FMV Designregel Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö - sammanfattning av genomfört projektarbete
|
|
- Maj Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FMV Designregel Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö - sammanfattning av genomfört projektarbete
2 1. Strömförsörjning och Elmiljö inom FMV På Försvarets materielverk (FMV) inom Anskaffning och Logistik/ Ledningssystemmateriel finns verksamheten Strömförsörjning och Elmiljö som omfattar alla system och produkter för strömför-sörjning, elkraftsförsörjning och elmiljö inom Försvarsmakten (FM), med undantag för specifikt integrerade unika produkter i t.ex. fordon, fartyg, ubåtar och flygplan. I FM nyttjas system och produkter från verksamheten inom en rad olika materielsystem, i vissa fall då som integrationsprodukter. Hantering avseende utveckling och anskaffning av strömförsörjningssystem och strömförsörjningsprodukter inom FM sker främst inom ramen för Materielsystem (MS) 573 med stöd av Materielsystem (MS) 465 vad gäller Elmiljö. Verksamheten omfattas av en stor mängd direktiv, lagar, regler och förordningar med, i vissa fall, straffrättsligt ansvar och krav på både utförande och hantering i syfte att undvika person- och egendomsskador. Verksamheten har även till uppgift att samordna och hantera elsäkerhetsfrågor för samtliga system och produkter inom FMV och FM. Leveranser sker av kompletta och "nyckelfärdiga" strömförsörjningssystem i form av helhetslösningar för insatser och förband avseende både nationell och internationell verksamhet. De sammansatta strömförsörjningssystemen som tas fram utgör en grundinfrastruktur och en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten i FM enligt uppställda målsättningar, och är även mycket väsentlig för ledningssystemens funktion. Strömförsörjningsverksamheten består totalt av cirka integrationsprodukter indelade i ett antal produktgrupper eller teknikområden där merparten av produkterna hanteras inom MS 573: Generering (cirka 500 produkter) Omvandling (cirka 6000 produkter) Lagring (cirka 1500 produkter) Distribution (cirka 1200 produkter) Belysning (cirka 800 produkter) Elsäkerhet Elmiljö För respektive produktgrupp/teknikområde finns speciellt utsedda produktföreträdare som svarar för den tekniska konfigurationen. Elsäkerhet och elmiljö är viktiga teknikområden inom verksamheten, och berör samtliga ingående produktgrupper och även andra system som inte hanteras inom Strömförsörjning och Elmiljö. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet för elsäkerhet. Avseende system och produkter för nyttjande inom FMV och FM bedrivs ett mycket nära samarbete med elsäkerhetsverket. I FM hanteras elsäkerhet av säkerhetsinspektionen, vilka främst inriktar sig på verksamhetsmässiga frågor som t.ex. delegeringsformer och ansvarsfrågor. FMV hanterar tekniska krav och lösningar avseende elsäkerhet. För teknikområdet EMC inom elmiljö är FMV utsedd till att vara kontroll- och tillsynsmyndighet avseende system och produkter inom FM (SFS 1993:1067), med regeringsuppdrag. Gränsdragning avseende system/teknik (tekniskt ansvar) och verksamhetsmässiga frågor (förvaltningsansvar) regleras i samordningsavtalet mellan FMV och FM. På uppdrag från FM har FMV tagit fram en Designregel för Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö, FMEAF som bl.a. anger hur elsäkerheten omhändertas då etablerade standarder inte kan nyttjas. Designregeln utgår från en dokumenterad riskbedömning som också ligger till grund för det som beskrivs i detta dokument Sid 1
3 2. Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö, FMEAF FM organisation, inriktning och förbandsverksamhet har genomgått omfattande förändringar under de senaste decennierna. Alla materielsystem i FM och dess ingående utrustningar och anordningar har succesivt anpassats för detta, och området strömförsörjningsmateriel och utrustningar för fältmiljö utgör inget undantag. Det civila samhällets beroende av en fungerande strömförsörjning är påtaglig. I takt med FM utveckling av bl a informations- och ledningssystem samt krav på avancerade funktioner och utrustningar i fältmiljö t.ex. sjukvård, kök och förläggningar, är behovet och beroendet inte mindre i FM. Internationella insatser kan innebära krav på korta insats- och upprättandetider av funktioner som sätts samman med moduluppbyggda enheter. I bästa fall kan man på den plats man upprättar utnyttja befintlig infrastruktur inklusive dess ortsnät, men strömmen kan vara av dålig kvalitet och även innebära oplanerade avbrott, vilket inte är acceptabelt för den verksamhet FM ska bedriva. FM måste därför kunna upprätta på platser utan någon infrastruktur eller med andra förberedelser vidtagna. När man bedriver verksamhet i fältmiljö ska person- och anläggningssäkerhet vara lika hög och t o m högre än i fastigheter, eftersom det är utomhusmiljö och att det vid internationella insatser kan råda mycket extrema klimatförhållanden. Kombinationen av att i fältmiljö bygga upp förbandsplatser med transportabla utrustningar och i vissa fall även under extrema klimatförhållanden gör, att verksamheten och säkerhetskraven i många avseenden är att betrakta som unika. 3. Lagstiftning och tillämpning av standarder I takt med ett ökat internationellt samarbete beträffande föreskrifter och standarder, har bl a ellagstiftningen sedan slutet av åttiotalet succesivt övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Regelstyrningen innebar att man i detalj angav hur något skulle utföras för att uppfylla kraven i föreskrifterna, och att det i princip inte fanns utrymme för annat utförande. Målstyrningen innebär att man anger vilka krav som ska uppfyllas, men att man kan göra på olika sätt för att nå målet så länge man uppfyller föreskriftens krav. Målstyrningen innebär också att lagarnas omfattning minskat, d v s textmassan har minskat, och i stället tillämpar man harmoniserade- eller produktstandarder i ökad omfattning. Om man tillämpar en standard anses man också uppfylla föreskriftens krav på säkerhet och behöver därmed inte göra en egen riskbedömning. Om man av någon anledning inte kan tillämpa en standard eller delar ur en standard, kan man göra avsteg från denna. En riskbedömning för gjorda avsteg måste dokumenteras för att visa hur man uppfyller föreskrifternas krav på säkerhet. Elinstallationsreglernas (SS ) krav på säkerhet för mobila arbetsplatser bygger på direkt jordade system eller skyddsseparation. Råden i SEK Handbok Generatoraggregat, med undantag av bärbara generatoraggregat, bygger också på direkt jordade system. (direkt jordat system; se avsnitt 5.1 Krav på jordning) Standarden och handboken ger därmed inte den säkerhetslösning som krävs för FMEAF Sid 2
4 För FM verksamhet i fältmiljö är förutsättningar i de flesta fall annorlunda och skillnaden mellan dessa driftsfall och vad som hanteras i etablerade standarder har med åren blivit alltmer påtaglig. För att åtgärda detta har FMV fått i uppgift av FM att ta fram en kompletterande standard för inom området person- och anläggningssäkerheten, och som med FMV nomenklatur benämns Designregel. FMEAF Sammanfattande benämning i Försvarsmakten för anordningar som upprättas i fältmiljö där elförsörjningen sker med hjälp av transportabla generatoraggregat och fördelas via eldistributionsmateriel. Systemjordning utförs enligt principerna i Designregeln för Försvarsmaktens elektriska anläggningar i fältmiljö (FMEAF), och FMV Tekniska order (TO) och övriga FMV anvisningar som bygger på denna Designregel. FMEAF kommer att vara ett nytt begrepp i FM, och en sammanfattande benämning för anläggningar som byggs upp med hjälp av transportabla utrustningar för produktion och distribution av el i fältmiljö, d v s transportabla generatoraggregat och elcentraler samt anslutningskablar s.k. flexibla gummikablar. Designregeln kommer till vissa delar även att påverka hur de utrustningar (förbrukare) som ska anslutas till FMEAF måste vara konstruerade för att ingå som en del i bl a säkerheten för hela det uppbyggda systemet. Bilden nedan visar principen för klassificering/rangordning av styrande dokument vid anskaffning och modifiering av elektriska produkter. (bilden ur Designregel FMEAF). Kompletterande krav i FMV Teknisk specifikation FMV Designregel Harmoniserad standard, Direktiv inom EU Designregel FM Elektriska Anläggningar i Fältmiljö (FMEAF) omfattar inte området funktionssäkerhet (t ex EMC, EMI eller åska) Sid 3
5 4. Dokumenterad riskbedömning Om man gör avsteg från en standard eller tar fram en ny standard krävs det bl.a. en dokumenterad riskbedömning för att visa hur man uppfyller kraven i föreskrifterna. Under arbetet med FMEAF och framtagning av Designregeln har det genomförts två omfattande prov i fältmiljö där ett stort antal tester och mätningar utförts enligt en fastställd provplan. Respektive prov omfattade två dagar där båda proven genomfördes vid Trängregementet i Skövde, med hjälp av personal från regementet. Det första provet genomfördes i december 2010 med ca 70 cm snö och 20 minusgrader, och det andra i november 2011 med dimma, regn och mycket blöta markförhållanden. 5. Verifiering av principerna för FMEAF Projektet har genomfört ett remissarbete inom FMV och FM på de underlag som projektgruppen redovisat. Inkomna remissvar har behandlats och beaktats vid ett protokollfört granskningsmöte på FMV. FMV har dessutom låtit Elsäkerhetsverket och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomföra granskning och verifiering av designregeln med bakomliggande rapport. SP har genomfört en granskning av både desinregeln och bakomliggande rapport och metoden för riskbedömningen, och lämnat nedanstående slutsats (ordagrant). Resultatet av SP s granskning ger att resonemanget som förs i rapporten är väl grundat och med de skyddsåtgärder som beskrivs i rapporten såsom kompletterande jordning, användande av jordfelsbrytare, förebyggande av yttre fel, kontinuitet i skyddsjordsledaren mellan generatoraggregat och anslutna utrustningar/förbrukare samt kraven på kompeten personal som upprättar och driver elektriska anläggningar i fältmiljö så kan man anse att det grundläggande kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis är uppfyllt. Elsäkerhetsverket är ansvarig myndighet för tekniska säkerhetsfrågor såsom elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC, och utfärdar föreskrifter för bl a starkströmsanläggningar och elektrisk materiel. Elsäkerhetsverket har deltagit vid tre projektmöten och succesivt informerats om projektets arbete och slutsatser, och även granskat slututgåvan av rapport och Designregel. Elsäkerhetsverket har lämnat nedanstående slutsats (ordagrant). Myndigheten har i dagsläget inget att erinra utan konstaterar att FMV gjort en dokumenterad riskbedömning enligt den möjlighet som ges i 2 Kap 1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter då en starkströmsanläggning helt eller delvis avviker från svensk standard Sid 4
6 6. Viktiga skillnader mellan etablerade standarder och Designregel FMEAF Nedanstående fem punkter sammanfattar de områden där det finns viktiga skillnader mellan tillämpningen av etablerade/befintliga standarder och Designregeln FMEAF. Krav på jordning, se 6.1 Krav på generatoraggregat och ansluten utrustning, se 6.2 Generatoraggregats uttagskonfiguration och Z-impedans, se 6.3 Krav på jordfelsbrytare vid systemuppbyggnad, se 6.4 Krav på elinstallatör, se 6.5 I efterföljande avsnitt finns kortfattade beskrivningar av ovanstående fem områden och de vanligast förekommande frågorna, vilka begränsningar som funnits och vad arbetet med FMEAF och Designregeln innebär inom det aktuella området. 6.1 Krav på jordning Detta avsnitt behandlar enbart driftfall där jordning inte sker till en punkt som står i direkt förbindelse med ett fast installerat och godkänt jordtag (direkt jordat) d v s ett jordtag som är regelbundet kontrollerat och dokumenterat vad gäller dess övergångsmotstånd (resistans) till marken. För de som hanterat eller kommit i kontakt med transportabla generatoraggregat, är det inget kontroversiellt att det i de flesta anvisningar, manualer eller handböcker framgår att i fältmiljö ska aggregat jordas med jordspett och jordlina ingående i tillbehörssatsen. Det är förmodligen dock få som ifrågasätter att man ska utföra jordning eller kan klara ut konsekvenserna ur säkerhetssynpunkt om man inte jordar. Hur man ska utföra jordningen uppvisar också mycket varierande detaljeringsgrad beroende på aggregattyp. Det framgår heller inte något krav på maximalt tillåtet värdet på jordtagsresistansen, men att det ur personsäkerhetssynpunkt ändå är viktigt och ska utföras! Den tekniskt intresserade har därmed säkert någon gång ställt sig frågan om det ur säkerhetsynpunkt är viktigt att man i fältmiljö jordar genom att slå ner jordspett, borde det väl också vara viktigt att ange maximalt tillåtet värde på jordtagsresistansen? Ställer man frågan till på marknaden förekommande konstruktörer/leverantörer av transportabla utrustningar, nationellt såväl som internationellt, kan man få mycket varierande svar. Området jordning och dess betydelse för säkerheten är ganska komplext att beskriva, men kan mycket förenklat beskrivas utifrån två typfall med helt olika förutsättningar vid upprättandet Sid 5
7 Förutsättning 1. Ett enskilt eller maximalt fyra parallellkopplade generatoraggregat försörjer en eller några få utrustningar som via anslutningskabel ansluts direkt till aggregatens tillgängliga belastningsuttag som har jordfelsbrytare enligt föreskrifternas krav. Genom att generatoraggregaten är utrustade med jordfelsbrytare för att uppfylla kraven på personskydd, är resistansen i det enskilda jordspettetet inte av avgörande betydelse för personsäkerheten. Förutsättning 2. Ett enskilt eller flera parallellkopplade generatoraggregat försörjer ett eller flera eldistributionssystem med ett antal anslutningskablar och elcentraler fördelade över ytan. I det här fallet bygger man således upp ett system som i vissa fall kan innebära stor utbredning över ytan och utrustningar av mycket varierande slag och belastningsprofiler. Eftersom det inte finns tillgång till ett inmätt systemjordtag och det inte går att erhålla ett helt dubbelisolerat system, måste man således göra något som är minst lika bra som ett systemjordtag, vilket åstadkommes genom att utföra kompletterande jordning. Kompletterande jordning innebär att man slår ner ett antal jordspett och ansluter dessa i olika punkter i systemet/utrustningarna. Genom att jordspetten är sammabundna via skydds-jordsledarna i mellanliggande anslutningskablar, får man ett antal parallellkopplade jordningar till markplanet. Kontinuitet i jordtagsledarna i alla mellanliggande anslutningskablar är därmed av stor vikt! Övergångsresistansen mot jord i varje enskilt jordspett behöver således inte kontrollmätas, eftersom värdet för ett enskilt jordspett inte är av avgörande betydelse för totalsumman av alla parallellkopplade jordspett i systemet. Den som ansvarar för systemuppbyggnaden gör även bedömning av var man med de aktuella markförhållanden på platsen kan räkna med att få lägsta möjliga jordtagsresistans när man slår ner jordspetten, och var i systemet respektive jordlina ska anslutas. Devisen för FMEAF är således jorda mer och jorda rätt Sid 6
8 6.2 Krav på generatoraggregat och ansluten utrustning Utan att gå in på alltför djuplodande tekniska förklaringar kan man sammanfatta några generella krav för att uppnå önskad person- och anläggningssäkerhet för alla ingående utrustningar i ett sammanbyggt system i fältmiljö. Det kan liknas vid principen att en kedja inte är starkare än dess svagaste länk. Kraven kan i sin tur något förenklat delas upp i områdena utrustningars konstruktion och hantering vid upprättande Utrustningars konstruktion. Säkringar är i huvudsak ett anläggningsskydd, medan jordfelsbrytare och skyddsjordning är de viktigaste förutsättningarna för personsäkerheten, men utgör aven ett anläggningsskydd. Jordfelsbrytare i utrustningar ingående i systemuppbyggnad behandlas i ett efterföljande avsnitt, men märkfelströmmen, d v s gränsen där en jordfelsbrytare ska lösa ut, är en avvägning mellan elsäkerhet och funktionssäkerhet. För att skapa möjlighet för bl a generatoraggregat att både kunna försörja enskilda direktanslutna utrustningar eller vara en produktionskälla i ett större distributionssystem kan det finnas krav på jordfelsbrytare med justerbar utlösningsnivå. Anvisningar för ovanstående framgår i respektive generatoraggregats instruktionsbok/ beskrivning Hantering vid upprättande. Vid systemuppbyggnad är rätt inställning av eventuella förekommande justerbara jordfelsbrytare och utförandet av jordningen till markplanet viktig, vilket förutsätter en anpassad konstruktionslösning för respektive utrustning. Anvisningar för ovanstående framgår i respektive generatoraggregats instruktionsbok/ beskrivning. 6.3 Generatoraggregats uttagskonfiguration och Z-impedans I elektriska likströmskretsar finns det motstånd eller resistanser. Om ett sådant motstånd förekommer i en växelströmskrets, t ex med frekvensen 50 Hz som i våra ortsnät, benämns det för impedans (beteckning Z ) eftersom växelströmsmotståndet varierar med frekvensen. Konstruktionen med Z-impedans mellan skyddsjordsledare/jord och generatorlindningens nollpunkt har i princip bara förekommit i Sverige, och fanns i starkströmsföreskrifterna redan på sjuttiotalet (SIND-FS ). Syftet var att begränsa en felström orsakad av ett yttre fel i anläggningen om generatoraggregatet var anslutet till ett jordspett med okänt värde på övergångsresistansen. Yttre fel kan vara en oisolerad luftledning som trillar ner på marken, eller en fasledare i en anslutningskabel som kommer i direkt kontakt med marken och spänningssätter denna. Eftersom det finns jordfelsbrytare på alla utrustningar för FMEAF kommer dessa att lösa ut även för denna typ av jordfel. Generatoraggregat för FMEAF kräver därmed ingen Z-impedans av den anledningen Sid 7
9 Z-impedanser förekommer även där man har singel- eller parallellkopplade generatoraggregat med femledarsystem (TN-S) som även ska kunna mata fyrledarsystem (TN-C) i t ex byggnader eller andra fasta elinstallationer. Utan Z-impedans kommer den normala belastningsströmmen att lösa ut jordfelsbrytarna i aggregaten, vid matning av ett fyrledarsystem, även då det inte är något elfel i anläggningen. Om ett generatoraggregat, konstruerad för femledarsystem (TN-S), inte ska användas för att försörja fyrledarsystem (TN-C) behövs således ingen Z-impedans Krav på jordfelsbrytare vid systemuppbyggnad Utrustningar som används för att bygga upp transportabla eldistributionssystem d v s generatoraggregat och elcentraler, samt utrustningar som ansluts till dessa system, är oftast inte anskaffade vid samma tillfälle eller med exakt vetskap om hur det system de ska mata eller ingå i kan vara konfigurerat. Respektive utrustning har en konstruktionslösning som säkerställer att lagstiftningen för den enskilda utrustningen uppfylls. När dessa byggs upp i ett system kan kraven medföra icke önskvärda begränsningar ur driftsynpunkt, och jordfelsbrytare kan vara ett sådant exempel. Jordfelsbrytare är ett mycket bra person- och anläggningsskydd och förekommer i alla utrustningar för FMEAF som FMV anskaffar. En jordfelsbrytare arbetar enligt principen att känna av att den ström som flyter i en krets är lika stor fram till en felfri utrustning som strömmen från den. Om en del av strömmen i kretsen tar annan väg, t ex genom ett fel i utrustningen eller ström genom människokroppen till jord, är de båda strömmarna inte längre lika stora och jordfelsbrytaren känner skillnaden och löser ut. För att vara ett bra personskydd får skillnaden bli maximalt 30 ma. Alla nya utrustningar har en viss läckström till jord, och ökar i takt med att utrustningen åldras. Det innebär också att ju fler utrustningar som ansluts ökar också summan av alla läckströmmar. Om ett stort antal utrustningar matas via en 30 ma jordfelsbrytare kommer summan av alla läckströmmar så småningom överstiga gränsvärdet vilket innebär att man kan få ett oplanerat strömavbrott. Genom att man i FMEAF kan anpassa jordfelsbrytarna så att det inställda gränsvärdet för tillåten felström är högst vid utgående matning från generatoraggregatet och sedan succesivt minskar detta utåt i distributionssystemet, skapar man selektivitet d v s önskad driftsäkerhet och med anpassad person- och anläggningssäkerhet. Kravet är dock att en jordfelsbrytare för personskydd, d.v.s. max 30 ma utlösningsström, skyddar de uttag där bruksföremål kan anslutas. Det förutsätter dels en anpassad konstruktion men framför allt att det hanteras av personal med en specifik utbildning och kompetens för FMEAF. Designregeln ger även möjlighet att ha jordfelsbrytare med märkfelström upp till 300 ma för trefasuttag 32A för att bl a kunna ansluta containrar för förplägnad, sjukvård och ledningssystem. Krav på jordfelsbrytare för personskydd finns dock för systemet som helhet Sid 8
10 6.5. Krav på elinstallatör Inom Försvarsmakten har det under många år förekommit diskussioner kring begreppet och rollen elinstallatör, d v s en person med någon form av elbehörighet utfärdad av Elsäkerhetsverket. Vissa typer av elinstallationsarbeten på starkströmsanläggningar, eller i dagligt tal elanläggningar, ska således utföras av elinstallatör eller av yrkesman under elinstallatörs överinseende. Kompetenskraven beträffande teori och praktik för att bli elinstallatör är väl reglerade i förordningar och föreskrifter, medan motsvarande myndighetskrav saknas för rollen som yrkesman. Det är upp till den elinstallatör som har överinseende att bedöma om yrkesmannen har erforderlig kompetens. Det bör påpekas att det är enbart elinstallationsarbete på starkströmsanläggningar utförda enligt Elinstallationsreglerna SS som kräver någon form av elbehörighet. Definitionen på en elanläggning kan beskrivas som den del som producerar och för fram energi till en punkt t ex ett uttag, där man ansluter något som förbrukar elenergi. FMEAF byggs upp av maskiner och produkter framtagna efter maskin- och produktdirektiven. Det krävs således ingen elbehörighet för att upprätta, driftsätta eller reparera produkter, maskiner, anordningar, bruksföremål eller motsvarande. Det krävs däremot alltid kompetens för att utföra det på rätt sätt, och en tillverkare/leverantör kan ställa speciella krav på kompetens för att få göra ingrepp. Begreppet tillfälliga elanläggningar förekommer inte längre i föreskrifterna för elinstallationer. Däremot används det bl.a. i samband med bygg- och rivningsplatser som kan byggas upp t ex vid: Nybyggnadsarbeten Arbeten med reparation, förändring, utvidgning eller rivning av befintliga byggnader Industribyggen Markarbeten Liknande arbeten Fordringarna gäller för fasta och flyttbara installationer men fasta och flyttbara installationer vid bygg och rivningsplatser ska inte jämföras med de driftfall som gäller för FMEAF. FMEAF kräver inte elbehörighet! Eftersom FMEAF byggs upp av CE-märkta produkter kommer det inte att finnas några krav på elbehörighet för att utföra skötsel d v s med verktyg göra ingrepp och byta eller reparera någonting i dessa utrustningar. Som leverantör kommer FMV däremot att ställa kompetenskrav på personal som ska utföra avhjälpande underhåll på av FMV levererad materiel. FM får inte, på eget ansvar, utföra ingrepp eller ändringar på materiel eller system utan anvisningar från FMV Sid 9
11 7. Konsekvenser för verksamheten Elsäkerhet och funktionssäkerhet för FMEAF påverkas av ett antal parametrar i processen från framtagning av Krigsförbandsspecifikation (KFS) till hanteringen i fältmiljö. Nedan följer en kort sammanfattning av några sådana områden: Kraven måste tydliggöras bl a beträffande användningsområde och ändamål för de generatoraggregat som ska anskaffas. Ska aggregaten även kunna användas för stöd till civila samhället kan detta kräva konstruktionslösningar som FM i vanliga fall inte behöver. Omfattning och detaljeringsgrad i tekniska specifikationer vid en upphandling kommer i vissa fall att kunna reduceras för att ge tillverkare möjlighet att tillämpa etablerade standarder kompletterat med Designregeln. Vid upphandling och konstruktion av enskild utrustning avsedd att ingå i större system i fältmiljö, måste utrustningen förutom att uppfylla kraven för utrustningen även vara anpassad för att kunna ingå som en del i säkerheten för hela systemet. Utrustningar avsedda för FMEAF är produkter/maskiner, vilket innebär att det inte är optimalt att tillämpa standarder avsedda för utförande av elektriska installationer i starkströmsanläggningar. Krav på elbehörighet gäller enbart vid ingrepp i starkströmsanläggningar och är således inte aktuellt för ingrepp i produkter/maskiner även om det sker i fältmiljö. Enkelt uttryckt, det som inte kräver elbehörighet för att tillverka/bygga kräver heller ingen elbehörighet för att reparera oavsett var detta sker. FMV kommer att ställa krav på specifik utbildning och kompetens för personal i FM som får uppgiften att upprätta och hantera FM större elektriska anläggningar i fältmiljö. FMV kommer att ställa krav på specifik utbildning och kompetens för personal i FM som får uppgiften att utföra underhåll på produkter/maskiner. 8. Har Du frågor eller funderingar avseende FMEAF? Har Du frågor eller funderingar när det gäller FMEAF finner Du stöd på (FMV Strömförsörjning). På denna hemsida finns information om FMV strömförsörjningsutrustningar och Du har också möjlighet att komma i kontakt med FM och FMV gemensamma Elsäkerhetsråd. Nyhet! Har Du frågor eller funderingar om elsäkerhet inom FMV/FM? Besök FMV hemsida för strömförsörjning där finns information om hur Du kommer i kontakt med FMV. Där finns även kontaktuppgifter till FMV och FM gemensamma elsäkerhetsråd! Sid 10
12 Egna anteckningar TEKNIK FÖR SVERIGES SÄKERHET FMV Försvarets materielverk Stockholm Besöksadress: Banérgatan 62 Tel Fax
Handbok Säkra elektriska produkter och system H SEPS
Handbok Säkra elektriska produkter och system H SEPS 1 Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd Tryck: Stockholm 2015 2 LÄSANVISNING Den läsare som är obekant med systemsäkerhetsverksamheten
Läs merInstallation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.
Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind- och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör får du här en
Läs merInnehåll. Protokoll provning 45
Innehåll 1. Behovet av kontroll före idrifttagning 6 2. Vilka installationsarbeten ska kontrolleras 8 3. Utförande avinstallationsarbete 9 4. Ansvar 11 5. Arbeten som inte kräver formell behörighet 12
Läs mer- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL
- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör
Läs merBehörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.
Behörighetsansvar Information till elinstallatörer om ansvar för kontroll av elinstallationsarbeten. Om informationen i denna broschyr skulle ge upphov till tveksamheter om gällande bestämmelser har lagtexten
Läs merRentalbranschens policy för god elsäkerhetsteknisk praxis
PM 1(5) Leena Haabma Hintze 2009-09-22 (rev 2009-01-12, 2008-09-30) Rentalbranschens policy för god elsäkerhetsteknisk praxis Sammanfattning En byggplatscentral med uttagsdon som en gång tillverkats i
Läs merRegeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23
Behörighet för elinstallationsarbete Vem har nyttan av ett behörighetssystem? Vad krävs av en yrkesman? Regeringen En särskild utredare ska föreslå bestämmelser om vad som ska krävas för att utföra en
Läs merMöte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF,
Fredrik Kagerud Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF, Elsäkerhetsverket 2014-04-15 Produkten Användarens skyldigheter Installationen Produkten Säkerhetskraven är angivna i " Förordning
Läs merBYGGARBETSPLATSER. Björn Andersson/Lars Melchert PROJEKT Byggarbetsplatser Dnr: 09EV368
BYGGARBETSPLATSER Björn Andersson/Lars Melchert PROJEKT 26140 Byggarbetsplatser Dnr: 09EV368 PROJEKT 26140 Byggarbetsplatser Dnr:09EV368 SAMMANFATTNING År 2009 startade projektet Byggarbetsplatser. Man
Läs merTillfälliga elanläggningar
Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande och underhåll SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 September 2007 Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande
Läs merMikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw
Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom
Läs merTILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget.
TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. 1 Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret för elsäkerhet och
Läs merTema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB
Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens 2013 Hur Hur väl väl klarar klarar industrin Ni Ert sitt Elsäkerhetsarbete? Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Fråga Ni som är elansvariga på den industri/anläggningen
Läs merMikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw
Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom
Läs merMikroproduktion. Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5kW
Mikroproduktion Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5kW www.vemab.se 0492-76 93 00 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom
Läs merElsäkerhet i... Småbåtshamnar.
Elsäkerhet i... Småbåtshamnar. 2 Elsäkerhet i småbåtshamnar Ditt ansvar som innehavare DET ÄR MYCKET VIKTIGT att du som innehavare och ansvarig för en småbåtshamn utför kontroller av starkströmsanläggningen.
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll för utbildningar som uppfyller utbildningskraven för auktorisation
Läs merRiktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB
1 (9) Dokument Fastställd 2015 XX XX Reviderad Riktlinjer Elinstallationsarbete Ansvarig Elsäkerhetssamordnare Utgåva 1 Riktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB Detta är ett exempel på riktlinjer
Läs merELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG
ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG Elsäkerhet en självklarhet Fastighetsägaren ansvarar för all ej synlig fast elinstallation. Ägare eller hyresgäst ansvarar för löpande underhåll av elutrustning och synlig del av
Läs merElsäkerhetsverkets författningssamling
Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Ansvarig utgivare: Carina Larsson Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer beslutade den 28 september 2007. Med stöd av 3,
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll för utbildningar som uppfyller utbildningskraven för fullständig
Läs merFörteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag
2004-04-28 Bilaga 1 Förteckning över krav i författningssamling som innebär en administrativ börda för företag Kolumn 1 2 3 4 5 6 7 ELSÄK-FS 1995:6 Om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö
Läs merArbete på elektrisk materiel
2003-10-10 Sida 1 (9) *AFEL* *AF EL -* Arbete på elektrisk materiel Innehållsförteckning 1 Arbete på elektrisk materiel... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Elektriskt arbete...
Läs merKravspecifikation för uppdragskonsulter inom MS 598 FM Hälso- och Sjukvårdssystem.
Datum FMV beteckning 2014-02-10 Bilaga 1 Sida 1(8) Kravspecifikation för uppdragskonsulter inom MS 598 FM Hälso- och Sjukvårdssystem. Försvarets materielverk Postadress 115 88 Stockholm Besöksadress Banérgatan
Läs merBosse Johansson RPS 2010-11-01
Bosse Johansson Vår organisation Generaldirektör Elsäkerhetsrådet Stab Verksamhetsstöd Elektrisk materiel Behörighet Elektriska anläggningar Regionkontor Nord, Syd, Väst, Öst VÅRA KONTOR Umeå Kristinehamn
Läs merUtan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet.
Bilaga 1 1 (6) Förslag till Elinstallatörslag 1 Syftet med denna lag är att förebygga person- eller sakskada till följd av felaktigt eller bristfälligt elinstallationsarbete på elektriska anläggningar
Läs merNya regler för elarbete
Nya regler för elarbete Den 8 juni 2016 tog riksdagen beslut om en ny elsäkerhetslag i Sverige. Den nya lagen träder i kraft 1 juli 2017. Den nya lagstiftningen påverkar de flesta grupper i samhället -
Läs merKontroll före idrifttagning
Välkommen till Seminarium Kontroll före idrifttagning Föredragshållare Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB 2011-05-13 1 SIS, Swedish Standards Institute ideell förening medlemmar från privat och offentlig sektor
Läs merFörord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar
Innehåll Förord 5 7 Elsäkerhet vid arbete 10 ELSÄK-FS 2006:1 12 Utförande av elektriska starkströmsanläggningar 17 ELSÄK-FS 2008:1 23 ELSÄK-FS 2008:2 52 Innehavarens kontroll 63 Starkströmsförordning (2009:22)
Läs merBehörighet att utföra elinstallationer
Föreskriftshuset Civilrättsligt Eltariffer Allmänna avtalsvillkor Brandförsäkringsvillkor (EN) SS-EN 50110-1, ESA, ISA, IBH, EL-AMA, SSG4500, (SBF 110:6 SSF 130:6 RUS) m m. Svensk standard, Elinstallationsreglerna,
Läs merbehörighetssystem Ett informellt uppdrag att föreslå nya regler för Första åtgärden var att försöka ändra i redan
Ett nytt framtida behörighetssystem Ett informellt uppdrag att föreslå nya regler för elinstallatörer. Första åtgärden var att försöka ändra i redan gällande regler. Avvägning mellan juridik, teknik och
Läs merSvenska kraftnäts kompletterande krav på redovisning av egenkontroll av elinstallation och innehavarens ansvar vid anläggningsprojektprojekt
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE GSH BETECKNING/DNR TR13-O3-OI Svenska kraftnäts kompletterande krav på redovisning av egenkontroll av elinstallation och innehavarens ansvar vid anläggningsprojektprojekt
Läs merDriftmiljöer inom elområdet
2003-10-10 Sida 1 (9) AFEL *AF EL -* Driftmiljöer inom elområdet Innehållsförteckning 1 Driftmiljöer i Försvarsmakten... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Förtydliganden av
Läs merLärarhandledning Auktorisation som elinstallatör Elsäkerhetsverket (24)
0 (24) Lärarhandledning Auktorisation som elinstallatör Elsäkerhetsverket 2019 1 (24) 2 (24) Innehållsförteckning Auktorisation som elinstallatör 3 Till dig som utbildar... 3 Om utbildningsmaterialet...
Läs merElbasen. Vägledning för elinstallationer. Utgåva 3.1
Elbasen Vägledning för elinstallationer Utgåva 3.1 SEK Handbok 436 Utgåva 3.1 Oktober 2017 Elbasen - Vägledning för elinstallationer En handbok utgiven av SEK Svensk Elstandard. 2017, SEK Svensk Elstandard
Läs merFör att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare
Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,
Läs merVi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg
Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling Välkommen Lars Hedström Robin Alsterberg Varför Svensk Uppdragsutbildning? Flexibla Kundanpassade lösningar Professionella utbildare för professionell rådgivning
Läs merINSTALLATIONSTESTARE
INSTALLATIONSTESTARE 1 SÄKER INSTALLATION MARELCO ÄR PROFFS på installationskontroll! De flesta yrkesverksamma installatörerna idag känner till att alla installationer skall kontrolleras innan de tas i
Läs merVad är elinstallationsarbete? SSG Elansvarsträff, 30 november Peter Lindberg Nova Park Conference, Knivsta 2016
Vad är elinstallationsarbete? SSG Elansvarsträff, 30 november Peter Lindberg Nova Park Conference, Knivsta 2016 Ordförklaringar elsäkerhetslagen (2016:732) Definitionen av elinstallationsarbete finns i
Läs merNyheter i Elinstallationsreglerna, utgåva 2
Nyheter i Elinstallationsreglerna, utgåva 2 Joakim Grafström SEK Svensk Elstandard Jag ska prata om Termer och definitioner Fördelningssystem, exempel Kap. 41 förenklat Jordfelsbrytare på fler platser
Läs merMikroproduktion. - Tekniska riktlinjer för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw
Mikroproduktion - Tekniska riktlinjer för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version Okt 2018 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom
Läs merFunderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution
Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Vattenfall Distribution Att producera sin egen el och på det sättet kunna sänka sin egen elkostnad gör att allt fler väljer
Läs merNågon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning.
Installation i mobila vagnar Postad av Mats Persson - 20 okt 2013 19:37 Någon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning. Tittar jag i 436 40
Läs merHar du det senaste? Storsäljare! Elinstallationsreglerna. Elinstallationsguiden. SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar.
El och elektronik Material SIS Förlag 2008 Har du det senaste? Här presenterar vi ett urval av våra produkter inom el och elektronik. På www.sis.se hittar du fler standarder, handböcker och andra publikationer
Läs merJordfelsbrytare för säkerhets skull
Jordfelsbrytare. 2 Jordfelsbrytare Jordfelsbrytare för säkerhets skull Det bästa sättet att skydda sig mot elolyckor och elbränder är att se till att elanläggningen och anslutna apparater är korrekt utförda
Läs meroch angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter
Behörighetsansvar och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter ELLAGSTIFTNINGEN Vad säger ellagstiftningen om ansvar för Vad säger ellagstiftningen om ansvar för utförande och skötsel av
Läs merElsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer
Dokumentet är en konsoliderad version av Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2)om behörighet för elinstallatörer. Föreskrifterna beslutades den 28 september 2007och ändringar är införda till
Läs merVems är ansvaret? William Persäter. W Persäter Elkonsultering
Vems är ansvaret? William Persäter W Persäter Elkonsultering Ansvar vad är det? Ansvar: Skyldighet att se till att viss verksamhet fungerar - -och att ta konsekvenserna om så inte sker Svensk Ordbok Konsekvenser
Läs merElinstallationer i badrum
Elinstallationer i badrum SEK Svensk Elstandards kansli får många frågor om hur man kan använda el på ett säkert och ändamålsenligt sätt i våta miljöer. Förändringarna i 2009 års utgåva av Elinstallationsreglerna
Läs merElsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt
Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt Agenda Kort intro information och introduktion Nya elsäkerhetslagen som gäller från 2017 Elsäkerhet Effektivitetsvinster inom elområdet
Läs mer1-fas o 3-fas koppling
Bengt R, MT 2018-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,
Läs merINSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR
INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR ANSLUTNING SOLCELLSANLÄGGNING Vår anvisning för anslutning av solcellsanläggningar är ett komplement till Energiföretagens handbok Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet
Läs merFör att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare
Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,
Läs mer2009, Copyright SIS Förlag
2009, Copyright SIS Förlag Elinstallationsregler 104 frågor och svar SIS HB 36, Utgåva 1 ISBN E-bok: 978-91-7162-786-5 Författare: Mats Jonsson Redaktör: Ewa Berggren Layout: Åsa Till, Till&Från Reklam
Läs merInstruktioner för externa elinstallationsföretag
er för externa elinstallationsföretag Jernhusen AB (publ) 1 (7) 1. Inledning Detta dokument är en allmän instruktion om elsäkerhet för externa elinstallationsföretag som utför arbeten på Jernhusens starkströmsanläggningar
Läs merNya elsäkerhetslagen en introduktion
Nya elsäkerhetslagen en introduktion Innehåll Det nya regelverket Krav på elinstallationsföretag Egenkontrollprogrammets delar Hur påverkas du som individ? Stöd i arbetet 1 Det nya regelverket Föreskrifter
Läs merRegelverk om elektriska anläggningar
Regelverk om elektriska anläggningar Horst Blüchert / Elsäkerhetsverket 1 Ellagen (1997:857) 1 kap. 1 I denna lag ges föreskrifter om elektriska anläggningar, om handel med el i vissa fall samt om elsäkerhet.
Läs merKommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81
Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser
Läs merElsäkerhetsverkets författningssamling
Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Karin Sjöberg Utkom från trycket den 5 april 2017 Elsäkerhetsverkets föreskrifter om auktorisation som elinstallatör beslutade den 24 mars
Läs merLocum-ESA Tillfälliga elanläggningar Kopplingsutrustningar på byggarbetsplatser
Locum-ESA Tillfälliga elanläggningar Kopplingsutrustningar på byggarbetsplatser Skapad: 2008-10-10 Senast ändrad: 2011-09-26 R 11 Lars Eliasson Börje Hjorth Karin Sjöndin 2008-10-10 2011-09-26 2011-09-26
Läs merKONTROLL UNDER MONTAGE Bilaga nr 1
DRIFT- OCH SERVICE FÖRVALTNINGEN VA-AVDELNINGEN Handläggare Datum 2015-05-07 Rasmus Appelkvist Telefon 0455-30 32 70 KONTROLL UNDER MONTAGE Bilaga nr 1 Beställare Projekt Starkströmsföreskrifterna (1 kap.
Läs merFöreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN 50110-1 SS-EN 50110-1 2012-09-23
Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 Gäller för: ARBETE I YRKESMÄSSIG VERKSAMHET där elektrisk fara kan förekomma Arbete skall utföras
Läs merElsäkerhetsverkets författningssamling
Konsoliderad version Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Observera att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. Lydelse per den 1 januari 2015. Elsäkerhetsverkets
Läs merArrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs
Elseminarium 2004 14.30-15.00 15.00-15.15 15.15-16.00 16.00-16.20 Kaffe och registrering Voltimum presenterar sig och kvällens program Elsäkerhet och standarder Minimässa 16.20-17.05 17.05-17.20 17.20-18.05
Läs merElbasen. Vägledning för elinstallationer. Utgåva 2
Elbasen Vägledning för elinstallationer Utgåva 2 SEK Handbok 436 Utgåva 2 Maj 2009 Elbasen - Vägledning för elinstallationer En handbok utgiven av SEK Svensk Elstandard. 2009, SEK Svensk Elstandard SEK
Läs merDet är en grov kabel så area för PEN är inget problem även om bara manteln används.
Dubbla PEN-ledare i en kabel? Postad av Ronnie Lidström - 27 aug 2015 20:17 Kan en kabel ha två PEN-ledare? En kund vill att en matning som dras ska vara femledare (för framtida bruk) men kopplas TN-C.
Läs merNya Elinstallationsregler (SS utgåva 3) Postad av Ronnie Lidström - 09 maj :55
Nya Elinstallationsregler (SS 436 40 00 utgåva 3) Postad av Ronnie Lidström - 09 maj 2017 08:55 Den nya versionen av "Elinstallationsreglerna" släpps idag kl 13:15 på Elmässan Elfack i Göteborg. Väntar
Läs merNy elsäkerhetslag Träder i kraft 1 Juli 2017 Elsäkerhetslag (2016:732) INSTALLATÖRSFÖRETAGEN 1
Ny elsäkerhetslag Träder i kraft 1 Juli 2017 Elsäkerhetslag (2016:732) 1 En ny elsäkerhetslag VD Registrering Elsäkerhetsverket Egenkontrollprogram Auktoriserad elinstallatör Anställd Inhyrd personal Elsäkerhet
Läs merDLE Oslo Lars Hansson
DLE Oslo Lars Hansson Något om dagen Hur ser elsäkerhetsmyndigheten ut i Sverige Hur arbetar vi i Sverige Hur ser lagstiftningen ut i Sverige Hur ser hjälpmedlen ut i Sverige Hur når vi elsäkerhet i Sverige
Läs merÖvningsuppgifter Starkströmsföreskrifter, Elinstallationsregler.
Övningsuppgifter Starkströmsföreskrifter, Elinstallationsregler. 2008:1 1. Vad menas med friledning? 2. Räknas ett utomhusställverk som ett driftrum? 3. Hur uppfyller vi kraven i kap. 2 om god elsäkerhetsteknisk
Läs merSTOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM
Sorterargatan 16 Tel. 08-761 22 80 162 50 Vällingby Fax.08-795 78 58 1723-KLPL 8 sidor. STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM KLASSNINGSPLAN ÖVER EXPLOSIONSFARLIGA RISKOMRÅDEN Senast ändrad:
Läs merElföreskrifter & installationsregler
Elföreskrifter & installationsregler vi lyssnar lyhört på marknadens krav och hjälper våra kunder till rätt kunskap, på rätt plats och rätt tid inom organisationen. SIDA 2 Elföreskrifter & instllationsregler
Läs merFråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?
FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket
Läs merJordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor
Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor Du, dina nära och kära får hundradelarna på rätt sida Varje år dör människor genom elolyckor och många skadas svårt. Olyckorna beror på att man av olika
Läs merPM 1 (16) Installatörsföretagens synpunkter är markerade med grått.
PM 1 (16) Johan Lidbaum Avdelningen för anläggningar 010-168 05 51 2016-12-14 Dnr 16EV2147-2150 Bilaga 1: Installatörsföretagens synpunkter på Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elinstallationsföretag
Läs merEl och maskinsäkerhet Januari 2010
El och maskinsäkerhet Januari 2010 Utveckla dig inom el och maskinsäkerhet säkerställ ditt arbete SIS, Swedish Standards Institute SIS är en organisation som arbetar med standarder. Hos SIS kan du påverka
Läs merKapslingsklasser inom elområdet
2003-10-10 Sida 1 (10) AFEL *AF EL -* Kapslingsklasser inom elområdet Innehållsförteckning 1 Kapslingsklasser... 2 1.1 Allmänt... 2 1.2 Ordförklaringar... 2 1.3 IP-systemets uppbyggnad... 3 1.4 IP-beteckningens
Läs merAnslutning av hybridfordon som reservkraft till elnätet
Anslutning av hybridfordon som reservkraft till elnätet Peter Eriksson EL1809/2018 Högskoleingenjörsprogrammet i Elkraftteknik Sammanfattning. Detta examensarbete är en konceptstudie som har genomförts
Läs merDriftsäkerhet och LCC. För analys och optimering av drift- och underhållsbeslut inom FM och FMV erbjuder MS 596 olika tjänster och verktyg.
Driftsäkerhet och LCC För analys och optimering av drift- och underhållsbeslut inom FM och FMV erbjuder MS 596 olika tjänster och verktyg. Analys visar vägen till optimala val 3 Idag är kostnaden för underhåll
Läs merELSÄKERHETSLAGEN VAD HAR HÄNT? Örjan Borgström
ELSÄKERHETSLAGEN VAD HAR HÄNT? Örjan Borgström DET NYA ELSÄKERHETSREGELVERKET LAG (SFS) 1 juli 2017. Ny elsäkerhetslag 1 juli 2017 FÖRORDNING FÖRORDNING (SFS) (SFS) Ny elsäkerhetsförordning MYNDIGHETS-
Läs merAllmän EL-guide! Praktiska råd & tips, hur du som konsument klarar av de vanligaste situationerna/ problemen i hemmet.
Allmän EL-guide! Praktiska råd & tips, hur du som konsument klarar av de vanligaste situationerna/ problemen i hemmet. DET NATURLIGA VALET FÖR VARJE KONSUMENT Byte av proppsäkring Proppsäkringarna "propparna"
Läs merNya elsäkerhetslagen en introduktion
Nya elsäkerhetslagen en introduktion Innehåll Det nya regelverket Krav på elinstallationsföretag Egenkontrollprogrammets delar Hur påverkas du som individ? Stöd i arbetet Det nya regelverket Det nya elsäkerhetsregelverket
Läs merIngvar Eriksson SEK Svensk Elstandard. Elinstallationsreglerna SS utgåva 3 Ny utgåva av SS-EN SEK handbok om maskinsäkerhet
Ingvar Eriksson SEK Svensk Elstandard Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utgåva 3 Ny utgåva av SS-EN 60204-1 SEK handbok om maskinsäkerhet Elinstallationsreglerna utgåva 3 Ingvar Eriksson Hur uppfattar
Läs merÖrjan Borgström. Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter
Örjan Borgström Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter Elsäkerhet och standarder PUS handbok 413 har landat? Nya föreskrifter för elbehörighet Nytt system för utbildning till elbehörighet PUS-handboken
Läs merFÖRDJUPNINGSRAPPORT #2 Elsäkerhet för solcellsanläggningar
FÖRDJUPNINGSRAPPORT #2 Elsäkerhet för solcellsanläggningar En vägledning i att tolka elsäkerhetslagen vid installation och drift av solcellsanläggningar www.solivast.nu Hållbar utveckling Väst är det regionala
Läs merFramtiden utifrån behörighetsutredningen SSG Elansvarsträff 2014 Kim Reenaas
Framtiden utifrån behörighetsutredningen SSG Elansvarsträff 2014 Kim Reenaas Inledning Vad gör en verksjurist? Vad gör Elsäkerhetsverket? Vad gör VI? PROPORTIONALITET OBJEKTIVITET LEGALITET SNABBT ENKELT
Läs merVilka utmaningar har du?
EL & maskinsäkerhet Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Elinstallation Elinstallationsreglerna
Läs merEgenkontrollprogram för elinstallationsarbete. för. Ängelholms Elduo AB
Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete för Ängelholms Elduo AB Företagets uppgifter Juridiskt namn Ängelholms Elduo AB Adress Älvdalsgatan 7 Postnummer och ort 26273 Organisationsnummer 556943-6305
Läs merKabel tv leverantör Canaldigital (Genom samfällighet, gemensamt kabel tv nät i området)
1(9) Drift & skötsel samt produktinformation gällande Kraft, Belysning,, Kabel tv, Telefoni, Bredband, Digital Tv via bredband. Lägenhetsi nnehava re Kortfattad anläggnings beskrivning. Avtals operatörer
Läs merElsäkerhetsverkets författningssamling
Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Göran Beckert Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om behörighet för elinstallatörer; beslutade den 4 juni 2013. ELSÄK-FS 2013:1
Läs merElsäkerhetsverkets författningssamling
Konsoliderad version Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Observera att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. Lydelse per den 8 juni 2016. Elsäkerhetsverkets
Läs merKONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR
KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Mats Jonsson Eltrygg Miljö AB Behörighet och skyldigheter Ansvar och skyldigheter Regeringens föreskrifter Elinstallatörsförordning
Läs merMikroproduktion. - Tekniska riktlinjer för elinstallatörer
Mikroproduktion - Tekniska riktlinjer för elinstallatörer Version Feb 2019 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom att investera i solceller eller små vindkraftverk.
Läs merElsäkerhetsverkets författningssamling
Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Carina Larsson Föreskrifter om ändring i Elsäkerhetsverkets föreskrifter ( 2007:2) om behörighet för elinstallatörer Utkom från trycket den
Läs merRegelverk. Arlanda
Regelverk Arlanda 20181204 RIKSDAG REGERING MYNDIGHET TVINGANDE EJ TVINGANDE Regelverk Regler Branschstandard EBR, ESA Normer Svenska och internationell standard, IEC, EN,SEN, SS ELSÄKERHETSVERKET ARBETSMILJÖ
Läs mer0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03
FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga
Läs merHYTTER OCH CONTAINRAR. Detta avsnitt i CD POINT sammanfattar några specifika delar som berör hytter och containrar.
HYTTER OCH CONTAINRAR Detta avsnitt i CD POINT sammanfattar några specifika delar som berör hytter och containrar. 2008-03-19 Del Flik Sida 1 HYTTER OCH CONTAINRAR Allmänt Begrepp Detta avsnitt i CD POINT
Läs merSEK Handbok 421 Utgåva 4
Vägledning för dimensionering av ledningsnät för lågspänning SEK Handbok 421 Utgåva 4 SEK Handbok 421 Utgåva 4 Januari 2005 Vägledning för dimensionering av ledningsnät för lågspänning En handbok utgiven
Läs mer