Avsättningar: Rörelsekostnader: Särintäkt: Särkostnad: Avskrivningar: Utgift: Utbetalning: kostnad: inkomst: inbetalning:

Transkript

1 ORD Avsättningar: Avsättningar gör i företag för att täcka upp för eventuella kostnader som kan komma Rörelsekostnader: Rörelsekostnader är kostnader som inte direkt hör till en speciell vara eller varugrupp. Vanliga rörelsekostnader är till exempel löner och andra personalkostnader, lokalhyra, annonser, avskrivningar m.m. Begreppet används främst i samband med påläggskalkyler för handelsföretag. Särintäkt: Särintäkten är den intäkt som kampanjen genererar utöver normal försäljning. Särkostnad: sådana kostnader som är en logisk implikation av ett beslut, en produkt eller en volymförändring. Särkostnader sammanfaller i vissa avseenden med rör liga kostnader, tex vad gäller materialkostnader. Avskrivningar: Att avskriva är att fördela kostnaden av en tillgång under dess ekonomiska livslängd Utgift: När ett företag köper en vara eller tjänst uppstår en utgift, det som företaget skall betala till den som man köper varan eller tjänsten av. När t ex företaget får leverantörsfakturan bokförs utgiften. Utbetalning: När företaget betalar för den vara eller tjänst som man har köpt gör man en utbetalning till leverantören. Ofta betalar företaget då en leverantörsfaktura och utbetalningen bokförs som en minskning av leverantörsskulderna i företaget. kostnad: En kostnad är en periodiserad utgift, d v s man har fördelat utgiften till den eller de perioder den avser (t ex då varan levererats eller tjänsten har utförts). inkomst: inkomst kan ses som motsatts till utgift. inbetalning: kan ses som motsatts till utbetalning. Finansiella intäkter och kostnader: Till finansiella intäkter hör exempelvis utdelningar på aktier, ränteintäkter och vinst vid försäljning av värdepapper. Kostnader är räntekostnader och förlust vid försäljning av värdepapper. Finansiella intäkter och kostnader är en post i företagens resultaträkning. Extraordinära intäkter och kostnader: Intäkter och kostnader som tillkommer utöver den vanliga verksamheten. T.ex. vid en naturkatastrof kan en extraordinär kostnad tillkomma. Bokslutsdispositioner: Sätter av en del av vinsten för att inte skatta på dem. Företaget skjutter upp en del av reultatet för att beskatta den vid ett senare tillfälle. Obeskattade reserver: Rörelseresultat: Rörelseresultat = Rörelseintäkter-rörelsekostnader, Detta räknar man före räntor och skatt. Resultat efter finansiella poster: Detta resultat tar hänsyn till finansiella som t.ex akiter, värdepapper och fodringar. Skulder: Pengar man är skyldig. Posterna inom linjen: Redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska räknas in i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Det betyder att de ska visas i anslutning till balansräkningen och att deras belopp inte ska räknas in i balansomslutningen.

2 Kooperativa företag: Kooperativ är ett sätt att organisera och driva företag. Kooperativa företag bygger på att de som är med i företaget delar på ägareskapet och ansvaret. Privata företag: Ett privatägt företag är ett företag som ägs av en liten grupp aktieägare. Det vill säga att det inte är många som har aktier i företaget och behöver INTE betyda att företaget i sig är litet. Strukturrationalisering: Effektivisering av en hel bransch eller en national ekonomi. Det används för att lägga ner olönsamma enheter. Fusion: Det betyder att det är ett samgående mellan företag. Detta gör att man går samman och att tillgångar och skulder tas över av ett bolag. Koncern: Det är en beteckning före juridiskt skilda företag som ekonomiskt hänger samman. T.ex ett moderbolag kontrollerar mer än 50% av rösterna i dess dotterbolag. monopol/oligopol/fri konkurrens: Monopol : Det är en marknad med en enda producent med flera konsumenter. Oligopol : Nästan som monopol men det kan vara NÅGRA producenter. Fri konkurrens/marknad : Det är ett system där priser baserar på konkurrens mellan privata aktörer. Påverkas endast av tillgång och efterfrågan. Detaljhandel: Handel utav varor som kan säljas enskilt, t.ex Ica och Coop säljer enskilda varor till konsumenter. Blandekonomi: Det är en ekonomi som är en blanding av planekonomi och marknadsekonomi. De nordiska länderna brukar sägas ha en blandekonomi. Industriföretag: Råvaruproducerande företag och förädlande företag kallas för industriföretag. Handelsföretag: Har i princip ingen egen produktion. Säljer till industrin och/eller detaljhandeln och kallas då grossistföretag. Säljer företaget till konsumenter kallas det detaljistföretag. Serviceföretag: Det är ett företag som erbjuder sig utav en eller olika slag av tjänster t.ex städning, bevakning, transporter, rådgivning, reklam och olika former av konsulttjänster. Ackordsuppgörelser: Används ofta istället för konkurs. Fodringsägarna avstår från vissa anspråk. Outsourcing: Betyder att ett företag låter ett annan företag sköta en eller flera processer. Detta gör att företaget kan sköta sin kärnverksamhet.

3 De fyra friheterna: Fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Att det är fri rörlighet betyder att man undgår handelnshinder som t.ex gränskontroller och redovisning av bilars laster och utformning av blanketter. Intressenter: Affärsnätverk: Missionen: Inre/Yttre affärsidé: Inre/Yttre effektivitet: Lågkostnadsstrategi: Differentieringsstrategier: Servicestrategi: SWOT-analys: De fyra(eller sju) P:na: Franchising: Produktens livscykel: - Introduktionsfasen: - Tillväxtfasen: - Mognadsfasen: - Nedgångsfasen: Prissättning: - Skimming price: Är att sätta ett ganska högt utgångspris på sin produkt/tjänst för att sedan gradviss sänka priset för att locka nya kunder. - Penetrationspris: Är att man sätter ett ganska så lågt pris på varan för att få den att snabbt sprida sig på marknaden. Intensiv/Exklusiv/Selektiv distribution: Vid intensiv strävar man att nå ut till maximalt antal distributörer. Detta är oftast målsättningen för tillverkarna av dagliga varor, t.ex. arla, tobakstillverkare. Vid Exklusiv är det en distributör som har ensamrätt till en produkt. T.ex att ica sagt till arla att endast sälja deras produkt till dem. Då har ica en exklusiv distribution på arlas produkter. Selektiv är en typ av blandning mellan intensiv och exklusiv, t.ex. att arla säljer endast sina produkter till ica och coop men inte pressbyrån, dem har ett litet utvalt distributionkanal. Push/Pull-strategi: Vid Push-strategi tillhandahåller man efterfrågan på en produkt, vid Pull-strategi är det snarare att man minskar tillgångarna på marknaden för att skapa en efterfrågan. Public relations: - P ublications - E vents - N ews - C ommunity relations - I dentity media - L obbying - S ocial investments

4 Kundrelationens livcykel: Kundvärde: insert formula here Marknadsföringslagen: Marknadsföringslagen finns till för att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring utav produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringssidkare. Produktsäkerhetslagen: Produktssäkerhetslagen syftar till att skydda konsumenter från varor och tjänster som kan vara farliga. Säljaren ska lämna den informations som behövs för att förebygga fara. För att skydda dem som redan köpt en farlig produkt kan säljarens tvingas återkalla varan. Avtalsvillkorslagen: Säger att säljaren inte får skriva avtalsvillkor som ensidigt gynnar säljaren på konsumentens bekostnad. Prisinformationslagen: Priset på varor och tjänster ska anges korrekt och tydligt, får inte vara vilseledande eller skapa osäkerhet. Konsumentköplagen: Denna lag är tvingad. Detta innebär att de rättigheter som lagen ger konsumenterna inte kan inskränkas. Säljaren kan sålunda inte komma överens med konsumenten om sämre regler än de som finns i konsumentköplagen. Konsumentkreditlagen: Denna lag ska garanter att konsumenten får veta vad det faktiskt kostar att handla på kredit. Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler: Syftar på att skydda konsumenten i samband med köp från företag via postorder, tv, internet, telefon eller liknande försäljningsformer samt vid köp vid dörren. Konsumenttjänstlagen: Ger konsumenten ett grundskydd vid köp av tjänst från en näringsidkare. Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsintrument: Behandlar bland annat hur betalningsansvaret är reglerat i samband med obehörig transaktioner, exempelvis obehörig användande av kontokort eller kreditkort. KO: Konsumentombudsmannen och Konsumentverket har till uppgift att kontrollera att de marknadslagarna som har presenterats tidigare efterlevs. Funktionsorganisation: I en funktionsorganisation görs en horisontell arbetsfördelning med utgångspunkt i företagets huvudfunktioner. Företaget kan t.ex. delas in i fyra grupper (Inköp, tillverkning, ekonomi och försäljning) där varje grupp har sin ansvariga chef. Divisionsorganisation: divisionoragnisation kännatecknas av att man under ett samordnat centrum (företagsledning eller koncernledning) grupperar verksamheten i mer eller mindre självständiga resultatenheter eller divisioner. I teorin ska varje division fungera som ett företag i ett företag. Matrisorganisation: Matrisoorganisation är en organisationsform som kombinerar två olika sätt att organisera verksamheten. Kompetenshandens fem fingrar: - Värderingar - Kontakter

5 - Erfarenhet - Färdighet - Kunskap Kaizen : Japanskt ord för ständig förändring till det bättre. Flaskhals/trånga sektioner: Menas den faktor som begränsar tillverkningen mest(bottle neck). Volymflexibilitet: Förmåga att producera och leverera i takt med efterfrågeförändringar Produktmixflexibilitet: Förmåga att göra förändringar av produktmixen i produktionen. Resultat = Intäkter - Kostnader Lönsamhet = Resultat/Resursinsats Proportionellt/progressivt/degressivt rörliga kostnader: 1. Proportionellt rörliga kostnader: kostnader som ökar resp minskar i samma takt som verksamhetsvolymen ökar resp minskar. Kostnaden per enhet är oförändrad när verksamhetsvolymen förändras. 2. Progressivt rörliga kostnader: kostnader som ökar snabbare än vad verksamhetsvolymen ökar, t.ex. lönekostnader p.g.a. övertidstillägg. Kostnaden per enhet ökar när verksamhetsvolymen ökar. 3. Degressivt rörliga kostnader: kostnader som ökar långsammare än vad verksamhetsvolymen ökar, t.ex. materialkostnader p.g.a. olika mängdrabatter. Kostnaden per enhet minskar när verksamhetsvolymen ökar. Helt fasta/driftsbetingande fasta/halvfasta kostnader: Hel fasta kostnader är samma hela tiden även när verksamheten står helt stilla. Driftsbetingade fasta kostnader är kostnader som kommer när verksamheten är igång men inte påverkas utav volym i produktionen. Halvfasta kostnader är kostnader som ökar trappstegsviss med volymökningen. Kritiska punkten/nollpunkten/ break even : TI = TK Ekonomisk känslighetsanalys: En känslighetsanalys innebär att man förändrar en variabel i taget i en investeringskalkyl och tittar på vilket utfallet blir. Genom att göra en känslighetsanalys kan man titta på hur känslig en investering är för förändringar i vissa variabler. Förkalkyler/Efterkalkyler: Divsionskalkyl: Periodens totala kostnader/verklig volym under perioden Normalkalkyl: Ekvivalentkalkyl: Restkalkyl: Direkta/Indirekt kostnader: s Täckningsbidrag: Ersättnings-, expansions-, rationaliserings- intäktshöjande- och miljöinvesteringar: Grundbegrepp investeringskalkylering: s Grundinvestering, G: - Inbetalningsöverskott, a: - Restvärde, R: - Ekonomisk livslängd, n:

6 - Kalkylränta, r: Har lagt till en massa skit ovanför, det kanske överlappar någon annan men orkade inte dubbelkolla, gör beskrivningar på dessa senare, taco hej leverpastej // m4kk4an FRÅGA 1 HT15 Redogör kortfattat med egna sakliga synpunkter för valfri fråga med väsentligt samband med en stads, ett lands eller en regions samhällsekonomi och välstånd. Kan som exempel gälla marknadsekonomi, lagstiftning och regler för marknader, sysselsättning och arbetsmarknad, räntesättning, ekonomisk tillväxt, finansiering konkurrens, innovationer, utbildning, forskning, entreprenörskap, energiförsörjning, samarbete inom EU, internationell handel, hållbarhet / sustainability, råvaror, transporter,beskattning, företags samhällsansvar eller annan väsentlig fråga. Mitt svar: Enligt min egna åsikt så finns det inte många andra länder som är bättre än Sverige. Sverige har en väldigt stark ekonomi både i stort och sett utifrån hur många invånare som finns i landet. Sverige BNP ökar ungefär 3-4% per år och det har sett ut så under en längre tid. Eftersom att Sverige erbjuder gratis utbildning till medborgarna för gör detta att vi har väldigt bildade människor i landet. Utbildade människor leder i sin tur till en rad olika saker. Sverige är en utav de länder som har flest patent per invånare, vår utbildning är förmodligen en stor del i detta. Att utbildningen är gratis leder också till minskade klassklyftor och en ärlig chans för alla att bli något som dem vill. Sveriges alla lagar som skyddar individer är också viktigt för landets välstånd, vi i Sverige kan vara trygga med att vi inte helt plötsligt kan bli av med bostad, avskedade eller liknande, vi kan känna oss trygga i att vi får den sjukvård som vi behöver med mera. I Sverige så är ungefär 7% av befolkningen arbetslösa, detta är rätt så likt många andra länder i EU och är verkligen inte någon skamlig siffra. Man skulle kunna säga att om man verkligen vill få arbete i Sverige så kan man. Sammanfattningsvis så är Sverige ett land med stark ekonomi, både allmänt men i synnerlighet i relation till hur många invånare som finns i landet. SVAR: Sverige: Sysselsättning: Cirkus 5 millar har jobb

7 Arbetslöshet - 6,6 % är arbetslösa. Ekonomisk tillväxt senaste åren: Från 2014 till 2015 växte Sverige totala BNP med 4% och detta är ungefär likvärdigt andra år. Gratis utbildning och bra innovation: Sverge har gratis utbildning, detta leder till högutbildade medborgare som i sin tur medför att vi är en av dem länder som har flest patenterade grejjor. Sveriges export: Sverige är en utav världen största exportländer, bra att vi får cash dåligt att vi är halvt beroende av det. Jämställdhet: Skyddsnät, arbetsmiljölagar: Invandring : Invandringen har under en tid varit ett hett ämne i Sverige, ett ämna som haft stor inverkan på Sveriges samhällsekonomiska situation. Ungefär 15 procent av alla företag drivs av personer med utländsk bakgrund. När det gäller små och medelstora företag är också tillväxtkraften starkare i företag som drivs av personer med utländsk bakgrund än i företag som drivs av svenskar. Utrikeshandeln gynnas också av invandringen, vilket är viktigt, eftersom nästan 46 procent av BNP härrör från utrikeshandeln.

8 Fråga 3 Redogör kortfattat med egna argument, begrepp och modeller från kursen för vad som är viktigt för att en verksamhet ska fungera väl, dvs att organisationen tar vara på sina resurser och skapar värde Mitt svar: En stark verksamhet grundar sig i ett starkt ledarskap, chefer som deltar aktivt i verksamheten som i sin tur leder att medarbetare enkelt kan framföra sin synpunkter. Ledningen ska också delegera uppgifter på ett sätt som gynnar företaget. Delegering som ger tillit till medarbetarna frigör bördan för chefer att jämt kontrollera saker och ting. Medarbetarna får också se hur deras arbete påverkar företaget och kan på så sätt styra över sitt arbete till stor del. Trivs personalen så leder till till låg omsättning människor samt att folk håller sig friska och kommer till jobbet. Ledningen ska inte vara rädd för nytänkande, att delegera uppgifter med tillförd tillit gör att företaget kan jobba fram nya sätt att tänka, medarbetarna kan kommer med förslag på hur saker ska utföras. Nytänk gynnar näst intill alltid företaget, kanske inte initialt men efter ett tag så gör det det. Gör man saker inom företaget rätt så leder detta till inre effektivitet, lyckas man då samtidigt göra saker rätt så leder detta till man även för yttre effektivitet. Det räcker inte att man inom företaget gör bra saker så länge man inte får gehör för det på utsidan. Samtidigt som man har ett bra arbete där folk känner att dem trivs så tror jag att man måste har tydliga mål som man arbetar mot samt att man ständigt mäter sig gentemot dessa.

9 > LED IN PUUS inre och yttre effektivitet: Inre effektivitet är att göra saker rätt medan yttre effektivitet är att göra rätt saker. Innovation: Ett slags nytänk behövs för att företaget alltid ska gå frammåt och utvecklas Ledarskap : En chef som deltar aktivt i verksamheten och där medarbetare har lätt att föra fram sina synpunkter är viktiga förutsättningar. Delegering : Delegeringen bygger på en tilltro till att den enskilde medarbetaren har förmåga att klara av en mängd saker och att denne kan växa med sina arbetsuppgifter. Anställda kan på det här sättet se hur deras eget agerande påverkar resultatet, vilket leder till ansvarskännande och engagemang. Det leder i sin tur till engagerade medarbetare, vilket låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro. Nytänkande: En framgångsfaktor är ofta att vara öppen för nya idéer och att organisationen är beredd att pröva nya arbetssätt. Planering, uppföljning och utvärdering: Att planera och ha en tydlig struktur samt följa upp och utvärdera det man gör så tar man reda på både om man gör rätt saker och arbetar rätt. Att endast skapa något utan att utvärdera och följa upp blir farligt då det kan fungera men om det inte gör det så vet man inte varför. Philip Kotler egionfr%c3%a5gan/region2015/producerat%20material/framg%c3%a5ngsrika%20organis ationer.pdf

10 FRÅGA 4 : Redogör kortfattat med egna argument, begrepp och modeller från kursen för vad som är viktigt i sambandet personalens kompetens effektivitet, ekonomiskt resultat. Mitt svar: Personalens kompetens utgör egentligen hela företaget, allt som företaget har blivit och kommer bli är på grund av personer i företaget, då är det självklart ett dessa måste vara kompetenta. Personalen kan ha erfarenhet och kunskap kring olika saker, kontakter i branschen samt andra olika kvalitéer. Det är också viktigt att större delen av personalen på företaget står för samma sorters värderingar, detta är ju något som förmodligen sattes i sten av grundarna av företaget. Det är ack så viktigt att personalen som anställs senare åtminstone delar dem fundamentala grundvärderingar som företaget har. Enligt mig så är det rätt självklart att personalen måste vara kompetent inom företagets område för att det ska bli ett positivt ekonomiskt resultat. För att det ska skapas en bra miljö på arbetsplatsen kan det vara en fördel att alla står för samma typ av värderingar, bortsett från de som är fundamentala för att företaget ska fungera. Detta kommer i stor grad bidra till att man håller upp den inre effektiviten. Jag tycker att det är upp till chefer eller högre uppsatt personal att se till att man gör rätt saker, dvs att öka den yttre effektiviteten för att skapa ett ekonomiskt resultat. SVAR: > VEK Värderingar: Vad medarbetarna jobbar för och vad de ska sträva efter inom företaget. Tydliga värderingar är viktigt. Kultur: Organisationens kultur är viktig då arbetaren vet vad som förväntas av en och kan känna en tillhörighet inom organisationen vilket leder till att arbetaren mår bättre. Kompetens: Är viktigt för att sätta en arbetare med rätt kompetens för arbetet gör att det blir en inre effektivitet då man gör rätt saker. Kontakter Erfarenhet Färdighet

11 Kunskap Värderingar Effektivitet: Detta hänger mycket ihop med kompetens då för att det ska bli ett effektivt arbete krävs det rätt kompetenser. En medarbetare som som mår bra och som ständigt utvecklas och känner delaktighet bidrar till högre effektivitet och kvalitet. b/ Vilken roll på arbetsmarknaden har kollektivavtal och arbetsrätt. Refera till relevanta lagar. Rollen för dessa lagar och avtal är främst för att skydda lönetagaren och ge en minimistandard. Mitt svar: I Sverige så finns ett gäng av dessa lagar och jag tycker att dem är helt fenomenala. Det går att slipa på allt men att dem ens finns tycker jag är helt klockrent. Arbetstagare i Sverige är väldigt skyddade från att bli lurade när dem ger sig in i arbete. Arbetstagare är skyldig att tillgodose de anställda med vissa saker och att hålla sig inom vissa ramar. Lagar som: lagen om anställningsskydd, arbetsmiljölagen och lagen för styrelserepresentation är några av den lagar som finns för att skydda och skapa möjligheter för arbetstagare. Kollektivavtal spelar också sin roll väl, dessa gör till exempel att företag inte kan komma med skambud i lönefrågor, avtalen gör mycket annat också men sammanfattningsvis så kan man säga att dem gör så att man inte kan utnyttja en löntagare allt för mycket. LAS (Lag om anställningsskydd): Lagen trädde i kraft den 1 juli 1974 och är än idag näst intill oförändrad. Lagen omfattar i princip alla arbetstagare. En anställning som inte har en uttalad tidsbegränsning är en tillsvidareanställning. För att en arbetsgivare ska kunna säga upp en arbetstagare så krävs det att sakliga grunder för detta finns nedskrivet. Om en uppsägning skulle ske så gäller minst en månad uppsägningstid, detta gäller även ifall arbetstagaren själv väljer att lämna sitt arbete. En arbetsgivare har skyldighet att skriftligen informera arbetstagaren om de villkor som gäller för anställningen, till exempel arbetsuppgifter, anställningsform, löneförmåner och arbetstider. Om en arbetsgivare inte följer de som lagen omfattar så kan denne drabbas av långtgående skadeståndsansvar. Lagen om styrelserepresentation för de privatanställda: Lagen trädde i kraft den 1 april 1973, den lag som gäller just nu är från Med lagens hjälp så ska man genom styrelserepresentation ge de anställda insyn och inflytande vad gäller företagets verksamhet. Lagen gäller bland annat aktiebolag, banker och ekonomiska föreningar som sysselsätter minst 25 arbetstagare.

12 De anställda har rätten att utse två ledamöter i styrelsen och suppleanter för dessa. Om företaget har minst 1000 arbetstagare så får man utse tre ledmöter och suppleanter till dessa. Ledamöterna utses av den eller de lokala fackliga organisationer som är bundna av kollektivavtal i förhållande till företaget. Arbetstagarnas representanter har näst intill samma ställning som övriga i styrelsen. Lagen om medbestämmade i arbetslivet Lagen trädde i kraft 1 januari 1977, det är en så kallad ramlag som ska stå till grund för medbestämmandeavtal mellan fackföreningar och arbetsgivare. Lagen ger de anställda insyn i och inflytande på företagens affärs- och arbetsledning. Arbetsgivaren har skyldigheter till arbetstagaren, till största del i förhållande till den fackförening som arbetsgivaren har slutit kollektivavtal med. Fackföreningen har rätt att begära förhandling i allt som handlar om förhållandet mellan arbetsgivaren och en anställd medlem. Arbetsgivaren måste på eget initiativ fortlöpande informera fackföreningarna om vad som händer i företaget, det inkluderar företagets ekonomi, produktion och personalpolitik. Arbetsmiljölagen Lagen trädde i kraft den 1 juli 1978 och har som ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall samt verka för att uppnå en god arbetsmiljö. Lagen är en ramlag och är enbart tänkt att stå för basen av de arbetsmiljöregler som råder på arbetsplatsen. För att göra reglerna kompletta så hjälper Arbetsmiljöverket till med mera detaljerade föreskrifter. På en arbetsplats där minst fem arbetstagare regelbundet arbetar så ska det bland dessa utses ett eller flera skyddombud. Skyddsombudet har rätt till ledighet för att kunna företräda arbetstagarna i syfte att skapa god arbetsmiljö på platsen. På en arbetsplats där över 50 personer arbetar regelbundet så ska det finnas en skyddskommitté. Skyddskommittén är sammansatt av både arbetstagare och arbetsgivare och ska tillsammans verka för en god arbetsmiljö. För att säkerställa att alla regler om arbetsmiljö följs så görs så kallade inspektionsbesök från arbetsmiljöverket.

13 Kapitel saker Kap 20, investeringskalkyl, 2 frågor Investerings beslut är i många fall svåra beslut att ta då dessa oftast präglas utav osäkerhet. Det kan vara svår att bedöma investeringens ekonomiska livslängd och har man väl gjort en investering kan det vara svår att ta tillbaks den #lagtkortärlagt. En investeringskalkyl är en långsiktig kalkyl som syftar till att bedöma lönsamheten hos en investering. Denna kalkyl är tänkt att underlätta och stödja beslutsfattandet vid investeringar. Inbetalningar och utbetalningar är kalkylen mest centrala begrepp. En fråga som alltid kommer upp i samband att investeringskalkyler/investeringar ska göras är hur allt ska finansieras, därav begreppen inbetalningar och utbetalningar. Vid investeringskalkylering är det viktigt att - bedöma investeringens ekonomiska livslängd - fokusera på inbetalningar och utbetalningar som är en följd av investeringsbeslutet. - fastställa inbetalningarnas och utbetalningarnas storlek - beakta tidpunkten när de inträffar - göra inbetalningarna och utbetalningarna jämförbara - att på något sätt räkna om dem till samma tidpunkt. Denna omräkning görs ofta med hjälp av räntetabeller. Kap 19, trång sektion Med trång sektion menas den faktor som begränsar tillverkningen eller försäljningen mest, och som på kort sikt inte kan utökas. Exempel på trånga sektioner - tillgången på råvaror - tillgången på arbetskraft - tillgången på maskintid - avsättningsmarknaden Kap 18, påläggskalkyl Då man ska beräkna ett företags självkostnad med hjälp av påläggskalkyl utgår man från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta kostnader. - Direkta kostnader belastar produkterna direkt i kalkyler Fördelning av omkostnader i påläggskalkylering: MO Materialomkostnad fördelas som pålägg på direkt material TO Tillverkningskostnad fördelas som pålägg på direkt lön AO Administrationskostnad fördelas som pålägg på tillverkningskostnaden FO Försäljningskostnad fördelas som pålägg på tillverkningskostnaden

14 Kap 14: Värdeförädling: Kap 21: Vad är kapital - Realkapital: kapital i form utav produktionsmedel, ex. fabriker, verktyg, maskiner m.m. - finansiell kapital: kapital i form av pengar och deras placering - humankapital: kapital i form av kunskap, kompetens och skicklighet inom företagets anställda - immateriellt kapital: kapital i form av tillgångar som patent, varumärke och Goodwill. Anläggningstillgångar ä r tillgångar som löpande förbrukas, säljs eller omvandlas till likvida medel. Det är värden som kan förbrukas på kort tid, oftast inte längre än ett år. Omsättningstillgångar är tillgångarna som används för att betala löpande utgifter och finansiera den dagliga verksamheten. Omsättningstillgångarna kan delas in i olika typer som ex: lagerförda artiklar, fordringar på kunder & leverantörer, fordringar på anställda, myndigheter med flera, förutbetalda kostnader placeringar med kort löptid, likvida medel (pengar) i olika former. Kap 24: kassaflöde: Ett kassaflöde är ett ett företags flöde av inbetalningar och utbetalningar, det vill säga flödet av pengar. In- och utbetalningarna kallas gemensamt för betalström. Utifrån kassaflödet går det att få fram information som inte alltid kan utläsas ur resultat - och balansräkning eller balansomslutningen, så som lagernivåer, underhållskostnader, kostnader för forskning och utveckling, kostnad för räntor samt skatter. Att analysera ett företag utifrån dess kassaflöde kallas för kassaflödesanalys. Kassaflödesanalysen kan delas in i följande grupper: - löpande verksamhet: utgörs av verksamhetens huvudsakliga intäktsgenerande aktiviteter och visar bland annat försäljning, varulager, kundfordringar, kortfristiga skulder och justeringar för avskrivningar. - investering verksamhet: visar bland annat förvärv och avyttring avanläggningstillgångar samt andra typer av investeringar. - finansierings verksamhet: visar bland annat nyemissioner, upptagna lån, utdelningar, amorteringar av skulder och koncernbidrag.

15 Timothys saker kap 19 ord Stegkalkyler, En kombination av bidragskalkyl och självkostnadskalkyl Ledig kapacitet, När den tillgängliga produktionkapaciteten inte är full utnyttjad Trång sektion, Menas den faktor som begränsar tillverkningen mest(bottle neck)

16 Instruderingsfrågor Vilka är grundprinciperna vid bidragskalkylering? Man beräknar enbart särkostnaderna för ett kakylobjekt När används bidragsmetoden? Vid beslutsproblem på kort sikt och som måste lösas inom ramer för befintliga resuerser och inom givna förutsättningar. Vilka fördelar har bidragsmetoden? Fördelen är att man bortser från företagets samkostnader och den är enkelt och snabb att arbeta med jämfört med självkostnadskalkylering Vilken beslutsregel gäller då det finns ledig kapacitet? Det lägsta acceptable priset på en produkt eller order är det pris som precis täcker produktens särkostnader Vilka risker finns vid tillämpning av beslutsregler vid ledig kapacitet? Kapacitetslåsning, upprepningsrisken, spridningsrisken, undantag blir regel och missuppfattningsrisken. Vad är en trång sektion? Den faktor som begränsar tillverkningen eller försälningen mest (bottle neck). Vilken är bestlutsregeln då det finns en gemensam trån sektion? Välj den produkt som ger störst TTB och Den order eller den produkten är mest lönsam ger störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen kap 23,25,26 ord Isoräntabilitetsdiagram, Ett diagram som visar sambanden mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet Skuldsättningsgrad, ett mått på kapitalstyrka. Räknas såhär skuldsättningasgrad = skulder/justerat eget kapital Direktavkastning, En jämförelse mellan företagets utdelning mot aktiekursen Ersättningsinvesteringar, att man investerar i ny utrustning för att bl.a. bevara och stärka konkurrenskraft

17 Expansionsinvesteringar, investeringar som höjer företagets kapacitet. Kan t.ex. vara att man investerar i fler produktionslinor för att öka tillverkningen av en produkt och på så sätt förhoppningsvis expandera då man kan ha fler kunder. Miljöinvesteringar, investeringar som syftar till att förbättre den yttre och den inre miljön Ansvars- och befogenhetsprincipen, innebär att alla kostnader och intäkter ska knytas till någon ansvarig Påverkbarhetsprincipen, innebär att organisationsenheter och chefer för dessa bara ska ansvara för sådana intäkter och kostnader som de kan påverka, så långt som det är möjligt iaf. Balanced Scorecard, förkortat BSC. Grundtanken är att styra företaget ur fyra viktiga perspektiv, de finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet, förnyelse och utvecklingsperspektivet. Ekonomistyrning, handlar om att formulera ekonomiska mål och se till att dessa ekonomiska mål uppnås. kap 20 ord Ersättningsinvesteringar, Ersätter befintliga resurser med nya resurser(uppgradering) Expansionsinvestering, Man ökar anläggningstillgångarnas kapacitet(ny bygge/utbyggnad) Rationaliseringsinvesteringar, Sådana investeringar som man gör för att sänka kostander(öka effektivitet) Intäktshöjade investeringar, Investeringar som gör att man höjer intänkterna(investera i ny marknad) Miljöinvesteringar, görs för att förbättra den yttre eller inre miljön i företaget.

18 kap 11 ord Konkurrensskadeavgift, En avgift som man får betala om man bryter mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning. Marknadsföringslagen, syftar till att hindra företag från att otillbörligt marknadsföra sina produkter. Konsumentverket, är en statlig myndighet med uppgift att ta till vara konsumenternas intressen. kap 12 ord Organisationsschema, visar arbets och rollfördelningen i företaget samt formella befogenheter och formellt ansvar. Projekt, är ett tillfälligt uppdrag som ska lösas inom givna tids-,kostands- och kvalitetsramar. kap 6-10 ord Mission, uttrycker företaget övergripande syfte och preciserar vad företaget vill åstadkomma för kunder och andra intressanter. Vision, är ett möjligt och önskvärt mål för företaget att uppfylla. Strategi, kan ses som konsten att utnyttja de samlade resurserna för att nå uppsatta mål. En sorts helhetsbild. Konkurrensfördelar, ett företags fördelar jämfört med konkurrenterna. t.ex. Företag med lönsamhet över genomsnittet eller ett starkt varumärke eller något speciellt med produkten som lockar kunden från konkurrenterna. Taktisk marknadsföring, Omfattar alla de åtgärder som företaget vidtar för att sälja produkter på kort sikt.( de 4 eller 5 p:na) Produkt, Pris, Plats, Påverkan.

19 Konsumentmarknad, består av alla individer och hushåll som köper varor och tjänster för personligt bruk. Organisationsmarknaden, är alla kunder som köper för sin organisations räkning. Oligopol, uppstår när det finns ett fåtal leverantörer för en viss produkt. Processteknologi, avses det kunnande om material, processer, metoder och tekniker som tillämpas när produkter och tjänster produceras och levereras. Effekterna av ny processteknologi blir ofta sänkta kostnader och förbättrade produktegenskaper. kapitalvaror, Produkter som är avsedda att användas under en längre tid, t.ex. en bil. Motsatsen är konsumtionsvaror som används dagligen, t.ex. mat. kap 17, 22 ord Förädlingsprocess, Det värde som kommer ut ur verksamheten ska vara högre än kostnaden för de resurser som används/förbrukas i verksamheten. På så sätt kan företagets verksamhet ses som en förädlingsprocess. Kalkylobjekt, är den del av ett företag som man kalkylerar kring, kan vara t.ex. Hela företaget, en investering, ett projekt, en division av företaget eller en kund. Bokföringsmässigt resultat, det resultat(intäkter och kostnader) som visas efter resultaträkningen vid årsbokslutet Självkostnadskalkylering, går ut på att beräkna samtliga kosnader för en produkt till dess att den är levererad och betald. Externa redovisningen : Den gör det möjligt för de externa intressenterna att överblicka hur verksamheten går och att bedöma företagets resultat och finansiella ställning. Den riktar sig till mottagare utanför företaget Interna redovisningen : Den syftar till att ge underlag för ekonomistyrning, kalkylering och prissättning. Det avsedd för mottagare inom företaget.

20 Årsbokslut(årsredovisning) : bokföring är ett system för att ordna och behandla ekonomiska händelser. Enligt BFL (Bokföringslagen) ska alla som är bokföringsskyldiga löpande bokföra uppkomma affärshändelser och de allra flesta avsluta denna bokföring med ett årsbokslut(årsredovisning). Revisionsberättelsen : är revisorernas rapport avseende företagets årsredovisning jämte räkenskaper samt om styrelse och den verkställande direktörens förvaltning av företaget Resultatutredningsbalans: balansräkningen ska visa företagets finansiella ställning på balansdagen, dvs vid redovisningsperiodens slut. Den upprättas som en resultatutredningsbalans. Restvärdeavskrivning används framför allt av skattskyldiga med inkomst av näringsverksamhet vilka inte uppfyller kraven för att få tillämpa räkenskaper avskrivning kap 15,16 ord Koncern är en beteckning för juridiskt skilda företag som ekonomiskt hänger samman. Ett så kallat moderbolag kontrollerar mer än 50 procent av rösterna i de övriga företagen. Planekonomi är när ekonomin styrs av politiska och administrativa beslut. Marknadsekonomi är när ekonomin styrs av marknaden, alltså företag och kunder i enklare mening. Serviceföretag erbjuder tjänster av olika slag, t.ex. städning, bevakning, transporter, rådgivning, reklam och olika former av konsulttjänster Styrelsen i ett företag utser en VD(verkställande direktör) och ser att denne sköter sig enligt akitebolagens och årstämmans krav, ser även till att hela organisationen sköts lämpligt. Årstämma är ett årligt möte där aktieägare delta och utöva rösträtt i förhållande till det antal aktier den äger i företagen. Privata företag ägs av privatpersoner och är det mest vanliga ägandesättet av i svenskt näringsliv Årsomsättning är företagets totala intäkter under året. Likvidation är ett förfarande som kan upplösa aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Kan ske både frivilligt och tvångsmässigt Fusion innebär ett juridiskt samgående mellan tidigare fristående företag.

21 FORMLER: Nettoresultat = bruttoresultat - övrigakostnader Nettovinst marginal = nettoresultat/försäljningssumman (Kap 16) M = tillverkad volym RK/ST = rörlig kostnad per styck TRK = totala rörliga kostnader TFK = totala fasta kostnader FK/ST = fast kostnad per styck TK = total kostnad P = pris/styck TI = totala intäkter R = resultat TB/ST = täckningsbidrag/styck TI TK = R TI (TRK + TFK) = R M * P (TRK + TFK) = R M * P (RK/ST * M + TFK) = R P RK/ST = TB/ST Break-Even Kritisk volym Kritisk intäkt Nollresultat