Årsrapport om öppenhetsregistrets verksamhet Presenterad av generalsekreterarna vid Europaparlamentet och kommissionen. för

Transkript

1 Årsrapport om öppenhetsregistrets verksamhet 2014 Presenterad av generalsekreterarna vid Europaparlamentet och kommissionen för Europaparlamentets vice talman Sylvie Guillaume och kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans I enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret, som inrättades den 23 juni 2011 som ett gemensamt instrument för Europaparlamentet och kommissionen, och som granskats av samma parter, innehåller denna årsrapport en redovisning av öppenhetsregistrets verksamhet under Rapporten innehåller statistik över registrets verksamhet från januari till december 2014, en beskrivning av verksamheten vid gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret, i syfte att förbättra kvaliteten på innehållet i öppenhetsregistret och öka medvetenheten om systemet, en beskrivning av resultaten från den översynsprocess av det interinstitutionella avtalet, som avslutades under rapporteringsåret. 1

2 Innehållsförteckning I: Öppenhetsregistret i dag 1. Tendenser under Tendenser sedan 2011 II: 2014 års verksamhet vid gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret 1. Övervakning och tillämpning 2. Vägledning och informationssatsningar III: Översyn av det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret Översynsprocessen 2014 Institutioner, begrepp och förkortningar som förekommer i rapporten: Europaparlamentet Kommissionen EU = Europeiska unionen Rådets generalsekretariat Interinstitutionella avtalet It = informationsteknik Sekretariatet = Gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret Ledamot av Europaparlamentet Icke-statlig organisation Registret = öppenhetsregistret 2

3 Öppenhetsregistret inrättades gemensamt av Europaparlamentet och kommissionen 2011 för att öka öppenheten i EU:s beslutsfattande. Registret 1 förser medborgare med information om organisationer som verkar för att deras intressen ska finnas representerade på EU-nivå. I: ÖPPENHETSREGISTRET I DAG 2 Det finns sex sektioner av registrerade i öppenhetsregistret var den största sektionen nästan hälften av alla registrerade företagsegna lobbyister samt bransch- och yrkesorganisationer (se tabell 1). Inom denna sektion var den huvudsakliga undersektionen Bransch- och yrkesorganisationer, med mer än 60 % av alla företagsegna lobbyister samt bransch- och yrkesorganisationer (se tabell 2, sektion II). Bransch- och yrkesorganisationer utgjorde 30 % av alla registrerade, vilket gör dem till de mest förekommande i registret. Icke-statliga organisationer var den näst vanligaste typen av registrerade med 25 % av alla registrerade organisationer. Företag och koncerner kom trea med nästan 15 % av alla registrerade, eller 30 % i sektion II. Fastän professionella konsulter utgjorde 62 % i sektion I representerade de bara 8 % av det totala antalet aktörer. De minst vanligaste registrerade var blandade offentlig-privata enheter (sektion VI), följda av organisationer som företräder kyrkor och religiösa samfund (sektion V) och sedan advokatbyråer (sektion I). Tabell 1: Total andel av de 6 sektionerna av intressegrupper: 0,57% 4,47% Sektion I - Professionella konsulter/advokatbyråer/oberoende konsulter 7,30% 12,69% Sektion II - Företagsegna lobbyister samt bransch- och yrkesorganisationer Sektion III - Icke-statliga organisationer 25,92% 49,03% Sektion IV - Tankesmedjor, forskningsinstitutioner och akademiska institutioner Sektion V - Organisationer som företräder kyrkor och religiösa samfund Sektion VI - Organisationer som företräder lokala, regionala och kommunala myndigheter, övriga offentliga eller blandade enheter etc. Bransch- och yrkesorganisationer var väl företrädda i Belgien med över 30 % som anger att deras huvudkvarter ligger i det landet. En stor majoritet av de registrerade var EU-baserade (90 %), med över 11 % från Tyskland, 10 % från Frankrike och 10 % från Storbritannien. Bara 2,5 % av de registrerade var från USA och under 2 % är enheter baserade i Schweiz Uppgifterna i denna rapport återspeglar situationen den 31 december

4 Tabell 2: Uppdelning i undersektioner av registreringar 3 : Sektion I: Professionella konsulter/advokatbyråer/oberoende konsulter 28% 10% 62% Professionella konsulter Advokatbyråer Oberoende konsulter Sektion II: Företagsegna lobbyister samt bransch- och yrkesorganisationer 4% 7% 29% Företag och koncerner Bransch- och yrkesorganisationer Fackföreningar Andra liknande organisationer 60% Sektion IV - Tankesmedjor, forskningsinstitutioner och akademiska institutioner 28% Tankesmedjor och forskningsinstitutioner Akademiska institutioner 72% 3 Sektionerna III och V har inga undersektioner 4

5 Sektion VI - Organisationer som företräder lokala, regionala och kommunala myndigheter, övriga offentliga eller blandade enheter etc. 55% 45% Lokala, regionala och kommunala myndigheter (under nationell nivå) Övriga offentliga eller blandade enheter etc. 5

6 Tabell 3: Utdrag ur statistiken den : Den 31 december 2014 fanns det registrerade i registret fördelade över följande (under)kategorier: I Professionella konsultfirmor/advokatbyråer/fristående konsulter 933 Professionella konsulter 579 Advokatbyråer 89 Oberoende konsulter 265 II Företagsegna lobbyister samt bransch- och yrkesorganisationer Företag och koncerner Bransch- och yrkesorganisationer Fackföreningar 147 Andra liknande organisationer 240 III Icke-statliga organisationer Icke-statliga organisationer, plattformar och nätverk och liknande IV Tankesmedjor, forskningsinstitutioner och akademiska institutioner 537 Tankesmedjor och forskningsinstitutioner 384 Akademiska institutioner 153 V Organisationer som företräder kyrkor och religiösa samfund 42 Organisationer som företräder kyrkor och religiösa samfund 42 VI Organisationer som företräder lokala, regionala och kommunala myndigheter, övriga offentliga eller blandade enheter etc. 329 Lokala, regionala och kommunala myndigheter (under nationell nivå) 147 Övriga offentliga eller blandade enheter etc Tendenser under nya enheter registrerades , vilket nästan är en fördubbling av antalet organisationer som registrerades Av de nyregistrerade återfinns 355 organisationer i sektion I, 894 i sektion II, 574 i sektion III, 171 i sektion IV, 11 i sektion V och 114 i sektion VI. Tabell 4: Registreringsår för nuvarande aktiva registrerade Registreringsår Antal registrerade som fortfarande är aktiva Korrekt statistik den 23 februari 2015 bara enheter som fortfarande är registrerade räknas. 6

7 Under 2014 registrerades i genomsnitt 170 organisationer varje månad. Tabell 5: Registreringar under 2014: Ökningen av registreringarna var starkast i början på 2014, där en tredjedel av årets totala registreringar gjordes under det första kvartalet och en tredjedel i det sista kvartalet. Detta motsvarar de två perioder då öppenhetsregistret fick mycket uppmärksamhet i pressen: i början på året, på grund av översynsprocessen (se III i denna rapport), och i slutet på året, när ett nytt öppenhetsinitiativ lanserades på kommissionen. Det genomsnittliga antalet månatliga registreringar dubblerades verkligen i december när två nya beslut från kommissionen trädde i kraft och som krävde offentliggörande av information om möten som hållits av kommissionsledamöter, tjänstemän i deras kabinett och generaldirektörer med organisationer och egenföretagare 5. I princip ska sådana möten enbart hållas med organisationer och egenföretagare som är registrerade i öppenhetsregistret 6. Att registrera sig är en förutsättning för organisationer och egenföretagare vilkas representanter vill ha förenklat tillträde till Europaparlamentets lokaler. Ackrediteringen måste förnyas varje år: auktoriseringar för individers tillträde godkändes 2014 av parlamentet, för representanter för nästan organisationer i registret (antingen nya ansökningar eller förnyelser). Varje månad 2014 hade öppenhetsregistrets webbplats i genomsnitt unika besökare (enskilda besökare som besökte webbplatsen en given dag) eller besök (totalt antal besökta sidor av unikt identifierade besökare). Upp till 30 % av besöken vidarebefordrades till öppenhetsregistret från europa-webbplatsen, medan nästan 15 % hittade fram till registrets webbsida via sökmotorer. 2. Tendenser sedan 2011 Ökningen av registreringarna var starkast 2011 och under första halvan av 2012, när öppenhetsregistret inrättades. Ökningen stabiliserades på 10 % under 2013, men har sedan s. 9 7

8 tilltagit igen, och antalet registrerade organisationer har växt med över en fjärdedel under Vad gäller variationen i ökningarna för de olika sektionerna av registrerade har sektion II uppvisat den största ökningen sedan 2011, med sin nästan trefaldiga ökning. Lägst ökning noteras för sektionerna V och VI, som har varit så gott som konstant sedan början. Tabell 6: Registreringar : Veckoliga förändringar i registret Professionella konsulter/advokatbyråer/oberoen de konsulter Företagsegna lobbyister samt bransch- och yrkesorganisationer Icke-statliga organisationer Tankesmedjor, forskningsinstitutioner och akademiska institutioner Organisationer som företräder kyrkor och religiösa samfund Organisationer som företräder lokala, regionala och kommunala myndigheter, övriga offentliga eller blandade enheter etc. Totalt 0 II: 2014 års verksamhet vid gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret Gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret består av en grupp tjänstemän från Europaparlamentets och kommissionens generalsekretariat och samordnas av chefen för öppenhetsenheten vid kommissionens generalsekretariat. Gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret träffas varje vecka och sedan juni 2012 deltar rådets sekretariat som observatör i mötena. Sekretariatet består av fem tjänstemän (tre från parlamentet och två från kommissionen) för att utföra det arbete som systemet kräver, och det har två supportavdelningar 7 för direktkontakt med användarna. Enligt sektion 7 i det interinstitutionella avtalet har sekretariatet flera uppgifter i syfte att genomföra systemet, såsom att tillhandahålla vägledning för berörda aktörer, genomföra kvalitetskontroll av registerinnehållet och informationssatsningar. 1. Övervakning och tillämpning 2014 har sekretariatet utfört 900 kvalitetskontroller, med i genomsnitt 15 kontroller i veckan, varav hälften varit grundläggande relevanskontroller (för att fastställa om den registrerade omfattas av det interinstitutionella avtalet rörande öppenhetsregistret eller inte). En kvalitetskontroll består i att fastställa att de uppgifter som lämnats av de registrerade överensstämmer med bilaga II till det interinstitutionella avtalet. Antalet avregistrerade på grund av inkonsekventa, felaktiga eller otillräckliga uppgifter, icke förnyad registrering, eller att de inte varit berättigade att registrera sig, uppgick 2014 till 212. Tabell 7: En översikt över kvalitetskontrollerna: 7 Kontaktuppgifter finns på webbplatsen: 8

9 Kontrolldatum Antal kontroller Anmärkningar Avregistreringar Sedan Medan de allra flesta kontrollerna är slumpmässiga sker ett visst antal som uppföljning på en anmärkning mottagen av sekretariatet om felaktiva uppgifter i registret. Anmärkningarna, från både interna och externa källor till institutionerna, ingår i det totala antalet kvalitetskontroller (se tabellen ovan). Ett tredje element i övervakningsförfarandet som sekretariatet har att hantera är de formella klagomål om allvarligare brott mot uppförandekoden begångna av registrerade organisationer. Tio formella klagomål har mottagits under 2014, varav bara sju var tillåtliga. Detta är betydligt förre än det antal som mottogs under 2013 (17). De tillåtliga klagomål som mottogs under 2014 gällde möjliga brott mot punkt b) otillbörliga påtryckningar, c) att ge en missvisande bild och d) lämna korrekta uppgifter enligt uppförandekoden. Efter undersökning av sekretariatet och efter att kontakt tagits med de registrerade i fråga, följde en uppdatering och fyra uteslutanden (tre oberoende klagomål framfördes om samma registrerade, vilket ledde till ett enda uteslutande). Dessa uteslutanden rörde alla enheter som inte var berättigade (se stycke 9 i det interinstitutionella avtalet). 2. Vägledning och informationssatsningar I sekretariatets uppgifter ingår utbildning och kommunikationsverksamhet för att höja medvetandet om registret och främja användningen av det genomfördes 17 presentationer av sekretariatet för externa organ, däribland tre studentgrupper, och på evenemang, bland annat OECD:s Lobbying Integrity i mars Sekretariatet tillhandahåller även genomförandevägledning för organisationerna för att hjälpa dem med vad som krävs för registrering. Interna presentationer ges även för tjänstemän inom institutionerna för att höja medvetandet som verktyget. III: ÖVERSYN AV DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET OM ÖPPENHETSREGISTRET I enlighet med punkt 30 i det interinstitutionella avtalet ska det gemensamma registret genomgå en översynsprocess senast två år efter det att öppenhetsregistret togs i drift. I detta syfte inrättades en interinstitutionell högnivåarbetsgrupp mellan parlamentet och kommissionen för att se över det interinstitutionella avtalet och utfärda rekommendationer om behovet av att införa ändringar. Arbetsgruppen leddes gemensamt av de vice ordförandena med ansvar för ärendet vid parlamentet och kommissionen, och bestod av ledamöter från alla politiska grupper i parlamentet, däribland ordförande och föredragande från parlamentets utskott för konstitutionella frågor (AFCO). 1. Översynsprocessen 2014 Efter rekommendationerna från högnivåarbetsgruppen antog AFCO-utskottet ett förslag till betänkande om en justering av det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret 8, som senare antogs i plenum genom beslutet av den 15 april 2014 med 646 röster för, 7 röster emot och 14 nedlagda röster. Det reviderade interinstitutionella avtalet undertecknades av Europaparlamentet och kommissionen och offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning i september Det nya interinstitutionella avtalet trädde i kraft den 1 januari Se förfarandet:

10 Denna översynsprocess främjades av a) ett offentligt samråd efter det första verksamhetsåret (2012), b) två årsrapporter från det gemensamma sekretariatet (2012 & 2013), c) möten i Europatäckande paraplyorganisationer för intressenter (tre politiska möten under 2013 och två tekniska möten), och d) riktmärkning med andra offentliga lagstiftare (i samband med OECD). Rådet inbjöds av Europaparlamentet och kommissionen att delta i översynen som observatör. Viktiga förändringar som översynen medfört: Alla registrerade måste deklarera sina uppskattade kostnader för den relevanta verksamheten (tidigare var detta ett krav enbart för sektion II). De mänskliga resurserna som investerats i den relevanta verksamheten måste anges som procentandelar av heltidsekvivalenter (tidigare krävdes bara en allmän uppgift om personal). De registrerade måste deklarera sitt deltagande i expertgrupper på unionsnivå, i forum, i inter-grupper inom parlamentet eller i andra liknande strukturer. Ytterligare klargöranden lades till rörande definitioner (sektioner, ver ksamheter och utlägg) som omfattas av öppenhetsregistret. En förenklad anmärknings- och klagomålsmekanism infördes för att tillåta effektivare kontroller av registreringar som påstås innehålla felaktig eller vilseledande information. Nya incitament för registrering. Dessutom togs en modernare design och förbättrad struktur på öppenhetsregistrets webbplats fram som skulle lanseras i januari 2015 i linje med de nya kraven. De huvudsakliga målen med denna uppgradering vara att åstadkomma ett enkelt registreringsförfarande med uttömmande vägledning, ett snabbare sökverktyg, förbättrad helpdesktjänster och användbara länkar. Det nya registret finns tillgängligt på alla officiella EU-språk. Nya riktlinjer, i linje med det reviderade interinstitutionella avtalet, lades fram och översattes till alla officiella EU-språk. 10