FMV Designregel Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö - sammanfattning av genomfört projektarbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FMV Designregel Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö - sammanfattning av genomfört projektarbete"

Transkript

1 FMV Designregel Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö - sammanfattning av genomfört projektarbete

2 1. Strömförsörjning och Elmiljö inom FMV På Försvarets materielverk (FMV) inom Anskaffning och Logistik/ Ledningssystemmateriel finns verksamheten Strömförsörjning och Elmiljö som omfattar alla system och produkter för strömför-sörjning, elkraftsförsörjning och elmiljö inom Försvarsmakten (FM), med undantag för specifikt integrerade unika produkter i t.ex. fordon, fartyg, ubåtar och flygplan. I FM nyttjas system och produkter från verksamheten inom en rad olika materielsystem, i vissa fall då som integrationsprodukter. Hantering avseende utveckling och anskaffning av strömförsörjningssystem och strömförsörjningsprodukter inom FM sker främst inom ramen för Materielsystem (MS) 573 med stöd av Materielsystem (MS) 465 vad gäller Elmiljö. Verksamheten omfattas av en stor mängd direktiv, lagar, regler och förordningar med, i vissa fall, straffrättsligt ansvar och krav på både utförande och hantering i syfte att undvika person- och egendomsskador. Verksamheten har även till uppgift att samordna och hantera elsäkerhetsfrågor för samtliga system och produkter inom FMV och FM. Leveranser sker av kompletta och "nyckelfärdiga" strömförsörjningssystem i form av helhetslösningar för insatser och förband avseende både nationell och internationell verksamhet. De sammansatta strömförsörjningssystemen som tas fram utgör en grundinfrastruktur och en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten i FM enligt uppställda målsättningar, och är även mycket väsentlig för ledningssystemens funktion. Strömförsörjningsverksamheten består totalt av cirka integrationsprodukter indelade i ett antal produktgrupper eller teknikområden där merparten av produkterna hanteras inom MS 573: Generering (cirka 500 produkter) Omvandling (cirka 6000 produkter) Lagring (cirka 1500 produkter) Distribution (cirka 1200 produkter) Belysning (cirka 800 produkter) Elsäkerhet Elmiljö För respektive produktgrupp/teknikområde finns speciellt utsedda produktföreträdare som svarar för den tekniska konfigurationen. Elsäkerhet och elmiljö är viktiga teknikområden inom verksamheten, och berör samtliga ingående produktgrupper och även andra system som inte hanteras inom Strömförsörjning och Elmiljö. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet för elsäkerhet. Avseende system och produkter för nyttjande inom FMV och FM bedrivs ett mycket nära samarbete med elsäkerhetsverket. I FM hanteras elsäkerhet av säkerhetsinspektionen, vilka främst inriktar sig på verksamhetsmässiga frågor som t.ex. delegeringsformer och ansvarsfrågor. FMV hanterar tekniska krav och lösningar avseende elsäkerhet. För teknikområdet EMC inom elmiljö är FMV utsedd till att vara kontroll- och tillsynsmyndighet avseende system och produkter inom FM (SFS 1993:1067), med regeringsuppdrag. Gränsdragning avseende system/teknik (tekniskt ansvar) och verksamhetsmässiga frågor (förvaltningsansvar) regleras i samordningsavtalet mellan FMV och FM. På uppdrag från FM har FMV tagit fram en Designregel för Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö, FMEAF som bl.a. anger hur elsäkerheten omhändertas då etablerade standarder inte kan nyttjas. Designregeln utgår från en dokumenterad riskbedömning som också ligger till grund för det som beskrivs i detta dokument Sid 1

3 2. Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö, FMEAF FM organisation, inriktning och förbandsverksamhet har genomgått omfattande förändringar under de senaste decennierna. Alla materielsystem i FM och dess ingående utrustningar och anordningar har succesivt anpassats för detta, och området strömförsörjningsmateriel och utrustningar för fältmiljö utgör inget undantag. Det civila samhällets beroende av en fungerande strömförsörjning är påtaglig. I takt med FM utveckling av bl a informations- och ledningssystem samt krav på avancerade funktioner och utrustningar i fältmiljö t.ex. sjukvård, kök och förläggningar, är behovet och beroendet inte mindre i FM. Internationella insatser kan innebära krav på korta insats- och upprättandetider av funktioner som sätts samman med moduluppbyggda enheter. I bästa fall kan man på den plats man upprättar utnyttja befintlig infrastruktur inklusive dess ortsnät, men strömmen kan vara av dålig kvalitet och även innebära oplanerade avbrott, vilket inte är acceptabelt för den verksamhet FM ska bedriva. FM måste därför kunna upprätta på platser utan någon infrastruktur eller med andra förberedelser vidtagna. När man bedriver verksamhet i fältmiljö ska person- och anläggningssäkerhet vara lika hög och t o m högre än i fastigheter, eftersom det är utomhusmiljö och att det vid internationella insatser kan råda mycket extrema klimatförhållanden. Kombinationen av att i fältmiljö bygga upp förbandsplatser med transportabla utrustningar och i vissa fall även under extrema klimatförhållanden gör, att verksamheten och säkerhetskraven i många avseenden är att betrakta som unika. 3. Lagstiftning och tillämpning av standarder I takt med ett ökat internationellt samarbete beträffande föreskrifter och standarder, har bl a ellagstiftningen sedan slutet av åttiotalet succesivt övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Regelstyrningen innebar att man i detalj angav hur något skulle utföras för att uppfylla kraven i föreskrifterna, och att det i princip inte fanns utrymme för annat utförande. Målstyrningen innebär att man anger vilka krav som ska uppfyllas, men att man kan göra på olika sätt för att nå målet så länge man uppfyller föreskriftens krav. Målstyrningen innebär också att lagarnas omfattning minskat, d v s textmassan har minskat, och i stället tillämpar man harmoniserade- eller produktstandarder i ökad omfattning. Om man tillämpar en standard anses man också uppfylla föreskriftens krav på säkerhet och behöver därmed inte göra en egen riskbedömning. Om man av någon anledning inte kan tillämpa en standard eller delar ur en standard, kan man göra avsteg från denna. En riskbedömning för gjorda avsteg måste dokumenteras för att visa hur man uppfyller föreskrifternas krav på säkerhet. Elinstallationsreglernas (SS ) krav på säkerhet för mobila arbetsplatser bygger på direkt jordade system eller skyddsseparation. Råden i SEK Handbok Generatoraggregat, med undantag av bärbara generatoraggregat, bygger också på direkt jordade system. (direkt jordat system; se avsnitt 5.1 Krav på jordning) Standarden och handboken ger därmed inte den säkerhetslösning som krävs för FMEAF Sid 2

4 För FM verksamhet i fältmiljö är förutsättningar i de flesta fall annorlunda och skillnaden mellan dessa driftsfall och vad som hanteras i etablerade standarder har med åren blivit alltmer påtaglig. För att åtgärda detta har FMV fått i uppgift av FM att ta fram en kompletterande standard för inom området person- och anläggningssäkerheten, och som med FMV nomenklatur benämns Designregel. FMEAF Sammanfattande benämning i Försvarsmakten för anordningar som upprättas i fältmiljö där elförsörjningen sker med hjälp av transportabla generatoraggregat och fördelas via eldistributionsmateriel. Systemjordning utförs enligt principerna i Designregeln för Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö (FMEAF), och FMV Tekniska order (TO) och övriga FMV anvisningar som bygger på denna Designregel. FMEAF kommer att vara ett nytt begrepp i FM, och en sammanfattande benämning för anläggningar som byggs upp med hjälp av transportabla utrustningar för produktion och distribution av el i fältmiljö, d v s transportabla generatoraggregat och elcentraler samt anslutningskablar s.k. flexibla gummikablar. Designregeln kommer till vissa delar även att påverka hur de utrustningar (förbrukare) som ska anslutas till FMEAF måste vara konstruerade för att ingå som en del i bl a säkerheten för hela det uppbyggda systemet. Bilden nedan visar principen för klassificering/rangordning av styrande dokument vid anskaffning och modifiering av elektriska produkter. (bilden ur Designregel FMEAF). Kompletterande krav i FMV Teknisk specifikation FMV Designregel Harmoniserad standard, Direktiv inom EU Designregel FM Elektriska Anläggningar i Fältmiljö (FMEAF) omfattar inte området funktionssäkerhet (t ex EMC, EMI eller åska) Sid 3

5 4. Dokumenterad riskbedömning Om man gör avsteg från en standard eller tar fram en ny standard krävs det bl.a. en dokumenterad riskbedömning för att visa hur man uppfyller kraven i föreskrifterna. Under arbetet med FMEAF och framtagning av Designregeln har det genomförts två omfattande prov i fältmiljö där ett stort antal tester och mätningar utförts enligt en fastställd provplan. Respektive prov omfattade två dagar där båda proven genomfördes vid Trängregementet i Skövde, med hjälp av personal från regementet. Det första provet genomfördes i december 2010 med ca 70 cm snö och 20 minusgrader, och det andra i november 2011 med dimma, regn och mycket blöta markförhållanden. 5. Verifiering av principerna för FMEAF Projektet har genomfört ett remissarbete inom FMV och FM på de underlag som projektgruppen redovisat. Inkomna remissvar har behandlats och beaktats vid ett protokollfört granskningsmöte på FMV. FMV har dessutom låtit Elsäkerhetsverket och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomföra granskning och verifiering av designregeln med bakomliggande rapport. SP har genomfört en granskning av både desinregeln och bakomliggande rapport och metoden för riskbedömningen, och lämnat nedanstående slutsats (ordagrant). Resultatet av SP s granskning ger att resonemanget som förs i rapporten är väl grundat och med de skyddsåtgärder som beskrivs i rapporten såsom kompletterande jordning, användande av jordfelsbrytare, förebyggande av yttre fel, kontinuitet i skyddsjordsledaren mellan generatoraggregat och anslutna utrustningar/förbrukare samt kraven på kompeten personal som upprättar och driver elektriska anläggningar i fältmiljö så kan man anse att det grundläggande kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis är uppfyllt. Elsäkerhetsverket är ansvarig myndighet för tekniska säkerhetsfrågor såsom elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC, och utfärdar föreskrifter för bl a starkströmsanläggningar och elektrisk materiel. Elsäkerhetsverket har deltagit vid tre projektmöten och succesivt informerats om projektets arbete och slutsatser, och även granskat slututgåvan av rapport och Designregel. Elsäkerhetsverket har lämnat nedanstående slutsats (ordagrant). Myndigheten har i dagsläget inget att erinra utan konstaterar att FMV gjort en dokumenterad riskbedömning enligt den möjlighet som ges i 2 Kap 1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter då en starkströmsanläggning helt eller delvis avviker från svensk standard Sid 4

6 6. Viktiga skillnader mellan etablerade standarder och Designregel FMEAF Nedanstående fem punkter sammanfattar de områden där det finns viktiga skillnader mellan tillämpningen av etablerade/befintliga standarder och Designregeln FMEAF. Krav på jordning, se 6.1 Krav på generatoraggregat och ansluten utrustning, se 6.2 Generatoraggregats uttagskonfiguration och Z-impedans, se 6.3 Krav på jordfelsbrytare vid systemuppbyggnad, se 6.4 Krav på elinstallatör, se 6.5 I efterföljande avsnitt finns kortfattade beskrivningar av ovanstående fem områden och de vanligast förekommande frågorna, vilka begränsningar som funnits och vad arbetet med FMEAF och Designregeln innebär inom det aktuella området. 6.1 Krav på jordning Detta avsnitt behandlar enbart driftfall där jordning inte sker till en punkt som står i direkt förbindelse med ett fast installerat och godkänt jordtag (direkt jordat) d v s ett jordtag som är regelbundet kontrollerat och dokumenterat vad gäller dess övergångsmotstånd (resistans) till marken. För de som hanterat eller kommit i kontakt med transportabla generatoraggregat, är det inget kontroversiellt att det i de flesta anvisningar, manualer eller handböcker framgår att i fältmiljö ska aggregat jordas med jordspett och jordlina ingående i tillbehörssatsen. Det är förmodligen dock få som ifrågasätter att man ska utföra jordning eller kan klara ut konsekvenserna ur säkerhetssynpunkt om man inte jordar. Hur man ska utföra jordningen uppvisar också mycket varierande detaljeringsgrad beroende på aggregattyp. Det framgår heller inte något krav på maximalt tillåtet värdet på jordtagsresistansen, men att det ur personsäkerhetssynpunkt ändå är viktigt och ska utföras! Den tekniskt intresserade har därmed säkert någon gång ställt sig frågan om det ur säkerhetsynpunkt är viktigt att man i fältmiljö jordar genom att slå ner jordspett, borde det väl också vara viktigt att ange maximalt tillåtet värde på jordtagsresistansen? Ställer man frågan till på marknaden förekommande konstruktörer/leverantörer av transportabla utrustningar, nationellt såväl som internationellt, kan man få mycket varierande svar. Området jordning och dess betydelse för säkerheten är ganska komplext att beskriva, men kan mycket förenklat beskrivas utifrån två typfall med helt olika förutsättningar vid upprättandet Sid 5

7 Förutsättning 1. Ett enskilt eller maximalt fyra parallellkopplade generatoraggregat försörjer en eller några få utrustningar som via anslutningskabel ansluts direkt till aggregatens tillgängliga belastningsuttag som har jordfelsbrytare enligt föreskrifternas krav. Genom att generatoraggregaten är utrustade med jordfelsbrytare för att uppfylla kraven på personskydd, är resistansen i det enskilda jordspettetet inte av avgörande betydelse för personsäkerheten. Förutsättning 2. Ett enskilt eller flera parallellkopplade generatoraggregat försörjer ett eller flera eldistributionssystem med ett antal anslutningskablar och elcentraler fördelade över ytan. I det här fallet bygger man således upp ett system som i vissa fall kan innebära stor utbredning över ytan och utrustningar av mycket varierande slag och belastningsprofiler. Eftersom det inte finns tillgång till ett inmätt systemjordtag och det inte går att erhålla ett helt dubbelisolerat system, måste man således göra något som är minst lika bra som ett systemjordtag, vilket åstadkommes genom att utföra kompletterande jordning. Kompletterande jordning innebär att man slår ner ett antal jordspett och ansluter dessa i olika punkter i systemet/utrustningarna. Genom att jordspetten är sammabundna via skydds-jordsledarna i mellanliggande anslutningskablar, får man ett antal parallellkopplade jordningar till markplanet. Kontinuitet i jordtagsledarna i alla mellanliggande anslutningskablar är därmed av stor vikt! Övergångsresistansen mot jord i varje enskilt jordspett behöver således inte kontrollmätas, eftersom värdet för ett enskilt jordspett inte är av avgörande betydelse för totalsumman av alla parallellkopplade jordspett i systemet. Den som ansvarar för systemuppbyggnaden gör även bedömning av var man med de aktuella markförhållanden på platsen kan räkna med att få lägsta möjliga jordtagsresistans när man slår ner jordspetten, och var i systemet respektive jordlina ska anslutas. Devisen för FMEAF är således jorda mer och jorda rätt Sid 6

8 6.2 Krav på generatoraggregat och ansluten utrustning Utan att gå in på alltför djuplodande tekniska förklaringar kan man sammanfatta några generella krav för att uppnå önskad person- och anläggningssäkerhet för alla ingående utrustningar i ett sammanbyggt system i fältmiljö. Det kan liknas vid principen att en kedja inte är starkare än dess svagaste länk. Kraven kan i sin tur något förenklat delas upp i områdena utrustningars konstruktion och hantering vid upprättande Utrustningars konstruktion. Säkringar är i huvudsak ett anläggningsskydd, medan jordfelsbrytare och skyddsjordning är de viktigaste förutsättningarna för personsäkerheten, men utgör aven ett anläggningsskydd. Jordfelsbrytare i utrustningar ingående i systemuppbyggnad behandlas i ett efterföljande avsnitt, men märkfelströmmen, d v s gränsen där en jordfelsbrytare ska lösa ut, är en avvägning mellan elsäkerhet och funktionssäkerhet. För att skapa möjlighet för bl a generatoraggregat att både kunna försörja enskilda direktanslutna utrustningar eller vara en produktionskälla i ett större distributionssystem kan det finnas krav på jordfelsbrytare med justerbar utlösningsnivå. Anvisningar för ovanstående framgår i respektive generatoraggregats instruktionsbok/ beskrivning Hantering vid upprättande. Vid systemuppbyggnad är rätt inställning av eventuella förekommande justerbara jordfelsbrytare och utförandet av jordningen till markplanet viktig, vilket förutsätter en anpassad konstruktionslösning för respektive utrustning. Anvisningar för ovanstående framgår i respektive generatoraggregats instruktionsbok/ beskrivning. 6.3 Generatoraggregats uttagskonfiguration och Z-impedans I elektriska likströmskretsar finns det motstånd eller resistanser. Om ett sådant motstånd förekommer i en växelströmskrets, t ex med frekvensen 50 Hz som i våra ortsnät, benämns det för impedans (beteckning Z ) eftersom växelströmsmotståndet varierar med frekvensen. Konstruktionen med Z-impedans mellan skyddsjordsledare/jord och generatorlindningens nollpunkt har i princip bara förekommit i Sverige, och fanns i starkströmsföreskrifterna redan på sjuttiotalet (SIND-FS ). Syftet var att begränsa en felström orsakad av ett yttre fel i anläggningen om generatoraggregatet var anslutet till ett jordspett med okänt värde på övergångsresistansen. Yttre fel kan vara en oisolerad luftledning som trillar ner på marken, eller en fasledare i en anslutningskabel som kommer i direkt kontakt med marken och spänningssätter denna. Eftersom det finns jordfelsbrytare på alla utrustningar för FMEAF kommer dessa att lösa ut även för denna typ av jordfel. Generatoraggregat för FMEAF kräver därmed ingen Z-impedans av den anledningen Sid 7

9 Z-impedanser förekommer även där man har singel- eller parallellkopplade generatoraggregat med femledarsystem (TN-S) som även ska kunna mata fyrledarsystem (TN-C) i t ex byggnader eller andra fasta elinstallationer. Utan Z-impedans kommer den normala belastningsströmmen att lösa ut jordfelsbrytarna i aggregaten, vid matning av ett fyrledarsystem, även då det inte är något elfel i anläggningen. Om ett generatoraggregat, konstruerad för femledarsystem (TN-S), inte ska användas för att försörja fyrledarsystem (TN-C) behövs således ingen Z-impedans Krav på jordfelsbrytare vid systemuppbyggnad Utrustningar som används för att bygga upp transportabla eldistributionssystem d v s generatoraggregat och elcentraler, samt utrustningar som ansluts till dessa system, är oftast inte anskaffade vid samma tillfälle eller med exakt vetskap om hur det system de ska mata eller ingå i kan vara konfigurerat. Respektive utrustning har en konstruktionslösning som säkerställer att lagstiftningen för den enskilda utrustningen uppfylls. När dessa byggs upp i ett system kan kraven medföra icke önskvärda begränsningar ur driftsynpunkt, och jordfelsbrytare kan vara ett sådant exempel. Jordfelsbrytare är ett mycket bra person- och anläggningsskydd och förekommer i alla utrustningar för FMEAF som FMV anskaffar. En jordfelsbrytare arbetar enligt principen att känna av att den ström som flyter i en krets är lika stor fram till en felfri utrustning som strömmen från den. Om en del av strömmen i kretsen tar annan väg, t ex genom ett fel i utrustningen eller ström genom människokroppen till jord, är de båda strömmarna inte längre lika stora och jordfelsbrytaren känner skillnaden och löser ut. För att vara ett bra personskydd får skillnaden bli maximalt 30 ma. Alla nya utrustningar har en viss läckström till jord, och ökar i takt med att utrustningen åldras. Det innebär också att ju fler utrustningar som ansluts ökar också summan av alla läckströmmar. Om ett stort antal utrustningar matas via en 30 ma jordfelsbrytare kommer summan av alla läckströmmar så småningom överstiga gränsvärdet vilket innebär att man kan få ett oplanerat strömavbrott. Genom att man i FMEAF kan anpassa jordfelsbrytarna så att det inställda gränsvärdet för tillåten felström är högst vid utgående matning från generatoraggregatet och sedan succesivt minskar detta utåt i distributionssystemet, skapar man selektivitet d v s önskad driftsäkerhet och med anpassad person- och anläggningssäkerhet. Kravet är dock att en jordfelsbrytare för personskydd, d.v.s. max 30 ma utlösningsström, skyddar de uttag där bruksföremål kan anslutas. Det förutsätter dels en anpassad konstruktion men framför allt att det hanteras av personal med en specifik utbildning och kompetens för FMEAF. Designregeln ger även möjlighet att ha jordfelsbrytare med märkfelström upp till 300 ma för trefasuttag 32A för att bl a kunna ansluta containrar för förplägnad, sjukvård och ledningssystem. Krav på jordfelsbrytare för personskydd finns dock för systemet som helhet Sid 8

10 6.5. Krav på elinstallatör Inom Försvarsmakten har det under många år förekommit diskussioner kring begreppet och rollen elinstallatör, d v s en person med någon form av elbehörighet utfärdad av Elsäkerhetsverket. Vissa typer av elinstallationsarbeten på starkströmsanläggningar, eller i dagligt tal elanläggningar, ska således utföras av elinstallatör eller av yrkesman under elinstallatörs överinseende. Kompetenskraven beträffande teori och praktik för att bli elinstallatör är väl reglerade i förordningar och föreskrifter, medan motsvarande myndighetskrav saknas för rollen som yrkesman. Det är upp till den elinstallatör som har överinseende att bedöma om yrkesmannen har erforderlig kompetens. Det bör påpekas att det är enbart elinstallationsarbete på starkströmsanläggningar utförda enligt Elinstallationsreglerna SS som kräver någon form av elbehörighet. Definitionen på en elanläggning kan beskrivas som den del som producerar och för fram energi till en punkt t ex ett uttag, där man ansluter något som förbrukar elenergi. FMEAF byggs upp av maskiner och produkter framtagna efter maskin- och produktdirektiven. Det krävs således ingen elbehörighet för att upprätta, driftsätta eller reparera produkter, maskiner, anordningar, bruksföremål eller motsvarande. Det krävs däremot alltid kompetens för att utföra det på rätt sätt, och en tillverkare/leverantör kan ställa speciella krav på kompetens för att få göra ingrepp. Begreppet tillfälliga elanläggningar förekommer inte längre i föreskrifterna för elinstallationer. Däremot används det bl.a. i samband med bygg- och rivningsplatser som kan byggas upp t ex vid: Nybyggnadsarbeten Arbeten med reparation, förändring, utvidgning eller rivning av befintliga byggnader Industribyggen Markarbeten Liknande arbeten Fordringarna gäller för fasta och flyttbara installationer men fasta och flyttbara installationer vid bygg och rivningsplatser ska inte jämföras med de driftfall som gäller för FMEAF. FMEAF kräver inte elbehörighet! Eftersom FMEAF byggs upp av CE-märkta produkter kommer det inte att finnas några krav på elbehörighet för att utföra skötsel d v s med verktyg göra ingrepp och byta eller reparera någonting i dessa utrustningar. Som leverantör kommer FMV däremot att ställa kompetenskrav på personal som ska utföra avhjälpande underhåll på av FMV levererad materiel. FM får inte, på eget ansvar, utföra ingrepp eller ändringar på materiel eller system utan anvisningar från FMV Sid 9

11 7. Konsekvenser för verksamheten Elsäkerhet och funktionssäkerhet för FMEAF påverkas av ett antal parametrar i processen från framtagning av Krigsförbandsspecifikation (KFS) till hanteringen i fältmiljö. Nedan följer en kort sammanfattning av några sådana områden: Kraven måste tydliggöras bl a beträffande användningsområde och ändamål för de generatoraggregat som ska anskaffas. Ska aggregaten även kunna användas för stöd till civila samhället kan detta kräva konstruktionslösningar som FM i vanliga fall inte behöver. Omfattning och detaljeringsgrad i tekniska specifikationer vid en upphandling kommer i vissa fall att kunna reduceras för att ge tillverkare möjlighet att tillämpa etablerade standarder kompletterat med Designregeln. Vid upphandling och konstruktion av enskild utrustning avsedd att ingå i större system i fältmiljö, måste utrustningen förutom att uppfylla kraven för utrustningen även vara anpassad för att kunna ingå som en del i säkerheten för hela systemet. Utrustningar avsedda för FMEAF är produkter/maskiner, vilket innebär att det inte är optimalt att tillämpa standarder avsedda för utförande av elektriska installationer i starkströmsanläggningar. Krav på elbehörighet gäller enbart vid ingrepp i starkströmsanläggningar och är således inte aktuellt för ingrepp i produkter/maskiner även om det sker i fältmiljö. Enkelt uttryckt, det som inte kräver elbehörighet för att tillverka/bygga kräver heller ingen elbehörighet för att reparera oavsett var detta sker. FMV kommer att ställa krav på specifik utbildning och kompetens för personal i FM som får uppgiften att upprätta och hantera FM större elektriska anläggningar i fältmiljö. FMV kommer att ställa krav på specifik utbildning och kompetens för personal i FM som får uppgiften att utföra underhåll på produkter/maskiner. 8. Har Du frågor eller funderingar avseende FMEAF? Har Du frågor eller funderingar när det gäller FMEAF finner Du stöd på (FMV Strömförsörjning). På denna hemsida finns information om FMV strömförsörjningsutrustningar och Du har också möjlighet att komma i kontakt med FM och FMV gemensamma Elsäkerhetsråd. Nyhet! Har Du frågor eller funderingar om elsäkerhet inom FMV/FM? Besök FMV hemsida för strömförsörjning där finns information om hur Du kommer i kontakt med FMV. Där finns även kontaktuppgifter till FMV och FM gemensamma elsäkerhetsråd! Sid 10

12 Egna anteckningar TEKNIK FÖR SVERIGES SÄKERHET FMV Försvarets materielverk Stockholm Besöksadress: Banérgatan 62 Tel Fax

Handbok Säkra elektriska produkter och system H SEPS

Handbok Säkra elektriska produkter och system H SEPS Handbok Säkra elektriska produkter och system H SEPS 1 Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd Tryck: Stockholm 2015 2 LÄSANVISNING Den läsare som är obekant med systemsäkerhetsverksamheten

Läs mer

Innehåll. Protokoll provning 45

Innehåll. Protokoll provning 45 Innehåll 1. Behovet av kontroll före idrifttagning 6 2. Vilka installationsarbeten ska kontrolleras 8 3. Utförande avinstallationsarbete 9 4. Ansvar 11 5. Arbeten som inte kräver formell behörighet 12

Läs mer

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind- och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör får du här en

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten. Behörighetsansvar Information till elinstallatörer om ansvar för kontroll av elinstallationsarbeten. Om informationen i denna broschyr skulle ge upphov till tveksamheter om gällande bestämmelser har lagtexten

Läs mer

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23 Behörighet för elinstallationsarbete Vem har nyttan av ett behörighetssystem? Vad krävs av en yrkesman? Regeringen En särskild utredare ska föreslå bestämmelser om vad som ska krävas för att utföra en

Läs mer

Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF,

Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF, Fredrik Kagerud Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF, Elsäkerhetsverket 2014-04-15 Produkten Användarens skyldigheter Installationen Produkten Säkerhetskraven är angivna i " Förordning

Läs mer

Tillfälliga elanläggningar

Tillfälliga elanläggningar Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande och underhåll SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 September 2007 Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens 2013 Hur Hur väl väl klarar klarar industrin Ni Ert sitt Elsäkerhetsarbete? Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Fråga Ni som är elansvariga på den industri/anläggningen

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget.

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. 1 Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret för elsäkerhet och

Läs mer

Skyddsutjämning. Örjan Borgström EUU. Kenth Ryeskog STF

Skyddsutjämning. Örjan Borgström EUU. Kenth Ryeskog STF Skyddsutjämning Örjan Borgström EUU Kenth Ryeskog STF Nya definitioner Neutralpunkt L 1 Gruppcentral 230 V L 2 L 3 Belastning Basskydd Skyddsjordsledare jordpunkt Felskydd Fara genom indirekt beröring

Läs mer

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar.

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar. Elsäkerhet i... Småbåtshamnar. 2 Elsäkerhet i småbåtshamnar Ditt ansvar som innehavare DET ÄR MYCKET VIKTIGT att du som innehavare och ansvarig för en småbåtshamn utför kontroller av starkströmsanläggningen.

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll för utbildningar som uppfyller utbildningskraven för auktorisation

Läs mer

Arbete på elektrisk materiel

Arbete på elektrisk materiel 2003-10-10 Sida 1 (9) *AFEL* *AF EL -* Arbete på elektrisk materiel Innehållsförteckning 1 Arbete på elektrisk materiel... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Elektriskt arbete...

Läs mer

ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG

ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG Elsäkerhet en självklarhet Fastighetsägaren ansvarar för all ej synlig fast elinstallation. Ägare eller hyresgäst ansvarar för löpande underhåll av elutrustning och synlig del av

Läs mer

Riktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB

Riktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB 1 (9) Dokument Fastställd 2015 XX XX Reviderad Riktlinjer Elinstallationsarbete Ansvarig Elsäkerhetssamordnare Utgåva 1 Riktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB Detta är ett exempel på riktlinjer

Läs mer

Kontroll före idrifttagning

Kontroll före idrifttagning Välkommen till Seminarium Kontroll före idrifttagning Föredragshållare Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB 2011-05-13 1 SIS, Swedish Standards Institute ideell förening medlemmar från privat och offentlig sektor

Läs mer

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar Innehåll Förord 5 7 Elsäkerhet vid arbete 10 ELSÄK-FS 2006:1 12 Utförande av elektriska starkströmsanläggningar 17 ELSÄK-FS 2008:1 23 ELSÄK-FS 2008:2 52 Innehavarens kontroll 63 Starkströmsförordning (2009:22)

Läs mer

Behörighet att utföra elinstallationer

Behörighet att utföra elinstallationer Föreskriftshuset Civilrättsligt Eltariffer Allmänna avtalsvillkor Brandförsäkringsvillkor (EN) SS-EN 50110-1, ESA, ISA, IBH, EL-AMA, SSG4500, (SBF 110:6 SSF 130:6 RUS) m m. Svensk standard, Elinstallationsreglerna,

Läs mer

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag 2004-04-28 Bilaga 1 Förteckning över krav i författningssamling som innebär en administrativ börda för företag Kolumn 1 2 3 4 5 6 7 ELSÄK-FS 1995:6 Om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö

Läs mer

Bosse Johansson RPS 2010-11-01

Bosse Johansson RPS 2010-11-01 Bosse Johansson Vår organisation Generaldirektör Elsäkerhetsrådet Stab Verksamhetsstöd Elektrisk materiel Behörighet Elektriska anläggningar Regionkontor Nord, Syd, Väst, Öst VÅRA KONTOR Umeå Kristinehamn

Läs mer

Nya regler för elarbete

Nya regler för elarbete Nya regler för elarbete Den 8 juni 2016 tog riksdagen beslut om en ny elsäkerhetslag i Sverige. Den nya lagen träder i kraft 1 juli 2017. Den nya lagstiftningen påverkar de flesta grupper i samhället -

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Ansvarig utgivare: Carina Larsson Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer beslutade den 28 september 2007. Med stöd av 3,

Läs mer

Kravspecifikation för uppdragskonsulter inom MS 598 FM Hälso- och Sjukvårdssystem.

Kravspecifikation för uppdragskonsulter inom MS 598 FM Hälso- och Sjukvårdssystem. Datum FMV beteckning 2014-02-10 Bilaga 1 Sida 1(8) Kravspecifikation för uppdragskonsulter inom MS 598 FM Hälso- och Sjukvårdssystem. Försvarets materielverk Postadress 115 88 Stockholm Besöksadress Banérgatan

Läs mer

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet.

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet. Bilaga 1 1 (6) Förslag till Elinstallatörslag 1 Syftet med denna lag är att förebygga person- eller sakskada till följd av felaktigt eller bristfälligt elinstallationsarbete på elektriska anläggningar

Läs mer

Driftmiljöer inom elområdet

Driftmiljöer inom elområdet 2003-10-10 Sida 1 (9) AFEL *AF EL -* Driftmiljöer inom elområdet Innehållsförteckning 1 Driftmiljöer i Försvarsmakten... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Förtydliganden av

Läs mer

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling Välkommen Lars Hedström Robin Alsterberg Varför Svensk Uppdragsutbildning? Flexibla Kundanpassade lösningar Professionella utbildare för professionell rådgivning

Läs mer

Elinstallationer i badrum

Elinstallationer i badrum Elinstallationer i badrum SEK Svensk Elstandards kansli får många frågor om hur man kan använda el på ett säkert och ändamålsenligt sätt i våta miljöer. Förändringarna i 2009 års utgåva av Elinstallationsreglerna

Läs mer

Nyheter i Elinstallationsreglerna, utgåva 2

Nyheter i Elinstallationsreglerna, utgåva 2 Nyheter i Elinstallationsreglerna, utgåva 2 Joakim Grafström SEK Svensk Elstandard Jag ska prata om Termer och definitioner Fördelningssystem, exempel Kap. 41 förenklat Jordfelsbrytare på fler platser

Läs mer

Har du det senaste? Storsäljare! Elinstallationsreglerna. Elinstallationsguiden. SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar.

Har du det senaste? Storsäljare! Elinstallationsreglerna. Elinstallationsguiden. SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar. El och elektronik Material SIS Förlag 2008 Har du det senaste? Här presenterar vi ett urval av våra produkter inom el och elektronik. På www.sis.se hittar du fler standarder, handböcker och andra publikationer

Läs mer

Vad är elinstallationsarbete? SSG Elansvarsträff, 30 november Peter Lindberg Nova Park Conference, Knivsta 2016

Vad är elinstallationsarbete? SSG Elansvarsträff, 30 november Peter Lindberg Nova Park Conference, Knivsta 2016 Vad är elinstallationsarbete? SSG Elansvarsträff, 30 november Peter Lindberg Nova Park Conference, Knivsta 2016 Ordförklaringar elsäkerhetslagen (2016:732) Definitionen av elinstallationsarbete finns i

Läs mer

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt Agenda Kort intro information och introduktion Nya elsäkerhetslagen som gäller från 2017 Elsäkerhet Effektivitetsvinster inom elområdet

Läs mer

2009, Copyright SIS Förlag

2009, Copyright SIS Förlag 2009, Copyright SIS Förlag Elinstallationsregler 104 frågor och svar SIS HB 36, Utgåva 1 ISBN E-bok: 978-91-7162-786-5 Författare: Mats Jonsson Redaktör: Ewa Berggren Layout: Åsa Till, Till&Från Reklam

Läs mer

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare

För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,

Läs mer

Jordfelsbrytare för säkerhets skull

Jordfelsbrytare för säkerhets skull Jordfelsbrytare. 2 Jordfelsbrytare Jordfelsbrytare för säkerhets skull Det bästa sättet att skydda sig mot elolyckor och elbränder är att se till att elanläggningen och anslutna apparater är korrekt utförda

Läs mer

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Vattenfall Distribution Att producera sin egen el och på det sättet kunna sänka sin egen elkostnad gör att allt fler väljer

Läs mer

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN 50110-1 SS-EN 50110-1 2012-09-23

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN 50110-1 SS-EN 50110-1 2012-09-23 Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 Gäller för: ARBETE I YRKESMÄSSIG VERKSAMHET där elektrisk fara kan förekomma Arbete skall utföras

Läs mer

Någon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning.

Någon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning. Installation i mobila vagnar Postad av Mats Persson - 20 okt 2013 19:37 Någon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning. Tittar jag i 436 40

Läs mer

Locum-ESA Tillfälliga elanläggningar Kopplingsutrustningar på byggarbetsplatser

Locum-ESA Tillfälliga elanläggningar Kopplingsutrustningar på byggarbetsplatser Locum-ESA Tillfälliga elanläggningar Kopplingsutrustningar på byggarbetsplatser Skapad: 2008-10-10 Senast ändrad: 2011-09-26 R 11 Lars Eliasson Börje Hjorth Karin Sjöndin 2008-10-10 2011-09-26 2011-09-26

Läs mer

Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer

Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer Dokumentet är en konsoliderad version av Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2)om behörighet för elinstallatörer. Föreskrifterna beslutades den 28 september 2007och ändringar är införda till

Läs mer

Elföreskrifter & installationsregler

Elföreskrifter & installationsregler Elföreskrifter & installationsregler vi lyssnar lyhört på marknadens krav och hjälper våra kunder till rätt kunskap, på rätt plats och rätt tid inom organisationen. SIDA 2 Elföreskrifter & instllationsregler

Läs mer

och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter

och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter Behörighetsansvar och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter ELLAGSTIFTNINGEN Vad säger ellagstiftningen om ansvar för Vad säger ellagstiftningen om ansvar för utförande och skötsel av

Läs mer

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Elseminarium 2004 14.30-15.00 15.00-15.15 15.15-16.00 16.00-16.20 Kaffe och registrering Voltimum presenterar sig och kvällens program Elsäkerhet och standarder Minimässa 16.20-17.05 17.05-17.20 17.20-18.05

Läs mer

Regelverk om elektriska anläggningar

Regelverk om elektriska anläggningar Regelverk om elektriska anläggningar Horst Blüchert / Elsäkerhetsverket 1 Ellagen (1997:857) 1 kap. 1 I denna lag ges föreskrifter om elektriska anläggningar, om handel med el i vissa fall samt om elsäkerhet.

Läs mer

KONTROLL UNDER MONTAGE Bilaga nr 1

KONTROLL UNDER MONTAGE Bilaga nr 1 DRIFT- OCH SERVICE FÖRVALTNINGEN VA-AVDELNINGEN Handläggare Datum 2015-05-07 Rasmus Appelkvist Telefon 0455-30 32 70 KONTROLL UNDER MONTAGE Bilaga nr 1 Beställare Projekt Starkströmsföreskrifterna (1 kap.

Läs mer

Övningsuppgifter Starkströmsföreskrifter, Elinstallationsregler.

Övningsuppgifter Starkströmsföreskrifter, Elinstallationsregler. Övningsuppgifter Starkströmsföreskrifter, Elinstallationsregler. 2008:1 1. Vad menas med friledning? 2. Räknas ett utomhusställverk som ett driftrum? 3. Hur uppfyller vi kraven i kap. 2 om god elsäkerhetsteknisk

Läs mer

DLE Oslo Lars Hansson

DLE Oslo Lars Hansson DLE Oslo Lars Hansson Något om dagen Hur ser elsäkerhetsmyndigheten ut i Sverige Hur arbetar vi i Sverige Hur ser lagstiftningen ut i Sverige Hur ser hjälpmedlen ut i Sverige Hur når vi elsäkerhet i Sverige

Läs mer

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? EL & maskinsäkerhet Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Elinstallation Elinstallationsreglerna

Läs mer

El och maskinsäkerhet Januari 2010

El och maskinsäkerhet Januari 2010 El och maskinsäkerhet Januari 2010 Utveckla dig inom el och maskinsäkerhet säkerställ ditt arbete SIS, Swedish Standards Institute SIS är en organisation som arbetar med standarder. Hos SIS kan du påverka

Läs mer

PM 1 (16) Installatörsföretagens synpunkter är markerade med grått.

PM 1 (16) Installatörsföretagens synpunkter är markerade med grått. PM 1 (16) Johan Lidbaum Avdelningen för anläggningar 010-168 05 51 2016-12-14 Dnr 16EV2147-2150 Bilaga 1: Installatörsföretagens synpunkter på Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elinstallationsföretag

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Konsoliderad version Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Observera att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. Lydelse per den 1 januari 2015. Elsäkerhetsverkets

Läs mer

Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor

Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor Du, dina nära och kära får hundradelarna på rätt sida Varje år dör människor genom elolyckor och många skadas svårt. Olyckorna beror på att man av olika

Läs mer

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM Sorterargatan 16 Tel. 08-761 22 80 162 50 Vällingby Fax.08-795 78 58 1723-KLPL 8 sidor. STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM KLASSNINGSPLAN ÖVER EXPLOSIONSFARLIGA RISKOMRÅDEN Senast ändrad:

Läs mer

Örjan Borgström. Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter

Örjan Borgström. Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter Örjan Borgström Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter Elsäkerhet och standarder PUS handbok 413 har landat? Nya föreskrifter för elbehörighet Nytt system för utbildning till elbehörighet PUS-handboken

Läs mer

Ingvar Eriksson SEK Svensk Elstandard. Elinstallationsreglerna SS utgåva 3 Ny utgåva av SS-EN SEK handbok om maskinsäkerhet

Ingvar Eriksson SEK Svensk Elstandard. Elinstallationsreglerna SS utgåva 3 Ny utgåva av SS-EN SEK handbok om maskinsäkerhet Ingvar Eriksson SEK Svensk Elstandard Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utgåva 3 Ny utgåva av SS-EN 60204-1 SEK handbok om maskinsäkerhet Elinstallationsreglerna utgåva 3 Ingvar Eriksson Hur uppfattar

Läs mer

Framtiden utifrån behörighetsutredningen SSG Elansvarsträff 2014 Kim Reenaas

Framtiden utifrån behörighetsutredningen SSG Elansvarsträff 2014 Kim Reenaas Framtiden utifrån behörighetsutredningen SSG Elansvarsträff 2014 Kim Reenaas Inledning Vad gör en verksjurist? Vad gör Elsäkerhetsverket? Vad gör VI? PROPORTIONALITET OBJEKTIVITET LEGALITET SNABBT ENKELT

Läs mer

Driftsäkerhet och LCC. För analys och optimering av drift- och underhållsbeslut inom FM och FMV erbjuder MS 596 olika tjänster och verktyg.

Driftsäkerhet och LCC. För analys och optimering av drift- och underhållsbeslut inom FM och FMV erbjuder MS 596 olika tjänster och verktyg. Driftsäkerhet och LCC För analys och optimering av drift- och underhållsbeslut inom FM och FMV erbjuder MS 596 olika tjänster och verktyg. Analys visar vägen till optimala val 3 Idag är kostnaden för underhåll

Läs mer

KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR

KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Mats Jonsson Eltrygg Miljö AB Behörighet och skyldigheter Ansvar och skyldigheter Regeringens föreskrifter Elinstallatörsförordning

Läs mer

Maskindirektivet, över och underjordsarbete. Bertil Forsberg

Maskindirektivet, över och underjordsarbete. Bertil Forsberg Maskindirektivet, över och underjordsarbete Bertil Forsberg 2013-04-16 1 Maskindirektivet, över och underjordsarbete Maskindirektivet och BRAGS Samband och undantag, maskindirektivet och Bragsen Tillverkarens

Läs mer

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete. för. Ängelholms Elduo AB

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete. för. Ängelholms Elduo AB Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete för Ängelholms Elduo AB Företagets uppgifter Juridiskt namn Ängelholms Elduo AB Adress Älvdalsgatan 7 Postnummer och ort 26273 Organisationsnummer 556943-6305

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Konsoliderad version Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Observera att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. Lydelse per den 8 juni 2016. Elsäkerhetsverkets

Läs mer

Kapslingsklasser inom elområdet

Kapslingsklasser inom elområdet 2003-10-10 Sida 1 (10) AFEL *AF EL -* Kapslingsklasser inom elområdet Innehållsförteckning 1 Kapslingsklasser... 2 1.1 Allmänt... 2 1.2 Ordförklaringar... 2 1.3 IP-systemets uppbyggnad... 3 1.4 IP-beteckningens

Läs mer

Allmän EL-guide! Praktiska råd & tips, hur du som konsument klarar av de vanligaste situationerna/ problemen i hemmet.

Allmän EL-guide! Praktiska råd & tips, hur du som konsument klarar av de vanligaste situationerna/ problemen i hemmet. Allmän EL-guide! Praktiska råd & tips, hur du som konsument klarar av de vanligaste situationerna/ problemen i hemmet. DET NATURLIGA VALET FÖR VARJE KONSUMENT Byte av proppsäkring Proppsäkringarna "propparna"

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Kim Reenaas Utkom från trycket den 6 oktober 2015 Elsäkerhetsverkets föreskrifter om stickproppar och uttag för allmänbruk beslutade den

Läs mer

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03 FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga

Läs mer

Kabel tv leverantör Canaldigital (Genom samfällighet, gemensamt kabel tv nät i området)

Kabel tv leverantör Canaldigital (Genom samfällighet, gemensamt kabel tv nät i området) 1(9) Drift & skötsel samt produktinformation gällande Kraft, Belysning,, Kabel tv, Telefoni, Bredband, Digital Tv via bredband. Lägenhetsi nnehava re Kortfattad anläggnings beskrivning. Avtals operatörer

Läs mer

INSTALLATIONSHANDBOK. Gateway-tillbehörsbox EKLONPG EKBNPG

INSTALLATIONSHANDBOK. Gateway-tillbehörsbox EKLONPG EKBNPG INSTALLATISHANDBOK INNEHÅLL Sida FUNKTI Tillbehör... Funktion... Komponenternas benämning och funktioner... Välja plats för installationen... Mekanisk installation... Elektriska kopplingar... Försiktighetsåtgärder...

Läs mer

HYTTER OCH CONTAINRAR. Detta avsnitt i CD POINT sammanfattar några specifika delar som berör hytter och containrar.

HYTTER OCH CONTAINRAR. Detta avsnitt i CD POINT sammanfattar några specifika delar som berör hytter och containrar. HYTTER OCH CONTAINRAR Detta avsnitt i CD POINT sammanfattar några specifika delar som berör hytter och containrar. 2008-03-19 Del Flik Sida 1 HYTTER OCH CONTAINRAR Allmänt Begrepp Detta avsnitt i CD POINT

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-10 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Elsäkerhet Enligt en lagrådsremiss den

Läs mer

Elansvarsträff 2012 Fredrik Sjödin Överinspektör 0550-85190

Elansvarsträff 2012 Fredrik Sjödin Överinspektör 0550-85190 Elansvarsträff 2012 Fredrik Sjödin Överinspektör 0550-85190 Elansvarsträff 2012 Systemtillsyn Tillsyn av tillfälliga elanläggningar Ansvar Frågor Systemtillsyn Har utförts sedan mitten av 1990-talet Målet

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Carina Larsson Föreskrifter om ändring i Elsäkerhetsverkets föreskrifter ( 2007:2) om behörighet för elinstallatörer Utkom från trycket den

Läs mer

============================================================================

============================================================================ Potentialutjämning i betongplatta Postad av Leif Strand - 16 okt 2014 15:55 En del gör det, andra inte. Potentialutjämning i betongplatta för villa, är det ett krav? Postad av Rikard Ågren - 16 okt 2014

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Göran Beckert Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om behörighet för elinstallatörer; beslutade den 4 juni 2013. ELSÄK-FS 2013:1

Läs mer

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer , UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer 2 3 SIDA BESIKTNING AV ELANLÄGGNINGAR. GRUNDKURS BESIKTNING AV ELANLÄGGNINGAR.

Läs mer

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet.

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. OM EL Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. 2 EL El är en förädlad form av energi som dagens samhälle behöver för att fungera. För att ingen

Läs mer

Jordfelsbrytare i badrumsrenovering (utan uttag) Postad av Ronnie Lidström - 13 jan :01

Jordfelsbrytare i badrumsrenovering (utan uttag) Postad av Ronnie Lidström - 13 jan :01 Jordfelsbrytare i badrumsrenovering (utan uttag) Postad av Ronnie Lidström - 13 jan 2011 13:01 Hur är det egentligen? Då jag gick kurs i nya elinstallationsreglerna så sa föreläsaren att all el i ett badrum

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Kerstin Risshytt Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) samt allmänna råd om dessa föreskrifters tillämpning;

Läs mer

13 MÄTNING AV STAG- OCH VINDKRAFTER

13 MÄTNING AV STAG- OCH VINDKRAFTER Rev. 2004-01 Flik: 13 Sid. 1(6) 13 MÄTNING AV STAG- OCH VINDKRAFTER 13.1 Allmänt På varje permanent mastuppställningsplats skall finnas en underhållsliggare med: o Situationsritning o Lyftdonsintyg o Aktuella

Läs mer

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete En del av Systematiskt elsäkerhetsarbete AW Elteam AB Detta dokument innehåller grunduppgifter för företagets egenkontrollprogram enligt Elsäkerhetverkets

Läs mer

Elteknisk validering. Innehållande kraven för BB1 och skötsel av elanläggning

Elteknisk validering. Innehållande kraven för BB1 och skötsel av elanläggning Elteknisk validering Innehållande kraven för BB1 och skötsel av elanläggning Innehåll Följande kunskaper, färdigheter och förmågor ska testas... 2 Kunskapsområde praktisk ellära... 2 Kunskapsområde elkraftteknik...

Läs mer

Stork Elgolvvärme - KabelKit Installationspaket för el-golvvärme för våtutrymmen och klinker mm.

Stork Elgolvvärme - KabelKit Installationspaket för el-golvvärme för våtutrymmen och klinker mm. Stork Elgolvvärme - KabelKit Installationspaket för el-golvvärme för våtutrymmen och klinker mm. Tillämpning Stork KabelKit passar både renoveringsobjekt och för nybyggnation för alla typer av golv, exempelvis

Läs mer

Var rädd om dina nära och kära. elinstallationer är färskvara!

Var rädd om dina nära och kära. elinstallationer är färskvara! Var rädd om dina nära och kära elinstallationer är färskvara! Dolda elfel kan visa sig vara livsfarliga Elanläggningar åldras precis som allt annat i ett hus. Ju fler år som går, desto större risk att

Läs mer

EBR. Diplomerad distributionselektriker. Bygger din kompetens

EBR. Diplomerad distributionselektriker. Bygger din kompetens EBR Diplomerad distributionselektriker Bygger din kompetens EBR Diplomerad distributionselektriker Vi erbjuder ett väl sammansatt utbildningspaket som ger dig förutsättningar för att utvecklas framgångsrikt

Läs mer

Information från Elsäkerhetsverket

Information från Elsäkerhetsverket 1 Information från Elsäkerhetsverket Har du en elapparat som beter sig underligt? Om något i en apparat glappar, om den låter konstigt, luktar bränt eller får proppar (säkringar) och överhettningsskydd

Läs mer

Så mäter du Kontroll före idrifttagning

Så mäter du Kontroll före idrifttagning Så mäter du Kontroll före idrifttagning Christoffer Boqvist Megger Fördelar med provning Vinner Nöjda kunder Säker arbetsplats Ett väldokumenterat arbete Kunskap och erfarenhet Tid Slipper Oanade fel Förstörda

Läs mer

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4 MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för industrirörmontörer Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2 VVS-svetsteknik 2 Industrirör 3 Miljö 4 Arbetsredskap 4 Ellära och elkompetens 5 Energi 6 Handlingar 6 Lagar,

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Carina Larsson Elsäkerhetsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter ( 2008:1) och allmänna råd om hur elektriska anläggningar ska vara

Läs mer

============================================================================

============================================================================ Regler vid mätning av kontinuitet Postad av Lars Blomkvist - 20 sep 2012 15:48 Hej vet ngn vilka regler som gäller vid mätning av kontinuitet. Vid byte av armatur på befintlig anläggning. Vid nyinstallation

Läs mer

BRUKSANVISNING VÄGGUTTAGSPROVARE 42.4610 (E42 002 18)

BRUKSANVISNING VÄGGUTTAGSPROVARE 42.4610 (E42 002 18) BRUKSANVISNING VÄGGUTTAGSPROVARE 42.4610 (E42 002 18) OBSERVERA! Läs igenom hela bruksanvisningen före användandet. 1. INLEDNING a. Allmänt Denna provare är konstruerad i samarbete med ingenjörer, auktoriserade

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

FÖRTECKNING 1 (5) ELSÄKERHETSVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgivare: Kim Reenaas Dnr 16EV1415

FÖRTECKNING 1 (5) ELSÄKERHETSVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgivare: Kim Reenaas Dnr 16EV1415 FÖRTECKNING 1 (5) Utgivare: Kim Reenaas 2016-06-01 Dnr 16EV1415 ELSÄKERHETSVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Enligt 18 c författningssamlingsförordningen (1976:725) ska det hos varje myndighet finnas en förteckning

Läs mer

Handbok Gysmi Tiginverter

Handbok Gysmi Tiginverter Handbok Gysmi Tiginverter Överensstämmelsedeklaration Den här utrustningen överensstämmer med direktiv 83/336/EEG, avseende elektromagnetisk kompatibilitet, och 73/23/EEG, om lågspänningsapparater. Den

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer

BARA FÖR RIKTIGA ELEKTRIKER Visste du att vi har sänkt priserna på alla våra produkter? Så är det i alla fall.

BARA FÖR RIKTIGA ELEKTRIKER Visste du att vi har sänkt priserna på alla våra produkter? Så är det i alla fall. Standarder, handböcker och utbildningar 2011 BARA FÖR RIKTIGA ELEKTRIKER Visste du att vi har sänkt priserna på alla våra produkter? Så är det i alla fall. Smart sökfunktion Tack vare sökbaserad navigering

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer