Solna gymnasiums Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Solna Stad Solna gymnasiums Plan mot kränkande behandling Läsåret

2 Innehållsförteckning Vision s.3 Så säger lagen s.3 Likabehandling s.3 Definitioner och begrepp s.4 Diskrimineringsgrunderna s.4 Direkt och indirekt diskriminering s.4 Trakasserier och kränkande behandling s.5 Trakasserier s.5 Sexuella trakasserier s.5 Kränkande behandling s.5 Mobbning s.6 Rasism s.6 Främlingsfientlighet s.6 Homofobi s.6 Ansvar för Likabehandlingsplanen s.6 Främjande/stärkande insatser s.7 Förebyggande åtgärder s.8 Rutiner för att tidigt upptäcka s.9 Utvärdering s.10 Kartläggning, resultat, analys, mål och planerade aktiviteter s.11 Målområden s

3 Vision Solna gymnasiums vision är att alla elever ska känna sig trygga och att alla elever upplever att de behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder. På Solna gymnasium skall eleven uppleva arbetsro. Så säger lagen: Från och med den 1 januari 2009 lyder skolorna under bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. Arbetes styrs också av Gymnasieförordningen SFS 2011:185. Varje år ska skolan enligt diskrimineringslagen upprätta en plan mot diskriminering och enligt skollagen en årlig plan mot kränkande behandling. Solna gymnasium har valt att slå ihop dessa i en gemensam Plan mot kränkande behandling Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter, oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. 3

4 Definitioner och begrepp Diskriminering Diskriminering betyder att någon eller några blivit orättvist behandlad utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är följande: 1 Etnisk tillhörighet. En individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter och alla kan därför bli diskriminerad utifrån sin etniska tillhörighet. Individen definierar själv sin etniska identitet. 2 Religion eller annan trosuppfattning Annan trosuppfattning innebär åskådning som av grund eller samband med religiös åskådning, exempelvis buddism eller ateism. 3 Sexuell läggning Homo, bi eller heterosexuell läggning. 4 Kön I begreppet kön ingår man/kvinna och transpersoner t ex. transvestit, Drag -Queen. En transperson får inte diskrimineras p.g.a. sin identitet eller sin uttrycksform inför omgivningen. De två könen som definieras i lagstiftningen är man och kvinna. Flickor och pojkar, män och kvinnor ska behandlas lika, bemötas lika, ges samma förutsättningar och resurser. 5 Funktionsnedsättning Varaktiga fysiska/psykiska/begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. Det kan bero på skador/sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan t ex vara dyslexi, diabetes, CPskada, allergi, hörsel- och synnedsättning, ADHD eller rörelsenedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd så som exempelvis benbrott. 6 Könsöverskridande identitet eller uttryck Alla har en könsidentitet eller uttryck i form av kläder/kroppsspråk/beteende eller annat liknande förhållande. 7 Ålder Exempel på diskriminering, en underårig elev blir retad p. g. a. sin ålder eller en elev vars förälder är äldre än övriga förälder får utstå skämtkommentarer kring det. Man skiljer på indirekt och direkt diskriminering. Direkt diskriminering innebär olika behandling av lika fall. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på det programmet. Indirekt diskriminering innebär krav som kan verka neutrala, men som i praktiken innebär att man missgynnar någon grupp. Ett exempel kan vara när alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som p. g. a. allergi eller religiösa skäl behöver annan mat. Läs mer på 4

5 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Utöver de sju diskrimineringsgrunderna finns också sexuella trakasserier som inte behöver vara kopplad till någon av ovanstående diskrimineringsgrunderna, men är en handling som sexuellt kränker någons värde. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska som till exempel slag, knuffar och fasthållning. Psykosociala som till exempel utfrysning, blickar, suckar eller att alla går när man kommer. Verbala som till exempel ryktesspridning, nedsättande tilltal, hot och förlöjligande. Texter och bilder som till exempel kränkande lappar, fotografier, sms, bloggar, chatapplikationer, mail och meddelanden på sociala medier. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Trakasserier kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller muslimska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, pucko, bitch, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är alltid personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande eller trakasserande. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är den som känner sig utsatt som avgör om det är en kränkande behandling och det är hela personalens ansvar att ta detta på allvar. Det behöver inte handla om upprepade kränkningar. Redan första gången någon utsätts måste skolans personal ingripa. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Exempel En elev som tillrättavisas av skolans personal i syfte att skapa en god stämning och arbetsmiljö i klassen är inte i lagens mening en kränkning, även om eleven kan uppleva det så. Inte heller anses det vara en kränkning om skolan eller läraren vidtar åtgärder för att upprätthålla ordning och följa skolans ordningsregler som har förankrats hos alla. 5

6 Mobbning Definitionen på mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier vid upprepade tillfällen. Det ska också råda en obalans mellan parterna, till exempel en elev mobbas av tre äldre elever på skolan. Rasism Rasism är ett uttryck för föreställningen om att den ena folkgruppen är överlägsen den andra. Uppfattningen bygger på tanken om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Främlingsfientlighet Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga uttryck Homofobi Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo, bi eller transsexuella personer. 6

7 Ansvar för Planen mot kränkande behandling Rektor ansvarar för att planens innehåll är känt bland personal och elever, och att den förankras på skolan. Elevers delaktighet Elevskyddsombuden som är representerade på samtliga program är delaktiga i framtagande och revidering av Planen mot kränkande behandling. Dessutom får elevkåren lämna sina synpunkter på Planen mot kränkande behandling. Personalens delaktighet Skolledningen, programlagen samt elevhälsan deltar i revidering av Planen mot kränkande behandling. Förankring av planen Elever informeras om Planen mot kränkande behandling. vid skolstarten, på klassråd samt i undervisning inom Sh1. Föräldrar informerar om planen under föräldramötet i årskurs 1. Planen mot kränkande behandling. finns även tillgänglig på skolans hemsida, 7

8 Främjande/stärkande insatser Här listas läsårets aktuella främjande insatser. Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla vid Solna gymnasium och ska genomföras utan att det föranleds av något problem. Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet Insatser Gemensamma aktiviteter på skolan, inom programmen (Ansvar programlag) och inom klasserna (Programlag). För att stärka Vi känslan oavsett programtillhörighet på skolan. Arbete för att främja sammanhållningen i klasserna. (Ansvar mentorer) Hälsosamtal i grupp i åk 1. Samtalen har en inriktning på fysisk, psykisk och social hälsa. Samtal kring sömn, matvanor, fysisk aktivitet, alkohol, tobak, droger, samlevnad, datorbruk etc. Syftet är att eleverna lättare ska kunna göra egna medvetna val för en positiv livsstil. (Ansvar skolsköterska, idrottslärare och kurator) Individuella hälsosamtal erbjuds alla elever i åk 1enligt Skollagen. Samtalen sker med utgångspunkt från hälsodeklarationen. (Ansvar skolsköterska) Uppmuntran till elever att bilda elevföreningar på skolan. Arbete för att stärka klassråden och stödja elevkåren. (Ansvar skolledningen) Elevskyddsombud skall finnas på alla program som tillsammans bildar en elevskyddsombudsgrupp på skolan. Gruppen arbetar med olika frågor utifrån elevernas behov. (Ansvar skolledningen, ) Mentorerna ska tidigt bygga en relation med elever och vårdnadshavare för att tidigt kunna ta tag i problem som uppstår. Utvecklingssamtal genomförs två ggr/läsår. Vid behov ska tolk användas.( Ansvar mentorer) Studie- och yrkesvägledning sker utan begränsning. Årligen utdelning av Civilkuragepriset. Uppmuntra till någon som har främjat arbetet mot kränkande behandling Ansvarig Skolledning, lärare och all övrig personal. Arbetet pågår under hela läsåret 8

9 Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. omfattar områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer Vad gör skolan för att arbeta förebyggande? Vid utvecklingssamtalen skall alla elever tillfrågas om han/hon trivs och om man upplever att det förekommer någon form av kränkningar i klassen eller på skolan. Solna gymnasium ska arbeta för att minimera elevernas frånvaro. (Ansvar skolledning, mentorer, EHT) För att främja likvärdig bedömning vid betygssättning och examination samarbetar pedagogerna med varandra. Eleverna är delaktiga vid uppföljning av kvalitetsenkäten och föreslår åtgärder för att förbättra tryggheten, stämningen och arbetsron på skolan. (Ansvar skolledningen och mentorer) Eleverna ska informeras om att de i första hand kan kontakta sin mentor och i andra hand kuratorn och rektor när de upptäcker kränkande behandling och mobbning på skolan. (Ansvar mentor) Kursutvärderingar genomförs efter halva kursen med uppföljning i undervisningsgruppen för att föreslå åtgärder som leder till förbättrat resultat (Ansvar undervisande lärare) Elevskyddsombuden träffar skolledning och programlagsledare regelbundet för att följa upp den psykosociala arbetsmiljön samt föreslå åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. (Ansvar skolledning och programlagsledare) Det är alltid läraren som tar ansvar för att ingen elev hamnar utanför vid grupparbete. Ansvarig Skolledningen, lärare och all övrig personal Arbetet pågår under året 9

10 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. På Solna Gymnasium råder nolltollerans mot kränkande behandling Goda relationer mellan lärare och elever medför att elever vågar berätta ifall de själva eller någon annan utsätts för kränkande behandling. Eleverna informeras om att de kan vända sig till mentorn när de själva upplever sig utsatta för kränkande behandling eller om de upptäcker att andra är utsatta för kränkande behandling. Skolans personal uppmuntras att befinna sig bland eleverna i matsalen och cafeterian. Mentor tar alltid upp frågan om kränkande behandling och mobbning vid utvecklingssamtal Elevskyddsombuden träffar skolledningen och programlagledare regelbundet. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till En elev eller vårdnadshavare som får kännedom om att en elev vid Solna gymnasium upplevts sig blivit utsatt för kränkande behandling ska i första hand ta kontakt med mentor eller annan personal vid skolan. Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever eller personal När rektor får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att anmäla detta till huvudmannen/förvaltningen. Rektor utreder omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och vidtar de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Vid utredningen ska elevhälsan delta. Rutiner för uppföljning Utredning och åtgärder följs upp på elevhälsoteamets möten varje eller varannan vecka. Rutiner för dokumentation Rektor eller av rektor utsedd ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande Rektor är alltid ytterst ansvarig men kan delegera uppgifter till t.ex. kurator, mentor. 10

11 Utvärdering Utvärderingen av Planen mot kränkande behandling. togs upp i programlagen, elevhälsan samt i elevskyddsombudsgruppen samt elevkåren. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan mot kränkande behandling. Skolledningen, elevhälsan samt övrig personal, lärare och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan mot kränkande behandling. 1. Bättre implementering av planen mot kränkande behandling. hos medarbetare, elever och föräldrar. I synnerhet hos elever måste kännedomen om planen öka. Uppföljning: Planen har inte implementerats tillräckligt enligt elevskyddsombuden. Några elever kommer ihåg att de fått information om att planen finns men ingen fördjupad information. 2. Mentorn går igenom resultatet av enkätundersökningen tillsammans med sin klass för att diskutera de svar som undersökningen gett. Uppföljning: Ingen av elevskyddsombuden minns att mentorn har gått igenom resultatet av enkätundersökningen. Men däremot har rektor besökt någon klass och gått igenom kvalitetsenkäten. 3. Skolan ska bli mer noggrann med att se till att varje elev har fått möjlighet att läsa igenom och få kännedom om Planen mot kränkande behandling.. Uppföljning: Elevskyddsombuden kan inte påminna sig att de fått kännedom om Planen mot kränkande behandling. 4. Arbeta förebyggande och kontinuerligt så att ingen känner sig kränkt eller diskriminerad. Uppföljning: Ingen av elevskyddsombuden upplever att de har upplevt mobbning på skolan. Om eleverna skulle upptäcka att en elev mobbas eller kränks skulle de flesta kontakta mentorn. Men några skulle också prata direkt med eleven alternativt kontakta rektor. En av eleverna har undersökt om upptäckt att det finns homofobi bland eleverna på SG. Läsåret 2014/15 Planen mot kränkande behandling. utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen mot kränkande behandling ska utvärderas i skolledningen, programlagen, APT för elevhälsan samt i elevskyddsombudsgruppen efter uppföljning på klassråden. Ansvarig för att årets Planen mot kränkande behandling utvärderas. Rektor 11

12 Kartläggning läsåret 2013/14 Kartläggning genomförs via Stockholm Läns årliga elevenkät. (Lärare i programlagen samt elevskyddsombuden kartlägger situationen via klassråd.) Områden som berörts i kartläggningen är kränkande behandling, trygghet, stämning och arbetsro på skolan. Eleverna har involverats i kartläggningen genom att svara på kvalitetsenkäter, kursutvärderingar samt genom klassråd och elevskyddsombuden. Personalen har involverats i kartläggningen, genom programlagen samt APT. Resultat, Analys, mål och planerade aktiviteter läsåret 2014/15 Målområden Tryggheten vid Solna gymnasium Resultat. Andelen elever på skolan som upplever sig trygga har minskat från 91 % till 90 %. Analys: Resultatet får anses som oförändrat. Skolinspektionen konstaterar att Solna gymnasium är en trygg skola där eleverna trivs. Resultatet kan dock förbättras då de bästa skolorna i länet når 96 %. Mål. Andelen elever på skolan som upplever sig trygga på skolan ska öka till 92 %. Planerade åtgärder. Det ska finnas elevskyddsombud på alla program som regelbundet träffar skolledningen och programlagledarna Utökad klassrådstid en gång per månad. Utveckla mentorskapet Stämningen på Solna gymnasium Resultat. Andelen elever som upplever att det är en positiv stämning på sin skola har minskat från 80 % till 77 %. Analys: Resultatet har försämrats något men det ligger på samma nivå som länsgenomsnittet. Resultatet måste förbättras då de bästa skolorna i länet når 90 %. Mål. Andelen elever som upplever att det är en positiv stämning på sin skola ska öka till 80 %. Planerade åtgärder Elever ska uppmuntras att bilda elevföreningar t.ex. musikförening Programlagen ansvarar för inskolning samt gemensamma aktiviteter på programmet kontinuerligt under läsåret. 12

13 Solna gymnasium arbete mot mobbning Resultat. Andelen elever som upplever att de är nöjda med skolans arbete mot mobbning har ökat från 56 % till 63 %. Analys: Resultatet på frågan om andel elever som är nöjda med skolans arbete mot mobbning har förbättrats men ligger fortfarande 7 % - enheter under länsgenomsnittet. Andelen elever som upplever att de behandlas väl av sina kamrater är 81 % men det är 0 % som inte instämmer alls. Många svarar varken eller vilket är svårt att analysera. Mål. Andelen elever som upplever att de är nöjda med skolans arbete mot mobbning ska öka till 65 %. Planerade åtgärder Elever ska informeras om Planen mot kränkande behandling samt veta vilka de vänder sig till om de upplever mobbning Planen ska ingå i momentet demokrati i Samhällskunskap 1 Elever ska alltid tillfrågas på utvecklingssamtalet om de själva upplever sig mobbade eller om de känner till andra som mobbats. Läraren tar alltid ansvar för gruppindelning vid organiserat grupparbete. Arbetsro vid Solna gymnasium Resultat Andelen elever som upplever att det är arbetsro på lektionerna har minskat från 51 % till 41 %. Analys: Skolans viktigaste förbättringsområde där vi försämrats med 10 % enheter. Detta är ett prioriterat område. Mål. Andelen elever som upplever att det är arbetsro på lektionerna ska öka till 50 %. Planerade åtgärder Lärarna ska tillsammans med eleverna komma överens om hur arbetsron ska säkras på lektionerna. Lärarna ska använda disciplinära åtgärder enligt skollagen (och utvisa elever som stör sina kamrater.) Utveckla lärares ledarskap i klassrummet. Tydligt formulerade och väl förankrade ordningsregler. Ansvarig Skolledning, lärare och all övrig personal Arbetet pågår under läsåret 13