Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö

Transkript

1 David Segersson och Sofia Malmsten RAPPORT NR Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 1

2 Pärmbild. Bilden föreställer strömlinjer som illustrerar strömningsmönstret vid ostliga vindar mot kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö

3 RAPPORT NR Författare: Uppdragsgivare: David Segersson, Sofia Malmsten Tyréns AB Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: D. Segersson, S. Kindell 2011/52/ Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Tyréns AB Region Syd Malmö Distribution Projektansvarig David Segersson Kontaktperson Rickard Berlin Klassificering Affärssekretess Nyckelord Vindstudie, vindkomfort, CFD, Dockan, Malmö Övrigt

4 Denna sida är avsiktligt blank

5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METODIK Beräkningsteknik Beräkningsnät Meteorologiska förutsättningar Allmänt om vind och vindkomfort Komfortkriterier RESULTAT Vindstatistik Vindberäkningar Vindkomfortkriterierna Vindens förstärkning SLUTSATSER REFERENSER FIGURER... 10

6 Figurförteckning Figur 1. Beräkningsdomänen med de aktuella byggnaderna...3 Figur 2. Ett utsnitt av beräkningsnätet. Rutnätet som kan ses på mark och fasader utgör utkanten av beräkningsnätet som fyller luftmassan inom området....3 Figur 3. Områden som är av särskilt intresse, observera att bilden visas från nordlig riktning....7 Figur 4. Vindros Malmö, för hela året, Medelvind 3.54 m/s...10 Figur 5. Vindros Malmö, dec-feb, Medelvind 3.94 m/s Figur 6. Vindros Malmö, mar-maj, Medelvind 3.66 m/s...10 Figur 7. Vindros Malmö, jun-aug, Medelvind 3.20 m/s Figur 8. Vindros Malmö, sept-nov, Medelvind 3.38 m/s...11 Figur 9. Vindros Malmö vid nederbörd, Medelvind 4.25 m/s...11 Figur 10. Vindros Malmö vid regn och duggregn, Medelvind 4.21 m/s Figur 11. Vindros Malmö vid snö och snöblandat regn, Medelvind 4.48 m/s Figur 12. Vindros Malmö vid vind >5 m/s och nederbörd, Medelvind 6.39 m/s...12 Figur 13. Vindros Malmö vid kraftig vind >8 m/s, Medelvind 8.76 m/s Figur 14. Höga byggnader och virvelbildning...13 Figur 15. Medianvindhastighet i m/s, översiktsbild...14 Figur 16. Procent av tiden som vindens hastighet överstiger 5 m/s. Skalan anger procent i fraktionsform. Byggnaderna visas som siluetter...15 Figur 17. Vindens förstärkning vid vind från nord, 0. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...16 Figur 18. Vindens förstärkning vid vind från nord, 0, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...17 Figur 19. Vindens förstärkning vid vind från nordost, 45. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...18 Figur 20. Vindens förstärkning vid vind från nordost, 45, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt Figur 21. Vindens förstärkning vid vind från ost, 90. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...20 Figur 22. Vindens förstärkning vid vind från ost, 90, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...21 Figur 23. Vindens förstärkning vid vind från sydost, 135. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...22

7 Figur 24. Vindens förstärkning vid vind från sydost, 135, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt Figur 25. Vindens förstärkning vid vind från syd, 180. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...24 Figur 26. Vindens förstärkning vid vind från syd, 180, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt Figur 27. Vindens förstärkning vid vind från sydväst,225. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...26 Figur 28. Vindens förstärkning vid vind från sydväst,225, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...27 Figur 29. Vindens förstärkning vid vind från väst, 270. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...28 Figur 30. Vindens förstärkning vid vind från väst, 270, närbild.. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt Figur 31. Vindens förstärkning vid vind från nordväst, 315. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...30 Figur 32. Vindens förstärkning vid vind från nordväst, 315, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt...31

8 Tabellförteckning Tabell 1. Komfortkriterier, högsta andel av tiden under ett år som gränsvärdet 5 m/s för upplevd vindhastighet får överskridas enligt Davenport och Glaumann, Glaumann och Westerberg 1988, Davenport Tabell 2. Komfortkriterier, årsmedian av den upplevda vinden som ej bör överskridas, Glaumann och Westerberg, Tabell 3. Sammanställning för alla vindriktningar över hela året. Tolerabla förhållanden har markerats med grönt medan obehagliga förhållanden har markerats med gult. Skalan är tagen från Glaumanns gränsvärden för upplevd vindhastighet angivna i Tabell 2 samt Davenports kriterier för vindkomfort vid långvarigt stillasittande/stillastående angivna i Tabell Tabell 4. Vindförstärkningen i några intressanta punkter för samtliga undersökta vindriktningar. Grön färg representerar en vindförstärkning som är mindre än eller lika med 1ggr, gul färg visar på en förstärkning mellan1-1,5 ggr. Förstärkningen anges relativt ostörda anblåsande vindhastighet (t.ex. vind över ett öppet fält)...8

9 1 Sammanfattning På uppdrag av Tyréns AB har SMHI utfört vindsimuleringar för området Dockan i västra hamnen i Malmö, där ett nytt hotell planeras. Syftet med utredningen är att beskriva inverkan av den planerade byggnationen på det lokala vindklimatet, samt dess konsekvenser för vindkomforten i området genom att peka ut eventuellt utsatta områden. Med hjälp av en datormodell har strömningsberäkningar kring befintliga och planerade byggnader i det aktuella området utförts. Utgångspunkten för detta arbete är CAD-geometrier från uppdragsgivaren och klimatstatistik från Malmö mätstation. Klimatstatistiken visar att det är vanligast med vindar från väst i området. Vid höga vindhastigheter blåser det oftast från västnordväst eller väster. Regn förekommer oftast i samband med vindar från sektorn väst till syd över sydväst och nederbörd i form av snö förekommer oftast i samband med vindar från sektorn nord till ost över nordost. Då nederbörd förekommer i samband med vindar med hastighet över 5 m/s är vindriktningen vanligtvis från sektorn väst till sydväst. Vindförhållandena vid 8 olika vindriktningar har studerats med hög detaljrikedom. Beräkningsresultaten har vägts samman med hjälp av vindstatistik och presenteras grafiskt som tvärsnitt på fotgängarnivå i mått som kan jämföras med specifika komfortkriterier. För varje enskild vindriktning presenteras även vindens förstärkning relativt anblåsande ostörda förhållanden (vindförhållandena över ett öppet fält eller vid kajen då det blåser från vattnet). Följande slutsatser kan dras angående vindmiljön i området: Vindmiljön kring hotellet i kv. Dockan bedöms generellt vara god. Vindstatistik från mätstationen i Malmö visar att vindar från sektorn syd till väst över sydväst är vanligast, där rakt västlig vind är mest förekommande, ca 13,5 %. Även vindar från ost är relativt vanliga och förekommer ca 7,5 % av tiden. Passagerna mellan hotellet och de närmast liggande byggnaderna vid kajen rekommenderas inte att användas som vistelseytor med längre tids stillasittande. De kan upplevas som mer blåsiga än omgivningen i övrigt. För västliga vindar som är vanligast förekommande kan relativt god vindmiljö förväntas. Detta eftersom övriga byggnader väster om hotellet ger lä och styr undan vinden. Området kommer främst att upplevas som blåsigt vid ostlig vind. Denna vindriktning är vanligast under vår och höst. Det är även vanligt att snöfall förekommer i samband med denna vindriktning. Uppförandet av hotellet kommer generellt att medföra viss försämring av vindmiljön i passagerna som vetter mot kajen närmast hotellet. Detta eftersom vinden trängs samman i något trängre passager och därmed tvingas accelerera mer än tidigare. Direkt väster om hotellet är det troligt att vindmiljön blir förbättrad, eftersom hotellet erbjuder skydd mot de ogynnsammaste ostliga vindarna. För ostliga vindar är en viss försämring av vindmiljön relativt befintliga förhållanden trolig i passagerna mellan hotellet och de närmast liggande byggnaderna längs kajen. För andra vindriktningar är det möjligt att hotellet förbättrar vindmiljön något. På grund av områdets närhet till vattnet, och utsattheten för vindar ifrån öster, görs bedömningen att platsen där hotellet planeras redan idag kan upplevas som blåsig vid längre tids stillasittande. För vindmiljön i stort bedöms hotellet alltså inte försämra vindmiljön i någon större utsträckning. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 1

10 2 Bakgrund och syfte Tyréns AB genomför en nybyggnation i området Dockan i västra hamnen i Malmö. Då byggnaden kan komma att påverka omkringliggande fastigheter har Tyréns AB bett SMHI studera vindkomforten och beskriva vilken vindmiljö som kan förväntas. Analysen skall klarlägga och beskriva bebyggelseutformningens inverkan på det lokala vindklimatet samt dess konsekvenser för utekomforten i området. Det redovisade resultatet kan även ge visst underlag för utformning av eventuella vindskyddande åtgärder såsom vindskärmar eller läplanteringar. 3 Metodik Strömningsberäkningar har genomförts för olika vindriktningar. Valet av vindriktningar har gjorts utifrån vindstatistik från närmast belägna väderstation, Malmö mätstation. 3.1 Beräkningsteknik Strömningsberäkningarna genomförs med CFD-teknik (Computational Fluid Dynamics). Ekvationer löses för luftens hastighet, tryck och turbulens i ett stort antal punkter i beräkningsvolymen. I vissa avseenden kan tekniken ses som en numerisk vindtunnel. Den CFD-programvara som använts heter OpenFOAM och utvecklas av OpenCFD ltd i Storbritannien. CFD-tekniken har länge använts vid aerodynamisk utformning av bilar och flygplan, samt inom en rad andra industritillämpningar. På SMHI har tekniken använts för vindsimuleringar sedan början av 1980-talet Beräkningsnät Modellgeometrin tillhandahölls av uppdragsgivaren. Då terrängen i området Dockan är relativt platt har ingen hänsyn tagits till variationer i topografin. I Figur 1 ses alla de byggnader som inkluderats i beräkningarna Grundat på ovan nämnda underlagsdata har ett beräkningsnät skapats för området. Ett beräkningsnät innebär att luften inom området delats in i ett stort antal celler. Beräkningsnätet har anpassats efter byggnadernas form och har förtätats i de områden som bedömts som extra intressanta för att uppnå en högre noggrannhet i beräkningarna. Beräkningsnätet visas i Figur 2. I varje cell i beräkningsnätet beräknas den tredimensionella vindvektorns riktning och storlek (hur mycket det blåser och åt vilket håll), vindtrycket och den energi som skapas av vindens turbulens. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 2

11 Figur 1. Beräkningsdomänen med de aktuella byggnaderna Figur 2. Ett utsnitt av beräkningsnätet. Rutnätet som kan ses på mark och fasader utgör utkanten av beräkningsnätet som fyller luftmassan inom området. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 3

12 3.1.2 Meteorologiska förutsättningar I analyserna i denna studie har det antagits att vindklimatet vid mätstationen i Malmö är representativt för öppna fält/vattenytor i området Dockan. Detta bedöms vara ett rimligt antagande. CFD-beräkningarna har utförts för åtta vindriktningar. Den anblåsande vinden har förutsatts ha en logaritmisk vertikalprofil som representerar strömning över plan, öppen mark. I samtliga fall har vindhastigheten 3 m/s på nivån 10 m över marken valts. Denna inflödesvind modifieras kraftigt när den passerar över byggnaderna i beräkningsområdet. Analysen av klimatförutsättningarna och de lokala förutsättningarna i planområdet kan sammanfattas enligt nedan: Vindar från väst är vanligast i området. Under vintern är västliga vindar vanligast. Under våren förekommer västliga och ostliga vindar i nästan lika stor utsträckning. Sommartid är vindar från väst åter vanligast. Under hösten är västliga vindar vanligast, men vindar från sektorn ost till väst över syd är vanligt förekommande. Vid höga vindhastigheter blåser det vanligtvis från västnordväst eller väster. Nederbörd i form av regn förekommer oftast i samband med vindar från sektorn syd till väst över sydväst medan nederbörd i form av snö oftast förekommer i samband med vindar från sektorn nord till ost över nordost. Vid de tillfällen då nederbörd och höga vindhastigheter förekommer samtidigt är vindriktningen vanligtvis västlig, västsydvästlig eller sydvästlig 3.2 Allmänt om vind och vindkomfort Vind kan upplevas som besvärande ur flera aspekter. Vid hård vind (> 10 m/s) utövar vinden ett tryck mot kroppen som kan skapa balanssvårigheter och innebära olycksrisker för fotgängare, speciellt vintertid i kombination med snö och halka. Vindtrycket är proportionellt mot kvadraten på vindhastigheten vilket betyder att vindtrycket ökar mycket snabbt med ökande vindhastighet. Hårda vindar är dessutom ofta byiga, dvs. de byter riktning ofta och plötsligt, vilket förstärker obehaget ytterligare. Byigheten blir speciellt stark i passager mellan byggnader och vid hörn, där luftens strömning ändras kraftigt över korta avstånd. Vinden upplevs som besvärande blåsig redan vid avsevärt lägre hastigheter än 10 m/s. Toleransgränsen är flytande och beror bl.a. på personens ålder, typ av aktivitet samt klädsel. Vid låga temperaturer ger redan en svag vind en påtaglig köldförnimmelse och begränsar kraftigt den tid man kan uppehålla sig på en viss plats utan att uppleva obehag. De vindriktningar som medför speciellt låga temperaturer kan därför fordra särskild uppmärksamhet vid detaljplanering av den yttre miljön. Vid en lufttemperatur på t.ex. 0 C förlorar kroppen ca dubbelt så mycket värme per tidsenhet vid 5 6 m/s som vid vindstilla. Annorlunda uttryckt motsvarar denna vindökning en upplevd skillnad i temperatur på ca 8 C Komfortkriterier Vid utvärdering av komfortkriterier används begreppet upplevd vind. Upplevd vind innebär att man förutom medelvindhastigheten även tar hänsyn till vindens byighet. Detta eftersom turbulens eller byighet påverkar vindkomforten negativt. Den upplevda vinden, även kallad ekvivalent vind, är den vindhastighet på ett öppet fält som skulle ge upphov till samma komfortupplevelse. Byigheten ofta är högre i bebyggelse än på ett öppet fält, vilket innebär att den upplevda vindhastigheten ofta är något högre än medelvindhastigheten. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 4

13 Vindens mekaniska verkan på kroppen börjar bli besvärande då den upplevda vindhastigheten V e överskrider gränsvärdet 5 m/s. För att vindmiljön på en viss plats skall kunna betecknas som godtagbar får detta gränsvärde inte överskridas under mer än en viss procentuell andel av tiden under ett genomsnittligt år. Hur stor denna andel får vara beror på typen av aktivitet. För ytor avsedda för kortvarig vistelse, t.ex. gång- och cykelvägar, kan man acceptera att gränsen 5 m/s överskrids relativt ofta medan man för ytor avsedda för långvarigt stillasittande endast kan acceptera överskidande i sällsynta fall. Komfortkriterierna för vindens mekaniska verkan är differentierade dels enligt Davenport (1972) dels förenklade enlig Glaumann (1988). Procenttalen anger den högsta andel av tiden under ett år som gränsvärdet 5 m/s för upplevd vindhastighet får överskridas. Ju längre tid som gränsvärdet överskrids, ju högre sannolikhet för att tillfällen med mycket höga vindhastigheter och hög turbulensintensitet inträffar under överskridandeperioden. Exempelvis ser vi att på platser avsedda för promenad, anser Davenport att det är tolerabelt att vindhastigheten överskrider 5 m/s högst 23 % av tiden, obehagligt om vindhastigheten överskrids 34 % av tiden och farligt om den överskrids 53 % av tiden. Vindkomforten kan också bedömas utifrån årsmedianen av den upplevda vinden, se Tabell 2. Tabell 1. Komfortkriterier, högsta andel av tiden under ett år som gränsvärdet 5 m/s för upplevd vindhastighet får överskridas enligt Davenport och Glaumann, Glaumann och Westerberg 1988, Davenport Davenport Glaumann Aktivitet Tolerabelt Obehagligt Farligt Högst Cykel, Snabb gång 43 % 50 % 53 % 50 % (risk för skador) Promenad 23 % 34 % 53 % 50 % (risk för skador) Kortvarigt stillastående / stillasittande Långvarigt stillastående / stillasittande 6 % 15 % 53 % 20 % (acceptabelt) 0.1 % 3 % 53 % 0.5 % (önskvärt) Tabell 2. Komfortkriterier, årsmedian av den upplevda vinden som ej bör överskridas, Glaumann och Westerberg,1988. Vistelsemiljö Årsmedian av den upplevda vinden som ej får överskridas [m/s] Gång- och cykelvägar risk för personskador 5 Ytor för kortare uppehåll, t.ex. torg, busshållplatser gräns för acceptabla förhållanden Ytor för längre uppehåll stillasittande, t.ex. uteplatser, lekplatser gräns för önskvärda förhållanden Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 5

14 4 Resultat 4.1 Vindstatistik Figur 4 till Figur 13 visar vindrosor från Malmö mätstation. Vindrosorna visar vindriktningsförhållandena på 10 meters höjd. Vindriktningen anger den riktning varifrån vinden blåser. Ringar för procentsats av tiden finns utritade i figurerna. Underlaget till vindrosorna är observationer var tredje timme underperioden (Figur 4 till Figur 8) respektive (Figur 9 till Figur 13). Figur 4 är en vindros för hela året. Det är vanligast med vindar från sektorn syd till väst över sydväst, där rakt västlig vind är mest förekommande, ca 13,5 %. Även vindar från ost är relativt vanliga och förekommer ca 7,5 % av tiden. Figur 5 till Figur 8 visar vindrosor för de olika årstiderna. Under vintern är västliga vindar vanligast och förekommer ca 14 % av tiden, vilket kan jämföras med den näst vanligaste vindriktningen, sydväst som förekommer ca 11 % av tiden. Under våren är västliga och ostliga vindar vanligast. Även sydliga vindar är vanligt förekommande under våren. Under sommaren är det återigen västliga vindar som dominerar. Under hösten är det vanligast med vindar från sektorn ost till väst över syd, med västliga vindar som oftast förekommande. Figur 9 visar att det vid nederbörd generellt är vanligast med vindar från sektorn syd till väst över sydväst, samt ostliga vindar. I Figur 10 och Figur 11 skiljer man på regn eller duggregn och snö eller snöblandat regn. I Figur 10 ser man att vindar från syd till väst över sydväst är allra vanligast vid regn eller duggregn och i Figur 11 att vindar från ost och ost nordost samt nordliga vindar är vanligast i samband med snö eller snöblandat regn. Sammanfattningsvis visar Figur 9 - Figur 11 att vindar från väst, den vanligast förekommande vindriktningen över året, är vanlig vid nederbörd främst i form av regn. Figur 12 visar en vindros för de tillfällen då det blåser minst 5 m/s samtidigt som det kommer nederbörd i form av snö och/eller regn. Figuren visar att vindar från sektorn sydväst till väst är vanligast vid dessa väderförhållanden. Figur 13 visar en vindros för de tillfällen då det blåser kraftigt (8 m/s). Vind från väst nordväst är vanligast förekommande vid dessa väderförhållanden. Figur 14 visar vad som händer med vinden när den stöter på en hög byggnad och s.k. lävirvlar bildas. 4.2 Vindberäkningar Resultaten presenteras på fotgängarnivå (2 m över marknivå) i Figur 15 - Figur 31. Y-riktningen i figurerna är norrut medan X-riktningen följaktligen är österut, om inget annat anges. I vissa figurer är också vindvektorer inlagda för att visa vindens riktning. För att beräkningsresultaten skall vara rättvisande är det viktigt att de två närmsta omgivande husraderna är inkluderade i modellen. Inga resultat presenteras därför i utkanten av modellområdet Vindkomfortkriterierna Erfarenheter från tidigare vindkomfortberäkningar gjorda på SMHI visar att komfortkriterierna generellt är lågt satta. Därför har vi valt att använda Davenports kriterier för långvarigt stillasittande/stillastående, se Tabell 1, snarare än kriterierna för kortvarigt stillasittande/stillastående. Också kriterierna i Tabell 2 har använts. En sammanställning har gjorts för de platser i hotellets närområde som anses särskilt intressanta. Platserna finns markerade i Figur 3. Sammanställningen visas i Tabell 3. Sammanställningen visar generellt acceptabla nivåer för alla de vistelseytor som studerats speciellt. I Figur 15 kan ses att de högsta medianvindarna fås i område 2, och nästan lika hög medianvind fås i område 1. Median- Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 6

15 vindhastigheten i dessa punkter överskrider det komfortkriterium som gäller för långvarigt stillasittande, men hamnar under gränsen för kortvarigt stillasittande. Studeras istället Figur 16, som visar procent av tiden som vindhastigheten 5 m/s överskrids, så fås en liknande bild. Högst värden fås återigen vid inom område 1 och 2 där procentsatsen når upp till 0.15 %. Detta innebär obehagliga förhållanden vid långvarigt stillasittande. Inom område 3 hamnar värdet på gränsen till godkänt för långvarigt stillasittande Figur 3. Områden som är av särskilt intresse, observera att bilden visas från nordlig riktning. Tabell 3. Sammanställning för alla vindriktningar över hela året. Tolerabla förhållanden har markerats med grönt medan obehagliga förhållanden har markerats med gult. Skalan är tagen från Glaumanns gränsvärden för upplevd vindhastighet angivna i Tabell 2 samt Davenports kriterier för vindkomfort vid långvarigt stillasittande/stillastående angivna i Tabell 1. Område Nr Medianvindhastighet [m/s] % av tiden > 5 m/s Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 7

16 Tabell 4. Vindförstärkningen i några intressanta punkter för samtliga undersökta vindriktningar. Grön färg representerar en vindförstärkning som är mindre än eller lika med 1ggr, gul färg visar på en förstärkning mellan1-1,5 ggr. Förstärkningen anges relativt ostörda anblåsande vindhastighet (t.ex. vind över ett öppet fält). Vindriktning 0º 45º 90º 135º 180º 225º 270º 315º Område Område Område Område Vindens förstärkning I Figur 17 till Figur 32 visas bilder över vindens förstärkning vid olika vindriktningar. Vindens förstärkning ges i form av en faktor, d.v.s. siffran 1.1 motsvarar 1.1 gångers förstärkning. Som referens vid tolkning kan vinden över ett öppet fält eller över kajen (då det blåser från vattnet) användas. En förstärkning på 1.5 innebär såldes att det blåser 50 % mer än över exponerade kajytor. Det rekommenderas att framförallt använda bilderna över vindens förstärkning för att studera strömningsmönstret och få en förståelse för vilka byggnader som orsakar förstärkning av vinden eller ger lä. Det är tydligt att vindens förstärkning i närheten av hotellet är kraftigast vid vindar från nord, nordost, ost, och sydost. Detta då vinden relativt obehindrat träffar fasaderna som vetter mot kajen och tvingas accelerera för att ta sig förbi byggnaderna. De högsta förstärkningarna av vinden fås i passagerna mellan byggnaderna, område 1 och 2 (se Figur 3 för områdesdefinition). För vindar från syd, sydväst, väst och nordväst ger omkringliggande byggnader relativt gott skydd och förstärkningen av vindhastigheten blir måttlig kring hotellet. 5 Slutsatser Vindmiljön kring hotellet i kv. Dockan bedöms generellt vara god. Vindstatistik från mätstationen i Malmö visar att vindar från sektorn syd till väst över sydväst är vanligast, där rakt västlig vind är mest förekommande, ca 13,5 %. Även vindar från ost är relativt vanliga och förekommer ca 7,5 % av tiden. För västliga vindar som är vanligast förekommande kan relativt god vindmiljö förväntas. Detta eftersom övriga byggnader väster om hotellet ger lä och styr undan vinden. Passagerna mellan hotellet och de närmast liggande byggnaderna (zon 1 och 2) rekommenderas inte att användas som vistelseytor med längre tids stillasittande. De kan upplevas som mer blåsiga än omgivningen i övrigt. Området kommer främst att upplevas som blåsigt vid ostlig vind. Denna vindriktning är vanligast under vår och höst. Det är även vanligt att snöfall förekommer i samband med denna vindriktning. Uppförandet av hotellet kommer generellt att medföra viss försämring av vindmiljön i hotellets omedelbara närhet (zon 1 och 2). Detta eftersom vinden trängs samman i något trängre passager och därmed tvingas accelerera mer än tidigare. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 8

17 Direkt väster om hotellet är det troligt att vindmiljön blir förbättrad, eftersom hotellet erbjuder skydd mot de värsta ostliga vindarna. För ostliga vindar är en viss försämring av vindmiljön relativt befintliga förhållanden trolig i passagerna mellan hotellet och de närmast liggande byggnaderna längs kajen (område 1,2). För andra vindriktningar är det möjligt att hotellet förbättrar vindmiljön något. På grund av områdets närhet till vattnet, och utsattheten för vindar ifrån öster, görs bedömningen att platsen där hotellet planeras redan idag kan upplevas som blåsig vid längre tids stillasittande. För vindmiljön i stort bedöms hotellet alltså inte försämra vindmiljön i någon större utsträckning. 6 Referenser Davenport, A.G. (1972); An approach to human comfort criteria for environmental wind conditions.cib/wmo Colloquim Teaching the Teachers, Swedish National Building Research Institute, Stockholm. Glaumann, M. och Westerber, U. (1988): Klimatplanering VIND. Statens Institut för Byggnadsforskning. Svensk Byggtjänst, Stockholm. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 9

18 7 Figurer Figur 4. Vindros Malmö, för hela året, Medelvind 3.54 m/s. Figur 5. Vindros Malmö, dec-feb, Medelvind 3.94 m/s. Figur 6. Vindros Malmö, mar-maj, Medelvind 3.66 m/s. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 10

19 Figur 7. Vindros Malmö, jun-aug, Medelvind 3.20 m/s. Figur 8. Vindros Malmö, sept-nov, Medelvind 3.38 m/s. Figur 9. Vindros Malmö vid nederbörd, Medelvind 4.25 m/s. Figur 10. Vindros Malmö vid regn och duggregn, Medelvind 4.21 m/s. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 11

20 Figur 11. Vindros Malmö vid snö och snöblandat regn, Medelvind 4.48 m/s. Figur 12. Vindros Malmö vid vind >5 m/s och nederbörd, Medelvind 6.39 m/s. Figur 13. Vindros Malmö vid kraftig vind >8 m/s, Medelvind 8.76 m/s. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 12

21 Höga byggnader för ner stora luftmassor till marken där vindhastigheten kan bli hög. Lokala förbättringar av vindmiljön intill höghus kan uppnås genom relativt enkla åtgärder. I blandad låg- och höghusbebyggelse kan vindförhållandena ytterligare förvärras. Figur 14. Höga byggnader och virvelbildning Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 13

22 Figur 15. Medianvindhastighet i m/s, översiktsbild. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 14

23 Figur 16. Procent av tiden som vindens hastighet överstiger 5 m/s. Byggnaderna visas som siluetter. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 15

24 Figur 17. Vindens förstärkning vid vind från nord, 0. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 16

25 Figur 18. Vindens förstärkning vid vind från nord, 0, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 17

26 Figur 19. Vindens förstärkning vid vind från nordost, 45. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 18

27 Figur 20. Vindens förstärkning vid vind från nordost, 45, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 19

28 Figur 21. Vindens förstärkning vid vind från ost, 90. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 20

29 Figur 22. Vindens förstärkning vid vind från ost, 90, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 21

30 Figur 23. Vindens förstärkning vid vind från sydost, 135. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt.. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 22

31 Figur 24. Vindens förstärkning vid vind från sydost, 135, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt.. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 23

32 Figur 25. Vindens förstärkning vid vind från syd, 180. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 24

33 Figur 26. Vindens förstärkning vid vind från syd, 180, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 25

34 Figur 27. Vindens förstärkning vid vind från sydväst,225. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt.. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 26

35 Figur 28. Vindens förstärkning vid vind från sydväst,225, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt.. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 27

36 Figur 29. Vindens förstärkning vid vind från väst, 270. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt.. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 28

37 Figur 30. Vindens förstärkning vid vind från väst, 270, närbild.. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt.. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 29

38 Figur 31. Vindens förstärkning vid vind från nordväst, 315. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt. Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 30

39 Figur 32. Vindens förstärkning vid vind från nordväst, 315, närbild. Skalan anger förstärkningsfaktorn. Röd färg innebär att vinden förstärks, grön färg att vindens styrka är oförändrad och blå färg att vinden försvagas, allt relativt en ostörd referenspunkt.. Nr SMHI Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 31

40 Nr SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 0

41 Denna sida är avsiktligt blank

42 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax