Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Måndagen den 28 januari 2019 kl Plats: Vänersalen, Stadshuset, Kyrkogatan 2 i Mariestad Om någon fullmäktigeledamot inte kan delta på sammanträdet, vänligen ring om detta så snart som möjligt. Sammanträdet direktsänds via Mariestads kommuns hemsida, Mariestad den 21 januari Jan Wahn ordförande Malin Eriksson sekreterare ÄRENDELISTA Upprop Val av protokolljusterare 1. Handlingar att anmäla (eventuella motioner, medborgarförslag, interpellationer eller frågor) 2. Revidering av Mariestads kommuns riktlinjer för information och kommunikation (Kommunikationspolicy för Mariestads kommun) 3. Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin

2 Sida 2 ÄRENDELISTA 4. Taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen 5. Eventuella valärenden

3 BESLUT Diarienummer Sida (1) Kommunstyrelsen Mariestad Ansökan om att utse tillfällig överförmyndare i Mariestad Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen bifaller ansökan och förordnar Kristofer Svensson till överförmyndare och Malin Eriksson till dennes ersättare tills en överförmyndarnämnd tillsatts. Förordnandet gäller dock längst till och med den 28 februari Redogörelse för ärendet Kommunstyrelsen i Mariestad har kommit in med en ansökan om att Länsstyrelsen tillfälligt ska förordna Kristofer Svensson till överförmyndare och Malin Eriksson till dennes ersättare intill dess att en överförmyndarnämnd finns på plats. Skälen för Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen ska enligt 19 kap 10 (1949:381) föräldrabalken förordna tillfällig överförmyndare och dennes ersättare när den ordinarie och hans eller hennes ersättare är förhindrade att fullgöra sitt uppdrag. Av handlingarna i ärendet framgår att det saknas ordinarie överförmyndare, ersättare eller nämnd i Mariestads kommun. Ansökan ska därför bifallas och Länsstyrelsen förordnar Kristofer Svensson till överförmyndare och Malin Eriksson till dennes ersättare intill dess att en överförmyndarnämnd tillsatts. Linda Bidestedt Lars Schill Detta beslut har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webb: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

4 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Socialnämnden Sn 149 Dnr 2018/00196 Ersättningssystem hemtjänst/hemsjukvård Beslut 1. Socialnämnden gör ett uppehåll under 2019 från tillämpning av valfrihetssystem enligt lag om valfrihetssystem, LOV. 2. Socialnämnden inför och utvärderar föreslaget ersättningssystem för hemtjänst/hemsjukvård under Bakgrund Mariestads kommun har en ersättningsmodell som normalt sett, baserat på snittet i riket, ger ett högre ersättningsbelopp per timme och har i linje med ersättningsmodellen valt att ha ett ersättningsbelopp som ligger nära snittet i riket för kommuner med samma ersättningsmodell. Ett nytt ersättningssystem med större incitament för effektivitet och måluppfyllelse behöver utredas. Det nya ersättningssystemet bör utformas så att det innebär ökad kontroll över behovsutveckling och volymutveckling från beslut och beställning till hög effektivitet och kvalitet i verkställighet och utförande hos den enskilde brukaren. Dagens effektivitetsmått på 70 % brukartid inom tätbebyggt område och 60 % på landsbygden har inte åstadkommit budget i balans för de kommunala utförarna av hemtjänst. Socialnämnden tillämpar sedan 2009 valfrihet inom hemtjänst/hemsjukvård enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Sedan valfrihetssystemet infördes 2009 har det endast funnits en godkänd utförare som nu är avslutad. Arbetsutskottets förslag Förslaget överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Jan Hallström (L) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att socialnämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av utredare Elizabeth Lindholm Hahne, , ersättningssystem hemtjänst/hemsjukvård. Sn 149 (forts.) Ersättningssystem hemtjänst/hemsjukvård, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Insatser i ordinärt boende en verksamhet i utveckling, Expedierats till: Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Biståndschef Catharina Andersson Vård- och omsorgschef Britt Johansson Ekonom Annica Olsson Utredare Elizabeth Lindholm Hahne Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 MARIESTADS KOMMUN Kommunledninqskontoret MARI ESTAD Datum Fdn Namn Magnus Bisi Adress Segerstad Magnusg6rden 1 Telefon bostad Telefon arbete E-postadress magnus. bisi@gmail. com Postnummer Mobil Fax Ort Mariestad Fonlaglet (Presentera her kort ditt medborgarfii.stag) Att bygga en ging- och cykelvdg frin segerstad/jura/utby till Ullervad. MotlYodng(Herkanduldmnaenmerutftirligbeskrivnirgavdittmedborgarfii'"t" ras och hur det i sa fall ska kunna ske.) ldag dir det med livet som insats att 96 med dubbelbarnvagn till och frdn forskolan p6 ldnsvdg 201 (lv 201), vilket leder till onddigt anvdndande av bil. Ur miljoheinsyn kan flertalet resor med bil minskas ned till forman for cykel och g6ng. Detta forslag gynnar dven manga av oss som valt att bo utanfor stadskdrnan. Flertalet personer reser dagligen till/fran skola och jobb via lv 201 mot Ullervad/Mariestad och Karlebykorset (laingsmed Tidan till bussh6llplatserna vid riksvaig 26). Avstdndet, om man rdknar via lv 201, 6kar sdkerheten vid och mojliggor: - Pendling med cykel till Mariestad. - GAng med t. ex. barnvagn till Ullervads skolor. - Pendling till Karlebykorset, for buss 500 vidare mot Mariestad eller Sk6vde. Namnteclorlng Datum 7/tt-d Namnf6rtydliElande Magnus Bisi Skickas eller ldmnas in till Pctadrcsa MARIESTAD B66l<oadr cs Kyrkogatan 2 MARIESTAD KOMMUNLEDNINGSKONTORET Teleilbn Fax Henrslda E pctadrge O5O O0 05Ol Og info@mariestad.se

7 !.a\., 'u,n2'" N m q! N )*' Eklunda i_l_:':,,s6rgarden SEGEA TAD 1! I!_. l2:l I > tt q & 73 2:25 SEGEBSTAD x {El} o o -' o o 3 a o o h m v F m o u N { 3 1:7 500 Kartredovisningen har inte rdttsverkan, jmfr mot beslut i Lantmiiteriet 20t8-tt-27

8

9

10 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Kommunstyrelsen Ks 1 Dnr 2017/00020 Revidering av Mariestads kommuns riktlinjer för information och kommunikation (Kommunikationspolicy för Mariestads kommun) Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar upprättat förslag till kommunikationspolicy för Mariestads kommun. All kommunikation samordnas under kommunikationsenheten. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade ( 18/17) att ge kommunchefen i uppdrag att revidera Mariestads kommuns riktlinjer för information och kommunikation. Uppdraget vidaredelegerades till kommunikationschefen. En kommun har ett omfattande ansvar att informera om sin verksamhet och kommunicera med omvärlden i olika syfte. Gemensamma grundläggande riktlinjer och ett gemensamt synsätt på kommunikation stärker organisationen i detta uppdrag. Kommunikation utförd på ett professionellt och enhetligt sätt stärker förtroendet för kommunen och bidrar till dess attraktivitet. Denna kommunövergripande policy omfattar principer för hur hela organisationen, inklusive de kommunala bolagen, ska förhålla sig till kommunikation och gäller på långsikt. Riktlinjer, rutiner, strategier och planer för kommunikation, med olika syfte och tidshorisont, kompletterar policyn. Det gällande styrdokumentet för kommunikation från 2005 har fungerat väl och ligger till grund för denna policy. I allt väsentligt är grundläggande förhållningssätt och principer desamma som tidigare men innehållet har uppdaterats och strukturen förtydligats. Jämfört med tidigare dokument har tillägg gjorts som talar om att kommunen ska prioritera moderna hållbara metoder och digitala kanaler för sin kommunikation. Digitala kanaler har ofta bättre genomslagskraft till en lägre kostnad och sparar miljön. Utöver det har även en skrivning om kriskommunikation lagts till då behovet av kommunikation vid särskilda händelser och påfrestningar i samhället ökat. Även information om kommunens om varumärke och marknadskommunikation har lagts till, då kommunikation för att marknadsföra kommunen är prioriterad inom många områden. Innehåll som berör arbetssätt har tagits bort och kommer att placeras i andra styrdokument som riktlinjer och rutiner. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

11 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Kommunstyrelsen Ks 1 (forts.) Dnr 2017/00020 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sitt sammanträde att återremittera ärende om kommunikationspolicy för att behandlas i samband med ärendet om uppdrags- och organisationsbeskrivning för kommunikationsenheten. Kommunikationsenheten har uppdaterat policyn att omfatta även de kommunala bolagen och deltar vid dagens sammanträde med ärende om uppdrags- och organisationsbeskrivning för kommunikationsenheten Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet överlämnade ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut. Behandling på sammanträdet Johan Abrahamsson (M) tillstyrker kommunchefens förslag till beslut med tilläggsyrkandet att all kommunikation samordnas under kommunikationsenheten. Ordförande Johan Abrahamsson (M) tar upp kommunchefens förslag till beslut samt eget tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut Protokollsutdrag ksau 398/18. Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson , Revidering av Mariestads kommuns kommunikationspolicy Förslag till kommunikationspolicy för Mariestads kommun Kommunfullmäktige Expedierats till: (Kommunikationschef Annika Björklund) (Mariehus AB) (VänerEnergi AB) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

12 Datum: Dnr: KS 2017/00020 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Revidering av Mariestads kommuns kommunikationspolicy Kommunchefens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar upprättat förslag till kommunikationspolicy för Mariestads kommun. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade ( 18/17) att ge kommunchefen i uppdrag att revidera Mariestads kommuns riktlinjer för information och kommunikation. Uppdraget vidaredelegerades till kommunikationschefen. En kommun har ett omfattande ansvar att informera om sin verksamhet och kommunicera med omvärlden i olika syfte. Gemensamma grundläggande riktlinjer och ett gemensamt synsätt på kommunikation stärker organisationen i detta uppdrag. Kommunikation utförd på ett professionellt och enhetligt sätt stärker förtroendet för kommunen och bidrar till dess attraktivitet. Denna kommunövergripande policy omfattar principer för hur hela organisationen, inklusive de kommunala bolagen, ska förhålla sig till kommunikation och gäller på långsikt. Riktlinjer, rutiner, strategier och planer för kommunikation, med olika syfte och tidshorisont, kompletterar policyn. Det gällande styrdokumentet för kommunikation från 2005 har fungerat väl och ligger till grund för denna policy. I allt väsentligt är grundläggande förhållningssätt och principer desamma som tidigare men innehållet har uppdaterats och strukturen förtydligats. Jämfört med tidigare dokument har tillägg gjorts som talar om att kommunen ska prioritera moderna hållbara metoder och digitala kanaler för sin kommunikation. Digitala kanaler har ofta bättre genomslagskraft till en lägre kostnad och sparar miljön. Utöver det har även en skrivning om kriskommunikation lagts till då behovet av kommunikation vid särskilda händelser och påfrestningar i samhället ökat.

13 Sida 2(2) Även information om kommunens om varumärke och marknadskommunikation har lagts till, då kommunikation för att marknadsföra kommunen är prioriterad inom många områden. Innehåll som berör arbetssätt har tagits bort och kommer att placeras i andra styrdokument som riktlinjer och rutiner. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sitt sammanträde att återremittera ärende om kommunikationspolicy för att behandlas i samband med ärendet om uppdrags- och organisationsbeskrivning för kommunikationsenheten. Kommunikationsenheten har uppdaterat policyn att omfatta även de kommunala bolagen och deltar vid dagens sammanträde med ärende om uppdrags- och organisationsbeskrivning för kommunikationsenheten. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson , Revidering av Mariestads kommuns kommunikationspolicy Förslag till kommunikationspolicy för Mariestads kommun Kristofer Svensson kommunchef Expedieras till: "[Skriv text här]"

14 Kommunikationspolicy Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2018-XX-XX

15 Innehållsförteckning Kommunikationspolicy... 3 Inledning... 3 Grundläggande värderingar... 3 Övergripande mål... 3 Förhållningssätt och principer... 4 Varumärket Mariestads kommun... 4 Intern kommunikation... 5 Extern kommunikation... 5 Kanaler... 5 Marknadskommunikation... 6 Massmedia... 6 Ansvar... 7 Lagar som styr... 7 Relaterade dokument... 8

16 Datum: Dnr: Sida: 3 (8) Kommunikationspolicy Inledning Denna policy är ett ramverk för kommunikation som omfattar Mariestad kommuns grundläggande värderingar och gemensamma förhållningssätt för kommunikation. Policyn riktar sig till medarbetare och andra som kommunicerar för kommunens räkning. Den ger samsyn kring vad som menas med god kommunikation och ska användas som vägledning för samtliga verksamheter vid kommunikation i det dagliga arbetet samt ligga till grund när mål, strategier och planer för kommunikation tas fram. De kommunala bolagen är en del av Mariestads kommun och omfattas därmed av kommunikationspolicyn som är koncernövergripande. Kommunikationspolicyn uppdateras vid behov. Grundläggande värderingar I Mariestads kommun har vi en positiv och öppen grundinställning till att kommunicera i både med- och motgång och vi värnar en god dialog, delaktighet och hållbara relationer. Öppenhet och transparens kring den kommunala verksamheten är en självklarhet. Kommunikation ska prägla vårt förhållningssätt gentemot omvärlden, därigenom kan också idéer och synpunkter som kan främja kommunens utveckling fångas upp. Övergripande mål Kommunikation är ett strategiskt verktyg som ska skapa värde och bidra till att nå vision och mål som sätts av kommunfullmäktige, nämnder, styrelser och verksamheter. Ett väl utfört kommunikationsarbete i alla led är en framgångsfaktor och Mariestads kommun ska vara en kommunikativ organisation. Kommunens övergripande mål med att informera och kommunicera är; Att välinformerade och delaktiga kommuninvånare, företagare och medarbetare känner till kommunens uppdrag, service, fattade beslut och de sätt de kan komma i kontakt med kommunen och hur de kan påverka. Att demokrati och dialog med våra intressenter främjas samt att engagerade kommuninvånare och medarbetare känner ansvar och bidrar till kommunens utveckling och tillväxt.

17 Sida: 4 (8) Att uppnå ett starkt varumärke med ett gott rykte i omvärlden samt bygga en hög attraktionskraft för Mariestad som leder till positiv organisations- och platsutveckling. Förhållningssätt och principer Kommunikationen ska präglas av objektivitet, öppenhet och snabbt finnas lätt tillgänglig. Intern kommunikation, med berörda medarbetare, ska eftersträvas innan information sprids externt. Kommunikation i egna kanaler ska eftersträvas innan information förmedlas till andra. Kommunikationsaspekten ska beaktas när beslut fattas och kommunikationsinsatser ska integreras i det dagliga arbetet, planeras och utvärderas. Till större projekt och händelser ska en kommunikationsplan upprättas. Vi strävar efter att använda moderna och hållbara metoder för vår kommunikation och prioriterar digitala kanaler. För Mariestads kommun innebär god kommunikation att den är; Saklig och relevant Vår kommunikation ska vara korrekt, uppdaterad och ett vårdat, enkelt och begripligt språk ska användas. Kommunikationen ska vara anpassad till målgruppen och passa sammanhanget. Planerad och proaktiv Vi tänker igenom innan vad som ska kommuniceras, varför, till vem, när det ska göras och hur det ska utvärderas, då ökar chanserna att insatsen når sitt syfte. Vi är proaktiva och tar initiativ till kommunikation och agerar hellre än reagerar. Tydlig och enhetlig Kommunikationen ska följa organisationens grafiska profil, det ska alltid framgå att kommunen är avsändare, det ger igenkänning och ökad trovärdighet. För starkare genomslag och stärkt varumärke strävar vi efter att samordna vår kommunikation. Tillgänglig och öppen Alla har rätt till insyn i vår verksamhet, ta del av handlingar, beslut och information samt vara delaktiga i den demokratiska processen. Vi underlättar detta genom att välkomna dialog, synpunkter och frågor samt se till att information finns tillgänglig. Varumärket Mariestads kommun Alla medarbetare och verksamheter i Mariestads kommun utgör tillsammans varumärket. I varje möte med omvärlden byggs bilden av Mariestads kommun. Vid personliga möten, telefonsamtal eller vid annonsering, skapas en föreställning av hur Mariestads kommun är. Alla som företräder Mariestads kommun ska agera, bemöta andra och kommunicera på sådant sätt att mötet med kommunen upplevs positivt och därigenom stärker varumärket.

18 Sida: 5 (8) Intern kommunikation Den interna kommunikationen ska ge medarbetare kunskap om och förståelse för kommunens och den egna verksamhetens uppdrag, mål, strategier och resultat samt skapa delaktighet och engagemang. Genom intern kommunikation ska medarbetare ges förutsättningar att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt och bidra till vision och mål. Intern kommunikation ska bidra till öppenhet, möjlighet för medarbetare att delge sina synpunkter, påverka, föra en öppen dialog och lära av varandra. Insatta och kunniga medarbetare ökar vår servicegrad, trovärdighet och kvalitén på extern kommunikation höjs. Målgruppen är medarbetare och förtroendevalda. Extern kommunikation Den externa kommunikationen ska sprida kunskap om och insyn i verksamhet, skapa trovärdighet, förståelse och främja demokratin. Kommuninvånare och andra som verkar i kommunen ska enkelt hitta information om vårt uppdrag, tjänster och service, lätt kunna komma i kontakt med oss och uppleva att vi finns till för dem och lyssnar på deras åsikter. Extern kommunikation ska stärka kommunens varumärke, anseende och attraktionskraft samt ge en positiv bild av Mariestads kommun som plats, organisation och arbetsgivare. De viktigaste externa målgrupperna är kommuninvånare, näringsidkare, föreningar, besökare, andra organisationer och media samt i marknadsföringssyfte potentiella inflyttare, etablerare, kunder, studenter, turister, besökare och framtida medarbetare. Kanaler Kanal för kommunikationsinsatsen ska väljas utifrån målgruppen, målet med kommunikationen samt rådande omständigheter och möjligheter. God kunskap om målgruppen är viktigt för valet av kanal. Exempel på viktiga externa kanaler Webb (primär informations- och servicekanal) Sociala medier E-tjänster Media (pressmeddelanden, presskontakter) Synpunktshantering E-post Telefon Annonsering Trycksaker Personliga möten Öppna sammanträden

19 Sida: 6 (8) Dialogmöten Utställningar och mässor Exempel på viktiga interna kanaler Intranät Webb Digitala arbetsytor Personliga möten Arbetsplatsträffar E-post Telefon Marknadskommunikation Marknadskommunikation är ett prioriterat område med syfte att öka kommunens attraktionskraft och därigenom nå uppsatta tillväxtmål, så som fler invånare, besökare, studenter, kunder, investeringar och företag. Kommunenens varumärkesplattform ska ligga till grund för vår marknadskommunikation och när mål, strategier och planer tas fram. Vår positionering ska tillsammans med varumärkeslöftet skapa förutsättningar för en effektiv marknadskommunikation som klargör våra mervärden för målgruppen och marknadsför platsen Mariestad, organisationen, eller båda. I kommunikationen ska vi sträva efter att förmedla en gemensam bild, då blir det enklare för våra målgrupper att höra vårt budskap och välja Mariestad. Massmedia I kontakten med media ska vi vara tillgängliga, öppna och professionella. Vi ska vara proaktiva, skicka pressinformation samt ta initiativ till kontakt och bjuda in media till öppna informationsmöten och aktiviteter. Ytterst är det chefen som ansvarar för kontakten med journalister i frågor om rör egna verksamheten men alla medarbetare ska uppfattas som goda servicegivare till media. Alla medarbetare har rätt att tala med media men behöver inte och kan hänvisa till chef om han eller hon inte kan eller vill uttala sig för kommunens räkning. Massmedia har en viktig roll som granskare av offentlig verksamhet och spridare av information. Massmedia förmedlar information om kommunen och den bild som sprids om oss har stor betydelse för hur vi uppfattas. Goda relationer med media ska bidra till att öka omvärldens kunskap om kommunens verksamhet och ge en så korrekt bild som möjligt. I vårt land finns en grundlagsskyddad frihet att framföra åsikter samt en grundlagsskyddad rätt att anonymt lämna uppgifter till media, så kallad meddelarfrihet. Det är viktiga hörnstenar i ett demokratiskt samhälle. När vi uttalar oss bör vi, utan att göra avkall på dessa principer, skilja på personliga åsikter och information vi för fram för Mariestad kommuns räkning.

20 Sida: 7 (8) Kriskommunikation Vid en extraordinär händelse har kommunen ansvar för att sprida information till allmänheten och ska verka för att informationen samordnas. Vid extraordinära och allvarliga händelser ska kommunens budskap samordnas av kommunikationschef och kommunikation sker då enligt särskild krisinformationsplan. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Kommuner har ett långtgående ansvar för krishantering och för extraordinära händelser finns särskild beredskap och planer för kommunens agerande. Ansvar Ansvaret för kommunikation följer verksamhetsansvaret. Kommunfullmäktige fastställer och beslutar om kommunövergripande policy för kommunikation. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunikationsfrågorna i kommunen. Fastställer kommunövergripande riktlinjer för kommunikation. Nämnd/styrelse är ansvarig för den interna och externa kommunikationen inom sitt ansvar och att kommunikationspolicy och övriga styrdokument följs. Kommunikationschef ansvarar för strategier och styrning av extern och intern kommunikation. Tar fram policy, regler och riktlinjer rörande kommunikation och varumärke. Ger stöd till organisationen i kommunikations- och massmediefrågor. Ansvarar för kriskommunikation. Chef har kommunikationsansvar för sitt verksamhetsområde, internt och externt Ansvarar för spridning och uppföljning samt att kommunikationen utförs i enlighet med denna policy och övriga styrdokument. Chef ansvarar för att verksamheten har de informationsproducenter som krävs, exempelvis redaktörer för intern och extern webb. Enskild medarbetare har eget ansvar att aktivt söka information och kommunicera med andra om sådant som är av betydelse för den egna uppgiften och verksamhetsområdet. Medarbetare som kommunicerar för verksamhet eller område ansvarar för att kommunikationen utförs i enlighet med denna policy och övriga styrdokument. Lagar som styr Som offentlig verksamhet har vi lagstyrd skyldighet att kommunicera, vara öppna med information, ge medborgarna insyn i verksamheten och möjlighet att påverka. De viktigaste lagarna när det gäller kommunikation är;

21 Sida: 8 (8) Offentlighetsprincipen (Tryckfrihetsförordningen) innebär att alla handlingar som kommit in till, eller upprättats av myndigheten är allmänna och offentliga med undantag för handlingar som faller under sekretesslagen. Myndigheter är skyldiga att skyndsamt lämna ut handlingar som till den som begär det utan att ifrågasätta begäran. Serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen talar om att kommunen har ett ansvar att ge allmänheten god service samt informera om hur kommunen styrs och vilka möjligheter som finns att påverka. Meddelarfrihet- och skydd innebär att medarbetare i offentlig verksamhet muntligen får lämna uppgifter till media och att ingen får efterforska vem som har lämnat ut informationen eller undersöka vem som frågar efter offentliga uppgifter. Fler lagar som påverkar kommunikation; diskrimineringslagen, språklagen, marknadsföringslagen, upphovsrättslagen, dataskyddsförordningen, webbtillgänglighetsdirektivet, offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen, med flera. Relaterade dokument Utöver denna policy finns fler styrdokument för kommunikation, de viktigaste är varumärkesplattform, grafisk manual, riktlinjer för sociala medier och skrivhandbok.

22 Datum: Dnr: 2017/20 Sida: 1 (2) Sektor ledning Kommunikationsenheten Annika Björklund Kommunikationschef Kommunfullmäktige Kommunikationspolicy för Mariestads kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar upprättad kommunikationspolicy för Mariestads kommun. Bakgrund En kommun har ett omfattande ansvar att informera om sin verksamhet och kommunicera med omvärlden i olika syfte. Gemensamma grundläggande riktlinjer och ett gemensamt synsätt på kommunikation stärker organisationen i detta uppdrag. Kommunikation utförd på ett professionellt och enhetligt sätt stärker förtroendet för kommunen och bidrar till dess attraktivitet. Denna kommunövergripande policy omfattar principer för hur hela organisationen ska förhålla sig till kommunikation och gäller på lång sikt. Riktlinjer, rutiner, strategier och planer för kommunikation, med olika syfte och tidshorisont, kompletterar policyn. Det gällande styrdokumentet för kommunikation från 2005 har fungerat väl och ligger till grund för denna policy. I allt väsentligt är grundläggande förhållningssätt och principer desamma som tidigare men innehållet och strukturen har uppdaterats. Utöver mindre innehållsmässiga förändringar har följande tillägg gjorts; - En skrivning som talar om att kommunen ska prioritera moderna hållbara metoder och digitala kanaler för sin kommunikation. Digitala kanaler har ofta bättre genomslagskraft till en lägre kostnad och sparar miljön. - Utökad information om kriskommunikation då behovet av kommunikation vid särskilda händelser och påfrestningar i samhället ökar och blir allt viktigare. - Information om kommunen som varumärke och marknadskommunikation då kommunikation för att marknadsföra kommunen är prioriterad inom flera områden. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av Kommunikationschef Annika Björklund , Kommunikationspolicy Mariestads kommun.

23 Beslutet ska skickas till: Sida: 2 (2)

24 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Kommunstyrelsen Ks 8 Dnr 2018/00426 Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta föreslagen ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin. Den nya taxekonstruktionen ska gälla från och med Johan Lundberg (V)lämnar en protokollsanteckning (se bilaga 1, protokollsanteckning). Bakgrund Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har skapats höga krav på effektivitet och rationaliseringar inom offentlig verksamhet. Lagändringar och förändrade förutsättningar ökar kostnaderna i kommunerna. Socialnämndens verksamheter har genom åren vidtagit omfattande åtgärder för att minska kostnader och möjligheterna till ytterligare omfattande neddragningar är små. Inför budgetåret 2018 fick socialnämnden en utökad budgetram med tkr varav tkr motsvarade det ökade PO-pålägget. Socialnämndens detaljbudget för 2018 visade på ett underskott med tkr. Socialnämnden behövde därför vidta åtgärder motsvarande tkr. Socialnämnden beslutade om en åtgärdsplan som innehöll 19 olika åtgärder vilka motsvarade en besparing på tkr. Denna besparing redovisas i budget och prognosen som budgetjustering. De åtgärder som socialnämnden beslutade i december 2017 är inte tillräckliga för att nå en budget i balans. Det krävs mer omfattande åtgärder. Ett av förslagen på åtgärder för att nå en budget i balans är att höja avgifterna för serviceinsatser. Socialnämnden har därför i beslut föreslagit att fullmäktige ska anta en ny taxa gällande avgifter insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin. Den nya taxan ska gälla från Arbetsutskottets förslag Förslaget överensstämmer med kommunstyrelsens beslut. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

25 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Kommunstyrelsen Ks 8 (forts.) Dnr 2018/00426 Behandling på sammanträdet Johan Lundberg(V) begär att få lämna en protokollsanteckning, vilket godkänns av ordföranden Johan Abrahamsson (M) Ordförande Johan Abrahamsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Dnr 2018/00426 Underlag för beslut Protokollsutdrag Ksau 418/18 Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson , Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin Tjänsteskrivelse upprättad av utredare Elizabeth Lindholm Hahne, , ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin from Förslag till ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin from Insatser i ordinärt boende en verksamhet i utveckling, Kommunfullmäktige Expedierats till: (Socialnämnden) (Utredare Elizabeth Lindholm Hahne) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 3 Kommunstyrelsen Bilaga 1 Protokollsanteckning 8 Med anledning av ärende Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin. Vänsterpartiet yrkande på återremiss i socialnämnden men yrkandet avslogs. Vi vill med denna protokollsanteckning förklara varför vi inte kan ställa oss bakom förslaget till nya taxor, så som de nu utformats. Det finns delar i förslaget som innebär att vissa brukare kan komma at få en avgiftshöjning som inte är acceptabel. Det gäller t ex inom den grupp som idag har hemsjukvård där vissa individer kan få en höjning med över 1300 kr/månad. Vi menar att taxorna bör omarbetas så att den här typen av effekter inte uppstår. Vänsterpartiet har förståelse för att en höjning av taxor kan vara aktuellt. Den totala summa som en taxeomläggning ska inbringa bör dock minskas och konstrueras så att inte enskilda brukare får orimliga höjningar. Vänsterpartiet är väl införstådda med den ekonomiska situation och de utmaningar socialnämnden har att förhålla sig till. Det har vi också tagit höjd för i vårt budgetförslag för år 2019 som bland annat utfår från en skattehöjning Marie Engström Rosengren Johan Lundberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

27 Datum: Dnr: KS 2018/00426 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin Kommunchefens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta föreslagen ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin. Den nya taxekonstruktionen ska gälla från och med Bakgrund Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har skapats höga krav på effektivitet och rationaliseringar inom offentlig verksamhet. Lagändringar och förändrade förutsättningar ökar kostnaderna i kommunerna. Socialnämndens verksamheter har genom åren vidtagit omfattande åtgärder för att minska kostnader och möjligheterna till ytterligare omfattande neddragningar är små. Inför budgetåret 2018 fick socialnämnden en utökad budgetram med tkr varav tkr motsvarade det ökade PO-pålägget. Socialnämndens detaljbudget för 2018 visade på ett underskott med tkr. Socialnämnden behövde därför vidta åtgärder motsvarande tkr. Socialnämnden beslutade om en åtgärdsplan som innehöll 19 olika åtgärder vilka motsvarade en besparing på tkr. Denna besparing redovisas i budget och prognosen som budgetjustering. De åtgärder som socialnämnden beslutade i december 2017 är inte tillräckliga för att nå en budget i balans. Det krävs mer omfattande åtgärder. Ett av förslagen på åtgärder för att nå en budget i balans är att höja avgifterna för serviceinsatser. Socialnämnden har därför i beslut föreslagit att fullmäktige ska anta en ny taxa gällande avgifter insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin. Den nya taxan ska gälla från

28 Sida 2(2) Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson , Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin Protokollsutdrag Sn 151/18 Tjänsteskrivelse upprättad av utredare Elizabeth Lindholm Hahne, , ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin from Förslag till ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin from Insatser i ordinärt boende en verksamhet i utveckling, Kristofer Svensson kommunchef Expedieras till: "[Skriv text här]"

29

30

31

32 Förslag till ändring av taxekonstruktion gällande avgifter Bakgrund Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har skapats höga krav på effektivitet och rationaliseringar inom offentlig verksamhet. Lagändringar och förändrade förutsättningar ökar kostnaderna i kommunerna. Socialnämndens verksamheter har genom åren vidtagit omfattande åtgärder för att minska kostnader och möjligheterna till ytterligare omfattande neddragningar är små. Inför budget 2018 Inför budgetåret 2018 fick socialnämnden en utökad budgetram med tkr varav tkr motsvarade det ökade PO-pålägget. Socialnämndens detaljbudget för 2018 visade på ett underskott med tkr. Socialnämnden behövde därför vidta åtgärder motsvarande tkr. Socialnämnden beslutade om en åtgärdsplan som innehöll 19 olika åtgärder vilka motsvarade en besparing på tkr. Denna besparing redovisas i budget och prognosen som budgetjustering. De åtgärder som socialnämnden beslutade i december 2017 är inte tillräckliga för att nå en budget i balans. Det krävs mer omfattande åtgärder. Ett av förslagen på åtgärder för en budget i balans som redovisades för socialnämnden i juni är att höja avgifterna för serviceinsatser. Förslag till ändring Höj avgifterna för serviceinsatser (städ och tvätt). Detta har en dämpande effekt på efterfrågan av sådana insatser som människor ofta kan tillgodose på annat sätt, ibland både till ett lägre pris och med större påverkansmöjlighet för den enskilde. Denna åtgärd kräver vissa förändringar i nuvarande taxekonstruktion. Förändringen är dock helt i linje med lagstiftarens intentioner vid införandet av maxtaxan och som innebär att personer med stora vård- och omsorgsbehov inte ska belastas med ojämlikt höga kostnader i jämförelse med de som har mindre omfattande behov av vård och omsorg. Avgiften för inköp föreslås inte förändras trots att den kan anses vara en serviceinsats. Orsaken är att det inte finns några alternativ på den privata marknaden i Mariestad där kan den enskilde kan få sitt behov av inköp tillgodosett. Likställ avgiften för hemsjukvård med avgiften för hemvård/boendestöd i nivåer beroende på antal besök per vecka. Den föreslagna taxekonstruktionen innebär att personer som har insatser i ordinärt

33 boende och personer som bor i särskilt boende behandlas lika, något som också är i linje med lagstiftarens intentioner. Nuvarande taxekonstruktion Nuvarande taxekonstruktion innebär att alla insatser inom hemvård/boendestöd genererar en avgift och det är antalet besök per vecka som avgör i vilken av de tre nivåerna man hamnar. Avgiftsbeloppen nedan är anpassade utifrån prisbasbeloppet för Nivå Insats Avgift 1 Matdistribution/larm/trygghetslarm Högst 400 kr/mån 2 Hemsjukvård (hälso- och sjukvårdsinsats) Högst 697 kr/mån 3 Hemvård/boendestöd med besök 1 gång i veckan Högst 1315 kr/mån eller mera sällan 4 Hemvård/boendestöd med fler besök än 1 gång i Högst 1860 kr/mån. veckan men högst 5 gånger i veckan. 5 Hemvård/boendestöd med fler än 5 besök i veckan Högst 2088 kr/mån Förslag till ny taxekonstruktion from Den föreslagna taxekonstruktionen innebär att antalet nivåer minskas från fem till tre och att avgiften för hemsjukvården inkluderas i nivåerna, både avseende frekvens och belopp. Intervallen för antal besök i de olika nivåerna anpassas till de mest förekommande behoven. Matdistribution, larm, städning och tvätt separeras från nivåer och genererar avgift var för sig. Avgiftsbeloppen nedan är anpassade utifrån prisbasbeloppet för Nivå Insats Avgift Larm/mat Matdistribution/larm/trygghetslarm Högst 400 kr/mån Service Städning Högst 500 kr/mån Service Tvätt Högst 500 kr/mån 1 Hemvård/boendestöd/hemsjukvård (ej städ och tvätt) Högst 1088 kr/mån med besök 2 gånger i veckan eller mera sällan 2 Hemvård/boendestöd/hemsjukvård (ej städ och tvätt) Högst 1588 kr/mån. med besök 3 gånger i veckan men högst 7 gånger i veckan. 3 Hemvård/boendestöd/hemsjukvård med fler än 7 Högst 2088 kr/mån besök i veckan Självkostnad per timme 2018: 281 kronor

34 Effekter av föreslagen taxekonstruktion Sammanlagt beräknas intäkterna öka med ca kronor per år. Det är svårt att bedöma vilken effekt förslaget om att minska antalet nivåer kommer att få då vi samtidigt förändrar frekvenser för besök och belopp per nivå. En detaljerad konsekvensanalys har genomförts på 10 % av brukarunderlaget. Resultatet presenteras nedan. Avgiftsbeloppen nedan är anpassade utifrån prisbasbeloppet för Analys av 10 % (20 personer) som betalar avgift i nivå 2 för hemsjukvård = 697 kronor per månad - Fem personer får betala avgift i nivå 1 = kronor per månad. - Fem personer får betala avgift i nivå 2 = kronor per månad. - Åtta personer får betala avgift i nivå 3 = kronor per månad. - Två personer får betala avgift för kommunens självkostnad per timme = 281 kronor per månad då de har insatser som är begränsade till max en timme per månad. Om man antar att konsekvensanalysen på 10 % av brukarna går att överföra på hela gruppen (193 personer) som idag betalar avgift i nivå 2 för hemsjukvård skulle intäkterna öka med cirka kronor per år vid föreslagen ändring av taxekonstruktion. I september 2018 är det sammanlagt 193 personer som hamnar i nivå 2 och betalar maximalt 683 kronor per månad (697 kr/månad för 2019) för hemsjukvård och i förekommande fall även för trygghetslarm och/eller matdistribution. 123 personer har endast hemsjukvård, 63 personer har hemsjukvård och trygghetslarm, sex personer har hemsjukvård, trygghetslarm och matdistribution, en person har hemsjukvård och matdistribution. De 71 personer som redan idag har ett avgiftsutrymme som understiger avgiften för hemsjukvård på 683 kronor per månad (697 kr/månad för 2019) kommer inte att påverkas av den föreslagna avgiftsändringen. Inga ökade intäkter. Analys av 10 % (nio personer) som betalar avgift i nivå 3 = kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 1 = kronor per månad - Två personer får betala avgift i nivå 1 + städning = kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 1 + tvätt = kronor per månad - Två personer får betala avgift för larm och städning = 900 kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 2 + städning = kronor per månad - Två personer får betala avgift i nivå 3 på grund av HSL-insatser = kronor per månad Analys av 10 % (11 personer) som betalar avgift i nivå 4 = kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 1 + städning = kronor per månad - En person få betala avgift i nivå 1 + städning och tvätt = kronor per månad - Två personer får betala avgift i nivå 2 = kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 2 + städning och tvätt = kronor per månad - Sex personer får betala avgift i nivå 3 (tre personer på grund av HSL-insatser) = kronor per månad

35 Om man antar att konsekvensanalysen på 10 % av brukarna går att överföra på hela gruppen (86 personer) som idag betalar avgift i nivå 3 och på hela gruppen (113 personer) som idag betalar avgift i nivå 4 skulle intäkterna öka med cirka kronor per år vid föreslagen ändring av taxekonstruktionen. Sammanlagt beräknas alltså intäkterna öka med ca = kronor per år med föreslagen taxekonstruktion.

36 Insatser i ordinärt boende - en verksamhet i utveckling 1

37 Innehållsförteckning Insatser i ordinärt boende - en verksamhet i utveckling... 1 Inledning Riktlinjer för biståndsbedömning Bakgrund Inför budget Förslag till ändring Omfattning ledsagning Kostnader ledsagning Nuvarande riktlinje Förslag till ny riktlinje Ersättningssystem hemtjänst/hemsjukvård Bakgrund Omvärldsbevakning... 9 Lunds kommun Projektets genomförande - övergripande Projektets genomförande i Lund Ersättningssystemet och premie Förvaltningsövergripande Verksamhetssystem Myndighetsfunktionen Hemtjänsten Brukare Styrkor och framgångsfaktorer i genomförandet Ersättningssystem i Mariestads kommun Förslag till införande Beskrivning av ersättningssystemet i Lunds kommun Reviderat ersättningssystem, fasta ersättningar Underlag för ersättning avseende hemtjänstinsatser

38 Underlag för ersättning för hemsjukvårdsinsatser Utbetalning av ersättning Påbörjad/avslutad insats och frånvaro Retroaktiv ersättning, hemtjänstinsatser och hemsjukvårdsinsatser Beslut om ersättning Finansiering Avgifter för brukare Bemanningsekonomi Bakgrund Heltidsresan Förstudie om verksamheternas behov av systemstöd Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter Bakgrund Inför budget Förslag till ändring Nuvarande taxekonstruktion Förslag till ny taxekonstruktion from Effekter av föreslagen taxekonstruktion

39 Inledning Inledande ord från Sektorchefen Socialnämnden beslutade om en åtgärdsplan som innehöll 19 olika åtgärder vilka motsvarade en besparing på tkr. Denna besparing redovisas i budget och prognosen som budgetjustering. De åtgärder som socialnämnden beslutade i december 2017 är inte tillräckliga för att nå en budget i balans. Det krävs mer omfattande åtgärder. Fyra av förslagen på åtgärder för en budget i balans som redovisades för socialnämnden i juni berör det samlade utvecklingsarbetet för insatser i ordinärt boende. I detta dokument presenteras dessa åtgärder kopplat till konkreta förslag på nödvändig utveckling. Jag bedömer alla delar i denna verksamhetsutveckling som absolut nödvändiga för att skapa förutsättningar för budget i balans och handlingsutrymme inom socialnämndens verksamheter. Mariestad den 24 oktober 2018 Lotta Hjoberg Chef sektor stöd och omsorg 4

40 1. Riktlinjer för biståndsbedömning 1.1 Bakgrund Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har skapats höga krav på effektivitet och rationaliseringar inom offentlig verksamhet. Lagändringar och förändrade förutsättningar ökar kostnaderna i kommunerna. Socialnämndens verksamheter har genom åren vidtagit omfattande åtgärder för att minska kostnader och möjligheterna till ytterligare omfattande neddragningar är små. 1.2 Inför budget 2018 Inför budgetåret 2018 fick socialnämnden en utökad budgetram med tkr varav tkr motsvarade det ökade PO-pålägget. Socialnämndens detaljbudget för 2018 visade på ett underskott med tkr. Socialnämnden behövde därför vidta åtgärder motsvarande tkr. Socialnämnden beslutade om en åtgärdsplan som innehöll 19 olika åtgärder vilka motsvarade en besparing på tkr. Denna besparing redovisas i budget och prognosen som budgetjustering. De åtgärder som socialnämnden beslutade i december 2017 är inte tillräckliga för att nå en budget i balans. Det krävs mer omfattande åtgärder. Ett av förslagen på åtgärder för en budget i balans som redovisades för socialnämnden i juni är att revidera riktlinjerna för ledsagning till och från vårdinrättning. Nuvarande riktlinje för ledsagning har gällt sedan den senaste revideringen beslutades av socialnämnden Förslag till ändring Pröva varje ansökan om ledsagning till och från vårdinrättning mot den enskildes rätt till sjukresa. I normalfallet avslås ansökan om ledsagning till och från vårdinrättningen med motiveringen att behovet kan tillgodoses med sjukresa. Den enskilde ska erbjudas hjälp med att boka sjukresa. Ansvaret för att se till att personer som på grund av funktionsnedsättning 5

41 har särskilda behov vid transport från hemmet till vårdinrättning åligger landstinget via sjukresor. Kommunens personal inom hemvården ska inte användas som ett led i informationsöverföringen mellan huvudmännen vid den enskildes besök på vårdinrättningar. Denna information ska överföras på de sätt som finns avtalade mellan huvudmännen, i de system som är upprättade och avsedda för detta. Kommunens personal ska inte heller användas som tolkar eller förmedlare av information till och från den enskilde. I de fall den enskilde behöver hjälp med detta ska anhörig, närstående, god man eller förvaltare anlitas. 1.4 Omfattning ledsagning Period Beställd och planerad tid Utförd tid Totalt i oktober timmar 193 timmar Totalt i maj timmar 236 timmar 1.5 Kostnader ledsagning Kostnaden för ledsagning per utförd timme är 281 kronor. Till denna kostnad ska läggas kostnad för biståndsbedömning och beställning av utföraren. Även om den utförda tiden för ledsagning understiger den beställda och planerade tiden kostar ledsagningen den tid som har planerats då kostnaden för den planerade personalen finns oavsett om ledsagningen avbokats med kort varsel eller inte kunnat utföras av annat skäl. Med den genomsnittliga omfattningen som ledsagning utförts i oktober 2017 samt maj 2018 skulle kostnaden per månad uppgå till ca kronor per månad motsvarande kronor på helår. 1.6 Nuvarande riktlinje Ledsagning beviljas som hjälp att ta sig till och från olika aktiviteter ex besök hos frisör, sjukvård eller anhörig. Ledsagning kan ske inom såväl som utanför Mariestads kommun men enbart inom Sverige. Insatsen kan beviljas för enstaka tillfälle eller för återkommande behov. 6

42 Insatsen beviljas inte om närstående kan utföra den eller om behovet kan tillgodoses via taxi, färdtjänst eller sjukresa. Vid bedömning av närståendes möjligheter måste hänsyn tas till deras möjlighet att kunna ta ledigt från arbete eller om man är bosatt på annan ort. Vid bedömning av ledsagning av barn ska en jämförelse ske med barn utan funktionshinder i samma ålder och deras förmåga att utan föräldrar ta sig till och från samt delta i olika aktiviteter. För barn som har behov av vuxenstöd vid olika aktiviteter skall en bedömning göras om behovet kan tillgodoses genom att förälder följer med. Även barn med funktionshinder måste dock ha möjlighet att delta i olika aktiviteter utan att föräldrar är med. 1.7 Förslag till ny riktlinje Ledsagning kan beviljas som hjälp att ta sig till och från olika aktiviteter ex besök hos frisör, sjukvård eller anhörig. Ledsagning kan ske inom såväl som utanför Mariestads kommun men enbart inom Sverige. Insatsen kan beviljas för enstaka tillfälle eller för återkommande behov. Varje ansökan om ledsagning till och från vårdinrättning samt till och från aktiviteter exempelvis besök hos frisör, fotvård och/eller anhörig prövas mot den enskildes rätt till sjukresa eller färdtjänst. Vid besök på vårdinrättning beviljas sjukresa av den vårdinrättning som ska besökas. Hjälp med av/påklädning kan den enskilde få av personalen på vårdinrättningen. Insatsen beviljas inte om närstående kan utföra den eller om behovet kan tillgodoses via taxi, färdtjänst. Vid bedömning av närståendes möjligheter måste hänsyn tas till deras möjlighet att kunna ta ledigt från arbete eller om man är bosatt på annan ort. I de fall den enskilde på grund av psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar inte kan ta sig till och från vårdinrättningen och/eller aktiviteten kan ledsagning beviljas som ett bistånd i undantagsfall. Vid avslag på ansökan om bistånd till ledsagning ska den enskilde alltid erbjudas hjälp med att boka sjukresa/färdtjänst. Vid beställning av sjukresa/färdtjänst ska information ges om att den enskilde ska hämtas inne och lämnas inne. Denna service ingår då i sjukresan/färdtjänstresan. Man måste alltså redan vid bokningen ange att man inte kan ta sig själv ut till bilen och att man skall följas in till mottagningen vise versa. 7

43 Vid resor med färdtjänst ingår allmän service såsom hjälp in och ut ur bilen, hjälp till och från porten, hjälp med säkerhetsbältet, hjälp med nödvändiga förflyttningshjälpmedel samt med att utfärda kvitto på erlagd egenavgift, utan resenärens begäran. Om resenären behöver särskild service t.ex. hämtas och lämnas inne, ska detta uppdrag vara inskrivet i kundtillståndet av färdtjänsthandläggaren. Vid bedömning av ledsagning av barn ska en jämförelse ske med barn utan funktionshinder i samma ålder och deras förmåga att utan föräldrar ta sig till och från samt delta i olika aktiviteter. För barn som har behov av vuxenstöd vid olika aktiviteter skall en bedömning göras om behovet kan tillgodoses genom att förälder följer med. Även barn med funktionshinder måste dock ha möjlighet att delta i olika aktiviteter utan att föräldrar är med. 8

44 2. Ersättningssystem hemtjänst/hemsjukvård 2.1 Bakgrund Mariestads kommun har en ersättningsmodell som normalt sett, baserat på snittet i riket, ger ett högre ersättningsbelopp per timme och har i linje med ersättningsmodellen valt att ha ett ersättningsbelopp som ligger nära snittet i riket för kommuner med samma ersättningsmodell. Ett nytt ersättningssystem med större incitament för effektivitet och måluppfyllelse behöver utredas. Det nya ersättningssystemet bör utformas så att det innebär ökad kontroll över behovsutveckling och volymutveckling från beslut och beställning till hög effektivitet och kvalitet i verkställighet och utförande hos den enskilde brukaren. Dagens effektivitetsmått på 70 % brukartid inom tätbebyggt område och 60 % på landsbygden har inte åstadkommit budget i balans för de kommunala utförarna av hemtjänst. Socialnämnden tillämpar sedan 2009 valfrihet inom hemtjänst/hemsjukvård enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Sedan valfrihetssystemet infördes 2009 har det endast funnits en godkänd utförare som nu är avslutad. 2.3 Omvärldsbevakning För att ta del av ersättningssystem i andra kommuner för denna verksamhet har en omvärldsbevakning genomförts. Det finns i grunden tre olika ersättningsmodeller i kommunernas valfrihetssystem. 1. Beviljad tid utföraren ersätts för den biståndsbedömda tiden utifrån aktuella beställningar 2. Utförd tid utföraren ersätts utifrån inrapporterad utförd tid (manuellt inrapporterad eller elektroniskt uppmätt) 3. Annan modell utföraren får ersättning för de tjänster eller nivåer som finns i beställningen 9

45 För att ge en bild av hur ersättningsbeloppen förhåller sig till de två första modellerna där utföraren ersätts per timme redovisas en sammanställning nedan. Tabellen visar ersättning per timme för omsorg i privat regi. Typ Antal Lägsta Högsta Medel kommuner Beviljad tid Utförd tid manuellt inrapporterad Utförd tid elektroniskt uppmätt Kommunerna tillämpar olika ersättningsbelopp beroende på modell där lägst ersättning ges för beviljad tid (snitt 387 kr/timme för 2017) och högst ersättning ges för elektroniskt uppmätt tid (snitt 418 kr/timme för 2017). Skövde kommun har valt att ersätta utförarna utifrån beviljad tid. Ersättningen för omsorg i privat regi är 432 kronor per timme i tätort. Skövde kommun har alltså både valt en ersättningsmodell som normalt sett, baserat på snittet i riket, ger ett lägre ersättningsbelopp per timme och samtidigt valt att ha ett ersättningsbelopp som är till och med är högre än snittet i riket för de kommuner som valt att ersätta för elektroniskt uppmätt utförd tid. Töreboda kommun har också valt att ersätta utförarna för beviljad tid. Deras ersättningsbelopp varierar från 393 kronor per timme upp till 516 kronor per timme, i genomsnitt 454,50 kronor per timme. Variationen beror på att de har olika belopp beroende på resväg från tätort till utförare samt att de har olika ersättningsbelopp beroende på antalet timmar för delegerade HSL-insatser. Falköping har i maj 2018 beslutat att ändra från ersättning för elektroniskt uppmätt tid till ersättning för beviljad tid (415 kr/timme i tätort och 515 kr/timme i landsbygd). I Mariestads kommun finns ingen privat utförare att välja, endast egen regi. I dagsläget finns det fem privata hemtjänstutförare utöver egen regi att välja mellan i Skövde kommun. I 10

46 Töreboda kommun har en privat utförare just blivit godkänd (april 2018) att delta i valfrihetssystemet. Utredaren har varit i kontakt med Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att undersöka om och i så fall vilka kommuner som arbetar/har arbetat med att ska nya modeller för ersättning inom området. Under har VINNOVA finansierat projekt där syftet har varit att ta fram nya ersättningssystem som ska främja innovation inom vård och omsorg. Tre kommuner (Östersund, Lund och Sundsvall) ansökte om projektpengar och Östersund och Lund har slutfört projekten. Lunds kommun Lunds kommun har slutfört projektet och arbetar sedan 2016 utifrån den ersättningsmodell som togs fram i VINNOVA-projektet. Arbetet tog sin utgångspunkt i följande frågeställningar: - Kan ersättningssystem med premiering av måluppfyllelse skapa incitament att arbeta mot mål- och resultatinriktad vård och omsorg i hemmet? - Kan mål- och resultatinriktad hemtjänst minska tidtänket och jakten på timmar? Projektet har haft som målsättning att: - I verkligheten och på autentiska ärenden testa nya ersättningsmodeller - Etablera ersättningsmodellerna - Utveckla en process för förankring - Utarbeta kravspecifikation för IT-stöd - Lunds kommun år 2015 hade en folkmängd på nästan personer med en medelålder på 38,6 år. Andelen 65 år och äldre är 16,1 procent år 2015 och medelåldern för äldre personer i ordinärt boende med hemtjänst är 83,3 år. Vård- och omsorgsförvaltningen i Lunds kommun har ansvar för äldre personer med funktionsnedsättning, med undantag för socialpsykiatri. Vård- och omsorgsförvaltningens personal ger årligen vård och omsorg, stöd och service till cirka brukare/patienter och närstående och med en bruttoomslutning på miljoner kronor. Lunds kommun tillämpar valfrihetssystem inom hemtjänsten. 11

47 Socialstyrelsens modell IBIC - Individens behov i centrum - är grunden och utgångspunkten för framtidens ersättningssystem och har varit en av förutsättningarna för genomförandet av projektet. Implementeringen i Lunds kommun påbörjades år 2013, av dåvarande ÄBIC, då vård- och omsorgsförvaltningens ledningsgrupp tog beslut i februari år 2013 om att införa IBIC i hela verksamheten. I mars år 2015 började verksamheten arbeta skarpt med modellen. Lunds kommun har varit referenskommun till Socialstyrelsen i utvecklingen från ÄBIC till IBIC. Projektets genomförande - övergripande Lunds kommun har tillsammans med projektkommun Östersund haft regelbundna styrgruppsmöten. Referensgrupp med representanter från Socialstyrelsen och SKL har deltagit vid styrgruppsmöten. Projektet följdes av följeforskare från Leading Health Care. Tieto har varit samarbetspartner i framarbetandet av nytt verksamhetsstöd som stödjer Lunds kommuns ersättningssystem med en uppföljningsmodul för måluppfyllelseregistrering. Projektets genomförande i Lund Projektet har i Lunds kommun genomförts inom hemvårdsområdet Östra Torn/Linero som drivs i intern regi. Under år arbetade två biståndshandläggare med att under hösten år 2014 boka hembesök med brukare inom försöksverksamheten. Biståndshandläggarna gjorde behovsbedömning och formulering av individuella mål utifrån IBIC. Biståndshandläggarna dokumenterade behovsbedömningarna och målen i verksamhetssystemet LifeCare handläggare och skickade uppdragen till hemvården för verkställighet. Efter cirka sex månader genomfördes en uppföljning av brukarens situation, behov och mål genom ett gemensamt hembesök tillsammans med brukarens kontaktman från hemvården. Biståndshandläggaren registrerade måluppfyllelse som underlag till beräkning av premie. Under år träffade biståndshandläggarna 88 brukare och följde upp 58 av dem. Vid projektförlängning har en biståndshandläggare ansvarat för samtliga brukare inom hemvårdsdistriktet och fortsatte genomföra uppföljningar enligt gällande rutin på myndighetsfunktionen i samband med årlig uppföljning eller vid behov. 12

48 Måluppfyllelse har mätts i samband med: Årlig uppföljning av biståndsbeslut. Uppföljning efter hemgång från sjukhus- eller hemgång från sjukhus- eller korttidsvistelse. I samband med avslut av insatser. Vid förändringar i individens behov som leder till en förändring av målet. Sammantaget under projekttiden år har måluppfyllelsebedömningar genomförts 209 gånger och har omfattat 137 brukare. Ersättningssystemet och premie Lunds kommun har sedan år 2006 haft ett ersättningssystem för hemtjänsten som baseras på handläggarens beslut om insatser utifrån brukarens behov. De insatser som är beslutade för brukaren genererar behovstimmar, räknat på schablontider för respektive insats, som är utförarens ersättning. I en sådan resursfördelningsmodell finns ingen koppling till mål och resultat på individnivå utifrån måluppfyllelse. Utifrån projektets syfte har en modell för ersättningssystem med en premieringsdel kopplat till måluppfyllelse tagits fram, vilken har prövats under projekttiden. Ekonomer i projektet tog fram modellen för premieersättning som tillämpas på försöksområdet samt gjorde beräkningar och beslutsunderlag för ett reviderat ersättningssystem med premieersättning. Det framtida ersättningssystemet för hemtjänsten ser ut som följande: Grundersättning, som baseras på beslut om insatser (behovstimmar) och schablontider. Grundersättningen består av en rörlig ersättning för insatser och för fast ersättning för kommungemensamma uppdrag. Måluppfyllelse, baseras på en jämförelse mellan uppsatta mål och resultat vid uppföljningen av målen. Genom att använda Socialstyrelsens modell IBIC finns det möjligheter till att använda sig av en ersättning som tar hänsyn till individens behov och måluppfyllelse genom att införa en premie för uppfyllda mål på individnivå, kallad premieersättning. Premie utgår till hemvårdsenheten för mål som bedömts vara uppfyllda. Under projekttiden har det utgått 297 kr per uppfyllt mål. Måluppfyllelsen år uppgick till 83 procent uppfyllda mål och 77 procent för år

49 Den premieersättning som utbetalades under försöksverksamheten till Östra Torn/Linero för år 2015 uppgick till kronor och för år 2016 uppgick beloppet till kronor. Dessa medel har använts till utbildning. Resultat Förvaltningsövergripande Vård- och omsorgsnämnden i Lunds kommun tog utifrån de samlade erfarenheterna och resultaten den 14 december år 2016 beslut om nytt ersättningssystem och nytt insatsträd. Det nya ersättningssystemet och insatsträdet gäller från och med den 1 januari Verksamhetssystem Från och med den 16 januari 2017 sker dokumentation av utredningar enligt socialtjänstlagen i Lifecare Handläggare i vilken även registrering av måluppfyllelse i uppföljningsmodul genomförs. Myndighetsfunktionen Att arbeta målinriktat utifrån Socialstyrelsens modell IBIC har medfört att modellen ger handläggarna en tydlig och strukturerad handläggningsprocess. Sedan tidigare har biståndshandläggarna arbetat systematiskt med uppföljningar och följer upp varje individs beslut en gång årligen. En skillnad mot tidigare är att biståndshandläggarna sedan införandet av IBIC hinner skriva sina beslutsunderlag. Modellen ger beställare och utförare ett gemensamt språk. Med ett gemensamt språk blir även behovsbedömningar och beslutsunderlag mer jämförbara och likvärdiga vilket ökar rättssäkerheten för den enskilde. Modellen tydliggör även uppföljningsprocessen och roller och ansvar. Hemtjänsten I försöksverksamheten genomfördes tidigt i projektet en omorganisering som medförde att personalgruppen delades in i mindre grupper. För att kunna arbeta målinriktat kunde man inte fortsätta med stora personalgrupper där det kunde ta en månad innan personalen träffade samma brukare igen. Enhetschefen arbetade med att förstärka rollen som kontaktman, ökade 14

50 ansvaret och påverkansmöjligheten som personalen hade över planeringen av genomförandet. Att ha olika roller för olika personal och att arbeta med att hitta rätt kontaktman till rätt brukare var också viktiga faktorer i planeringen av arbetet. Omorganisationen till smågrupper har bland annat inneburit att teamsamverkan ökat i gruppen och med legitimerad personal. Med tydliga beställningar och tydliga mål som utgångspunkt arbetar hemvårdspersonalen med målinriktade arbetssätt för att tillsammans komma på lösningar och idéer för att uppnå brukarens mål. Med målet i sikte har tidtänket minskat och ifrågasättandet av biståndshandläggarens beställning finns inte längre. Vid minskade behov eller uppfyllda mål sker en ökad återkoppling mellan hemtjänsten och biståndshandläggaren. Personalen upplever att de får större användning av sin kompetens och trivs med ökat ansvar och påverkansmöjlighet. Sjukfrånvaron i personalgruppen har under projekttiden minskat från 17,4 procent till 11,5 procent. Enhetschefen har haft ärendehandledning med smågrupperna. Smågrupperna har senare i projektet i större utsträckning haft möten på egen hand för att diskutera arbetssätt, bemötande och hur det fungerar i enskilda ärenden. Tydligare mål och uppföljning gör att vårt arbete blir synligare och vi får kvitto på att vi når målen. /Samordnare Med delaktighet och större eget ansvar har frisknärvaron ökat. /Enhetschef Det viktigaste är kontinuiteten som sparar både tid och då även pengar./undersköterska Det var mer med tider innan. Då var det att du skulle vara en timme här, en kvart här och en kvart där. Nu tryggare i att skjuta i mitt schema och man tittar inte på klockan. /Undersköterska Det med smågrupper är väldigt bra. Det är smågrupperna som gör att vi kan hålla kontinuiteten även om det ökar mycket i mängd av brukare. /Undersköterska Brukare För brukarna är en förändring ökad kontinuitet som är en följd av omorganisationen till smågrupper och att varje brukare har en kontaktman. Med kontaktmannaskap och 15

51 smågrupper är målbilden att brukaren inte ska behöva träffa fler personal än två under dagtid och två under kvällstid. Förändringen har medfört att brukarna upplever att det vanligen är samma personal som kommer. När det ibland kommer vikarier eller ny personal vet de vad de ska göra. Andelen brukare med namngiven personalkontakt har under projekttiden ökat från 56 procent till 90 procent. Trevliga medhjälpare. De får mig att höja mitt självförtroende. /Brukare Låter mig göra det jag kan. De finns där men de märks nästan inte. Om jag behöver hjälp så hjälper de mig./brukare Känner igen den personal som kommer och de är inte så många olika som kommer. Jag har min kontaktman som är här mest. /Brukare Det har blivit helt annorlunda när de gjorde om grupperna. Det är bra. De stöttar och går in för varandra. /Brukare Styrkor och framgångsfaktorer i genomförandet Fokus på individens behov, mål och uppdraget och inte ersättningssystem i första hand. Implementering av Socialstyrelsens modell IBIC - Individens behov i centrum. Ledarskap och styrning med beslutsamhet och drivande i processen att implementera IBIC. Implementering av IBIC är ett gemensamt projekt för hela förvaltningen - myndighet och utförare har varit med på alla nivåer. Systematiskt uppföljningsarbete. Att ha systematik och struktur i grunden - ordning och reda. Tydlig målbild. Chefskap och styrning för att tydliggöra för medarbetare vad som ska prioriteras. Tro och övertygelse på de förändringar som påbörjats kommer bli bra i slutändan. 16

52 Uthållighet, tålamod och mod. Fokus på individens behov, mål och uppdraget och inte ersättningssystem i första hand. Tydliggörande av roller och ansvar är möjliggörare för att fokusera på sitt uppdrag och att göra det som är menat att göras. Att hålla i grundplaneringen trots eventuella motgångar som budget, sjukfrånvaro, behovsökning och antal brukare. Vi jobbar alla mot samma mål./enhetschef Fördelarna just nu är inte IBIC utan det är smågrupperna. Det kanske inte hade varit möjligt om vi inte hade börjat med IBIC. Projektet har bidragit till det som vi önskat tidigare. Allting är så mycket mer strukturerat nu än vad det var för två år sen, uppdelning - vet vem man ska gå till, det gör så mycket. Vi diskuterade i smågrupperna för två veckor sen och då var det någon som sa att när jag går till dessa brukare som jag känner så sparar vi in tiden på det sättet, för vi känner dem. Jag vet vad jag ska göra och vad de klarar - det är så vi klarar det./samordnare 2.4 Ersättningssystem i Mariestads kommun Nuvarande ersättningssystem bygger på att utförarna registrerar eller loggar all utförd tid hos eller för brukaren. Ett effektivitetsmått på 70 % brukartid inom tätbebyggt område och 60 % på landsbygden finns med har inte uppnåtts och har heller inte åstadkommit budget i balans för de kommunala utförarna av hemtjänst. Sedan hösten 2017 och i skarpt införande 2018 arbetar även Mariestads kommun med behovs- och biståndsbedömning samt genomförande enligt IBIC. Mariestads kommun har samma leverantör av verksamhetssystem som Lund och en övergång till Lifecare pågår i Mariestads kommun. Ett pilotområde testar Lifecare under våren 2018 och planen är att alla beställare och utförare ska övergå till Lifecare och IBIC under

53 2.5 Förslag till införande 1. Testa ersättningssystem enligt Lunds kommuns modell i pilotområdet för Lifecare och IBIC i Mariestads kommun under sista kvartalet 2018 (oktober-december). 2. Parallellt med ovanstående test fortsätter övriga utförare att arbeta utifrån nuvarande ersättningssystem. 3. Inför ersättningssystem enligt Lunds modell under Utvärdera nytt ersättningssystem i september Gör ett uppehåll under 2019 från tillämpning av valfrihetssystem enligt lag om valfrihetssystem, LOV, för hemtjänst/hemsjukvård. 2.6 Beskrivning av ersättningssystemet i Lunds kommun Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna av IBIC- metoden inklusive premieersättning som prövats i hemvårdsområden Östra Torn/Linero är förslaget att ett reviderat ersättningssystemet för hemtjänsten och med start från 1 januari Det reviderade ersättningssystemet innebär att nuvarande uppdelning av service- och omvårdnadsinsatser ersätts av insatser enligt ICF:s klassifikation, bilaga 1. Det reviderade ersättningssystemet har 29 nivåer med samma indelning i intervaller enligt den nuvarande ersättningsmodellen för omvårdnadsnivåer. Externa utförare, som endast utför serviceinsatser idag, ska i det reviderade ersättningssystemet kunna fortsätta med motsvarande insatser. Premieersättning införs med ersättning för måluppfyllelse och erhålls för målen som är uppfyllda enligt den målsättning som är individuellt bedömd för brukaren. För uppfyllda mål utgår ersättning, för delvis eller ej uppfyllda mål utgår ingen ersättning. Ersättning beräknas på antalet uppfyllda mål under en månad gånger ett fastställt belopp/uppfyllt mål. Ersättningen är 300 kr för uppfyllda mål och ersättningen utgår månadsvis till utföraren. 18

54 Ersättningen som avser tillägget för brukare yngre än 65 år med hela kommunen som uppdragsområde är som princip oförändrad i förhållande till nuvarande ersättningssystem. Ersättningar för momskompensation till externa utförare är som princip oförändrade i förhållande till nuvarande ersättningssystem. Ersättningar för avlösning enligt SoL är oförändrade i förhållande till nuvarande ersättningssystem. Ersättningar för trygghetslarm är oförändrade i förhållande till nuvarande ersättningssystem. Ersättningar för hemsjukvårdsinsatser är oförändrade i förhållande till nuvarande ersättningssystem. Reviderat ersättningssystem, fasta ersättningar Fasta ersättningar är oförändrade i det förslaget till reviderat ersättningssystem. Underlag för ersättning avseende hemtjänstinsatser Under månaden gör myndighetsfunktionen löpande beställningar som avser beslut om insatser som skall utföras (nya, omprövningar och/eller ärenden som avslutas). Aktuella hemtjänstinsatser skall vara verkställda senast den siste varje månad. Underlag för ersättning för hemsjukvårdsinsatser Utföraren rapporterar löpande i Procapita vilka insatser som görs och vem (personalkategori) som har utfört insatserna. Senast den 1:a i månaden efter, skall samtliga insatser vara rapporterade som avser den senaste månaden. Utbetalning av ersättning Från verksamhetssystemet, Procapita, hämtas underlag för utbetalning av ersättning till intern regi och underlag för fakturering från extern regi. Av underlaget framgår den rörliga ersättningen för utförda uppdrag och premieersättningen för måluppfyllelse. Ersättningen betalas ut månadsvis i efterskott. 19

55 Påbörjad/avslutad insats och frånvaro Ersättning utgår när insatsen är verkställd i Procapita. Första ersättningstillfället är när insatsen påbörjas (datum) och sista ersättningstillfället är när insatsen upphör/avslutas (datum). Retroaktiv ersättning, hemtjänstinsatser och hemsjukvårdsinsatser Avstämningen ska genomföras per den siste i månaden och därmed är underlaget godkänt. Det utgår inga retroaktiva ersättningar. Beslut om ersättning Det är vård- och omsorgsnämnden som i internbudgeten inför varje verksamhetsår fastställer den rörliga ersättningen och premieersättningen. Under löpande verksamhetsår kan kommunfullmäktige besluta om reviderade ramar (ökning/minskning) som i sin tur påverkar ersättningsnivåerna. En förändring av ersättningsnivåerna under verksamhetsåret fastställs av vård- och omsorgsnämnden. Finansiering Införande av det reviderade ersättningssystemet görs inom ramen för den befintliga ramen för hemvård. Från summan av den rörliga ersättningen (budget 2017) avsätts ett belopp som avser premieersättningen. För 2017 är beloppet 2 272,0 tkr baserat på erfarenheten från ersättningen för måluppfyllelse till Östra Torn/Linero under 2015 och Beloppet kan omprövas inför 2018 beroende på utfallet för Avgifter för brukare Det reviderade ersättningssystemet bedöms inte påverka brukarnas avgifter mer än i undantagsfall. Med undantagsfall avses då en brukare idag är precis på gränsen av en nivå (finns fyra nivåer i avgiftssystemet) kan den brukarens avgift bli lägre eller högre. 20

56 3. Bemanningsekonomi 3.1 Bakgrund Arbetet med att bemanna verksamheten efter ett växlande behov går hand i hand med strävan efter att fler ska arbeta heltid. Ett intensifierat arbete med att bemanna rätt pågår parallellt med heltidsresan. Idag organiseras hemtjänsten i fem olika områden. Det finns anledning att se över på vilka sätt det är möjligt att organisera planering, schemaläggning och bemanning för att tillgodose behovet i verksamheten. Idag finns små möjligheter till förflyttningar mellan de olika enheterna vilket gör att arbetsbelastningen blir ojämn. 3.2 Heltidsresan Fackförbundet Kommunal och Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetar tillsammans i ett femårigt projekt för att fler ska arbeta heltid inom skola och omsorg. Kommunal och SKL har skrivit ett kollektivavtal vilket innebär att alla kommuner och medarbetare inom Kommunals avtalsområden är med på resan. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid är det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare ska arbeta heltid i högre utsträckning än i dag. Heltidsarbete ökar det ekonomiska oberoendet och gör att fler klarar sin egen försörjning. När fler arbetar heltid uppstår dessutom positiva effekter för yrkenas attraktivitet, framtida kompetensförsörjning och jämställdhet. I Mariestads kommun arbetade 60,3 procent av alla anställda heltid under För avdelning vård och omsorg är samma siffra 27,3 procent heltidsarbetande. Målet är att vi 2021 ska vara 80 procent heltidsarbetande i kommunen och 75 procent inom vård och omsorg. Alla kommuner som ingår i heltidsresan tar fram en plan som beskriver hur arbetet ska gå till i just deras kommun. Planen har tagits fram i samarbete mellan Mariestad kommuns utsedda projektledare och Kommunals lokala styrelse. Därefter har 21

57 planen antagits av kommunstyrelsen. Chefer i organisationen har fått ta del av planen. 3.3 Förstudie om verksamheternas behov av systemstöd I den av kommunstyrelsen antagna heltidsplanen för Mariestads kommun är ett av målen att ett nytt, verksamhetsövergripande förhållningssätt till schemaläggning kommer att arbetas fram. En förstudie inom ramen för heltidsresan genomförs under hösten 2018 för att ta reda på verksamhetens behov av systemstöd för planering, bemanning och schemaläggning. 22

58 4. Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter 4.1 Bakgrund Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har skapats höga krav på effektivitet och rationaliseringar inom offentlig verksamhet. Lagändringar och förändrade förutsättningar ökar kostnaderna i kommunerna. Socialnämndens verksamheter har genom åren vidtagit omfattande åtgärder för att minska kostnader och möjligheterna till ytterligare omfattande neddragningar är små. 4.2 Inför budget 2018 Inför budgetåret 2018 fick socialnämnden en utökad budgetram med tkr varav tkr motsvarade det ökade PO-pålägget. Socialnämndens detaljbudget för 2018 visade på ett underskott med tkr. Socialnämnden behövde därför vidta åtgärder motsvarande tkr. Socialnämnden beslutade om en åtgärdsplan som innehöll 19 olika åtgärder vilka motsvarade en besparing på tkr. Denna besparing redovisas i budget och prognosen som budgetjustering. De åtgärder som socialnämnden beslutade i december 2017 är inte tillräckliga för att nå en budget i balans. Det krävs mer omfattande åtgärder. Ett av förslagen på åtgärder för en budget i balans som redovisades för socialnämnden i juni är att höja avgifterna för serviceinsatser. 4.3 Förslag till ändring Höj avgifterna för serviceinsatser (städ och tvätt). Detta har en dämpande effekt på efterfrågan av sådana insatser som människor ofta kan tillgodose på annat sätt, ibland både till ett lägre pris och med större påverkansmöjlighet för den enskilde. Denna åtgärd kräver vissa förändringar i nuvarande taxekonstruktion. Förändringen är dock helt i linje med lagstiftarens intentioner vid införandet av maxtaxan och som innebär att personer med stora vård- och omsorgsbehov inte ska belastas med ojämlikt höga kostnader i jämförelse med de som har mindre omfattande behov av vård och omsorg. 23

59 Avgiften för inköp föreslås inte förändras trots att den kan anses vara en serviceinsats. Orsaken är att det inte finns några alternativ på den privata marknaden i Mariestad där kan den enskilde kan få sitt behov av inköp tillgodosett. Likställ avgiften för hemsjukvård med avgiften för hemvård/boendestöd i nivåer beroende på antal besök per vecka. Den föreslagna taxekonstruktionen innebär att personer som har insatser i ordinärt boende och personer som bor i särskilt boende behandlas lika, något som också är i linje med lagstiftarens intentioner. 4.4 Nuvarande taxekonstruktion Nuvarande taxekonstruktion innebär att alla insatser inom hemvård/boendestöd genererar en avgift och det är antalet besök per vecka som avgör i vilken av de tre nivåerna man hamnar. Avgiftsbeloppen nedan är anpassade utifrån prisbasbeloppet för Nivå Insats Avgift 1 Matdistribution/larm/trygghetslarm Högst 400 kr/mån 2 Hemsjukvård (hälso- och sjukvårdsinsats) Högst 697 kr/mån 3 Hemvård/boendestöd med besök 1 gång i veckan Högst 1315 kr/mån eller mera sällan 4 Hemvård/boendestöd med fler besök än 1 gång i Högst 1860 kr/mån. veckan men högst 5 gånger i veckan. 5 Hemvård/boendestöd med fler än 5 besök i veckan Högst 2088 kr/mån 4.5 Förslag till ny taxekonstruktion from Den föreslagna taxekonstruktionen innebär att antalet nivåer minskas från fem till tre och att avgiften för hemsjukvården inkluderas i nivåerna, både avseende frekvens och belopp. Intervallen för antal besök i de olika nivåerna anpassas till de mest förekommande behoven. Matdistribution, larm, städning och tvätt separeras från nivåer och genererar avgift var för sig. 24

60 Avgiftsbeloppen nedan är anpassade utifrån prisbasbeloppet för Nivå Insats Avgift Larm/mat Matdistribution/larm/trygghetslarm Högst 400 kr/mån Service Städning Högst 500 kr/mån Service Tvätt Högst 500 kr/mån 1 Hemvård/boendestöd/hemsjukvård (ej städ och Högst 1088 kr/mån tvätt) med besök 2 gånger i veckan eller mera sällan 2 Hemvård/boendestöd/hemsjukvård (ej städ och Högst 1588 kr/mån. tvätt) med besök 3 gånger i veckan men högst 7 gånger i veckan. 3 Hemvård/boendestöd/hemsjukvård med fler än 7 besök i veckan Högst 2088 kr/mån Självkostnad per timme 2018: 281 kronor 4.6 Effekter av föreslagen taxekonstruktion Sammanlagt beräknas intäkterna öka med ca kronor per år. Det är svårt att bedöma vilken effekt förslaget om att minska antalet nivåer kommer att få då vi samtidigt förändrar frekvenser för besök och belopp per nivå. En detaljerad konsekvensanalys har genomförts på 10 % av brukarunderlaget. Resultatet presenteras nedan. Avgiftsbeloppen nedan är anpassade utifrån prisbasbeloppet för Analys av 10 % (20 personer) som betalar avgift i nivå 2 för hemsjukvård = 697 kronor per månad - Fem personer får betala avgift i nivå 1 = kronor per månad. - Fem personer får betala avgift i nivå 2 = kronor per månad. - Åtta personer får betala avgift i nivå 3 = kronor per månad. - Två personer får betala avgift för kommunens självkostnad per timme = 281 kronor per månad då de har insatser som är begränsade till max en timme per månad. Om man antar att konsekvensanalysen på 10 % av brukarna går att överföra på hela gruppen (193 personer) som idag betalar avgift i nivå 2 för hemsjukvård skulle intäkterna öka med cirka kronor per år vid föreslagen ändring av taxekonstruktion. 25

61 I september 2018 är det sammanlagt 193 personer som hamnar i nivå 2 och betalar maximalt 683 kronor per månad (697 kr/månad för 2019) för hemsjukvård och i förekommande fall även för trygghetslarm och/eller matdistribution. 123 personer har endast hemsjukvård, 63 personer har hemsjukvård och trygghetslarm, sex personer har hemsjukvård, trygghetslarm och matdistribution, en person har hemsjukvård och matdistribution. De 71 personer som redan idag har ett avgiftsutrymme som understiger avgiften för hemsjukvård på 683 kronor per månad (697 kr/månad för 2019) kommer inte att påverkas av den föreslagna avgiftsändringen. Inga ökade intäkter. Analys av 10 % (nio personer) som betalar avgift i nivå 3 = kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 1 = kronor per månad - Två personer får betala avgift i nivå 1 + städning = kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 1 + tvätt = kronor per månad - Två personer får betala avgift för larm och städning = 900 kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 2 + städning = kronor per månad - Två personer får betala avgift i nivå 3 på grund av HSL-insatser = kronor per månad Analys av 10 % (11 personer) som betalar avgift i nivå 4 = kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 1 + städning = kronor per månad - En person få betala avgift i nivå 1 + städning och tvätt = kronor per månad - Två personer får betala avgift i nivå 2 = kronor per månad - En person får betala avgift i nivå 2 + städning och tvätt = kronor per månad - Sex personer får betala avgift i nivå 3 (tre personer på grund av HSL-insatser) = kronor per månad Om man antar att konsekvensanalysen på 10 % av brukarna går att överföra på hela gruppen (86 personer) som idag betalar avgift i nivå 3 och på hela gruppen (113 personer) som idag betalar avgift i nivå 4 skulle intäkterna öka med cirka kronor per år vid föreslagen ändring av taxekonstruktionen. Sammanlagt beräknas alltså intäkterna öka med ca = kronor per år med föreslagen taxekonstruktion. 26

62 Datum: Dnr: Sida: 27 (27)

63 Datum: Dnr: Sida: 1 (2) Ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin from Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om föreslagen ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälsooch sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin from Bakgrund Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har skapats höga krav på effektivitet och rationaliseringar inom offentlig verksamhet. Lagändringar och förändrade förutsättningar ökar kostnaderna i kommunerna. Socialnämndens verksamheter har genom åren vidtagit omfattande åtgärder för att minska kostnader och möjligheterna till ytterligare omfattande neddragningar är små. Inför budgetåret 2018 fick socialnämnden en utökad budgetram med tkr varav tkr motsvarade det ökade PO-pålägget. Socialnämndens detaljbudget för 2018 visade på ett underskott med tkr. Socialnämnden behövde därför vidta åtgärder motsvarande tkr. Socialnämnden beslutade om en åtgärdsplan som innehöll 19 olika åtgärder vilka motsvarade en besparing på tkr. Denna besparing redovisas i budget och prognosen som budgetjustering. De åtgärder som socialnämnden beslutade i december 2017 är inte tillräckliga för att nå en budget i balans. Det krävs mer omfattande åtgärder. Ett av förslagen på åtgärder för en budget i balans som redovisades för socialnämnden i juni är att höja avgifterna för serviceinsatser Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av utredare Elizabeth Lindholm Hahne, , ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen

64 Sida: 2 (2) och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin from Förslag till ändring av taxekonstruktion gällande avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inom vård och omsorg och socialpsykiatrin from Insatser i ordinärt boende en verksamhet i utveckling, Elizabeth Lindholm Hahne Utredare Lotta Hjoberg Chef för sektor stöd och omsorg Beslutet ska skickas till: Socialnämnden Chef för sektor stöd och omsorg Lotta Hjoberg Biståndschef Catharina Andersson Vård- och omsorgschef Britt Johansson Individ- och familjeomsorgschef Anette Karlsson

65 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 Kommunstyrelsen Ks 9 Dnr 2018/00431 Taxa för prövning och tillsyn enligt strålskyddslagen Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar upprättat förslag till revidering av Taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område med justeringen att sista punkten i 7 Anmälan om att befintlig verksamhet upphör utgår. Bakgrund Miljö- och energidepartementet utfärdade en ny strålskyddslag i april 2018 samt även en ny strålskyddsförordning i maj samma år. Verksamhet miljö- och byggnad har reviderat taxan för tillsyn inom strålskyddslagens område för att hänvisa till rätt lagrum (med anledning av de nya lagarna). Miljö- och byggnadsnämnden godkände revideringarna i taxan vid sitt sammanträde och beslutade att överlämna förslaget till reviderad taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område till fullmäktige för fastställande. Arbetsutskottets förslag Förslaget överensstämmer med kommunstyrelsens beslut. Behandling på sammanträdet Ordförande Johan Abrahamsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Underlag för beslut Protokollsutdrag Ksau 4/19 Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson , Revidering av taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område Protokollsutdrag Mbn 117/18 Förslag till reviderad Taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område Gällande Taxa enligt strålskyddslagen antagen av fullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

66 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 Kommunstyrelsen Ks 9 (forts.) Dnr 2018/00431 Kommunfullmäktige Expedierats till: (Miljö- och byggnadsnämnden, Anneli Bergqvist) (Miljö- och byggnadschef, Annika Kjellkvist) (Töreboda kommun) (Gullspångs kommun) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

67 Datum: Dnr: KS 2018/00431 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Revidering av taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område Kommunchefens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar upprättat förslag till revidering av Taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område. Bakgrund Miljö- och energidepartementet utfärdade en ny strålskyddslag i april 2018 samt även en ny strålskyddsförordning i maj samma år. Verksamhet miljö- och byggnad har reviderat taxan för tillsyn inom strålskyddslagens område för att hänvisa till rätt lagrum (med anledning av de nya lagarna). Miljö- och byggnadsnämnden godkände revideringarna i taxan vid sitt sammanträde och beslutade att överlämna förslaget till reviderad taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område till fullmäktige för fastställande. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson , Revidering av taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område Protokollsutdrag Mbn 117/18 Förslag till reviderad Taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område Gällande Taxa enligt strålskyddslagen antagen av fullmäktige Kristofer Svensson kommunchef

68 Expedieras till: "[Skriv text här]" Sida 2(2)

69

70 Taxa för tillsyn inom Strålskyddslagens område Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2019-xx-xx Töreboda 2019-xx-xx Gullspång 2019-xx-xx

71 Datum: Dnr: 2018MBN2492 Sida: 2 (4) Taxa för tillsyn inom Strålskyddslagens område Taxan är beslutad med stöd av 10 kap. 4 Strålskyddslag (2018:396) och 8 kap 14 Strålskyddsförordning (2018:506) med hänvisning till 8 kap. 2 punkt 3 Strålskyddsförordning (2018:506). Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Mariestads, Törebodas och Gullspångs kommuners kostnader för tillsyn enligt Strålskyddslag (2018:396), Strålskyddsförordning (2018:506) eller föreskrifter meddelade med stöd av den. 2 Av 8 kap 2 Strålskyddsförordningen framgår att den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska utöva tillsyn enligt Strålskyddslagen, Strålskyddsförordningen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av Strålskyddsförordningen när det gäller verksamheter med kosmetiska solarier radonhalten i bostäder och lokaler som allmänheten har tillgång till 3 Avgift enligt denna taxa tas ut för: Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan om att starta anmälningspliktig verksamhet Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan om att befintlig anmälningspliktig verksamhet ska flytta, ändras eller upphöra Handläggning och andra åtgärder vid övrig tillsyn 4 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: Tillsyn som sker med anledning av klagomål som visar sig vara obefogat och där verksamhetsutövaren samtidigt har uppfyllt kravet på egenkontroll enligt 3 kap 10 och 7 kap 7 Strålskyddslagen. Handläggning som sker med anledning av att Miljö- och byggnadsnämndens beslut enligt Strålskyddslagen eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av Strålskyddslagen, överklagas.

72 Sida: 3 (4) 5 Enligt 8 kap 4 Strålskyddslagen ska den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd, på begäran av tillsynsmyndigheten ge myndigheten de upplysningar eller de handlingar som behövs för tillsynen. 6 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Mariestads kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om taxa eller i räkning. Avgift med anledning av anmälan 7 Avgift för handläggning med anledning av anmälan om verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten tas ut enligt nedan - Anmälan om ny verksamhet 3 x timavgift - Anmälan om förändring av befintlig verksamhet 2 x timavgift - Anmälan om att befintlig verksamhet flyttar 2 x timavgift - Anmälan om att befintlig verksamhet upphör 2 x timavgift Avgift med anledning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. I avgiften för anmälan om ny verksamhet ingår en (1) inspektion av verksamheten. Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser, enligt vad som anges i 8 i denna taxa. Timavgift 8 Timavgift i denna taxa är densamma som kommunens gällande timavgift för tillsyn enligt miljöbalken. Avgiftsuttag sker i förhållande till nedlagd handläggningstid i varje ärende. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid Miljö- och byggnadsnämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, resor, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. I handläggningstiden ska inte räknas in restid. Timavgift tas ut för varje påbörjad halv timme nedlagd handläggningstid. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, midsommarafton eller helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Timavgiften tas ut av den som bedriver verksamhet enligt vad som framgår av 2 i denna taxa.

73 Sida: 4 (4) Nedsättning av avgift 9 Om det finns särskilda skäl får Miljö- och byggnadsnämnden besluta att avgift enligt denna taxa ska sättas ned. Överklagande 10 Av 9 kap 2 Strålskyddsförordningen framgår att beslut om avgift överklagas hos förvaltningsrätten. Denna taxa träder i kraft 2019-xx-xx

74 Taxa enligt strålskyddslagen Miljö och bygg Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad Töreboda Gullspång