Ortsanalys för BARSEBÄCKSHAMN - pärlan vid kusten SAMRÅDSHANDLING

Transkript

1 Ortsanalys för BARSEBÄCKSHAMN - pärlan vid kusten SAMRÅDSHANDLING

2 Förord Barsebäckshamn är en långsträckt liten by på spetsen av den halvö som avdelar Lundåkrabukten från Lommabukten. Byn har en gammal och rik historia. Från att ursprungligen ha varit ett fiskeläge har byn under århundradens lopp utvecklats till en utpräglad, småskalig bostadsort som idag rymmer ca 400 invånare. Hur ska Barsebäckshamn fortsätta utvecklas och samtidigt behålla sin småskaliga bykaraktär? Ortsanalysen är ett led i att beskriva Barsebäckshamns karaktär och vad som är viktigt att ta fasta på vid en utveckling av byn. En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för politiker, stadsplanerare och allmänheten för att förstå ortens historia, dagens situation och framtidsmöjligheter. Analysen är genomförd under januari till april 2012 på uppdrag av Kävlinge kommun med Göran Sandberg som projektledare. Till grund för undersökningen ligger en workshop med byns invånare, studie på plats, litteratur- samt kartstudier. Ortsanalysen är utförd av FOJAB arkitekter, Magdalena Hedman, Eva Sjölin, Elvira Grandin och Pia Månsson i samarbete med Kävlinge kommun. Fotografier: Kävlinge kommun s.4, s.8, s.15 Övriga foton: FOJAB Arkitekter Kartor: Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan s s5. Övriga kartor: FOJAB arkitekter. Medverkande Kävlinge kommun: Göran Sandberg, Marianne Nilsson, Lars Johansson, Mats Rosén FOJAB Arkitekter: Magdalena Hedman, Eva Sjölin, Elvira Grandin, Pia Månsson 2 Ortsanalys för Barsebäckshamn

3 Innehåll Historia 4 Hav och natur 8 Cykel, buss och bil 11 Livet i Barsebäckshamn 12 Styrkor och svagheter 12 Planeringsstrategier 14 Ortsanalys för Barsebäckshamn 3

4 400 invånare småhusbebyggelse fi skeläge från 1400-talet fritidshamn badplats hamnkrog klubbhus strandmarken snärjet Barsebäckshamn - pärlan vid kusten På spetsen av den halvö som avdelar Lundåkrabukten från Lommabukten hittar man Barsebäckshamn, ett före detta fi skeläge, som i dagsläget har ca 400 invånare. Bebyggelsen består av fristående hus i ett eller två plan, från 1700-talets senare del, fram till idag. Den centrala punkten i orten är hamnen, dock utan egentlig kommersiell aktivitet, då Barsebäckshamn är en utpräglad bostadsort, precis som närliggande Barsebäcks by. Byn kan nås med kollektivtrafi k i form av buss som går från Kävlinge via Löddeköpinge. Närheten till E6: an och det lugna läget precis vid vattnet gör Barsebäckhamn till en attraktiv bostadsort. Barsebäcks fi skeläge De första spåren av bosättningar vid Barsebäckshamn härrör redan från stenåldern och platsen har i olika omfattning varit bebodd sedan dess. Fram tills början av 1500-talet rörde det sig dock om tillfälliga sommarbosättningar, i samband med sillfisket. Under 1500-talet blev dock fler och fler bosättningar permanenta året runt-boende, en trend som förstärktes ytterligare under senare delen av 1600-talet då Barsebäcks gods bekostade 29 fiskarstugor. Enbart fisket i sig räckte dock ej till som inkomstkälla, utan det var snarare att betrakta som en bisyssla vid sidan av jordbruket. Flertalet av byns invånare var torpare som arrenderade mark av godset, ofta under knappa förhållanden. Perioder av orolighet och ofärd innebar också en kraftig tillbakagång för byns befolkning, som under 1700-talets tidigare del endast hade 6 bebodda hus. I samband med detta uppfördes också försvarsskansar och vallar längs med strandlinjen, vilka man fortfarande kan hitta spår av idag. Därefter följer en längre tid av stabilitet och återhämtning vilket betyder att byn har 14 hus vid 1800-talets början. Byns tillväxt började dock ta fart på allvar först under 1800-talets mitt, bland annat i takt med ett stort uppsving för fisket, och i och med detta förändras karaktären på byns hus. Bland annat utförs allt fler hus i tegel, vilket blir det dominerande byggnadsmaterialet vid 1800-talets slut. Ett betydande tillskott till fiskelägets struktur är uppförandet av hamnen år 1880, som senare byggs ut i flera etapper, bland annat i samband med anläggandet av Kävlinge-Barsebäcks järnväg Stationssamhället Under slutet av 1800-talet byggdes ett stort antal järnvägar i Skåne, varav de flesta finansierades av privat kapital. Dåvarande ägaren till Barsebäcks gods såg stora möjligheter i en järnvägsförbindelse som kunde frakta sill från den nya hamnen i Barsebäckshamn till centralorten och knutpunkten Kävlinge. Banan stod klar 1907 och hade sin sträckning från Kävlinge till ändstationen i Barsebäckshamn, med övriga stationer i Hög, Löddeköpinge och Barsebäcks by. Järnvägen gick tidigt med förlust och förstatligades lades tågtrafiken ned och spåren revs upp 2 år senare. Idag är stationshuset det enda kvarvarande spåret efter järnvägsverksamheten. 4 Ortsanalys för Barsebäckshamn

5 Barsebäckshamn var ändstationen på Kävlinge-Barsebäcks Järnväg, Utsnitt ur häradsekonomiska kartan som visar Barsebäcks läge och utbredning. Ortsanalys för Barsebäckshamn 5

6 Hamn Stationshus Äldre bykärna ca Bebyggelseutveckling Barsebäckshamn är ett fi skeläge med anor sedan 1400-talet, men den äldsta kvarvarande bebyggelsen är från sent 1700-tal. Huvuddelen av de äldre byggnaderna i orten är dock från 1800-talets andra hälft och de första decennierna av 1900-talet. Sedan dess har utvecklingen skett genom uppförandet av först fritidshus, och från 1960-talet och framåt, av villor och ombyggnad av tidigare fritidshus. 6 Ortsanalys för Barsebäckshamn

7 Vy som visar naven i Barsebäckshamn år 1938, järnvägsstationen och hamnen. Villaorten Under mellankrigstiden började sommargästerna bli ett påtagligt inslag i Barsebäckshamn, vanligtvis genom att hyra delar av året runt-befolkningens hus. Den här utvecklingen tog ordenlig fart på femtiotalet och ett flertal sommarstugor byggdes under denna period, varav en del fortfarande finns kvar och ger sitt tillskott till ortens karaktär. Trots detta har mycket av ortens äldre strukturer bevarats och Barsebäckhamns ursprung som fiskeläge ger karaktär åt orten än idag. Den nya bebyggelsen uppfördes generellt inom byns gränser i den södra delen medan en ny del med huvudsakligen fritidshus växte fram i norr. Det innebar en expansion av byns yta i denna del, bland annat på det tidigare stationsområdet. I samband med byggandet av Barsebäcksverket uppfördes ytterligare ny bebyggelse i form av villor, en process som fortgått tillsammans med ombyggnad av vissa av de större fritidshusen. Idag bor det cirka 400 personer i Barsebäckshamn som är en mycket attraktiv boendeort. Drygt 50% av invånarna är 20 till 64 år, ca 30% är barn och ungdomar under 20 år och ca 15% är över 64 år. Medelåldern i Barsebäckshamn är 37 år. Hamnen Fram till 1880 fanns ingen egentlig hamn i Barsebäcks fiskeläge; behovet för en sådan växte fram med den ökade omfattningen på fisket, som krävde att större fartyg kunde lägga till för lastning. Från och med byggandet av hamnen börjar också orten refereras till som Barsebäckshamn, istället för det tidigare Barsebäcks fiskeläge. Även ortens fysiska struktur påverkades av hamnbygget, bland annat genom avstyckning av tomter. När järnvägen anlades 1907 byggdes hamnen ut ytterligare för att underlätta lastning och lossning av godstransporter. Fortfarande idag är hamnen ett betydande element i orten; mycket av ortens aktivitet sker i anknytning till hamnen även om den idag är en renodlad fritidshamn. Ortsanalys för Barsebäckshamn 7

8 Hav och natur Barsebäckshamn ligger längst ut på udden där land möter hav. Orten omsluts av Öresund i väster och söder. Närheten till havet ger orten en mycket distinkt prägel, och är anledningen till att fiskeläget grundades från början. I öster breder öppna strandängar ut sig. Strandängarna är mycket artrika och är uppdelade i mindre fållor som betas omväxlande av får och nötkreatur. Närmare stranden övergår torrängarna till fuktängar. I strandängsområdet finns en skogsdunge med yngre lövskog. Skogsdungen innehåller främst värden för fågellivet. Mellan bebyggelsen och strandängarna i öster ligger Snärjet som är ett naturområde bevuxet med buskar och mindre träd. Området befinner sig i en igenväxningsfas och skötselinsatser kan behöva sättas in i framtiden. Utöver den omgärdande natur- och odlingsmarken finns flera allmänna grönytor insprängda i ortens rutnätsstruktur. Allra längst i söder finns en fotbollsplan som till stora delar omges av lövträdsvegetation. Utmed ortens hela kustremsa breder sandstränder av varierande kvalitet ut sig. Sol och bad sker dock främst vid badplatsen norr om hamnpirarna. 8 Ortsanalys för Barsebäckshamn

9 Strandpromenad Strandpromenad Badplats Grönyta Stationshus Hamn Grönyta Lekplats Snärjet Allé, trädsamling Sammanhängande vegetation Öppen grönyta Åkermark Framträdande vegetationsvolymer Framträdande gårdar Grönyta Strandäng Grönstruktur Kartan till ovan visar hur grönska och rekreationsytor fördelas inom orten. Ortsanalys för Barsebäckshamn 9

10 Badplats Hamn Strandpromenad Strandpromenad Koggavägen Stationshus Pinhättevägen Hamnkrog Klubbhus Skansvägen Skepparevägen Snärjet - Knytt och mulle Centrum Busshållplats Huvudgatustruktur Gång- och cykelväg Gångstig Strandäng Trafi k och målpunkter Kartan visar byns gatunät och de målpunkter som fi nns inom orten. Den huvudsakliga tillfartsvägen, Pinhättevägen, delar orten i en övre och undre del och ansluter centralt vid hamnen. Hamnen och badplatsen intill är två av de viktigaste målpunkterna på orten. 10 Ortsanalys för Barsebäckshamn

11 Cykel, buss och bil Barsebäckshamns övergripande gatustruktur består av långsträckta gator i tre mer eller mindre parallella rader utmed Öresunds västra kustlinje. Pinhättevägen, som är ortens huvudsakliga tillfartsväg, ansluter med sin diagonala sträckning till Skansvägen centralt i orten. De båda gatorna utgör de äldsta kvarvarande gatorna på orten, och syns på kartor från 1700-talet. Gatustrukturen härstammar annars främst från och 1900-talen. I ortens nedre del bildar de i huvudsak vinkelräta gatorna rektangulära kvarter. Allra längst i söder avslutas gatorna med återvändsgränder. I ortens övre del, norr om Pinhättevägen, bildar gatorna också tydliga kvarter, fast i en mer oregelbunden struktur med några kilformade kvarter. Liksom i söder avslutas gatorna längst i norr med återvändsgränder. Hela ortens gatustruktur präglas av en småskalighet. Gatorna kantas i stor utsträckning av staket, häckar och träd. I de äldre delarna i söder är byggnaderna ofta placerade utmed gatorna och bidrar till ett tydligt avgränsat gaturum. Ortens gator är oftast smala och belagda med asfalt. Några mindre grusvägar med karaktär av gränder finns också. Separata gång- och cykelvägar saknas överlag inom orten. Enklare gångbanor finns på några ställen, men gående och cyklister är oftast hänvisade till att röra sig utmed gatornas kanter. Norr och söder om orten finns gång- och cykelvägar som sträcker sig utefter strandlinjen och som förbinder Barsebäckshamn med det omgivande natur- och odlingslandskapet. Eftersom arbetstillfällen samt kommersiell och offentlig service saknas är Barsebäckshamn en utpendlingsort. På Pinhättevägen i ortens ostligaste del finns ortens enda busshållplats. Busslinjen förbinder Barsebäckshamn med bland annat Kävlinge, där det är möjligt att ta tåget vidare ut i Skåne. Småskalig bebyggelse utmed en mindre grusväg i söder. Utmed vissa gator fi nns enklare gångbanor. Ortsanalys för Barsebäckshamn 11

12 Barsebäckshamn - workshop med de boende Livet i Barsebäckshamn I samband med ortsanalysen har en workshop anordnats tillsammans med byns invånare. Syftet med mötet var att få information om hur man lever och bor i orten, vad man upplever som kvaliteter och brister samt att få in synpunkter på ortens framtida utveckling. Informationen har sedan legat till grund för såväl ortsanalys som fördjupad översiktsplan för kustzonen i Kävlinge kommun. Styrkor och svagheter I workshopen med de boende framkom att det finns en stark social samhörighet i byn och att alla känner alla. Det finns mötesplatser i form av caféet vid hamnen och hemma hos varandra. En stolthet över byns historia och kopplingar till de boende framkom också på mötet. + Tystnaden + Havet + Den sociala sammanhållningen + bebyggelsens skala och karaktär, 1-2 våningar med sadeltak, putsade eller teglade fasader - Service och förskola saknas - Området kring busshållplatsen - Entrén till byn - Parkeringssituationen på sommaren 12 Ortsanalys för Barsebäckshamn

13 Tyst Alla känner alla Pendling F Bybornas bild av Barsebäckshamns kvaliteter, sammanställning från workshop. Ortsanalys för Barsebäckshamn 13

14 Barsebäckshamn - utvecklingsförslag Barsebäckshamn ska växa långsamt med bevarad bystruktur och karaktär. Den nya bebyggelsen ska ha en skala och uttryck som anknyter till den befi ntliga kulturhistoriskt intressanta miljön. Grönstrukturen i byn utvecklas och en promenadslinga runt byn föreslås. Ett övergripande cykelstråk utmed kusten knyter samman hamnen norrut och söderut och ger bra förutsättningar för rekreation och friluftsliv. Strategier för Barsebäckshamn Ny småskalig bebyggelse Barsebäckshamns unika karaktär bör bevaras och ligga till grund för den framtida utvecklingen. Byns historia kan tas tillvara i större utsträckning än idag och göras mer synlig för såväl boende som besökare. I Barsebäckshamn är efterfrågan på bostäder mycket stor och det fi nns plats för en utbyggnad som omfattar ca 60 nya bostäder. Full utbyggnad innebär procentuellt sett en stor befolkningsökning och utbyggnaden bör därför ske varsamt och etappvis så att ortens småskalighet bevaras. Nya områden kan bestå av byggnader i upp till två våningar och strukturen ska tillåta en etappvis utbyggnadoch ha en småskalig karaktär. Områdena bör innehålla blandade upplåtelseformer, med såväl bostadsrätter, hyresrätter och äganderätter. Vid utveckling av byn bör de gamla strukturerna utgöra utgångspunkt för nya tillägg. Den planerade utbyggnaden bör ske i långsamt tempo och med små avgränsade etapper. Ny samlad bebyggelseutveckling i Barsebäckshamn ska endast ske inom ett begränsat område i den nordöstra delen av orten, norr om Pinhättevägen. Etapputbyggnaden av området föreslås börja längst i väster för att avslutas med de östligaste delarna. Nytt promenadstråk och samlad grönstruktur Naturen och närheten till havet är ett viktig inslag när man bor i Barsebäcks by, ändå saknas såväl sammanhängande grönstruktur som gång- och cykelstråk inom och utanför orten. Under mötet med byns invånare framkom behovet av att förbättra gångmöjligheterna i och runt byn. Vid framtida planering bör nya grönytor planeras in och stråk till omgivande natur och målpunkter inom orten stärkas. En promenadslinga runt byn föreslås som löper längs stranden, genom befintlig bebyggelse och det föreslagna utbyggnadsområdet och länkar byn till dess omgivande naturområden, däribland snärjet. Snärjet kallas det naturområde som ligger i den sydöstra utkanten av byn. Området består av låg buskvegetation i en igenväxningsfas och är rikt på småfåglar. Naturområdet innehåller inte höga naturvärden i dagsläget men är mycket värdefullt ur ett rekreativt perspektiv. Särskilt med tanke på att Barsebäckshamns omgivningar till övervägande del består av storskaligt jordbrukslandskap. Snärjet föreslås därför användas för tätortsnära rekreation. Dock behöver området på sikt utvecklas och skötas för att förhindra en alltför stor igenväxning, vilket skulle minska rekreationsmöjligheten i området. Det kan göras genom riktade skötselinsatser och en långsiktig skötselstrategi/plan. 14 Ortsanalys för Barsebäckshamn

15 Bostadsutbyggnad Förbättrad entré Utredningsområde för bostäder Snärjet bevaras Föreslagen promenadslinga Utredningsområde för bostäder Flygbild över Barsebäckshamn med huvuddragen av planförslaget inritade. Ortsanalys för Barsebäckshamn 15

16 Utveckla turismnäringen Barsebäckshamn är en populär sommarort och lockar såväl badgäster, som småbåtsägare och sommarboende. Havet, gästhamnen och den vackra historiska miljön ger orten extra goda förutsättningar att utveckla den lokala turistnäringen. Precis som i Barebäcks by skulle småskalig övernattningsverksamhet kunna fungera väl, exempelvis ett Bed & Breakfast eller ett mindre vandrarhem. Bebyggelse från senare tid håller en skala som harmonierar med den äldre. Gathus i tegel 1910-tal, Barsebäckshamn. Husen ligger i rad, nära vägen och med trädgården på baksidan. 16 Ortsanalys för Barsebäckshamn

17 Mot Barsebäcks saltsjöbad/ Stenbocksvallarna Strandpromenad Strandpromenad Badplats Hamnkrog Klubbhus Föreslaget utbyggnadsområde Utredningsområde för bostäder Nytt grönstråk Föreslagen gång- och cykelväg Bef. gång- och cykelväg Föreslaget gångstråk Bef. gångstråk Skåneleden Snärjet Byslingan Strandäng Betesmark Mot Barsebäcks sjöstad/salviken 0 m 100 m 200 m Kartan visar en sammanställning av de åtgärder som kan bli aktuella i Barsebäckshamn framöver. Ortsanalys för Barsebäckshamn 17

18 Etappkarta Den planerade utbyggnaden bör ske i långsamt tempo och med små avgränsade etapper. Etapputbyggnaden av området föreslås börja längst i väster för att avslutas med de östligaste delarna. Varje etapp innehåller ca 20 nya bostäder. Lämplig utbyggnadsperiod för etapp 1-3 skulle kunna vara 15 år, 5 år per etapp Etappkarta över utbyggnadsområdet i Barsebäckshamn. 18 Ortsanalys för Barsebäckshamn

19 Till sist... Sammanfattningsvis kan sägas att Barsebäckshamn är en ort med lång historia, vars ursprung som fiskeläge ger karaktär åt samhället än idag. Barsebäckshamn är numera en utpräglad bostadsort med ca 400 invånare. Det finns en stark social samhörighet i byn och många av de boende har bott här i flera generationer. Närheten till havet, den rofyllda tystnaden och den småskaliga bykaraktären nämns som starka skäl till vad som gör byn unik och till en så omtyckt boendeort. Det som upplevs som nackdelar är främst bristen på kommunal service/förskola och kollektivtransport. Standerosionen är ett ständigt pågående dilemma. Parkeringen upplevs som ett stort problem om sommaren och promenadstigar runt byn efterfrågas. Byns småskalighet och geografiska placering är eftertraktat i Skåne. För att byns egenskaper inte ska gå förlorade vid en fortsatt utveckling bör framtida utbyggnader ske i försiktig takt samt med hänsyn till byns småskalighet. Då kommunal service och kollektivtrafikförbindelser till orten är beroende av invånarantalet finns det i detta utvecklingsscenario inte underlag för någon utökning. Utbyggnad föreslås ske i ortens nordvästra delar med ett gatunät som anpassas till den äldre, befintliga strukturen. Grönstrukturen utvecklas och en promenadslinga runt byn föreslås. Ortsanalys för Barsebäckshamn 19

20 Kullagatan Kävlinge växel fax kommunen@kavlinge.se