Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden. Dnr BUN/2016: ,

Transkript

1 Verksamhetsplan 2017 Barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN/2016: ,

2 Innehållsförteckning 1 Förord Majoritetsförklaring Nämndens ansvarsområde och organisation Omvärlds- och nulägesanalys Omvärld Nuläge Resultat Analys och indikatorer Samhälle Nämndens mål Nämndens mål Utbildning Nämndens mål Vård och omsorg Nämndens mål Medarbetare Nämndens mål Nämndens mål Ekonomi Nämndens mål Uppföljning Kriterier för uppföljning Budget Driftbudget Investeringsbudget Ramprotokoll Nyckeltalsbilaga

3 1 Förord Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde är av stor betydelse för att kommunen ska uppnå en hög invånarnytta. Med de resurser som finns till förfogande skapar våra kommunala enheter tillsammans med fristående aktörer en utbildningsverksamhet av hög kvalitet. Vår ambition är att vi ska nå ett förbättrat resultat i våra verksamheter. Meritvärdena i årskurs 9 ska öka och alla barn ska kunna läsa och räkna i klass 3. Vår utbildningskedja ska leda till att eleverna kan gå vidare till högre utbildning eller arbete. Vi ska därför rikta resurser mot tidiga insatser och bedriva ett kraftfullt arbete för att barn i behov av särskilt stöd, ska nå målen. Ett välorganiserat arbete och behovsbaserat arbete inom elevhälsa är avgörande. Tryggheten ska prioriteras i all verksamhet och vi har nolltolerans mot mobbning. Vi har under det gångna året skapat en plattform och genomfört rekryteringar för ett långsiktigt hållbart ledarskap. Det under 2016 igångsatta arbetet med att skapa ett Skolutvecklingsprogram 2023 har förutsättningar att bli den strategiska åtgärd, som ska skapa en stabil kvalitetsutveckling över tiden. Inom Skolutvecklingsprogrammet kommer ett antal handlingsplaner att färdigställas inom områdena Lärmiljö, Organisation och Personal. Resurser som står till nämndens förfogande ska användas på ett klokt sätt. Organisationen är full av vardagshjältar på alla nivåer och vi har fortsatt höga ambitioner för att utveckla personalen. Våra unga invånare möts med respekt och stort engagemang. I förskolan har vi en god samverkan mellan specialpedagoger och övrig personal. Digital utveckling och satsningar inom natur/teknik och miljö prioriteras. För att kunna fortsätta detta arbete krävs en konkurrenskraftig nivå på antal barn per pedagog. I skolan pågår en utvecklande matematik- och språksatsning. Ett förtydligat systematiskt kvalitetsarbete kommer att bidra till en positiv resultatutveckling. Under främst hösten 2015 ökade antalet nyanlända. Grundskolans organisation måste därför ständigt utvecklas. Thomasgymnasiet har fått fler elever. Nya program har tagits fram tillsammans med näringslivet. Tillsammans med Europaskolan har vår kommun ett starkt gymnasieutbud med målet att fler elever ska välja våra lokala gymnasier. Sjukfrånvaron bland våra medarbetare måste tas på största allvar. Åtgärder för att minska såväl korttids- som långtidsfrånvaro ska genomföras. Att kunna rekrytera legitimerad personal är en utmaning för alla kommuner och vår kommun ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi ska arbeta för ökad likvärdighet för alla barn och ungdomar i vår kommun. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden måste samarbeta kring tidiga insatser för barns och elevers utveckling. Vår nämnd ska bidra till ökad invånarnytta och till att vi tillsammans skapar framtidens kommun i hjärtat av Mälardalen. Patric Johansson Torbjörn Johansson 3

4 2 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman plan- och byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. 4

5 Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. 5

6 Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och 6

7 insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 3 Nämndens ansvarsområde och organisation Barn- och utbildningsnämnden svarar för att barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden och att vuxna stöds och stimuleras i sitt lärande. Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barn och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidiga personliga utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (inkl. utbildning i svenska för invandrare) och särskild utbildning för vuxna. Fritidshemmen kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Pedagogisk omsorg erbjuds som alternativ till förskola. Det finns även öppen förskola för barn och medföljande vuxna. Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (nattbarnomsorg) bedrivs för barn i åldern 1-13 år på förskolan Nattugglan. 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 7

8 I nämndens ansvarsområde ingår också Språkcentrum, som är ingången till kommunens utbildningsverksamhet för alla nyanlända med annan språkbakgrund än svenska. Inom Språkcentrum ges också samhällsinformation till vissa grupper. Inom en central elevhälsa finns olika kompetenser som samverkar med de lokala elevhälsoteamen, med fokus på elevernas rätt till en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö i skolan. Inom ungdomsmottagningen sker även samverkan med landstinget för insatser riktade till unga och unga vuxna. I kommunen finns 22 kommunala förskolor och 8 fristående förskolor med enskilda huvudmän. Det totala antalet placerade barn är (september 2016), varav 82 % i kommunal förskoleverksamhet. Därutöver finns 13 barn i fristående och kommunala förskolor utanför kommunen, 36 barn i familjedaghem och 18 barn i nattisverksamhet. Det finns 11 kommunala grundskolor och 5 fristående grundskolor med enskilda huvudmän i Strängnäs kommun. Det totala antalet inskrivna elever är (september 2016), varav 63 % i kommunal grundskoleverksamhet. Därutöver finns 47 elever i fristående och kommunala skolor utanför kommunen. De kommunala fritidshemmen har elever inskrivna, 600 elever i fristående fritidshem och 6 elever i fritidshem i andra kommuner (september 2016). I Strängnäs finns den kommunala gymnasieskolan Thomasgymnasiet och den fristående Europaskolan. Gymnasieelever väljer i stor utsträckning även gymnasieskolor i andra kommuner. Det totala antalet inskrivna elever är (september 2016), varav 33 % går på Thomasgymnasiet. Det kommunala aktivitetsansvaret ligger idag på socialnämnden men fr.o.m. 1 januari 2017 får socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ett delat ansvar. Utbildningskontoret kommer att ansvara för den administrativa delen medan Jobbtorg kommer att ha utföraransvaret. Vuxenutbildning bedrivs i huvudsak i egen regi men även på entreprenad genom externa utbildningsanordnare. Det totala antalet inskrivna elever är 450 (september 2016), varav 81 % utbildas i Vuxenutbildningens egen regi. Utbildningskontoret har en administrativ enhet som bl.a. handhar barnomsorgsplaceringar, interkommunal ersättning och ersättning till fristående huvudmän, skolskjuts, skolval, skolpliktsbevakning, lokalplanering och statsbidrag. Kontoret ansvarar också för hantering och beredning av ärenden till nämnden och för uppföljning, analys och rapporter i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. 8

9 4 Omvärlds- och nulägesanalys 4.1 Omvärld Omvärlden gör sig allt mer påmind i strängnäsbornas vardagliga liv. Den digitala utvecklingen har öppnat möjligheter som tidigare generationer inte ens kunde föreställa sig, en förhöjd levnadsstandard har bidragit till ett ökat resande och EU-medlemsskapet ger tillträde till studier och arbete inom hela unionen. Samtidigt som vi rör oss allt mer ut i världen kommer världen närmare oss. Stadsbilden i tätorterna har under de senaste åren förändrats då Strängnäs kommun blivit en tillflyktsort för människor som lämnat krig och misär i sitt eget hemland. En globaliserad och allt mer datoriserad värld ställer nya krav på utbildningssektorn. De möjligheter som ges kommer inte med automatik alla medborgare till del, vilket kan leda till ökade klyftor i samhället. Förskola och skola får därmed ett ökat ansvar för att stå för en likvärdig och demokratisk utbildning. Dagens arbetsmarknad har höga kompetenskrav och att ha en gymnasieexamen har näst intill blivit en förutsättning för att kunna skaffa sig ett arbete. Skollagens skrivning om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt handlar i detta perspektiv om goda kunskaper men också om att bibehålla lusten att lära, något som kommer att vara avgörande för att kunna anpassa sig i ett föränderligt arbetsliv. De svenska resultaten har i den internationella jämförelsen PISA sjunkit vid de senaste mätningarna, vilket är en oroande trend. Staten har på olika sätt mött detta med statsbidragssatsningar av olika slag, exempelvis matematik- och läslyft, förstelärarreform och lärarlönelyft. Forskning visar dock att det inte enbart är skolans insatser som har betydelse för elevernas resultat. Även elevers socioekonomiska bakgrund, på gruppnivå, slår igenom i studieresultaten. Att växa upp med föräldrar med låg utbildningsnivå ökar risken att själv stanna på en låg utbildningsnivå. Detta kan i sin tur försvåra inträdet på arbetsmarknaden och därmed individens möjlighet till självbestämmande över sitt liv. Skolan kan däremot i sitt kompensatoriska uppdrag bryta mönstret och ge elever andra möjligheter än de annars skulle fått. Antalet riktade statsbidrag för utbildningsverksamhet har ökat avsevärt de senaste åren. Utbildningskontoret har sökt de riktade statsbidrag som erbjudits och som varit möjliga att organisera på ett ändamålsenligt sätt. Exempel på dessa är karriärtjänster, mindre barngrupper i förskolan, läslyftet, lärarlyftet, lärarlönelyftet, lågstadiesatsningen, entreprenöriellt lärande i förskolan, specialpedagogiklyftet, kompetensutveckling för yrkeslärare i gymnasieskolan och utveckling av lärlingsutbildningen. För Utbildningskontoret innebär de riktade statsbidragen mycket administrativt arbete och en svårighet att få långsiktighet i arbetet, då statsbidragen inte alltid sammanfaller med pågående 9

10 eller planerade utvecklingsinsatser. Dessutom går det inte alltid att rekrytera avsedd personal, exempelvis behöriga förskollärare och lärare, eller barnskötare, vilket innebär att statsbidragen inte alltid erhålls. Några nya riktade statsbidrag för 2017 har inte aviserats. Däremot pågår beredning av en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Syftet med garantin ska vara att tidigt upptäcka och ge stöd till elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Dessutom har en Läsdelegation tillsatts med uppdrag att kartlägga och samordna läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv. Det är oklart hur dessa båda insatser kommer att påverka barn- och utbildningsnämndens verksamheter under Skolverket har lämnat två förslag på nationella strategier för skolans digitalisering till regeringen. Förslagen innehåller förutsättningar och insatser som krävs för att barn och elever ska får mer likvärdiga möjligheter att utveckla digital kompetens. Skolverket har redan inlett kompetensutvecklingsinsatser kring digitalisering och kommer även ordna konferenser för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Däremot kommer finansieringen av infrastruktur och digitala verktyg enligt förslaget att läggas på respektive huvudman. Det pågår även en gymnasieutredning som bl.a. ska föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Ett av utredningsuppdragen är att analysera om det finns anledning att göra justeringar av det nationella utbudet av program och inriktningar, vilket skulle kunna få konsekvenser för Thomasgymnasiet. Utredningen ska presenteras i slutet av oktober Barnantalet inom förskola och skola ser ut att öka de närmaste åren vilket innebär att behovet av lokaler ökar. Förberedelse för detta pågår i lokalplaneringsgrupper. Ett ökat antal barn och elever kan även komma att få konsekvenser för rekrytering av behörig personal, något som kan tänkas bli svårare framöver då det råder en generell lärarbrist i landet. 4.2 Nuläge Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för ett brett spektrum av verksamheter; från förskola till vuxenutbildning. De olika verksamheterna har sina specifika förutsättningar och behov vilket kan innebära en utmaning då verksamheterna ska arbeta mot gemensamma mål. Kunskapsresultaten och sjukfrånvaron är de stora framtida utmaningarna. För att möta dessa utmaningar krävs ett långsiktigt arbete och strategiskt utvecklingsarbete. Därför har arbetet med att ta fram ett Skolutvecklingsprogram 2023 påbörjats. 10

11 Trots en budget i balans är det ett ansträngt läge för vissa verksamheterna, framför allt vissa enheter inom den kommunala förskolan, grundskolan och särskolan. Gymnasiet fortsätter sin satsning med nya program för att på sikt öka attraktionskraften Resultat I delårsrapport 2 görs bedömningen att tre av sju mål kommer att bli uppfyllda; trygghet och studiero, delaktighet och inflytande samt ekonomi i balans. Två mål bedöms bli delvis uppfyllda; kunskapsutveckling och lärande samt medarbetarskapet. Två mål; övergång, samverkan och omvärld samt utbildningsval och samhällsliv bedöms först i årsredovisningen. Verksamheten har identifierat ett antal framgångsfaktorer för att stärka kunskapsutvecklingen i de lägre åldrarna i grundskolan. Det handlar om att tillse att det finns en god tillgång till speciallärare, goda rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling samt kontinuitet bland lärarna. För måluppfyllelsen i hela grundskolan handlar det om att dels öka de generella resultaten, dels öka likvärdigheten mellan de olika skolorna. Sjukfrånvaron är en utmaning inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Den totala sjukfrånvaron vid delårsrapport 2 ligger på 8,3 %, en marginell förbättring jämfört med samma period Sjukfrånvaron har dock stadigt ökat från Framför allt är långtidssjukfrånvaron stor Analys Uppföljningar visar att det råder god måluppfyllelse inom områdena trygghet och studiero samt delaktighet och inflytande. Detta är dock områden som ständigt måste arbetas med, och därför behöver ett aktivt arbete fortsätta. Ett främjande och förebyggande trygghetsarbete lägger grunden till en fortsatt god måluppfyllelse. Vad det gäller kunskapsresultaten finns det skillnader mellan kommunala och fristående skolor, men också kommunala skolor emellan. Generellt uppnår också elever i Strängnäs kommunala grundskolor lägre resultat i jämförelse med riket. Uppdraget är att alla barn och elever ska ges en god utbildning, därför behöver kunskapsresultaten förbättras och bli mer likvärdiga. För att klara detta krävs ett genomgripande systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer i organisationen. En del i att stärka kunskapsresultaten handlar om att öka andelen examinerade lärare, främst i förskolan. Då det generellt råder brist på utbildade lärare behöver en strategi tas fram för att lyckas med rekrytering. Strategin behöver även innehålla hur kommunen ska kunna behålla sin kompetenta personal men också hur frisknärvaron ska stärkas. Man ska vilja jobba i Strängnäs kommuns utbildningsverksamhet! 11

12 5 och indikatorer För att stärka långsiktigheten och helhetsperspektivet har inriktningen från fullmäktige starkt fokus på kommunens kärnområden samhälle, utbildning, vård och omsorg. Kommunens viktigaste resurs är alla medarbetare och en ekonomi i balans är en förutsättning för kommunalt finansierad verksamhet. Samtliga nämnder skall därför i arbetet med verksamhetsplanen förhålla sig till fem områden: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndens mål skapar fortsatt styrning och riktning till förvaltningen och dess arbete med arbetsplaner på enhetsnivå. Nämndens mål sätts utifrån fem gemensamma områden. Verksamhetsplanen ska beskriva vad nämnden behöver åstadkomma för att bidra till kommunens vision och kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Detta görs genom nämndens mål och indikatorer som i sin tur skapar riktning i verksamheten. Nämnden formulerar sin verksamhetsplan utifrån de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Nämnden ska formulera minst ett mål inom område A till E. Enheternas arbetsplaner ska därefter beskriva vad de kan bidra med för att säkerställa nämndens måluppfyllelse. 5.1 Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv skapar riktning och stöd i den utvecklingen. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. 12

13 Kommunfullmäktiges mål: A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet Nämndens mål Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att skapa förutsättningar för att barn och elever i Strängnäs kommun får en god utbildning, oavsett var i kommunen man bor eller i vilken förskola eller skola man går. En större samverkan och formativ samsyn mellan samtliga huvudmän i kommunen bidrar till en ökad tillit mellan huvudmän, vilket i sin tur gynnar kommuninnevånaren. Indikator A1 Indikator A1.1 Resultat 2015 Prognos Samarbetet mellan kommunala och fristående huvudmän har ökat på alla nivåer Andel (%) närvarande fristående huvudmän på utbildningskontorets möte med fristående huvudmän Nämndens mål De utbildningar som erbjuds inom kommunens regi ska matchas mot behovet på den lokala arbetsmarknaden likväl som på den nationella arbetsmarknaden. Indikator A2 Indikator A2.1 Indikator A2.2 Resultat 2015 Prognos Vuxenutbildningen är en aktiv part i det lokal näringslivets personalutveckling Antal möten med näringslivet där vuxenutbildningen närvarar Antal avtal med externa anordnare och kommuner om yrkesutbildningar Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. 13

14 Kommunfullmäktiges mål: B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära Nämndens mål I sin roll som huvudman har barn- och utbildningsnämnden ansvar för att ange riktningen för utvecklingsarbetet inom kommunens utbildningsverksamheter. En långsiktig riktning anges i nämnden Skolutvecklingsprogram 2023 och prioriteringar anges i nämndens årliga verksamhetsplaner. Dessutom har barnoch utbildningsnämnden ansvar för att skapa förutsättningar för enheternas möjligheter att nå läroplanernas mål. Indikator B1 Indikator B1.1 Indikator B1.2 Resultat 2015 Prognos Alla verksamheter bedriver ett systematiskt arbete för att nå läroplanernas mål Andel (%) kommunala skolor som använder elevenkäterna i det systematiska kvalitetsarbetet Andel (%) kommunala skolor och förskolor som använder självskattning som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälsooch sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Kommunfullmäktiges mål: C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande Nämndens mål Att ett barn lyckas i skolsystemet har en stark påverkan på individens välbefinnande och självförtroende. Barn- och utbildningsnämndens ansvar 14

15 tangerar socialnämndens ansvar när det gäller barn och elever i Strängnäs kommun. Barnets och elevens bästa ska stå i centrum vilket kräver ett välfungerande samarbete mellan nämndernas verksamheter. Indikator C1 Indikator C1.1 Indikator C1.2 Resultat 2015 Prognos BUN:s samtliga verksamheter samverkar effektivt med socialnämndens och landstingets verksamheter för att förebygga risk för, och sätta in åtgärder vid, utanförskap Antal samverkansträffar på enhetschefsnivå med socialkontoret och utbildningskontoret Närvaro (andel) av fastställda representanter vid samverkansträffar enhetschefer socialkontoret och utbildningskontoret Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges mål: D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten Nämndens mål Barn- och utbildningsnämndens viktigaste resurs är medarbetarna. Känslan av sammanhang leder till motivation i arbetet. Cheferna har förutsättningar att utöva ett värderingsstyrt ledarskap som innebär att skapa mening och betydelse i arbetet, inre motivation, glädje och stolthet. Barn- och utbildningsnämnden styr inriktningen på utvecklingsarbetet genom Skolutvecklingsprogram

16 Indikator D1 Indikator D1.1 Resultat 2015 Prognos Engagerade medarbetare är en förutsättning för att utveckla verksamheten Andel (%) medarbetare som uppger att man lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete (HMEenkät) Nämndens mål Barn- och utbildningsnämndens viktigaste resurs är medarbetarna. En förutsättning för ökad frisknärvaro är att ett strategiskt och systematiskt arbete för att öka frisknärvaron genomförs. Indikator D2 Resultat 2015 Prognos 2016 Frisknärvaron bland BUN:s medarbetare ökar Indikator D2.1 Sjukfrånvaro totalt (%) Indikator D2.2 Sjukfrånvaro totalt, varav långsjukfrånvaro Ekonomi God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges mål: E. Kommunen har en god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder Nämndens mål I enlighet med skollagen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Barn och elever ska också ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. 16

17 Indikator E1 Indikator E1.1 Indikator E1.2 Indikator E1.3 Resultat 2015 Prognos BUN har en resursfördelning som kompenserar för olikheter Skillnad (%)mellan pojkar och flickor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun Skillnad (%)mellan fristående och kommunala skolor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun Skillnad (%)i resultat mellan högsta och lägsta andel elever i kommunala skolor som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun

18 6 Uppföljning Nämnden ansvarar för uppföljningen av sin verksamhet. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Nämnden ska till kommunstyrelsen avrapportera sin uppföljning av verksamheten och ekonomin. Ekonomiskrapportering om hur verksamheterna går lämnas till nämnder och kommunstyrelsen löpande under året. Vid befarat underskott för helåret ska nämnden besluta om att ta fram en åtgärdsplan. En åtgärdsplan visar vilka åtgärder som ska vidtas och när nämnden uppnår en budget i balans. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen varje månad tills nämnden har en budget i balans. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapporterna per den 30 april och den 31 augusti. I samband med årsredovisning per den 31 december skall en djupare resultatanalys av fullmäktiges mål göras och presenteras. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. Den är även en avstämning av verksamhetsplanen och den långsiktiga styrningen för att nå kommunens vision. 6.1 Kriterier för uppföljning Nämndens måluppfyllelse utgöra en del av kommunens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning. Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: et bedöms bli uppfyllt et bedöms bli delvis uppfyllt et bedöms inte bli uppfyllt A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. E Utfallet är en budget i balans A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. 18

19 7 Budget Driftbudget Nämnd, tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Budget per verksamhetsområde Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Nämnd och förvaltning Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa totalt Barn- och utbildningsnämndens har tilldelats en ram för 2017 på tusen kronor. Ramtilldelningen sker utifrån demografin baserad på befolkningsprognosen, men har också behövts justeras efter en försämrad skatteprognos i oktober med ytterligare 3 miljoner kronor (mkr). Därutöver har en ramjustering gjorts för minskade kostnader av terminskort (-2 mkr) och hyreskompensation (+0,9 mkr). Det gör att ramen förändrats med -4,1 mkr sedan den preliminära ramtilldelningen i juni (se även ramprotokoll sid 21). Jämfört med budget 2016 så är budget ,1 miljoner kronor (mkr) högre, men jämfört med prognos 2016 är förändringen 15,7 mkr (2,0%). Det beror på att budget 2016 innehåller för stora barn/elevvolymer som prognostiseras som ett överskott. Fr o m 2017 ska inte nämnden behöva reservera för volymförändringar inom ram. Förändringar på plus och minus 1 mkr ska justeras mot KS ram varför budget 2017 inte innehåller volymreserver såsom under BUN s interna ram är baserad budgetförutsättningar enligt nedan: Nämndernas budgetförutsättningar Löneutveckling 2,5% Personalomkostnadspålägg 38,3% Prisökning för varor och tjänster 1,0% Prisökning för köp av verksamheter inkl interna tjänster 2,0% Lokaler SFAB 0% Intäktsutveckling 1,0% Hyreshöjningen för lokaler har förhandlats om till att istället som tidigare var 2% till 0%. Detta motsvarar kostnader på 2,3 mkr. Personalomkostnadspåslaget är 0,13%-enheter lägre än

20 De behov av satsningar/förstärkningar som har gjorts: Förstärkning utbildningskontoret 0,5 mkr Gemensamma utvecklingssatsningar 1 mkr Ökade rektorslönder 0,7 mkr Strukturbidrag landsbydgsskolor 0,7 mkr Utökade mattetimmar årsk 4-6 2,3 mkr Minskade intäkter maxtaxa/barnoms 2,1 mkr Summa: 7,3 mkr Finansiering av ovanstående har fått göras genom att : Minska budget för omställningar -0,8 mkr Ingen volymreserv -3,5 mkr Nystartsbidrag ökad finansiering Migrationspengar -2 mkr Vuxenutbildningen lägre ambitionsnivå -1 mkr Summa: 7,3 mkr Utöver detta så är barn/elev och programpengsbelopp uppräknade med 1,5%. En lägre uppräkning skulle medföra konsekvenser på minskade statsbidrag som erhålls idag inom förskola, grundskola där kraven är att öka personaltätheten. 7.2 Investeringsbudget Barn- och utbildningsnämnd Budget Budget Budget Investeringar per kategori, tkr Maskiner och inventarier Inventarier nya lokaler IT och digitalisering Summa preliminär investeringsram, tkr Reinvesteringar i maskiner och inventarier inom utbildningskontorets samtliga verksamheter. Reinvesteringsbehoven avser främst olika IT-investeringar samt investeringar i möbler och övrig utrustning. IT och digitalisering riktar sig till projektet En till En med målgruppen elever i grundskolans skolår 7-9, gymnasiet, särskolan samt särskilda undervisningsgrupper i motsvarande årskurser. Övriga IT-investeringar avser behovet av digital omställning och pedagogisk utveckling. Inventarier nya lokaler riktar sig till förskolor. Utbyggnad av två förskolor med totalt 4 avdelningar samt nybyggnad av en förskola för 6+2 avdelningar. 20

21 7.3 Ramprotokoll i tkr Barn- och utbildningsnämnd Förslag ny resursfördelningsmodell Politiska prioriteringar, vår Justering ny befolkningsprognos Preliminära ramar, KF , Tekniska justeringar 2016, KF Hyreskompensation Tekniska justeringar 2016, KF Kollektivtrafiken Höstjustering, ny skatteprognos Total budgetram Nyckeltalsbilaga I nyckeltalsbilagan redovisas resultat på utvalda nyckeltal som är av vikt för barnoch utbildningsnämndens uppföljning av verksamheten. Nyckeltalsresultat redovisas vid delårsuppföljningar och årsrapporten. Nyckeltal Andel föräldrar som är nöjda med verksamheten i sin helhet vid sitt barns förskola Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet Verksamh et Result at 2017 Result at 2018 Result at 2019 Andel elever i åk 5 som är nöjd med sin skola som helhet Andel elever i åk 8 som är nöjd med sin skola som helhet Andel elever i fritidshem som tycker det är roligt att vara på fritids Andel elever i åk 2 gymnasiet som är nöjd med sin skola som helhet Andel elever i åk 5 som känner sig trygg i skolan Andel elever i åk 8 som känner sig trygg i skolan Andel elever i åk 2 på gymnasiet som känner sig trygg i skolan Andel elever i åk 5 som anser att lärarna på sin skola tar hänsyn till elevernas åsikter Andel elever i åk 8 som anser att lärarna på sin skola tar hänsyn till elevernas åsikter Andel elever i åk 2 på gymnasiet som anser att lärarna på sin skola tar hänsyn till elevernas åsikter Andel elever i åk. 3 som uppnått kunskapskraven i svenska Andel elever i åk. 3 som uppnått kunskapskraven i svenska som andraspråk Andel elever i åk. 3 som uppnått kunskapskraven i matematik Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Elever i åk. 9, meritvärde lägeskommun, genomsnitt (17 ämnen) Lägeskom mun Lägeskom mun 21

22 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Elever i åk. 9, meritvärde fristående skolor i kommunen, genomsnitt (17 ämnen) Andel (%) elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, andel (%) Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, andel (%) Genomsnittliga betygspoängen för samtliga gymnasieelever med avgångsbetyg Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, kommunala skolor, andel (%) Enskild i lägeskom mun Lägeskom mun Enskild i lägeskom mun Lägeskom mun Lägeskom mun Hemkom mun 22