt för delar av kemiindustrin (CRF 1A2c och 1B2C21) Data från miljörapporter. Används för SSAB:s utsläpp inom CRF 1. Generellt har värmevärden och emissionsfaktorer som användes för 2011 i submission 2013 använts för den preliminära skattningen av 2012 års utsläpp. För naturgas varierar värmevärde och emissionsfaktor för CO 2 mellan åren. Aktuella uppgifter för 2012 har hämtats från Swedegas hemsida. 3 Årsspecifika emissionsfaktorer för 2012 för CO 2 för metan- och bränngas, som används inom kemiindustrin, har hämtats från ECO2. I de fall värmevärde och emissionsfaktor inte rapporterats till ECO2 har de rapporterade utsläppen använts för att beräkna implicita emissionsfaktorer i kombination med energimängder som rapporterats till KvBr. För SSAB har uppgifter om CO 2 -utsläpp hämtats från de två berörda anläggningarnas miljörapporter avseende Dessa har fördelats per CRF-kod enligt samma allokeringsmetod som används i ordinarie rapportering. Metoden bygger på att utsläppen fördelas proportionellt enligt bränsleförbrukningen i respektive processteg (koksverk, masugn, valsverk, fackla) men man använder inte standardiserade emissionsfaktorer utan utgår från de utsläpp som SSAB rapporterar, som i sin tur är beräknade med en massbalansmetod. SSAB:s utsläpp av CH 4 och N 2 O har beräknats med aktivitetsdata från miljörapporterna men med samma emissionsfaktorer som för övriga anläggningar i motsvarande CRF-koder. Även detta är enligt ordinarie beräkningsmetodik. För den så kallade övrigsektorn, som omfattar stationär förbränning inom hushåll, service och areella näringar (CRF 1A4) samt inom byggindustri och 3 Uppgifter från Swedegas: 10
11 små arbetsställen inom tillverkningsindustrin (delar av CRF 1A2f) har aktivitetsdata skattats genom att trenden från kvartalsvisa energibalanser använts för framskrivning av data enligt 2011 års årliga energibalans. Detta är alltså visserligen en framskrivning av gamla data, men det är samma metod som används till ordinarie submission och kvartalsvis energibalans avseende helåret 2012 har funnits tillgänglig i tid. I sammanställningen av hur stor del av utsläppen som baseras på nya data respektive framskrivningar har dessa data räknats som nya just därför att det är samma data som kommer att användas i submission Granskning Utsläppen summerades per gas (CO 2, CH 4, N 2 O) bränslegrupp och CRF och tidsseriegranskades manuellt mot åren enligt submission Inga uppseendeväckande tidsseriebrott syntes även om vissa koder inom CRF 1A2 uppvisar en relativt kraftig utsläppsminskning jämfört med Denna utveckling stämmer dock väl överens med utvecklingen inom motsvarande kategorier i CRF 2. För raffinaderierna kontrollerades överensstämmelsen mellan data från ECO2 (dvs. den datakälla som utnyttjades) och uppgift om CO 2 -utsläpp enligt miljörapporterna för att säkerställa att alla relevanta poster från ECO2 inkluderats. I övrigt gjordes inga kontroller av enskilda företag eftersom den snäva tidsplanen inte medgav detta. Till ordinarie utsläppsrapportering kontrolleras bränsleförbrukningen för ett antal större anläggningar mot uppgifterna för tidigare år samt om möjligt även mot uppgifter i miljörapporter och/eller ECO2. Detta innebär att marginella justeringar kan komma att göras till submission 2014 utöver eventuella revideringar av exempelvis emissionsfaktorer. Transporter Utsläpp från transporter omfattar CRF 1A3 i sin helhet, arbetsmaskinerna i CRF 1A2f & 1A4b och arbetsmaskinerna & fiskefartygen i CRF 1A4c. Dessutom ingår utsläppen från militära transporter i CRF 1A5b såväl som de internationella transporterna i CRF 1C (vilka rapporteras som ett memo item i den ordinarie luftrapporteringen). I den preliminära utsläppsrapporteringen särredovisas endast utsläppen från vägtrafiken och de internationella transporterna. Resterande utsläpp från nationella transporter redovisas som en total, dvs. ingen särredovisning per delsektor. 11
12 I de preliminära utsläppsberäkningarna har samma beräkningsmetodik använts som i submission 2013, men med den skillnaden att inte all aktivitetsdata är uppdaterad. Andelen aktivitetsdata som inte är uppdaterad är dock relativt obetydlig. Värmevärden och emissionsfaktorer som användes för 2011 i submission 2013 har även använts för den preliminära skattningen av 2012 års utsläpp. Indata Följande aktivitetsdata har använts: Uppdaterade emissioner från vägtrafiken för Dessa utsläpp är beräknade med trafikemissionsmodellen HBEFA av VTI och Trafikverket. Utsläppen beräknade med HBEFA kommer att revideras inför de ordinarie utsläppsberäkningarna till submission 2014, men antagligen kommer det inte att påverka utsläppen nämnvärt. I revideringen kommer även HDV (heavy duty vehicles) att delas upp på bussar och lastbilar. Uppdaterade emissioner för 2012 från järnvägen. Det är som vanligt ett års eftersläpning, vilket gör att 2011 reviderades med korrekt data. Men AD och utsläpp för 2012 är desamma som för Uppdaterade emissioner för 2012 från flyget, vilka beräknas av FOI på uppdrag av Transportstyrelsen (förutom emissioner av CH 4 och N 2 O som i dagsläget beräknas av SMED). Transportstyrelsen förser FOI med underlag till den modell som används för att beräkna utsläpp från flyget. I de ordinarie utsläppsberäkningarna kan EF för CH 4 från LTO och EF N 2 O komma att revideras. Dessa emissionsfaktorer ska ses över och harminiseras med FOI. Preliminära utsläppsdata för arbetsmaskiner (prognos av utsläpp från arbetsmaskiner). I de ordinarie utsläppsberäkningarna kommer modellen för arbetsmaskiner att uppdateras, bl.a. med korrekt antal traktorer och skotrar för Uppdaterad aktivitetsdata för bränsleleveranser 2012 från SCB. Detta gäller bensin, diesel, EO1, EO2-5, etanol, FAME, naturgas, biogas, flygfotogen och flygbensin. Dessa aktivitetsdata används för att justera bränslemängderna och utsläppen från de olika beräkningsmodellerna. De utgör även underlag för att beräkna utsläpp från sjöfarten. Aktivitetsdata från Försvarsmakten (FM) är inte uppdaterad, utan detta dataunderlag inkommer först i juni. De preliminära 12
13 utsläppsberäkningarna har skett med samma aktivitetsdata för FM som användes i submission I sammanställningen av hur stor del av utsläppen som baseras på nya data respektive framskrivningar har data över utsläpp från järnväg räknats som nya eftersom det är samma data som kommer att användas i submission Industriprocesser För uppskattningarna av växthusgasemissioner för CRF 2 har uppgifter ur ECO2 samt ur miljörapporter inhämtats för totalt 24 anläggningar. Av dessa härrör fem anläggningar till CRF 2.A, sex anläggningar till CRF 2.B och resterande 13 anläggningar hör till CRF 2.C. Övriga växthusgasemissioner inom 2.A-, 2.B- samt 2.C.1 har uppskattas enligt: där, ( ) Em Y i = Emissioner (CO 2 ekv.) år Y i delsektor i EmMR Y i = Växthusgasemissioner från anläggningar med insamlade ECO 2 /miljörapportuppgifter år Y i delsektor i Växthusgasemissioner från övriga källor inom CRF 2 (2.D och 2.F) har för 2012 ansatts med data för De summerade växthusgasemissionerna från ej skattade emissioner motsvarar för CRF 2.A 68 %, för CRF 2.B 54 % och för CRF 2.C 66 % av totalt uppskattade emissioner för dessa sektorer. Diffusa utsläpp och lösningsmedelsanvändning Växthusgasemissionerna inom CRF 1.B.2.A.5, 1.B.2.B och inom CRF 3 är för 2012 ansatta med 2011 års uppgifter. Jordbruk Vid skattningen av utsläppen från jordbrukssektorn för år 2012 har vi antagit att eftersom utveckling sedan basåret 1990 har varit relativt stabil kan utsläppen för 2012 skattas tillfredsställande med hjälp av linjär regression. Hela tidsserien mellan 1990 och 2011 har använts som underlag 13
14 för regressionen. Detta förfaringssätt betyder dock att inga underlagsdata från 2012 har använts för att skatta utsläppen, så hur mycket denna preliminära skattning kommer att skilja sig från de officiella siffrorna som redovisas i december beror på hur mycket 2012 avviker från denna trend. Avfall CFR 6 A och 6 B För CRF 6 A (avfallsdeponering) och CRF 6 B (avloppsrening) har utsläpp i CO 2 ekvivalenter summerats och därefter extrapolerats med hjälp av linjär regression. I en tidigare utredning 4 konstaterades att den bästa skattningen erhölls med underlagsdata avseende år Därför har åren använts som dataunderlag för skattning av utsläpp avseende år CRF 6 C CO 2 -emissionerna inom CRF 6 C (avfallsförbränning) har hämtats från anläggningens miljörapport medan CH 4 - och N 2 O-emissionerna för 2012 är ansatta med uppgifterna för SMED 2012: Utveckling av metoder för preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser (Avtal nr ) 14
15 Resultat Resultatet från de preliminära utsläppsberäkningarna som levererades till Naturvårdsverket den 15 april 2013 redovisas i Tabell 1 nedan. Dessutom visas hur stor andel av de beräknade utsläppen som bygger på uppdaterade data för 2012 samt procentuell förändring jämfört med 2011 enligt submission 2013 per redovisningsgrupp. Tabell 1. Resultat av preliminär skattning samt jämförelse med Sektor Sektorskod Gg CO2- ekv 2012 Andel av utsläppen som baseras på uppdaterade data för 2012 Gg CO2-ekv, 2011 enligt submission 2013 procentuell förändring jämfört med 2011 Energiproduktion inom energiindustrin (CRF 1A1) 1A % % Energiproduktion inom industrin (CRF 1A2)* 1A2 (del av) % % Inrikes vägtrafik (CRF 1A3b) 1A3b % % Övriga inrikes transporter** 1A3 utom 1A3b, 1A5b, 1A2f (del av), 1A4 (del av) % % Energiproduktion inom service, hushåll och areella näringar (CRF 1A4)* 1A4 (del av) % % Diffusa utsläpp och lösningsmedelsanvändning (CRF 1B+3) 1B % % Industriprocesser (CRF 2) % % Jordbruk (CRF 4) % % Avfallshantering (CRF 6) % % Totalt exklusive bunkring % % Utrikes transporter 1C % % Observera att resultaten är preliminära och till viss del kommer att revideras till submission
16 Referenser SMED 2012: Utveckling av metoder för preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser (Avtal nr ) 16
Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2013
SMED Rapport Nr 145 2014 Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2013 Jonas Bergström, Veronica Eklund, Annika Gerner, Mikael Szudy, SCB, Ingrid Appelberg, Helena Danielsson, IVL Avtal NV-2250-14-004
Snabbstatistik - preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser år 2014
SMED Rapport Nr 145 2015 Snabbstatistik - preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser år 2014 Jonas Allerup, Veronica Eklund, Annika Gerner, Lars Viklund, SCB, Helena Danielsson, IVL På uppdrag av
Fördelning av bränslen inom transportsektorn
SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar
Askstatistik från energistatistik
SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Utveckling av metoder för preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser
SMED Rapport Nr 131 2012 Utveckling av metoder för preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser Tomas Gustafsson, Helena Danielsson, Tina Skårman, IVL Jonas Bergström, Mikael Szudy, Veronica Eklund,
Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Särredovisning av utsläpp av fossil CO 2 inom respektive utanför ETS, submission 2015
SMED 2014 Särredovisning av utsläpp av fossil CO 2 inom respektive utanför ETS, submission 2015 Memorandum Annika Gerner, SCB Helena Danielsson, IVL 2015-01-27 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket
Minnesanteckningar från användarmöte för Nationella luftdatabasen 17 april 2018 (Lyncmöte Stockholm/Göteborg)
Minnesanteckningar från användarmöte för Nationella luftdatabasen 17 april 2018 (Lyncmöte Stockholm/Göteborg) Närvarande Naturvårdsverket: Anna Forsgren och Frida Löfström. RUS: Birgit Nielsen Energimyndigheten:
Utveckling av statistik för handlande respektive ickehandlande
SMED Rapport Nr 94 2010 Utveckling av statistik för handlande respektive ickehandlande sektorn Förstudie Annika Gerner, Maria Lidén, SCB 2010-06-14 Avtal nr 309 1004 På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Data om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar
Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Fredrik Kanlén Martin Villner Producent Förfrågningar SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Fredrik Kanlén, Miljöräkenskaper
Kvalitetskontroll av emissionsfaktorer för stationär förbränning
SMED 2012 Kvalitetskontroll av emissionsfaktorer för stationär förbränning Memorandum Annika Gerner, SCB Tomas Gustafsson, IVL Jonas Bergström, SCB 2012-02-28 Avtal: 309 1128 På uppdrag av Naturvårdsverket
Användning av data från utsläppshandelssystemet för svensk internationell utsläppsrapportering
SMED Rapport Nr 66 2005 Användning av data från utsläppshandelssystemet för svensk internationell utsläppsrapportering Delprojekt 1. Underlag till beslut om datakällor för rapporteringarna Tomas Gustafsson,
Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering
SMED Rapport Nr 36 2010 Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP
Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED
Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED Februari 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 PRINCIPIELLA SKILLNADER OCH JÄMFÖRBARHET... 3 1.2.1 Sektorsindelning...
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län
SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Justering av småbåtars bränsleförbrukning
SMED 2014 Justering av småbåtars bränsleförbrukning Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-03-05 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Trafikanalys deltar i arbetet för Sveriges klimatrapportering
Översyn av processrelaterade CO 2 -emissioner
SMED Rapport Nr 85 2009 Översyn av processrelaterade CO 2 -emissioner Helena Danielsson, IVL 2009-09-07 Avtal nr: 309 0905 På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-10-23 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-01-27 p.16 Rapportering av energianvändning
Uppdatering och förbättring
SMED Rapport Nr 79 2007 Uppdatering och förbättring av beräknade partikelemissioner till luft i Sverige Delrapport/Lägesrapport NFR 1 A 3 b, Road transportation Helena Danielsson, IVL 2007-06-17 Avtal
Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Transportsektorns energianvändning 2007 ES 2008:01
Transportsektorns energianvändning 2007 ES 2008:01 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
KVALITETSDEKLARATION
2017-12-05 1 (16) KVALITETSDEKLARATION Utsläpp av luftföroreningar Ämnesområde Miljö Statistikområde Utsläpp av luftföroreningar Produktkod mi0107 Referenstid Helår 1990-2016 2017-12-05 2 (16) Statistikens
MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2014:1. Miljöräkenskapernas beräkningar av utsläpp till luft
MILJÖRÄKENSKAPER MIR 2014:1 Miljöräkenskapernas beräkningar av utsläpp till luft MILJÖRÄKENSKAPER 2014:1 Miljöräkenskapernas beräkningar av utsläpp till luft Statistiska centralbyrån 2014 Environmental
Utveckling av metod för att beräkna emissioner av metan, övriga kolväten och koldioxid från naturgas-, biogas- och stadsgasnät i Sverige
SMED Rapport Nr 121 2013 Utveckling av metod för att beräkna emissioner av metan, övriga kolväten och koldioxid från naturgas-, biogas- och stadsgasnät i Sverige Martin Jerksjö, IVL; Annika Gerner, SCB;
Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008
Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Fler exemplar av denna rapport beställer du på: Energimyndighetens
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Miljöräkenskaper Utsläpp till luft 2008 2013 MI1301
Regioner och miljö/miljöekonomi och naturresurser 2015-12-02 1(14) Miljöräkenskaper Utsläpp till luft 2008 2013 MI1301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess
Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Naturvårdsverkets vägledning till avfallsenergianläggningar inom EU ETS i Sverige
Naturvårdsverkets vägledning till avfallsenergianläggningar inom EU ETS i Sverige Definition av A-, B- och C-anläggning Olika stora anläggningar klassificeras i kategorierna A, B och C enligt artikel 19
Miljöräkenskaper Utsläpp till luft per kvartal MI1301
Regioner och miljö/miljöekonomi och naturresurser 2017-01-31 1(13) Miljöräkenskaper Utsläpp till luft per kvartal 2008 2016 MI1301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen
Svensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Beräkningsdokumentation
Uppdaterad den 24 mars 2003 Rapport 3:2002 Beräkningsdokumentation Utsläpp till luft mellan 1990 och 2010 i Stockholms och Uppsala län Denna rapport har utarbetats av SLB-analys vid Stockholms Miljöförvaltning
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)
SMED Rapport Nr 10 2018 Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018) Stefan Andersson, SMHI Johan Arvelius, SMHI Ludvik Brodl, SMHI Marina Verbova, SMHI
Översyn av rapportering till Reference Approach, bränsleanvändning för ickeenergiändamål
SMED Rapport Nr 80 2007 Översyn av rapportering till Reference Approach, bränsleanvändning för ickeenergiändamål samt jämförelsen mellan Reference och Sectoral Approach Tomas Gustafsson, SCB 2007-09-06
ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019
ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019 Etableringsprojekt Systemövergripande Uppföljning Mål med etableringsprojektet Systemövergripande Uppföljning Ta fram: Ett konsistent uppföljningssystem Årlig rapport och databas
Trafikplanering, miljöbedömning och klimat
Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Mikael Johannesson, PhD Miljömålsdagarna den 27 april Klimatmål Från 1990 till 2020 ska utsläppen från icke-handlande sektorn i Sverige minska med 40 %, en tredjedel
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch
Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Metodutveckling för undersektorn el och fjärrvärme samt industri
SMED Rapport Nr 146 2014 Metodutveckling för undersektorn el och fjärrvärme samt industri Geografisk fördelning av utsläpp till luft Annika Gerner, SCB, Stefan Svanström, SCB Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag
Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011
Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet
Perspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
KVALITETSDEKLARATION
20170519 1 (10) KVALITETSDEKLARATION Transportsektorns energianvändning 2016 Ämnesområde Energi Statistikområde Tillförsel och användning av energi Produktkod EN0118 Referenstid 2016 20170519 2 (10) Statistikens
Helene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering
Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Källfördelning med hjälp av modellering Vad är källfördelning? Uppdelning av olika utsläppskällors bidrag till den totala halten. Olika modelleringstyper Käll-receptormodellering
Arbetsmaskiner. Långsiktig plan för uppdatering av bränsleförbrukning
SMED Rapport Nr 88 2010 Arbetsmaskiner Långsiktig plan för uppdatering av bränsleförbrukning och emissioner Martin Jerksjö, Erik Fridell IVL Annika Gerner, Veronica Eklund SCB David Segersson, SMHI Avtal:
Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258:
1 Deklaration av emissionsberäkning Europeisk Standard EN 16258: DHLs inrikes emissionsrapport har tagits fram enligt den europeiska standarden EN 16258:2012. För mer information om avgränsningar i de
Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart
SMED Rapport Nr 135 2012 Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart David Segersson, SMHI Erik Fridell, IVL 13 juni 2012 Avtal: 309 1218 På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se
REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 "UTSLÄPPSTAKET"
REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 "UTSLÄPPSTAKET" Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01 2008-03-20 Jonas Strömberg REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 "UTSLÄPPSTAKET"
Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer
Bilaga 6, bränsleförbrukning och trafikarbete na i denna bilaga bygger på indata för den klimatrapportering som gjordes i juni 2018. na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt
Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat
Användardagar SIMAIR 17-18 november 2011, Hans Backström Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 Varje kommun ska kontrollera
Indikatorer i SOFT som följer upp transportomställningen
Diarienummer: 2017-013630 1 (20) Indikatorer i SOFT som följer upp transportomställningen Detta PM omfattar redovisning av ett antal indikatorer för att följa hur arbetet med transportomställningen inom
PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
5. Övervakningsmetod och nivåer
1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Undantag 4. Tillståndsplikt 5. Övervakningsmetod och nivåer Maria Smith, Naturvårdsverket 2016-11-10 Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG
Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
BILAGA 1 Beräkningar och underlag
Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga 1 Beräkningar och underlag Sida 1 (9) 2017-05-22 BILAGA 1 Beräkningar och underlag Åtgärdsplan Teknikskifte inom vägtrafiken till 2020 Miljöförvaltningen
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om klimatrapportering; SFS 2005:626 Utkom från trycket den 12 juli 2005 utfärdad den 30 juni 2005. Regeringen föreskriver följande. 1 I denna förordning avses med
Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag
Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag RiR 2019:4 Att planera för framtiden statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken
Transportsektorns energianvändning 2008 ES 2009:04
Transportsektorns energianvändning 2008 ES 2009:04 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik
Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på
De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet
Miljö och naturresurser 2009 Växthusgaser 2007 De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Den 8. april sände Statistikcentralen Finlands officiella siffror
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag
Underlag för svenska åtgärder
Karin Kindbom IVL Svenska Miljöinstitutet Seminarium: Kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF Stockholm, 8 mars 2011 Svenska emissioner till luft Inventeringsprocessen Viktiga källor till BC-emissioner
Tillämpning av Good Practice Guidance Förstudie
SMED Rapport Nr 60 2003 Tillämpning av Good Practice Guidance Förstudie Karin Kindbom, IVL Maria Lidén, Rolf Adolfsson, SCB 2003-04-25 På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare:
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP. Utsläpp - sida 1. Utfallsindikatorer
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP Aspekt Utsläpp Utfallsindikatorer Objektiv EL/Em-I-O1 Årligt koldioxidutsläpp från trafik EL/Em-I-O2 Andel
Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Övervakning av Utsläpp
Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG
DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR
DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR Oktober 2016 Anders Törngren, Åsa Söderberg, Ingrid Backudd, Maria Ullerstam, Staffan Asplind Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
KVALITETSDEKLARATION
2017-11-30 1 (22) KVALITETSDEKLARATION Utsläpp och upptag av växthusgaser Ämnesområde Miljö Statistikområde Utsläpp Produktkod mi0107 Referenstid Helår 1990-2016 2017-11-30 2 (22) Statistikens kvalitet...
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017
SMED Rapport Nr 7 2017 Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017 Stefan Andersson, SMHI Johan Arvelius, SMHI Marina Verbova, SMHI Carina Ortiz, SCB Max Jonsson,
BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln
Kortsiktsprognos våren 2019 Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln 1 1 Kortsiktsprognos våren 2019 1.1 Inledning Denna kortsiktsprognos avser
DML/HBL rapporteringen
Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga
Sammanfattning Bakgrund... 5
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Fördelning av utsläpp från mobila källor... 6 Vägtrafik... 7 Flyg... 8 Sjöfart... 8 Järnväg... 8 Arbetsmaskiner... 9 Att göra i framtiden... 11 Bilaga
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Arbetsmaskiners energianvändning en modellansats
REGIONER OCH MILJÖ ENERGI Allt fler företag i Sverige väljer att inte svara på statistiska undersökningar vilket leder till att underlagen för att ta fram väl underbyggda statistiska resultat minskar.
Energibalans 2012. Nybro kommun
Energibalans 2012 Nybro kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2012, Nybro kommun Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Regionförbundet i Kalmar län
A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017
HTTPS://WGOOGLE.S/URL?S A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017 &url=https%3a%2f%2fom.svenskaspel.se6eb1s2krbwdweyy8uz8vos6g&ust=1490368826957510 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Klimatrapporteringsförordning; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1434 Utkom från trycket den 9 december 2014 Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning är meddelad
Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC. Helena Danielsson, IVL Anna-Karin Nyström, SCB.
SMED Rapport Nr 89 2010 Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering: 2C5 Övrig metallindustri inklusive gjuterier Utsläpp rapporterade
Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer
Bilaga 6:1, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2016 Scenariot bygger på HBEFA3.2-modellen, SE_Emission_90_16_35_FEB_2017 na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring
ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg
ENERGIBALANS 2010 Blekinge och Småland En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2010, Sydost
Prognoser för emissioner till luft till år 2030
SMED Rapport Nr 95 2011 er för emissioner till luft till år 2030 Dokumentation av antaganden för prognostiserade vägtrafikpartiklar från icke bränslerelaterade källor samt emissioner från industriprocesser,
Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp
Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive
Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI
Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål Inge Vierth, forskare, VTI Agenda Bakgrund Sammanfattade resultat så långt Styrmedel i hela världen Styrmedel i Sverige Pågående arbete
Bilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019)
SMED Rapport Nr 9 2019 Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019) Stefan Andersson, SMHI Johan Arvelius, SMHI Ludvik Brodl, SMHI Fredrik Windmark,
Drivmedel i Sverige 2013
Drivmedel i Sverige 2013 Mängder, komponenter och ursprung rapporterade i enlighet med drivmedelslagen ER 2014:15 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se
Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm
RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,
Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter
Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Black carbon
Kategorisering av påpekanden och begreppet väsentlighet
Kategorisering av påpekanden och begreppet väsentlighet Kristin Gunnarsson & Amanda Hagerman Naturvårdsverket 2017-09-15 Innehåll Definitioner av påpekanden & exempel Markera påpekanden i ECO2 Diskussion