BOENDESTÖD STOCKHOLM SÖDERTÖRN GOTLAND DELRAPPORT: KARTLÄGGNING

Transkript

1 FoU-Södertörns skriftserie nr 119/13 FOU - SÖDERTÖRN BOENDESTÖD STOCKHOLM SÖDERTÖRN GOTLAND DELRAPPORT: KARTLÄGGNING Bonnie Spetse & Hjördis Gustafsson

2 FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Nykvarn ingår i ett hängavtal. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet (inklusive socialpsykiatrin). Mer information på Rapporten kan laddas ner från FoU-Södertörn Römossevägen Tullinge Tel: Fax: E-post: info@fou-sodertorn.se Boendestöd Stockholm, Södertörn, Gotland. Delrapport: kartläggning FoU-Södertörn och författarna 2013 FoU-Södertörns Skriftserie nr 119/13 ISSN

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Resultat... 6 Organisation - boendestöd... 6 Brukare antal per verksamhet... 7 Timantal och vem som beslutar... 8 Tider då stöd erbjuds...10 Boendestöd i och utanför hemmet...11 Brukare - ålder för att få boendestöd...12 Boendestödjarna kvalifikationskrav...12 Sammanfattning...13 Sammanfattande kommentarer...14 Bilaga: Frågeformulär

4 Inledning Denna kartläggning är den första delen i en större studie om boendestöd. Den andra delen kommer bygga på intervjuer med brukare. Studien har genomförts av FoU-Södertörn 1 i samarbete med Stockholms stad. Boendestöd är ett behovsprövat bistånd som en individ kan få enligt Socialtjänstlagen (SoL). Även Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har betydelse i denna studie. Personer som ingår i LSS personkrets 2 ska med hjälp av särskilt angivna insatser i lagen ges möjlighet att vara fullt delaktiga i samhällslivet och leva som andra (prop. 1992/93:159). Om en persons stödbehov inte kan tillgodoses med LSS-insatser, eller om personen efterfrågar annat stöd från socialtjänsten, till exempel boendestöd, får behovet istället tillgodoses enligt SoL. Den här kartläggningen inkluderar verksamheter som ger boendestöd till vuxna som tillhör någon av grupperna i LSS personkrets och/eller vuxna som bedöms behöva stöd genom SoL. Kartläggningen omfattar kommunala och privata organisationer som utför boendestöd i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Södertälje, Tyresö, Värmdö och på Gotland. Kartläggningen 3 visar: hur boendestöd organiseras, antal brukare per verksamhet, vem som beslutar om tid, antal boendestödtimmar/brukare, när på dygnet och på vilka veckodagar boendestöd ges, var boendestöd ges, åldersgränser, kvalifikationskrav på anställda. Antal timmar, tidpunkter och innehåll i boendestödet kan komma till uttryck i biståndsbedömarens beslut. Här är vi dock intresserade av vad verksamheterna erbjuder. Kartläggningen har genomförts via telefonintervjuer 4 med enhetschefer hos: 32 kommunala verksamheter som erbjuder boendestöd (15 i Stockholms stadsdelsförvaltningar och 17 i de övriga kommunerna/regionen) 12 privata verksamheter som erbjuder boendestöd i Stockholm, Nacka och Huddinge, det vill säga kommuner som använder sig av LOV (Lag Om Valfrihetssystem). 5 1 FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Gotland. Nykvarn ingår i ett hängavtal. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen, funktionshinderområdet (inklusive socialpsykiatrin). 2 Lagstiftningen omfattar tre grupper: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd; Personer med begåvningsmässigt funktionshinder till följd av hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom som tumörer, hjärnblödning, trafikolycka; Personer som har varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbarligen inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i daglig livsföring och därmed omfattanden behov av stöd och service. 3 Att kartlägga en verksamhet kan visa sig vara svårt om uppgiftslämnarna saknar efterfrågade uppgifter. Så blev det i denna studie. Ett exempel på det är fördelningen kvinnor respektive män bland brukarna, vilket flera intervjuade saknade uppgifter om och vi därför fick lämna. I rapporten ges ytterligare exempel. 4 I samband med att de intervjuade gavs möjlighet att läsa sammanställningen av resultatet gjordes kompletteringar och korrigeringar. 4

5 Förklaringar till begrepp som används i rapporten: SoL-brukare personer med psykisk funktionsnedsättning som beviljats boendestöd enligt SoL. Här kan finnas personer som har neuropsykiatriska diagnoser, men inte ingår i LSS personkrets. LSS-brukare personer som tillhör LSS personkrets och som beviljats boendestöd enligt SoL. Stadsdelsförvaltning - Stockholms stad är indelad i fjorton stadsdelsförvaltningar utifrån geografiskt område. Stadsdelsförvaltningarna ansvarar för en viss del av den kommunala servicen för de boende. Södertörnskommuner I undersökningen inkluderas Gotland bland södertörnskommunerna då regionen är en av FoU-Södertörns ägare. I rapporten anges, för läsbarhetens skull, Gotland som en kommun. 5 Kontakt har tagits med privata verksamheter i de kommuner som har upphandlats enligt LOV. I en kommun, (Tyresö) kan en privat organisation upphandlas i ett individuellt avtal. Det finns fler privata verksamheter i de kommuner som har LOV än de som intervjuats. Två gick trots flera försök inte att få tag på. Därutöver avböjde elva att delta då kundkretsen av personer som hade boendestöd var begränsad. 5

6 Resultat Resultaten som redovisas i rapporten kommer från telefonintervjuer med enhetschefer i kommunala och privata organisationer som utför boendestöd i de undersökta kommunerna. Organisation - boendestöd Hur boendestöd till de två kategorierna, SoL-brukare och LSS-brukare, organiseras varierar. Alternativen som är representerade i denna kartläggning är att en stadsdelsförvaltning/kommun har: 1. en verksamhet som ger stöd enbart till SoL-brukare, 2. två skilda verksamheter, med varsin budget respektive enhetschef, som ger stöd till endera SoL-brukare eller LSS-brukare, alternativt till SoL-brukare eller SoL-brukare och LSS-brukare. 3. en verksamhet med två olika team som ger stöd till SoL-brukare respektive LSSbrukare eller till blandade grupper, 4. en verksamhet som ger stöd till både SoL-brukare och LSS-brukare. Hälften av Stockholms stadsdelsförvaltningar erbjuder boendestöd enligt alternativ 1, det vill säga enbart till SoL-brukare (Bromma 6, Norrmalm, Kungsholmen, Skärholmen, Spånga- Tensta, Östermalm, Älvsjö). 7 En stadsdelsförvaltning (Enskede-Årsta-Vantör) och flera södertörnskommuner (Botkyrka, Huddinge, Salem, Södertälje, Tyresö) arbetar enligt alternativ 2 och har två olika organisationer till respektive brukargrupp. En kommun (Nynäshamn) har en organisation till SoLbrukare och en annan till SoL-brukare och LSS-brukare. Tre stadsdelsförvaltningar i Stockholm (Hässelby-Vällingby, Hägersten-Liljeholmen, Farsta) samt två södertörnskommuner (Haninge och Gotland) erbjuder boendestöd enligt alternativ 3, det vill säga till båda brukargrupperna. Här finns alltså olika team inom samma enhet som arbetar mot endera brukargruppen. 8 I en stadsdelsförvaltning (Farsta) har de, utöver två team som arbetade mot varsin brukargrupp, även ett äldre-psykiatriskt team. I två stadsdelsförvaltningar (Rinkeby-Kista, Södermalm) och två södertörnskommuner (Nacka, Värmdö) arbetar man enligt alternativ 4, det vill säga en verksamhet till både SoLoch LSS-brukare inom samma enhet. I södertörnskommunen riktar sig boendestödjarna även till barn och familjer, vilket de är ensamma om att göra. 6 Bromma uppger att de enbart ger stöd till SoL-brukare. De ger dock även stöd till fyra LSS-brukare, vilket de beskriver vara en speciallösning. 7 I en stadsdelsförvaltning benämns ett team neuropsykiatriskt, men brukarna ingår inte i LSS personkrets. 8 En stadsdelsförvaltning (Hägersten Liljeholmen) och en kommun (Gotland) har vardera ett team som benämns neuropsykiatriskt. Här finns personer som ingår i LSS personkrets, men tillhör socialpsykiatrins verksamhetsområde och har ett beslut enligt SoL. Möjligtvis är det så att huruvida någon tillhör LSS personkrets inte har någon praktisk betydelse i verksamheten. 9 Då vi under kartläggningen inte lyckades få tag på några privata verksamheter kan antalet vara större än det som anges här. 6

7 En stadsdelsförvaltning (Skarpnäck) driver inte eget boendestöd utan har lagt ut verksamheten på entreprenad. Det betyder att stadsdelsförvaltningen följer upp och att boendestödet, när avtalet går ut, kan gå tillbaka till stadsdelsförvaltningen. I en södertörnskommun (Nykvarn) finns inget boendestöd, men en insats som påminner om hemma-hos-are och riktar sig mot till exempel personer med missbruksproblematik eller familjer som behöver stöd. Som nämnts i inledningen använder Stockholm, Nacka och Huddinge sig av LOV (Lag Om Valfrihetssystem). Det betyder att de kan köpa boendestöd från en privat verksamhet. De flesta privata verksamheterna riktar sig mot båda brukargrupperna och gör ingen skillnad mellan dessa rent organisatoriskt. En av dem arbetar enbart med personer med neuropsykiatriska diagnoser. En annan profilerar sig mot döva personer. Tabellen nedan visar hur boendestödet är organiserat i de olika kommunerna och stadsdelsförvaltningarna, uppdelat på brukargrupper: Brukare antal per verksamhet Antalet brukare per verksamhet ligger i ett spann mellan två och När man räknar samman antalet brukare som de intervjuade uppger att de har inom verksamheten blir det: Södertörnskommunerna 1549 Stockholms stad 1838 Privata 709 Totalt 4096 De privata verksamheterna har relativt lågt brukarantal jämfört med de kommunala: sex privata har färre än 20 brukare, vilket kan jämföras med tre kommunala (Nacka LSS, Tyresö LSS, Salem LSS). Det är vidare enbart två privata som har ett brukarantal på över 150, vilket kan jämföras med åtta kommunala (Huddinge SoL, Södertälje SoL, Värmdö SoL/LSS, Hud- 9 Då vi under kartläggningen inte lyckades få tag på några privata verksamheter kan antalet vara större än det som anges här. 7

8 dinge SoL/LSS, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta SoL/LSS, Hägersten-Liljeholmen SoL/LSS, Hässelby-Vällingby SoL/LSS). I kartläggningen önskade vi också uppgifter om antalet brukare i varje brukargrupp (SoL och LSS). Detta var dock svårt att få då flera intervjuade saknade tillgång till sådan statistik. Av dem som visste alternativt gjorde en uppskattning 10 är fördelningen (ungefärligt antal) i respektive brukargrupp 11 : SoL-brukare LSS-brukare Totalt Södertörnskommunerna Stockholms stad Privata Totalt Med reservation för att flera saknade uppgifter om fördelningen SoL-brukare/LSS-brukare tycks andelen LSS-brukare vara lägre generellt, och än lägre i Stockholm. Timantal och vem som beslutar I de undersökta kommunerna organiseras socialtjänsten på olika sätt. I några finns en beställar-utförarmodell, BU-modell, där det är biståndsbedömaren på myndigheten som beslutar och beställer och utföraren som genomför - i det här fallet boendestöd. I de flesta undersökta kommuner arbetar man efter BU-modellen. I kommuner där man inte har en BU-modell arbetar handläggare och boendestödjare inom samma enhet med en gemensam ekonomi. De intervjuade berättar att omfattningen av tid i huvudsak bestäms av biståndsbedömare. På frågan - om vem som beslutar om hur mycket tid en brukare får - svarar alla privata och alla Stockholms kommunala verksamheter detsamma: Biståndsbedömaren. Några kommunala i Södertörn (Botkyrka LSS, Huddinge LSS, Nacka LSS, Salem LSS, Salem SoL, Värmdö SoL och LSS) beskriver detsamma. Svaren från övriga södertörnskommuner är inte lika entydiga. Även om beslutet ligger inom biståndsbedömarens ansvarsområde ger de uttryck för att de samråder. Möjligtvis är det så att det förekommer ett samråd även bland dem som uppger att det är biståndsbedömaren som beslutar. En verksamhet (Nynäshamn) berättar att det inledningsvis kan saknas en fastställd tid, och att de prövar sig fram innan ett beslut tas av biståndsbedömaren. I samma kommun nämner en annan verksamhet att de jobbar tätt samman med biståndsbedömarna och ändrar efter hand. I en annan kommun (Gotland) beslutar handläggaren om tid, men boendestödjarna kan utöka den efter brukarens behov, dock i max två veckor. Därefter meddelas handläggaren om ändringen. 10 Sexton verksamheter i södertörnskommunerna, tolv i Stockholm, elva privata kunde ge uppgifter. En i Södertörn och en i Stockholm gjorde uppskattningar. Två i Stockholm och en privat visste inte fördelningen. 11 Siffrorna kan jämföras med befolkningsmängden i södertörnskommunerna ( ) och i Stockholms stad ( ) 31 december 2012, enligt SCB. 8

9 I en tredje kommun (Södertälje) samarbetar kommun och landsting i öppenvården i gemensamma så kallade rehabiliteringsenheter. 12 Brukarna inom socialpsykiatrin får ett beslut om rehab i öppenvård, vilket innebär tillgång till alla insatser inom enheten - som erbjuder social gemenskap, gruppverksamhet, psykiatrisk behandling och boendestöd. Modellen utvecklades för att göra det lättare för individen att få hjälp och inte bollas mellan olika myndigheter. I en fjärde kommun (Tyresö), slutligen, beslutar handläggare att brukaren ska få boendestöd. Därefter är det upp till brukaren och boendestödjaren att utforma stödet och bestämma hur många tillfällen och hur lång tid boendestödet ska ta. Eftersom det är brukarens mående som styr kan tid och innehåll i stödet variera från vecka till vecka. 13 Oavsett om beslutet om antal timmar/tillfällen sker i samråd mellan biståndsbedömare och boendestödjarverksamhet eller inte tycks det som om det finns en grad av flexibilitet. I kommuner (till exempel Stockholm) där biståndsbedömaren anger olika nivåer, vilket framgår i nästa avsnitt, föreligger till exempel ett utrymme att spela med. Antal timmar/tillfällen Vi ville också veta antalet timmar en brukare vanligtvis får av respektive verksamhet. Frågan: Vilken omfattning (tillfällen och timmar per månad) är det vanligt att ha för SoL-brukare respektive LSS-brukare? var dock svår att svara på för flera. Ett skäl som angavs är att stödet är individanpassat och att variationen därför är stor. Ett annat skäl, som lämnades av en informant (Tyresö LSS) vars organisation beslutar om antal timmar, är att de inte dokumenterar tid som utförs utanför brukarens hem, som telefonsamtal, besök hos läkare och kommunala handläggare. 35 av de 43 undersökta organisationerna kunde, trots att några av dem uttryckte svårigheter, uppge hur omfattningen vanligen är. Observera att bland dem finns personer som gjorde uppskattningar. (De resterande åtta bedömde det som omöjligt.) Verksamheterna angav omfattningen på olika sätt. Vissa uppgav den i tillfällen med flexibla tider, andra med antal timmar per vecka. I Stockholm finns ett system med tre nivåer (nivå 1: upp till 7 timmar per månad; nivå 2: 8-18 timmar per månad; nivå 3: 19 eller fler timmar per månad). Det varierar också om tillfällen och tider anges per vecka eller månad. Om man bortser från olika sätt att ange tiden kan man konstatera att nästan samtliga, 29 av 35, som svarade på frågan om det vanligast förekommande, uppgav tider mellan en halv och fyra timmar per vecka. 14 Fyra verksamheter, tre kommunala och en privat som riktar sig mot personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppgav två till fyra och en halv, två till åtta samt fem till tio timmar i veckan. Två kommunala verksamheter svarade att de inte hade fasta tider utan istället har tillfällen per vecka eller månad. 12 Kommun och landsting har olika uppdrag. Landstinget är huvudman för sjukvård och psykiatri medan kommunen är huvudman för olika stödinsatser såsom boende, hemtjänst och boendestöd. 13 Sedan undersökningen gjordes finns beslut om att LOV ska införas inom boendestöd. Biståndsbedömaren kommer besluta om tid och antal besök (uppgift som inkom efter genomläsning av manus i december 2013). 14 Inom detta tidsspann finns skillnader. Tretton svarade maximalt två timmar; sju svarade maximalt tre timmar och nio svarade maximalt fyra timmar. 9

10 Tider då stöd erbjuds Vilka tider på dygnet och vilka veckodagar verksamheterna ger boendestöd varierar. Enhetschefernas svar har delats in i kontorstider (ca ), dygnet runt (i princip hela dygnet, antingen med besök eller per telefon under nattetid) och övriga tider (ca ). Nedan en tabell som illustrerar vilka tider på dygnet som boendestöd erbjuds i de olika kommunerna/stadsdelsförvaltningarna. Kontorstider: Norrmalm SoL/NP, Norrmalm SoL, Farsta SoL, Östermalm SoL, Hägersten SoL/NP, Bromma SoL, Hässelby-Vällingby SoL/LSS, Skärholmen SoL Södermalm SoL/LSS, Älvsjö SoL, Rinkeby-Kista SoL/LSS, Gotland SoL/NP, Tyresö SoL. Dygnet runt: Kungsholmen SoL, Huddinge SoL, Huddinge LSS, Värmdö SoL/LSS, Botkyrka SoL, Haninge SoL/LSS, Salem LSS, Tyresö LSS Övriga tider: Enskede-Årsta-Vantör SoL, Farsta LSS, Enskede-Årsta-Vantör LSS, Spånga-Tensta SoL, Södertälje Sol, Södertälje LSS, Salem SoL, Nynäshamn SoL, Nynäshamn SoL/LSS, Nacka SoL, Nacka LSS, Botkyrka LSS De är framför allt de kommunala verksamheterna i Stockholm som har boendestöd på kontorstider. Merparten av kommunala verksamheter i södertörnskommunerna och privata verksamheter ger däremot stöd övriga tider och dygnet runt. De påtalade dessutom i intervjuerna behovet av att vara flexibla på ett sätt som de kommunala verksamheterna i Stockholms stadsdelsförvaltningar inte gjorde, även om ett par i Stockholm kunde gå utanför kontorstiderna om brukaren hade sådana behov. Precis som med tider under dygnet är det olika huruvida boendestöd ges på helgen. En majoritet av de kommunala verksamheterna i Stockholm ger inget boendestöd på helger. Det finns dock gråzoner: Några som svarade nekande var flexibla och kunde göra undantag. Bland de kommunala verksamheterna i södertörnskommunerna och de privata är situationen det motsatta: Majoriteten ger stöd på helger. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan de olika brukargrupperna på när boendestöd ges, förutom i enstaka fall. I en stadsdelsförvaltning där man arbetar inom en enhet, men i olika team för de olika brukargrupperna, erbjuds LSS-brukare, men inte SoL-brukare, stöd på helger. I tabellen nedan visas hur många som erbjuder stöd under helgen: 10

11 Ja SoL: Kungsholmen, Botkyrka, Nacka, Salem, Södertälje, Nynäshamn, Sign Care (P), Carema (P) LSS: Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Huddinge, Botkyrka, Nacka, Salem, Södertälje, Tyresö SoL/LSS: Rinkeby-Kista, Nynäshamn (bara söndag), Gotland, Värmdö, Anlita Omsorgspedagogen (P), Colonia care (P), Söders Demens och Specialteam (P), OmsorgsCompagniet (P) (både Nacka och Stockholm), Omsorgshuset (P) (både Nacka och Huddinge). Nej SoL: Norrmalm, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Östermalm, Spånga-Tensta (löser vid behov), Skärholmen, Älvsjö, Huddinge (löser vid behov), Tyresö, LSS: Neuropsykiatriska Stödteamet (P) (löser vid behov), SoL/LSS: Norrmalm, Hägersten-Liljeholmen (löser vid behov), Hässelby-Vällingby, Södermalm, Bromma, Haninge (löser i enskilda fall), Ava Boendestöd (P), Resursteamet (P) Organisationer som ger boendestöd skiljer sig alltså inom en rad områden. Till exempel varierar det när på dygnet och på vilka veckodagar de erbjuder boendestöd. I några verksamheter ges stödet vardagar under kontorstid. I andra ges det vardagar och helger både dag- och kvällstid. I ytterligare några kan stöd erbjudas dygnet runt alla veckans dagar. Boendestöd i och utanför hemmet Alla tillfrågade, både kommunala och privata, svarade ja på frågan om de kunde utföra boendestöd utanför hemmet. Många menade att detta var vad de arbetade mest med. Som exempel nämndes att en stor del av boendestödet var att följa med på besök till läkare och olika myndigheter. En (Nynäshamn) menade: Ja, med stort utropstecken! Vi vill att man skall försöka jobba bort ordet boendestöd eftersom stödet kan vara vad som helst idag. Till 99 % är vi utanför hemmet. Andra svarade att de kan göra allt, så länge det ingår i beställningen från biståndsbedömarna. Här finns ingen skillnad på vad som erbjuds SoL-brukare och LSS-brukare. Samtliga intervjuade menade att stöd utanför hemmets väggar är en stor del av arbetet. En person kommenterade att deras benämning på boendestödjare är klientombud då det bättre speglar vad de verkligen gör, nämligen insatser utanför bostaden. 11

12 Brukare - ålder för att få boendestöd De flesta kommunala verksamheter ger stöd till personer mellan 18 och 65 år. 15 Det innebär att brukare vid fyllda 65 år avslutar sitt boendestöd för andra insatser (förmodligen hemtjänst). Vissa SoL-verksamheter gör undantag och kan behålla sina brukare efter att de fyllt 65 år, men tar inte emot nya i den ålderskategorin (Bromma, Skärholmen 16, Gotland). Det finns även några, både kommunala och privata, som inte har någon övre åldersgräns. Bland de kommunala verksamheterna är detta vanligast bland dem som vänder sig till LSSbrukare och personer med neuropsykiatriska diagnoser (LSS: Hässelby-Vällingby, Rinkeby- Kista, Enskede-Årsta-Vantör, Nacka, Botkyrka, Södertälje, Salem. SoL/LSS: Nynäshamn. SoL: Rinkeby-Kista). Av de privata organisationerna har elva av tolv tillfrågade inte någon övre åldersgräns. Några svarade att åldersgränser regleras i kommunerna och att det beror på handläggarnas gränser, men att de själva kan ta alla åldrar. De som inte har någon övre åldersgräns utgörs således i huvudsak av kommunala verksamheter som vänder sig till personer som ingår i LSS personkrets och/eller har en neuropsykiatrisk diagnos samt privata organisationer. Boendestödjarna kvalifikationskrav Kraven på boendestödjarna är desamma oavsett om de arbetar med SoL-brukare eller LSSbrukare. Vikten av att hitta rätt person nämndes ett antal gånger eftersom arbetet innebär ensamarbete. Två organisationer har inte krav på någon specifik utbildning, utan menade att personliga egenskaper och erfarenhet är viktigare än formell utbildning. Majoriteten har dock kravet att boendestödjarna ska ha lägst gymnasialt omvårdnadsprogram eller vara mentalskötare. En del nämnde högskoleutbildningar - som socionom, beteendevetare och socialpedagog - som exempel på adekvat utbildning. En framförde att det är svårt att rekrytera bra personal eftersom det inte finns någon boendestödsutbildning. Ett antal berättade att de ger internutbildning och vidareutbildning till sina boendestödjare. Några erbjuder MI-utbildning (Motiverande samtal). 15 De allra flesta har en åldersgräns som är år (vissa har även från år men de är inräknade i kategorin 18-65). 16 De som haft boendestöd innan de fyllt 65 år får det fortsättningsvis, men beviljas stödet av biståndsbedömare inom äldreomsorgen. 12

13 Sammanfattning Denna kartläggning visar att organisationer som ger boendestöd skiljer sig inom en rad områden. Skillnaderna handlar om: organiserandet av boendestöd, antal brukare, vem som beslutar om tid, antal boendestödtimmar, när på dygnet och på vilka veckodagar boendestöd erbjuds, övre åldersgräns, kvalifikationskrav på boendestödjarna. Det som förenar handlar om: var boendestöd ges. I studien ingår organisationer som ger boendestöd till vuxna inom socialpsykiatrin som bedömts behöva stöd enligt Socialtjänstlagen, SoL, och i vissa fall tillhör någon av personkretsarna i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Kartläggningen omfattar kommunala verksamheter i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Södertälje, Tyresö, Värmdö och på Gotland. Då det i några kommuner är möjligt att välja privata organisationer ingår även sådana. Studien har genomförts via telefonintervjuer med enhetschefer hos: 32 kommunala organisationer som erbjuder boendestöd 12 privata verksamheter som erbjuder boendestöd i Stockholm, Nacka och Huddinge Skillnader: Organiserandet av boendestöd Några kommuner/stadsdelsförvaltningar riktar sig enbart till SoL-brukare. De som vänder sig till både SoL- och LSS-brukare kan ha 1) ett team som vänder sig till båda kategorierna 2) två team som vänder sig till SoL- respektive LSS-brukare eller till en blandad grupp 3) två olika verksamheter med skild ekonomi som vänder sig till SoL- respektive LSS-brukare. Antalet brukare per verksamhet varierar från två till 250. De privata har relativt lågt brukarantal jämfört med de kommunala. Med reservation för att flera saknade uppgifter om fördelningen SoL-brukare/LSS-brukare tycks andelen LSS-brukare vara lägre generellt, och än lägre i Stockholm. Vem som beslutar om tid. Omfattningen av tid bestäms i huvudsak av biståndsbedömare. Några nämner att beslutet om tid tas i samråd med dem. Det kan också vara så att utformningen av stödet, antal tillfällen och tid beslutas av den organisation som genomför boendestödet. Antal boendestödtimmar. En halv till fyra timmar per individ är det tidsspann som flest verksamheter nämnde som det vanligast förekommande. Tre, som riktar sig mot personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, nämnde att det vanligaste för dem var 4,5 till tio timmar i veckan. När på dygnet och på vilka veckodagar boendestöd erbjuds. Hos några kommunala och privata verksamheter arbetar boendestödjare under veckans alla dagar både dag- och kvällstid. En del av dem ger stöd dygnet runt. Andra begränsar stödet till kontorstid (på vardagar). 13

14 Övre åldersgräns. Några har ingen övre gräns detta gäller i huvudsak kommunala verksamheter som vänder sig till personer som ingår i LSS personkrets och/eller har en neuropsykiatrisk diagnos, samt privata verksamheter. Andra avslutar boendestödet när brukaren fyller 65 år. Kvalifikationskrav på boendestödjare. Majoriteten har kravet att boendestödjarna ska ha lägst gymnasialt omvårdnadsprogram eller vara mentalskötare. Här finns också organisationer som inte har krav på någon specifik utbildning, utan menar att personliga egenskaper och erfarenhet är viktigare. Andra nämner högskoleutbildningar som exempel på adekvat utbildning. Kraven på boendestödjarna är desamma oavsett om de arbetar med SoL-brukare eller LSSbrukare. Likheter: Boendestöd ges även utanför hemmet. Alla tillfrågade, både kommunala och privata, svarade ja på frågan om de kunde utföra boendestöd utanför hemmet. Många menade att detta var vad de arbetade mest med. Sammanfattande kommentarer Studien visar att verksamheter som utför boendestöd skiljer sig på en rad områden. Huruvida de enskilda verksamheternas erbjudanden är tillräckliga eller begränsande beror, får man förmoda, på individens behov. Om boendestöd ges under kontorstid eller dygnet runt kan vara en faktor som är avgörande för en individs vardag. För boende i merparten av södertörnskommuner är det möjligt att få stöd av en kommunal organisation under veckans alla dagar både dag- och kvällstid samt i knappt hälften av kommunerna även under natten. I Stockholm är det annorlunda. I majoriteten av stadsdelsförvaltningar är boendestödet från de kommunala begränsat till dagtid på vardagar. I Stockholm liksom i Huddinge och Nacka finns dock privata alternativ som kan erbjuda stöd på andra tider under veckans alla dagar. En faktor som går som skiljelinje mellan kommunerna är huruvida det är möjligt för individer att välja vilken organisationsform (kommunal, entreprenad eller privat) som ska utföra boendestöd. För invånarna i en majoritet av kommunerna saknas den möjligheten. Studiens andra del, som består av intervjuer med brukare, kommer ta fasta på frågor som uppstått i denna kartläggning. Exempel på frågor är: Uppfyller boendestödet det behov individen har? Vad innebär det att få boendestöd andra tider än kontorstid? Har önskemålet om att få boendestöd kvällstid eller på helgen styrt valet av verksamhet? Vad innebär boendestöd utanför hemmet? 14

15 Bilaga: Frågeformulär LSS-brukare = brukare som tillhör någon av grupperna i LSS personkrets och som har boendestöd enligt SoL. SoL-brukare = brukare som inte omfattas av LSS och som har boendestöd enligt SoL *Frågor märkta med en stjärna är frågor där du kan behöva förbereda information inför intervjun. Intervjuguide Organisation 1. Hur är ert boendestöd organiserat? Är det uppdelat mellan SoL-brukare och LSSbrukare? 2. Har ni någon åldersgräns för: SoL- brukare? LSS-brukare? 3. Vilka tider på dygnet erbjuder ni boendestöd för: SoL- brukare? LSS-brukare? 4. Erbjuder ni boendestöd på helger till: SoL- brukare? LSS-brukare? 5. Kan ni utföra boendestöd utanför hemmet (ex. följe till läkarbesök, fritidsaktivitet) för: SoL- brukare? LSS-brukare? 6. Vem beslutar om hur mycket tid en brukare får? 7. Finns det privata utförare er kommun? Brukare 8. Hur många brukare har ni sammanlagt?* 9. Hur många SoL respektive LSS-brukare har ni?* 10. Hur ser könsfördelningen ut bland:* SoL- brukare? LSS-brukare? 11. Vilken omfattning (tillfällen och timmar per månad) är det vanligt att ha för: SoL- brukare? LSS-brukare? Fortsätt på nästa sida! 15

16 Medarbetare 12. Hur många boendestödjare arbetar hos er?* 13. Finns det några kvalifikationskrav vid anställning? Är det samma krav för medarbetare som skall arbeta med SoL-brukare respektive LSS-brukare?. 14. Vad har ni för anställningsformer? Hur många:* tillsvidareanställda? 6. tim- eller behovsanställda? 2. Tills sist vill vi fråga om Du kan tänka dig vara kontaktperson när vi i del 2 av denna studie behöver få kontakt med brukare att intervjua? 16

17 Rapporter i FoU-Södertörns skriftserie inom funktionshinderområdet (Går att ladda ner på Rapport 116/13 Studieinriktad rehabilitering Supported education ur tre perspektiv. Gunilla Borg Ulrika Liljeholm Anna-Karin Bengs Rapport 115/13 Barnperspektiv i LSS-handläggningen en aktgranskning Kristina Engwall Rapport 114/13 Tiden som ger mötet om arbete vid en träfflokal Staffe Aourell Rapport 113/13 Arbete och studier för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utvärdering av ett projekt. Hjördis Gustafsson Rapport 112/13 Din egen makt utvärdering av en studiecirkel. Ulrika Singman Rapport 111/13 Mellanvårdsboende för personer i behov av psykiatrisk vård utvärdering av ett projekt. Åsa Bringlöv & Hjördis Gustafsson Rapport 110/12 Att hantera övervikt och alkoholmissbruk- exempel från gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Anahita Assadi Rapport 108/12 Socialt stöd i vardagen boendestöd för människor med psykiska funktionshinder. Gunnel Andersson Rapport 106/12 När mat och alkohol blir på gruppbostaden blir ett dilemma om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning. Karin Steive Rapport 105/11 Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. När världen blir obegriplig eller går för fort. Sammandrag. Hjördis Gustafsson & Kristina Engwall Rapport 104/11 Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. När världen blir obegriplig eller går för fort. Hjördis Gustafsson, Kristina Nordqvist & Kristina Engwall Rapport 103/11 Mitt framtida boende - tankar och funderingar från ungdomar med funktionsnedsättning. Charlotte Fagerstedt Rapport 98/11: Boendestöd för personer med Aspergers syndrom. Hjördis Gustafsson Rapport Forskningsöversikt boende och sysselsättning för personer med utvecklingsstörning. Kristina Engwall Rapport 92/10: Arbetsterapeuten inom kommunal socialpsykiatri - en utvärdering av en ny yrkesroll. Åsa Bringlöv Anneli Muhr Eva Nyberg Rapport 90/10: En bild av stillhet? en studie om bildterapeutiskt arbete i psykiatrisk rehabilitering. Gunilla Borg Rapport 84/10: Dilemman i omsorgsarbete att stödja personer med funktionsnedsättningar i deras boende. Lotte Alsterdal (redaktör) Rapport 82/10: Arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheter. Lotte Alsterdal, Kristina Engwall, Hjördis Gustafsson 17

18 18