Vätterninfo nr 4:2014 dec

Transkript

1 Vätterninfo nr 4:2014 dec Nytt tillfälle för LOVA Nu är det snart dags för ett nytt år med LOVA-bidraget, Länsstyrelserna runt Vättern tar emot nya ansökningar för att dela ut nya medel till projekt som leder till minskad övergödning till och med den 15 december Liksom tidigare är det kommuner och ideella organisationer/föreningar som kan söka. Nedan finns en lista med exempel på åtgärder/projekt-typer som LOVA kan stödja, se listan som en grundplåt utifrån vilken även andra typer av projekt än de som är med på listan kan växa fram. Exempel på projekttyper: VA-planerDammar för omhändertagande av dagvatten Utveckling av reningsverk utöver lagstadgat krav Etablering av våtmarker Biomanipulering Kalkfilterdiken (i områden med lerjordar) Etablering av gemensamma avloppsanläggningar (ex minireningsverk) Utredning av övergödningssituation Förstudier till näringsreduktionsåtgärder, sjörestaurering etc. Kretsloppsanpassningar (ex reningsanläggningar) Restaureringar/återställningar (exvåtmarksrestaurering, vegetationsåteretablering) Integrerade kantzoner Informationsinsatser Ansökningsblanketter och mer information om LOVA hittar ni på respektive Länsstyrelses webbplats och Havs- och Vattenmyndighetens webbplats. Förtydligande rörande Tasman Metals nyhetsbrev om Norra Kärr Bildtext: En bit berg i Norra Kärr

2 Vätternvårdsförbundets sakkunnig i vattenfrågor Måns Lindell intervjuades inför ett nyhetsbrev från Tasman Metals rörande skyddet av Vättern och om man idag ska oroa sig för dricksvattenkvaliten. Vätternvårdsförbundets medverkan i Tasmans nyhetsbrev har väckt viss uppmärksamhet i media som i vissa fall tyvärr innehåller både sakfel och missuppfattningar. Vätternvårdsförbundet vill därför försöka förtydliga vissa delar: Inslaget i nyhetbrevet handlar om skyddet av Vättern och miljötillståndet. Skyddet och hänsynstagandet av Vätterns värden ökar alltjämt och ställer därmed allt högre krav på expolatering t ex beslutades nyligen ett vattenskyddsområde för hela sjön, ett arbete som förbundet deltagit i. Att göra antaganden om hur miljötillståndet i sjön påverkas innan fakta tagits fram i miljöprövningsprocessen är att spekulera, något som Vätternvårdsförbundet inte ägnar sig åt. Gruvdrift medför olika typer av miljöpåverkan vilket bedöms i sk miljöprövning av Mark-och miljödomstolen. Vätternvårdsförbundet hänvisar därför till ev kommande miljöprövning och Mark-och miljödomstol vad gäller hela verksamhetens miljöpåverkan. Det finns ännu inget underlag för att bedöma ev gruvdrifts påverkan på Vättern då ingen ansökan om brytning finns och därmed inte någon miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Först när MKB presenterats finns de fakta som behövs. Vätternvårdsförbundet kommer att bevaka att MKB:n penetrerar de frågor som särskilt berör vattenkvalitén och ev risker för Vättern. Det är Vätternvårdsförbundet och inte Länsstyrelsen i Jönköping som intervjuats. Det förekommer i viss media direkta fel såsom hög tjänsteman på Länsstyrelsen, avlönad av Länsstyrelsen mm. Enda kopplingen är att Vätternvårdsförbundet hyr lokaler på Länsstyrelsen i Jönköping. Vätternvårdsförbundet är en ideell förening med syfte att följa miljötillståndet i Vättern. Om man bemödar sig att verkligen läsa artikeln i Tasmans nyhetsbrev så framgår tydligt att Måns Lindell har stort förtroende för miljöprövningsprocessen och att en verksamhet som kan riskera Vättern inte kommer att tillåtas. Att försöka ge sken av att detta uttalande är en partsinlaga för gruvdrift i Norra Kärr är minst sagt långsökt. - Vätternvårdsförbundet har (alltid haft) till uppgift att svara på miljötillståndet i Vättern oavsett frågeställare. Ambitionen är att fortsätta så, och det vore olyckligt att inte stå till tjänst med fakta om sjön som finns. I detta fall finns ännu inte underlaget för att bedöma eventuell påverkan på Vättern, men det kommer i en ev miljöprövningsprocess, menar Ola Broberg, förbundssekreterare i Vätternvårdsförbundet. - Det är beklagligt att vissa tar sig friheten att lägga egna ord i min mun, att man inte accepterar den lagliga processen innebärande miljöprövning samt att man inte använder förstahandsinformation. Synd, då ändamålet med bistå med information är för Vätterns bästa! säger Måns Lindell själv. Tasmans Metals nyhetsbrev. Information på Länsstyrelsen i Jönköpings webbplats. Invigning i Hästholmens hamn Bildtext: Landshövding Elisabeth Nilsson klipper bandet med ordföranden i Hästholmens Hamn & Magasin AB Michael Cornell i bakgrunden. Bandet hålls av Hästholmens fiskeklubbs ordförande Magnus Gustavsson och hamnvärd Hans Ivarsson. (Bild: Martin Blomberg) Lördagen den 11 oktober invigdes det nya fiskrenshuset. Huset ingår i projekt Utveckling av Hästholmens hamn som finansierat av FOG-Vättern, EU:s fiskerifond och Regionförbundet Östsam. I samband med invigningen var det också öppet hus i hamnen. Hästholmens fiskeklubb informerade om fiske och fiskrenshuset, Hästholmens Båtklubb tog upp båtar, Sjöräddningssällskapet visade sin båt och informerade om verksamheten och militärens dykare informerade om deras pågående miljöarbete i Vättern. Utöver fiskrenshuset togs också den nya spolplattan i bruk. Den har finansierats med LOVA-pengar. Åtgärderna utgår från programmet Hästholmen Vätterns pärla som antogs 2010 i samverkan med alla intressenterna i hamnen och vars arbete FOG-Vättern finansierade. Nu har många av de planerade åtgärderna genomförts. Förbättrad miljö i

3 Vättern och en attraktivare hamn har varit ledstjärnorna i arbetet. I närvaro av ett drygt 60-tal besökare invigde landshövding Elisabeth Nilsson renshuset och spolplattan genom bandklippning Jan Owe-Larsson, ordförande i Regionförbundet Östsam och Magnus Oscarsson, kommunalråd i Ödeshögs kommun talade också vid invigningen liksom företrädare för Försvarets dykare och Sjöräddningssällskapet i Vadstena-Motala. Hästholmens Fiskehamnsförening visade pågående renovering av sina båthus, som medfinansieras av FOG-Vättern och Ödeshögs kommun. För mer information kontakta Michael Cornell. Is på Vättern snart ett minne blott Bildtext: Is på Vättern Foto: Stefan Gustafsson Vätternvårdsförbundet har sammanställt ytvattentemperaturen (5m) i Vättern för 2013 (och 2014 t o m 1/ ) blev det varmaste kalenderårsmedel sedan 1955 med 9,89 grader som årsmedel. Detta är ca 2 grader varmare än referensperioden Året 2014 ligger i förhållande till normalt än så länge nästan 1 grad varmare än 2013 vid samma datum (1/10). Endast en massiv avkylning under december kan hindra 2014 från att bli all-time high! Det är dock inte sommarhalvåret som gör hög medeltemperatur utan det är frånvaro av kyla (kalla dagar) vinter/höst/vår som höjer årsmedlet. Nämnas kan att Mjösa i Norge nyss noterat all-time high i vattentemperatur (2014) mätt sedan 1970 talet. Mer läsning här För mer information kontakta: Måns Lindell Bildtext: Kalenderårsmedel i Vätterns ytvatten (5 m) 1955 t o m 1/ Kan man räkna fiskar från satellit?

4 Bildtext: Klorofyllkoncentrationen mät från satellit den 4 juni 2010 Brockmann Geomatics har tillsammans med SLUs sötvattenslaboratorium utvärderat möjligheten att använda satellitbilder som stöd i den ekologiska statusbedömingen av Vättern, Vänern, Mälaren och Hjälmaren. Resultaten som nyligen publicerats i en rapport visar på goda möjligheter att komplettera dagens markbaserade provtagning med satellitdata för att bedöma faktorerna växtplankton, siktdjup och fisk. Framför allt var kopplingen mellan vattenkvalitet och fiskdensitet eller andelen karpfisk, vilken är relaterad till övergödningsproblematiken, tydlig. Att lägga till satellitbaserade metoder i övervakningen innebär fler mätningar och bättre yttäckning, vilket i sin tur ger möjlighet till förbättrad utformning av den markbaserade övervakningen. Vätternvårdsförbundet har under flera år deltagit både ekonomiskt och med synpunkter i projektet såsom end-user. För mer information kontakta Petra Philipson, Brockmann Geomatics. Ansökan om att bilda Leader Vättern fortsätter Arbetet med ansökan om att bilda ett Leaderområde för Vättern, med stöd från Europeiska Havs- och Fiskerifonden, har pågått sedan i våras och är nu äntligen inskickad till Jordbruksverket. Det som tagit mest tid har varit att arbeta fram utvecklingsstrategin som ska ligga till grund för arbetet med Leader under stödperioden 2015 till Följande vision har formulerats för Leader Vättern: Vättern är den självklara destinationen för upplevelser kopplade till fisk och fiske och nyttjandet av fisk- och kräftresursen sker ekonomiskt, socialt och ekologiskt långsiktigt hållbart. Nästa steg blir att invänta bedömningen från urvalskomitten. Under försommaren kommer Jordbruksverket lämna preliminärt besked om vilka ansökningar som beviljas. Blir Leader Vättern godkänt kan projektansökningar förhoppningsvis börja tas emot hösten Klicka på bilden för att läsa utvecklingsstrategin! För mer information kontakta: Beatrice Alenius eller Karl-Magnus Johansson Länsstyrelsen i Jönköpings län. Observationer av död öring i Vätterbäckarna Under höstens öringlek har observationer gjorts av döda fiskar (öringar) i flera av Vätterns tillflöden. Dessa observationer har bland annat gjorts i Knipån, Hökesån och Hjoån samt utefter stränderna i anslutning till bäckarnas mynningsområden. Antalsmässigt har det rört sig om förhållandevis få individer, stycken i varje vattendrag, vilket dock är fler än vad kan betecknas som normalt under denna tid på året. Vad som ligger bakom denna ökning i antalet döda öringar är ännu inte känt. En möjlig förklaring kan vara att öringen påbörjade sin lekvandring något tidigare i år till följd av gynnsamma vattenflöden. Vattentemperaturen var initialt mycket hög och fortsatte att vara så en bit fram inpå hösten. Antalet individer som vandrade upp för lek i år var också mycket stor sett till tidigare år. Det talas bland annat om öringrekord i Hökesån, Habo kommun. En hög individtäthet i kombination med initialt höga vattentemperatur och lång uppehållstid i vattendragen skulle kunna vara en möjlig orsak till det ökade antalet observationer av död öring under hösten. Att öringar dör i samband med lek är inget ovanligt och förekommer årligen. Denna del i öringens livscykel innebär en

5 ansträngning utöver det vanliga och kan vara mycket påfrestande. Lekvandringen i sig ställer krav på god kondition men också själva fortplantningsprocessen. Flera av de funna individerna har dock, något anmärkningsvärt, saknat tecken på svampangrepp, som annars är vanligt förekommande i dessa samanhang. Ej heller har någon form av yttre mekanisk påverkan kunnat påvisas. Efter kontakt med statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) gjorde även de samma bedömning som framgår ovan. Planen framgent är att skicka in till synes friska men döda öringar till SVA. Dessa analyser får därefter visa på om det finns någon bakomliggande sjukdomsbild som kan vara anledningen till att vi under hösten 2014 sett fler döda individer än vad som är brukligt eller om detta helt enkelt är en effekt av fler stigande öringar i vattendragen. Trots de döda öringarna visar årets massiva steg av lekfisk att restaureringsarbetet i Vätterns tillflöden ger önskad effekt. De senaste årens restaureringsarbeten har visat att vi nu har fler stigande leköringar än på mycket länge vilket är glädjande säger Anton Halldén, länsfiskekonsulent på länsstyrelsens i Jönköpings län. Den positiva trenden kan även ses i sötvattenlaboratoriets provfisken från Vättern samt via insamlad data från den fiskräknare som finns installerad i Knipån i Habo kommun fortsätter Halldén. Resultatet från en eventuell analys genomförd av SVA kommer att redogöras för på Länsstyrelsens webbplats under fliken djur och natur samt på Vätternvårdsförbundets webbplats. För mer information kontakta: Daniel Rydberg Länsstyrelsen i Jönköpings län. Figuren illustrera fångs av öring baserat på genomförda provfisken med bottensatta nät i Vättern under perioden (källa: f.d. Fiskeriverket, Statens lantbruksuniversitet) GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR SEKRETERIATET Vätternvårdsförbundet Redaktör: Måns Lindell Adress: Vätternvårdsförbundet, Jönköping Telefon: Webbplats: Klicka här för att avregistrera din e-postadress Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! Postman