Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. När världen blir obegriplig eller går för fort.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. När världen blir obegriplig eller går för fort."

Transkript

1 FoU-Södertörns skriftserie nr 105/11 Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar När världen blir obegriplig eller går för fort Sammandrag Hjördis Gustafsson & Kristina Engwall

2 Förord Den här rapporten är en kortare version av en längre rapport med samma namn. Båda rapporterna bygger på en enkätundersökning som finns noggrant redovisad med statistik i den längre versionen. Tanken med den här kortare versionen är att förmedla resultat och diskussioner på ett mer sammanfattande sätt. Den som intresserar sig för det kvantitativa underlaget som enkäten ledde fram till hänvisas därför till den längre versionen Rapport nr 104/11. Det statistiska underlaget som legat till grund för rapporten har gjorts av Kristina Nordqvist. Hennes arbete har givetvis varit av stor betydelse för att kunna göra det här sammandraget. FoU-Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorg, funktionshinder och socialpsykiatri. Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar När världen blir obegriplig eller går för fort Sammandrag FoU-Sodertorn och författarna 2011 FoU-Södertörns skriftserie nr 105/11 ISSN Rapporten kan laddas ner på 2

3 Inledning Hösten 2010 skickade FoU-Södertörn brev till medlemmar i organisationen Attention. Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och tvångssyndrom. I brevet fanns två frågeformulär. Ett riktade sig till personer som har, eller tror sig ha någon av ovan nämnda diagnoser. Det andra vände sig till anhöriga till personer med diagnos. Med frågeformulären ville vi undersöka vilka behov av stöd som finns i vardagen hos vuxna personer som har, eller tror sig ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi ville också veta huruvida och i vilken omfattning anhöriga gav dessa personer stöd. Att vi vände oss till Attention var en väg att nå både personer som har hjälp från kommunen och de som inte har det. Att vi riktade oss till anhöriga var ett sätt att få in flera perspektiv på befintliga behov. Svaren, som nådde oss i slutet av 2010, kom från personer i olika livssituationer. De ger sammantaget inblick i många personers vardag och pekar på olika slags behov. Ett exempel kommer från en kvinna (ADB17) som bor med man och barn: Om man är en familj där alla har något funktionshinder skulle det behövas ett kontaktstöd, privat rådgivare någon som hjälper en med struktur och påputtning. Ibland även kontakter med myndigheter och andra instanser när energin tryter och den andra världen blir obegriplig eller går för fort. En tänkbar insats för denna kvinna är boendestöd genom kommunen. Vilken diagnos en person har, har dock betydelse för möjligheten att få stöd i vardagen genom samhällets försorg. Personer med Aspergers syndrom inkluderas i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det betyder att individer med den diagnosen kan få stöd i hemmet. Inför denna studie ställde vi oss frågan hur personer med andra slags neuropsykiatriska funktionshinder klarar vardagen. I denna rapport visar vi dels behov som vuxna med neuropsykiatriska diagnoser kan ha i sitt vardagsliv, dels om någon och i så fall vilka som hjälper dem. Syftet omfattar att beskriva anhörigas informella och obetalda arbete. Vi beskriver också vad boendestödjare gör och vilken roll de kan ha. Boendestöd En central fråga i frågeformulären som skickades till Attentions medlemmar är vem som ger stöd i hemmet. En funktion i samhället som ger sådant stöd är boendestödjare. Begreppet boendestöd finns inte definierat i något regelverk. I en sammanställning från Socialstyrelsen konstateras att boendestöd har tre tydliga aspekter nämligen stöd i vardagen, stöd både i och utanför hemmet samt en relationsaspekt mellan brukaren och boendestödjaren. 1 I försök att beskriva vad en boendestödjare hjälper till med framträder ett mångfasetterat arbete med många olika funktioner. 2 Gunnel Andersson har i sitt avhandlingsarbete om boendestöd lyft fram att det är ett socialt stöd som präglas av pratande, görande 1 Socialstyrelsen (2010) s Se t ex Socialstyrelsen (2010) s. 63, Gustafsson, Hjördis (2011) s

4 och sällskap i ett ömsesidigt samspel. 3 Insatsen boendestöd innehåller såväl praktisk hjälp som rehabilitering och då krävs såväl finkänslighet som tålamod och lyhördhet. 4 Boendestödjaren utför arbetet hos brukaren i dennes hem vilket ställer särskilda krav såsom en god relation mellan brukare och boendestödjare. 5 Boendestöd är ett behovsprövat bistånd enligt Socialtjänstlagen 4 kap 7 (SoL). För personer med neuropsykiatriska diagnoser kan också LSS spela en roll. Boendestöd är inte en insats som regleras här, men i vissa fall kan rätten till LSS medföra att boendestöd beviljas enligt SoL. Det gäller framför allt personer med Aspergers syndrom som kan inkluderas i LSS personkrets 1 eller personer som har stora problem på grund av ADHD och Tourettes syndrom som kan inkluderas i personkrets 3. Personer i studien I undersökningen skickade vi ut två frågeformulär. 6 Det ena vände sig till personer med egen diagnos, det andra till anhöriga till personer med neuropsykiatrisk diagnos. Vi fick svar från 57 vuxna med diagnos och 66 från anhöriga till vuxna personer med diagnos. 7 Av dessa totalt 123 personer hör 36 ihop. Det vill säga vi har fått ett svar från en person med diagnos och ett från en anhörig i samma kuvert. I frågeformuläret fanns möjlighet att kryssa för om man själv, eller den anhörige, efter utredning fått en eller flera diagnoser och, i så fall, vilken eller vilka det var. Det var också möjligt att kryssa för om man saknade en diagnos, men själv bedömde att man hade en och vilken eller vilka det i så fall var. Ett fåtal saknade diagnos. 8 Vi har i analysarbetet betraktat både bekräftade diagnoser och förmodade diagnoser som likvärdiga. Vi benämner alltså dessa individer som personer som har diagnos, oavsett om de har fått en sådan eller ej. Den diagnos som var vanligast var ADHD. Näst vanligast var att ha flera neuropsykiatriska diagnoser. Det tredje vanligaste var Aspergers syndrom. Samma fördelning av diagnoser finns i svaren från de anhöriga. Skillnaderna finns i kön, ålder och boendesituation. En majoritet av dem som har besvarat enkäten och har en egen diagnos är kvinnor (64 procent) medan personerna som de anhöriga berättar om i större utsträckning är män (60 3 Andersson, Gunnel (2009). 4 Ingemarsson, Maria; Jessica Sjögren och Katarina Piuva (2011). 5 Andersson (2009). 6 Vi vände oss till Attentions medlemmar då vi önskade nå personer med egen diagnos som inte har stöd via kommunerna och anhöriga. Därigenom nådde vi ut bredare än om vi skickat frågeformulären via kommunernas socialförvaltningar. I undersökningen kan vi säga vilka behov som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha, vi kan dock inte säga vilka behov som finns generellt vare sig bland personer med dessa slags funktionsnedsättningar eller bland medlemmar i Attention. En svårighet avseende deras medlemsregister är att det inte framgår av vilken anledning någon är medlem. Vi vet dock att medlemmarna består av personer med egen diagnos, anhöriga samt yrkesverksamma inom fältet och andra. Denna studie riktade sig till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, men vi vet inte hur stor andel dessa kategorier utgör av samtliga medlemmar. 7 Sammanlagt skickades 541 brev ut. Vi fick 179 kuvert tillbaka. Svarsfrekvensen ligger därmed på 33 procent. Några hushåll besvarade båda formulären. Vi fick därmed 218 svar. Antalet svar som gäller vuxna, vilket denna rapport handlar om, är drygt hälften av det totala (123 respektive 218). 8 Sex av 57 personer saknade en diagnos, men trodde sig ha en. Bland de anhöriga var det en av 66 som svarade att diagnos saknades. 4

5 procent). De som har en egen diagnos är genomsnittligt elva år äldre än de som de anhöriga berättar om. Medelvärdet för dem med egen diagnos är 39 år och för de personer som de anhöriga beskriver är 28 år. Det vanligaste bland dem med diagnos är att de bor med en partner, näst vanligast är ensam. På tredje plats kommer att bo med föräldrar. Bland de anhörigas svar är det oftast förekommande svaret att den som de är anhörig till bor ensam eller med sina föräldrar. På tredje plats kommer att bo med sambo/make/maka. Att de med egen diagnos i högre grad bor med sambo/make/maka och i lägre med föräldrar kan förklaras med att de genomsnittligt är äldre. Vilket stöd behövs? Behovet av hjälp med både praktiska sysslor i hemmet och att kontakta andra är stort bland dem som svarat på enkäten. Hjälp att rensa och kasta saker i hemmet, städa i hemmet samt påminnas om träffar hör till det som flest personer bedömer att det finns hjälpbehov kring. I frågeformuläret var det också möjligt att på några frågor svara med egna ord. Det framgår av dessa svar att de som har hemmavarande barn upplever att de skulle behöva mer stöd för att organisera vardagen runt barnen. Elva personer har liksom sina barn funktionsnedsättningar. Detta innebär fler kontakter att hantera, än i andra familjer, med skola, habilitering etcetera. En relativt stor andel har också fått ekonomiska konsekvenser av att inte betalat räkningar i tid, inte skickat in efterfrågade intyg eller missat inbokade möten. 46% av dem med diagnos uppger till exempel att de under det sista året vid en eller flera gånger fått extra avgifter för att de missat tider hos läkare och tandläkare. Motsvarande siffra för anhöriga är 40%. Av svaren formulerade med egna ord framgår också att uppgifter som att betala räkningar, sortera post och strukturera vardagsekonomin är områden som upplevs som problematiska. Vilka ger stöd? Omsorgsforskning har under senare år lyft fram informell och obetald omsorg till äldre, men informell och obetald omsorg riktad till människor med funktionsnedsättningar är fortfarande tämligen osynlig. Varför finns det då så lite forskning om informellt, obetalt stöd till personer med funktionsnedsättningar? En studie förklarar osynligheten av anhörigas stöd till personer med funktionsnedsättningar utifrån tre perspektiv. 9 För det första är anhörigvårdarna till människor med funktionsnedsättningar relativt få jämfört med motsvarande till äldre. För det andra överensstämmer inte anhörigas omsorg med handikappolitikens mål om individens delaktighet, autonomi och empowerment. Handikappolitiken har länge strävat efter att försöka förändra attityder gentemot personer med funktionsnedsättningar från att ses som passivaobjekt till att istället betraktas som aktiva subjekt och då passar inte anhörigstöd in i bilden. För det tredje bryter denna omsorg med den normala livscykeln där det är vanligast att ta emot omsorg som barn och som gammal, men inte när man är mellan 20 och 64 år. 9 Jeppsson Grassman, Whitaker, Taghizadeh Larsson (2009). 5

6 Det finns alltså ett stort behov inom funktionshinderforskningen att lyfta fram det arbete som anhöriga till personer med funktionsnedsättningar bidrar med. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att stödet inte bara går från anhöriga till personer med funktionsnedsättningar. Många personer med funktionsnedsättningar kan också hjälpa sina anhöriga. Det är viktigt att inte enbart se personer med funktionsnedsättningar som omsorgstagare. 10 De kan också vara omsorgsgivare. Av dem som svarat kan man konstatera att många får hjälp för att vardagen ska fungera. De som bor i föräldrahemmet tycks få hjälp med det som de behöver och det är nästan uteslutande föräldrarna som ger det stödet. För dem som bor ensamma eller tillsammans med någon kan det vara en förälder som tillsammans med boendestödjare eller kontaktperson och sambo ansvarar för stödet. Bland dem som lever tillsammans med en partner tar denne ett stort ansvar. Att vara sambo, make eller maka till en person med neuropsykiatrisk diagnos innebär i ett flertal fall att man får ta ett stort ansvar för det vardagliga livet. 11 De personer som har boendestödjare i sitt privata hem är få. 12 Relativt många 13 uppger att de själva alternativt den anhörige får det stöd som de behöver inom de områden som enkäten frågar. Boendestödjaren hjälper till inom olika områden. Men även andra är inblandade i stor omfattning. Detta gäller också dem som bor i boenden med kontinuerlig tillgång till personal. Av svaren att döma har de fler behov än de som boendestödjarna tillfredsställer. Av svaren går det inte att få reda på varför flera personer än boendestödjaren är inblandade i stödet. Ett skäl kan vara att det uppfyller ett eget önskemål från den som har stödbehovet alternativt den som ger stöd. Det kan också vara så att stödet från boendestödjaren inte är tillräckligt och att andra därför går in och kompletterar. Om skälet är det senare kan man spekulera i bakgrunden. Har behoven inte uppmärksammats? Har kommunen regler som säger att vissa uppgifter inte kan utföras? Har kommunikationen brustit mellan brukare, LSS-handläggare och boendestödjare? Det kan också vara så att hjälpbehoven förändrats sedan uppdraget till boendestödjaren skrevs. Om vi tittar på samtliga svar, även dem som inte har boendestöd, kan man se att många oavsett ålder får mycket stöd från föräldrar. Tyvärr skilde vi i förslagen inte på mor eller far, vilket var en miss eftersom vi inte vet om det är kvinnor eller män som hjälper till. Flera har dock skrivit mamma som den person som hjälper dem. Vi vet också att majoriteten av dem som besvarat anhörigenkäten är kvinnor. Föräldrar tar alltså ett fortsatt stort ansvar även om de vuxna barnen flyttat hemifrån. Att som anhörig bidra med så mycket stöd kan påverka relationen mellan i synnerhet föräldrar och vuxna barn. Föräldrar beskriver att engagemanget förhindrar en vuxenrelation och andra talar om hur de försöker minska på sitt ansvar. 10 Fine och Glendinning (2005). 11 En annan studie som specifikt studerar personer med Aspergers syndrom och deras behov av stöd konstaterar att vuxna med Aspergers syndrom ofta har ett stort behov av stöd och hjälp från familj och eller samhället. Studien är en totalundersökning av samtliga personer med Aspergers syndrom inom Örebro län. Engström, Ekström och Emilssson (2003) s Det rör sig om svar från tio personer med diagnos och åtta från anhöriga. 13 Tretton av de arton. 6

7 Sammanfattningsvis har de flesta i studien någon som hjälper dem i vardagen, men få har boendestöd. En merpart, inklusive de som har boendestöd, får hjälp av sina föräldrar, troligen framför allt av mödrar. Olika bedömningar Anhöriga anser genomsnittligt att personer med diagnos har större behov än vad personerna med egen diagnos menar. Svaren som uttrycks med egna ord vittnar också om att anhöriga gör andra bedömningar än de som själva har diagnos. De olika uppfattningarna kan delvis förklaras med att det i de flesta fall gäller olika personer. De som bedömt sina egna behov är genomsnittligt något äldre, 39 år, än de som de anhöriga uttalar sig om vars genomsnittliga ålder är 28. Vårt resultat kan tyda på att hjälpbehovet minskar med ökad ålder. Det kan också vara så att de anhöriga uttalat sig om personer, som har stora svårigheter och därmed stora behov, och som på grund av sin funktionsnedsättning svarat i mindre omfattning. Detta innebär att de kan vara överrepresenterade i de fall då enbart anhöriga svarat. Vilken betydelse har de olika uppfattningarna? Borde inte personen med diagnos vara den bäste experten på sina egna behov? Forskare som intresserat sig för anhöriga till personer med funktionsnedsättning har ibland fått kritik för sitt anhörigperspektiv. 14 Kritiken har bland annat kommit från handikapprörelsen som kämpat länge för att personer med funktionsnedsättning ska ses som subjekt med en egen röst om sina livsvillkor. För oss har det varit en självklarhet i den här studien att den som har en diagnos ska få ge sin syn på sitt behov av stöd och hjälp i vardagen. Men vi anser också att de anhöriga har viktiga erfarenheter avseende frågor om stöd och hjälp och i vår enkät talar de utifrån sitt perspektiv. Många gånger har också handikapprörelsen drivits av just anhöriga till personer med funktionsnedsättning, inte minst då funktionsnedsättningen påverkar förmågan att argumentera för sina rättigheter. 15 Ett brukar- och anhörigperspektiv behöver inte innebära en motsättning. Genom att skicka enkäter till både personer med diagnos och anhöriga får vi två perspektiv på samma frågor. Att uppfattningarna skiljer sig åt ger också möjligheter att jämföra och analysera skillnaderna. Detta kan ge värdefull kunskap om hur man kan gå till väga för att skapa ett bra boendestöd för dem som bedöms ha behov av ett sådant. Bland dem som svarat finns, som nämnts, personer som hör ihop. Det vill säga vi har fått svar från en person med diagnos och ett från en anhörig i samma kuvert. När man studerar svaren träder ett mönster fram att det är föräldrar till relativt unga vuxna som skattar behoven som större. Anhöriga till personer med den genomsnittliga åldern 22 år har i hälften av fallen kryssat för fler behovsområden än vad personen med diagnos har. Den andra hälften har gjort likadana bedömningar. I den andra kategorin är den genomsnittliga åldern 45 år. De gör i hälften av fallen samma bedömning som sina anhöriga. En bedömer behoven som större än personen med diagnos, medan två anser den vara mindre. Att anhöriga till relativt unga personer bedömer hjälpbehovet som större än de som uttrycker sina egna behov kan ha flera orsaker. En kan vara att anhöriga tar ett övergripande ansvar och utför flera av de sysslor enkäten ställer frågor om. Individen som uttalar sig 14 Whitaker (2008). 15 Langan (2011). 7

8 om sina egna behov har kanhända inte överblick över vad som behöver göras och vem som ger stöd. Möjligtvis har de heller inte prövat sina färdigheter och är därför obekanta med sina begränsningar. Det kan naturligtvis också vara så att de anhöriga inte förlitar sig på de ungas förmåga. Problemet med skilda bedömningar kommer till uttryck då boendestöd ges. De anhöriga tycker att viktiga behovsområden missas då det i beskrivningen är boendestödtagaren som agerar arbetsledare. De anhöriga kan också känna sig osynliggjorda i kontakterna med exempelvis socialtjänsten då deras erfarenheter inte tas till vara. Framtidens utmaningar Syftet med denna studie var dels att synliggöra de behov som vuxna med neuropsykiatriska diagnoser har i sitt vardagsliv, dels att undersöka om någon och i så fall vem som hjälper dem. Vi ville lyfta fram och beskriva anhörigas informella och obetalda arbete samt den roll och de uppgifter som boendestödjare kan ha. Studien visar att många med neuropsykiatriska diagnoser har behov av stöd och hjälp i sin vardag. Särskilt stort behov finns kring hjälp med att hålla hemmet i ordning samt att påminnas om träffar. Det är dubbelt så många som uppger behov av hjälp med städning och rensning i bostaden samt att påminnas om träffar som har hjälpbehov gällande matlagning, tvätt och klädköp. De anhöriga bedömde behoven som större än de med egen diagnos. Bristande struktur och hjälp att komma igång kan medföra förödande konsekvenser för individer. Att inte kunna städa och kasta saker i sitt hem innebär inte bara en stökig tillvaro, utan också en risk att bli vräkt. När all kraft går åt till att handla mat kanske man inte orkar laga maten när man kommer hem. Att inte kunna bedöma tidsåtgång för att göra sig i ordning medför att man ständigt kommer för sent, missar avtalade möten och eventuellt drabbas av straffavgifter. Att inte öppna posten eller sakna rutiner för räkningar skapar problem med ekonomin. Studien visar att merparten av de tillfrågade får hjälp av någon som ofta är en anhörig. Boendestöd skulle kunna vara en lösning för många av dem. De flesta av informanterna saknar dock boendestöd. En del har kanske inte ansökt om stöd, andra har kanhända inte fått stöd beviljat medan en tredje grupp prövat boendestöd men inte varit nöjd. Av dem som har eller har haft boendestöd finns skillnader i hur tillfreds man är med sitt boendestöd. De flesta som har boendestöd idag hävdar att de kan påverka när boendestödjaren ska komma. En del skulle dock vilja ha mer hjälp än de får idag. Några som har boendestöd har fortfarande vissa saker de skulle vilja ha hjälp med, men där de idag inte får någon hjälp. Sådan hjälp behöver nödvändigtvis inte komma från boendestödjaren (kommunala regler kanske inte tillåter stöd i vissa fall), men det blir givetvis svårt då ingen hjälper till. Anhöriga till personer som har boendestöd påtalar andra problem. För det första känner de sig ibland utestängda från den utredning som ligger till grund för boendestödsinsatsen. De hävdar att de känner personen i fråga väl och skulle kunna bidra med viktig information. För de andra ser de ibland svårigheterna med att den boende själv ska vara arbetsledare för boendestödjaren eftersom personen inte har överblick över allt som behöver göras i ett hem. Enligt lagstiftningen är det personen med diagnos som ska begära och ha inflytande över det stöd man kan behöva. Flera anhöriga menar dock att deras vuxna barn 8

9 inte känner till alla behov eller sysslor som behöver utföras i ett hushåll. Det kan exempelvis gälla dem som flyttar hemifrån till eget boende. I några fall känner de anhöriga sig överkörda av socialtjänsten då de inte får vara med i diskussionerna. En framtida utmaning tycks vara att inkludera anhöriga i boendestödet samtidigt som brukaren självklart ska stå i fokus. Utöver det stora behovet av stöd till personer med neuropsykiatriska diagnoser framgår av studien hur föräldrar, partners och andra anhöriga bidrar med mycket stöd. Kunskapsbristerna i fråga om hur mycket stöd anhöriga bidrar med till individer med funktionsnedsättningar är stora. När behov av hjälp och stöd osynliggörs kan det också bli svårt att visa hur mycket tid anhöriga lägger ner och vilket ansvar anhöriga tar. Detta kan bidra till mindre stöd från exempelvis socialtjänsten. Den här studien bidrar, trots sina begränsningar i urval, till mer kunskap om anhörigas obetalda och informella arbete. Litteraturförteckning Andersson, Gunnel (2009) Vardagsliv och boendestöd en studie om människor med psykiska funktionshinder. Stockholm: universitetet. Brunt, David (2007) Effektstudien Hur effektiva är kollektiva boendeformer och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder? Redovisning av första mättillfället. Växjö: universitetet. Engström I, Ekström, L och Emilssson B (2003) Psychosocial functioning in a group of Swedish adults with Asperger syndrome or high-functioning autism, Autism, vol. 7 nr 1. Fine, Maichael och Caroline Glendinning (2005) Dependence, independence or interdependence? Revisiting the concepts of care and dependency, Ageing & Society, vol. 25. Ingemarsson, Maria, Sjögren, Jessica och Piuva, Katarina (2011) Om att utvärdera funktioner eller relationer två utvärderingar av insatsen boendestöd i Katarina Piuva, Martin Börjesson och Cecilia Lobos (red.) Utvärdering i praktiken. Om att värdera socialt arbete för människor med psykiska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Jeppsson Grassman, Eva, Whitaker, Anna och Taghizadeh Larsson, Annika (2009) Family as a failure? The role of informal help-givers to disabled people in Sweden, Scandinavian journal of Disability research, vol. 11, no 1. Langan, Mary (2011) Parental voices and controversies in autism, Disability & Society, vol. 26, no 2. Socialstyrelsen (2010) Det är mitt hem. Vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Whitaker, Anna (2008) Ett liv aldrig mer som andras föräldraskap, funktionshinder och åldrande, Eva Jeppsson Grassman (red.) Att åldras med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. 9

När världen blir obegriplig eller går för fort

När världen blir obegriplig eller går för fort FoU-Södertörns skriftserie nr 104/11 www.fou-sodertorn.se Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar När världen blir obegriplig eller går för fort Hjördis Gustafsson Kristina

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 2013-07-18 Diarienummer NHO-2013-0121.31 Nämnden för hälsa och omsorg Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Remissvar från Stockholms universitet på SOU 2088:77, Möjlighet att leva som andra (dnr SU 302-2580-08)

Remissvar från Stockholms universitet på SOU 2088:77, Möjlighet att leva som andra (dnr SU 302-2580-08) Remissvar från Stockholms universitet på SOU 2088:77, Möjlighet att leva som andra (dnr SU 302-2580-08) Universitets remissvar har beretts av professor Marta Szebehely, professor Anna Hollander, Fil dr,

Läs mer

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Anhörigstöd i Mjölby kommun Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vem gäller lagen för? Har du något av funktionshindren

Läs mer

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet. Boendestöd Vad är boendestöd? Boendestöd ska vara ett praktiskt och pedagogiskt stöd. Stödet kan ge dig struktur i vardagsrutiner och syfta till att du så långt som möjligt ska kunna möta och hantera vardagen.

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst 2009 05 05. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna.

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst 2009 05 05. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna. Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst 2009 05 05 Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna Solna Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1. Inledning 7 1.1 Bakgrund

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman Lyssna på oss! Barnkonventionen rätt till information och att få komma till tals Patientlagen Samordnad

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Redovisning av åtgärder utifrån Socialstyrelsens förstärkta tillsyn

Redovisning av åtgärder utifrån Socialstyrelsens förstärkta tillsyn ESLÖVS KOMMUN Vård och Omsorg Lena Z ander 0413-628 82 Vo0.2011.0084 12-02-28 Vård- och omsorgsnämnden Redovisning av åtgärder utifrån Socialstyrelsens förstärkta tillsyn Ärendebeskrivning Socialstyrelsen

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263 Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Nordlander RAPPORT 2015-12 Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Projektledare: Monica Bylund Verksamhetsutvecklare och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulent

Läs mer

... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3

... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3 l FÖRVALTNINGsRÄTTEN 2015-08-12 Meddelad i Malmö Mål nr. Edenås MOTPART Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun 274 80 Skurup ÖVERKLAGA T BESLUT Myndighetsnämnden för individ-

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015 Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för Korttidsvistelsen och Korttidstillsynen har genomförts under januari månad 2015. I verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Samverkansgruppen går igenom protokollet från föregående möte. De ärenden där det finns något ny information är;

Samverkansgruppen går igenom protokollet från föregående möte. De ärenden där det finns något ny information är; Minnesanteckningar från samverkan Avdelningsnivå 2015-09-29 Närvarande: Åsa Israelsson, Sture Veräjä, Kicki Kvarnström, Peder Hansson, Lena Sjölin, Lilliann Carlstén, Kommunal, Anne Andersson, Kommunal,

Läs mer

8 Svar på skrivelse från Karin Gustafsson (S) m. fl. om insatser för unga 20-25 år som står utanför skola och arbetsliv Dnr AMN 2013-00180-4.

8 Svar på skrivelse från Karin Gustafsson (S) m. fl. om insatser för unga 20-25 år som står utanför skola och arbetsliv Dnr AMN 2013-00180-4. Sida 16 (26) att stödja unga utanför jobb och studier, t ex Arbetsförmedlingens verksamheter Unga in och Jobbgaraget och förvaltningens egna verksamheter Merit m.fl. Det är inte effektivt att uppfinna

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Betalar äldre och funktionshindrade rätt avgifter?

Betalar äldre och funktionshindrade rätt avgifter? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Betalar äldre och funktionshindrade rätt avgifter? Redovisning av enkätstudie över hur kommunerna i Kalmar län, vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen,

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) PM 2010:119 RII (Dnr 325-1608/2009) Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Skrivelse av Carin Jämtin

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Inventering av målgruppen psykiskt funktionshindrade inom kommunerna i Östra Norrbotten

Inventering av målgruppen psykiskt funktionshindrade inom kommunerna i Östra Norrbotten Inventering av målgruppen psykiskt funktionshindrade inom kommunerna i Östra Norrbotten en metodutveckling Projektsamordnare Benitha Eliasson Projektets styrgrupp Lars Karlsson Sirkka-Liisa Jönsson Birgitta

Läs mer

Februari september 2011

Februari september 2011 Februari september 2011 Ett urval av kurser och föredrag från Autismforums och Forum Funktionshinders program Programmet finns även på www.habilitering.nu Om kurserna i det här programmet Det här programmet

Läs mer

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret. Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

Hur står det till i hemtjänsten?

Hur står det till i hemtjänsten? RAPPORT: 2005:7 Hur står det till i hemtjänsten? Sociala enheten 2005-04-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-2757-2005 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Behov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten

Behov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden Tjänsteskrivelse 1(11) Jessica Nilsson 046-35 59 32 jessica.nilsson3@lund.se Behov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten Sammanfattning

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Vinn biljett till NPF-forum!

Vinn biljett till NPF-forum! Uppsala Mars 2012 Innehåll Kalendarium... sid 1 Anmälan dagläger på Alnäs... sid 2 Kvällspromenader med Attention... sid 3 Få ordning på vardagen inspirationsdag på Ekolnsnäs... sid 4 SIP Samordnad individuell

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Kvalitetsundersökning inom hemtjänsten i Vantör 2005

Kvalitetsundersökning inom hemtjänsten i Vantör 2005 Äldre- och handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1 2005-11-23 Kvalitetsundersökning inom en i Vantör 2005 Enkätundersökning till i Vantör med insatser från Undersökning

Läs mer

Rapport avseende brukarrevision genomförd i Staffanstorp kommun avseende verksamheten boendestöd våren 2016

Rapport avseende brukarrevision genomförd i Staffanstorp kommun avseende verksamheten boendestöd våren 2016 Rapport avseende brukarrevision genomförd i Staffanstorp kommun avseende verksamheten boendestöd våren 2016 Erika Wilhelmsson Håkan Andersson Anette Mellström Marie Sjögren Hannah Parnén Rosmari Emanuelsson

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Omsorgsplan 2014 2020

Omsorgsplan 2014 2020 Omsorgsplan 2014 2020 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-05-26, 67 Dnr KS 2013/491 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 Inledning sid 4 Målgrupp sid 5 Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

TILLSYNSRAPPORT ÖVER ENSKILD VERKSAMHET ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS

TILLSYNSRAPPORT ÖVER ENSKILD VERKSAMHET ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS s SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVD. FÖR FU NKTIONSHINDRADE OCH ÄLDRE Avdelningscontroller: Christina Amundberg Telefon: 08 508 13044 Till Länsstyrelsen Stockholms län TILLSYNSRAPPORT SID 1

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer