Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden. Dnr BUN/2017: ,

Transkript

1 Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN/: ,

2 Innehållsförteckning 1 Förord Majoritetsförklaring Nämndens ansvarsområde och organisation Omvärlds- och nulägesanalys Omvärld Nuläge Analys Slutsatser och indikatorer Samhälle Nämndens mål Nämndens mål Utbildning Nämndens mål Digitalisering Vård och omsorg Nämndens mål Medarbetare Nämndens mål Sjukfrånvaro Ekonomi Nämndens mål Uppföljning Budget Driftbudget Investeringsbudget Ramprotokoll Nyckeltalsbilaga Bilaga 1 Driftbudget Bilaga 2 Indikatorer från BRUK

3 1 Förord Hur svårt kan det vara? Min vision och mitt mål är en likvärdig och inkluderande skola för alla. En skola där alla elever inte bara får chansen, utan tar chansen att utifrån sina förutsättningar och behov gå genom skolans alla år med motivation, nyfikenhet och drivkraft, för att sedan lämna skolan med godkända betyg. Ingen ska lämnas utanför, och elever ska fångas upp i tid för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Hur når vi dit? Vi ska fatta kloka och väl förankrade politiska beslut, vi ska ha en stabil och organiserad verksamhet med tydligt och strukturerat ledarskap, och medarbetare som känner glädje och stolthet för sitt yrke, föräldrar som känner trygghet i att lämna sina barn, och elever som längtar skolan. Vi tillsammans gör skillnad och kan bidra till en positiv utveckling. Genom barn och utbildningsnämndens beslut om en skolstrukturutredning för en inkluderande lärmiljö så är vi en bit på väg, vi tar ansvar för ekonomin med hållbarheten i fokus, och vi bygger för framtiden och kommande generationer. Tillsammans och med långsiktiga hållbara beslut och satsningar kan vi göra verklighet av visionen. När vi pratar om skolan så väcker vi känslor, skolan berör oss alla på något sätt, och tankarna är många. Som förälder investerar vi i våra barns framtid genom valet av skola. Våra skolor ska hålla god och likvärdig kvalitet, och därför måste vi kompensera för skillnader utifrån förutsättningar så att resultatskillnaderna minskar. Vi ska höja lägsta nivån på både lärmiljö och arbetsmiljö. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare och låta lärare vara lärare genom att lägga den största delen av elevpengen på det pedagogiska lärandet, och inte binda upp medel i lokalkostnader. Vi ska dra nytta av vårt geografiska läge, i hjärtat av Mälardalen, och genom det kunna vara konkurrenskraftiga när det gäller arbetsmarknad, tillväxt och utveckling. Maria Antropowa Ehrnfeldt Ordförande barn- och utbildningsnämnden 3

4 2 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman plan- och byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. 4

5 Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. 5

6 Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och 6

7 insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 3 Nämndens ansvarsområde och organisation För barn- och utbildningsnämnden är skollagen och läroplanerna centrala. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta är utgångspunkten för barnoch utbildningsnämndens verksamhetsplan. Barn- och utbildningsnämnden svarar för att barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden och att vuxna stöds och stimuleras i sitt lärande. Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barn och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidiga personliga utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 7

8 vuxenutbildning (inkl. utbildning i svenska för invandrare) och särskild utbildning för vuxna. Fritidshemmen kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Pedagogisk omsorg erbjuds som alternativ till förskola. Det finns även öppen förskola för barn och medföljande vuxna. Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (nattbarnomsorg) bedrivs för barn i åldern 1-13 år på förskolan Nattugglan. I nämndens ansvarsområde ingår också Språkcentrum, som är ingången till kommunens utbildningsverksamhet för alla nyanlända med annan språkbakgrund än svenska. Inom Språkcentrum ges också samhällsinformation till vissa grupper. Inom den centrala elevhälsan finns olika kompetenser som samverkar med de lokala elevhälsoteamen, med fokus på elevernas rätt till en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö i skolan. Inom ungdomsmottagningen sker även samverkan med landstinget för insatser riktade till unga och unga vuxna. I kommunen finns 22 kommunala förskolor och 9 fristående förskolor med enskilda huvudmän. Det totala antalet placerade barn är 1696 (september ), varav 80 % i kommunal förskoleverksamhet. En förskola har nattisverksamhet för 7 barn. Därutöver finns 21 barn i fristående och kommunala förskolor utanför kommunen och 11 barn i familjedaghem. Det finns 11 kommunala grundskolor och 5 fristående grundskolor med enskilda huvudmän i Strängnäs kommun. Det totala antalet inskrivna elever är (september ), varav 62 % i kommunal grundskoleverksamhet. Därutöver finns 49 elever i fristående och kommunala skolor utanför kommunen. De kommunala fritidshemmen har elever inskrivna, 609 elever i fristående fritidshem och 8 elever i fritidshem i andra kommuner (september ). I Strängnäs finns den kommunala gymnasieskolan Thomasgymnasiet och den fristående Europaskolan. Gymnasieelever väljer i stor utsträckning även gymnasieskolor i andra kommuner. Det totala antalet inskrivna elever är (september ), varav 35 % går på Thomasgymnasiet. Av dessa är 36 elever nyanlända som läser språkintroduktionsprogrammet. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommunala aktivitetsansvaret. Det operativa arbetet är dock delat mellan socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Utbildningskontoret ansvarar för den administrativa delen och uppföljningen av de ungdomar som går i gymnasiet medan Jobbtorg har utföraransvaret i form av coaching och stödinsatser. Vuxenutbildning bedrivs i huvudsak i egen regi men även på entreprenad genom externa utbildningsanordnare. Det totala antalet inskrivna elever är 517 (september ), varav 85 % utbildas i Vuxenutbildningens egen regi. 8

9 Utbildningskontoret har en administrativ enhet som bl.a. handhar barnomsorgsplaceringar, interkommunal ersättning och ersättning till fristående huvudmän, skolskjuts, skolval, skolpliktsbevakning, lokalplanering och statsbidrag. Kontoret ansvarar också för hantering och beredning av ärenden till nämnden och för uppföljning, analys och rapporter i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. 4 Omvärlds- och nulägesanalys 4.1 Omvärld Allt högre kompetenskrav ställs på befolkningen. En gymnasieutbildning är ofta ett minimikrav för en anställning, och under förvärvslivet förväntas man anpassa sig till ett föränderligt arbetsliv och utveckla nya kompetenser. Detta ställer höga krav på lärande och utveckling i hela utbildningssektorn. Internationella kunskapsmätningar har dock påvisat problem med sjunkande resultat i läsning, matematik och naturvetenskap; en trend som emellertid kan ha brutits i de senaste PISA- och TIMSS-mätningarna. En samlad bild visar att svenska elever hör till de som i minst utsträckning känner sig illa behandlade av kamrater i skolan och att relationen mellan lärare och elever är mer positiv jämfört med många andra länder. Samtidigt visar Skolinspektionens kartläggning att åtminstone elever hade en ogiltig frånvaro som innebär en risk för skolmisslyckande och framtida utanförskap, och Skolverket beskriver i sin lägesbedömning att den psykiska ohälsan har ökat bland eleverna och att allt fler känner sig stressade över skolarbetet. Forskning visar också att den socioekonomiska bakgrunden har betydelse för kunskapsresultaten på gruppnivå. För att stärka utbildningssektorn har regeringen bland annat föreslagit skolplikt redan från 6 års ålder, tillsatt en utredning för en förstärkt gymnasieskola, utökat rätten att läsa upp behörighet på komvux, och erbjuder stöd till huvudmän, förskolor och skolor i ett nationellt skolutvecklingsprogram med syfte att förbättra undervisningen och den pedagogiska verksamheten samt stärka likvärdigheten. Regeringen har vidare antagit en strategi för skolans digitalisering och utifrån denna gjort läroplansändringar som ska tillämpas senast från och med den 1 juli. Utöver detta pågår revidering av förskolans läroplan. Det finns några övergripande hot mot effekter av de insatta åtgärderna; finansieringsproblemen inom offentlig sektor, ökad konkurrens om samtliga personalkategorier inom pedagogisk verksamhet, och att många lärare upplever en hög arbetsbelastning och brist på tid. Regeringen har de senaste åren ökat de riktade statsbidragen till utbildningssektorn, men dessa har också fått kritik för att öka den administrativa bördan och för att försvåra för kommunerna att prioritera och planera sin verksamhet. En del av statsbidragen kräver att fler lärare anställs, vilket kan vara komplicerat i den konkurrenssituation som råder. 9

10 4.2 Nuläge Under har Skolinspektionen genomfört regelbunden tillsyn i Strängnäs kommun. Skolinspektionen konstaterade att verksamheterna helt eller till stor del uppfyller författningarnas krav, och de brister som konstaterades i en del av skolorna har åtgärdats. Föreläggande riktades till huvudmannen gällande det systematiska kvalitetsarbetet. På Utbildningskontoret har arbetet inletts med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet med syftet att höja utbildningskvalitén inom nämnden alla verksamheter. Barn- och utbildningsnämndens Skolutvecklingsprogram 2023 syftar till att ge verksamheterna inom nämndens ansvarsområde förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Arbetet med att realisera programmets olika delar är inlett och verksamhetsplanen bidrar med ytterligare prioriteringar i detta arbete. Kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden har också beslutat om en skolstrukturutredning för en inkluderande lärmiljö i grundskolan. Syftet med utredningen är att tydliggöra hur en effektivare skolstruktur kan finansiera en inkluderande lärmiljö som ger alla barn och elever möjligheten att nå målen Strängnäs kommun har generellt sett låga kunskapsresultat i jämförelse med riket. Det finns, precis som för riket, skillnader mellan pojkars och flickors resultat och skillnader mellan resultat för olika skolor. Gällande trygghet och trivsel har barn- och utbildningsnämndens verksamheter generellt goda resultat i elevenkäterna. I undersökningen Liv och Hälsa ung framkommer dock att det är vanligt att flickor i Strängnäs, men också pojkar till viss del, känner sig stressade. Det finns även bland personalen en upplevelse av att barns och ungas psykiska hälsa i allmänhet har försämrats. En stor del av personalen inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter uppger att arbetet är meningsfullt, men en alltför stor andel tycker att det råder obalans mellan arbete och fritid. Sjukfrånvaron är fortsatt hög inom nämndens verksamheter, trots att åtgärder gjorts för att åtgärda denna Analys I analysarbetet har konstaterats ett antal brister som tillsammans bidrar till att utbildningen inte håller den höga och likvärdiga kvalitet som åläggs huvudmannen i skollagen: brister i det systematiska kvalitetsarbetet påverkar möjligheten till förbättringsarbete, och därmed kunskapsresultaten brister i det främjande och förebyggande barn- och elevhälsoarbetet påverkar mående och lärande brister i arbetsmiljöarbetet orsakar för hög sjukfrånvaro, vilket i sin tur påverkar undervisningens kvalitet 10

11 brister i resursfördelningssystemet ger inte förutsättningar att kompensera för olikheter Slutsatser Slutsatsen är att nuvarande sätt att organisera verksamheten inte främjar lärandet. Många förbättringsprocesser är initierade genom Skolutvecklingsprogram 2023 och Skolstrukturutredning för en inkluderande lärmiljö. Barn- och utbildningsnämnden gör i Verksamhetsplan följande prioriteringar: ett systematiskt kvalitetsarbete som i sin helhet inriktas på att nå de nationella målen en fortsatt utveckling av det främjande och förebyggande barn- och elevhälsoarbetet ett arbetsmiljöarbete som främjar undervisningens kvalitet en optimerad organisation och ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till olikheter 5 och indikatorer För att stärka långsiktigheten och helhetsperspektivet har inriktningen från fullmäktige starkt fokus på kommunens kärnområden samhälle, utbildning, vård och omsorg. Kommunens viktigaste resurs är alla medarbetare och en ekonomi i balans är en förutsättning för kommunalt finansierad verksamhet. Samtliga nämnder skall därför i arbetet med verksamhetsplanen förhålla sig till fem områden: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndens mål skapar fortsatt styrning och riktning till förvaltningen och dess arbete med arbetsplaner på enhetsnivå. Nämndens mål sätts utifrån fem gemensamma områden. 11

12 Verksamhetsplanen ska beskriva vad nämnden behöver åstadkomma för att bidra till kommunens vision och kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Detta görs genom nämndens mål och indikatorer som i sin tur skapar riktning i verksamheten. Nämnden formulerar sin verksamhetsplan utifrån de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Nämnden ska formulera minst ett mål inom område A till E. Enheternas arbetsplaner ska därefter beskriva vad de kan bidra med för att säkerställa nämndens måluppfyllelse. Barn- och utbildningsnämnden har fått kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra huvudmannauppdraget. Rektor och förskolechef styrs dessutom direkt av regering, riksdag och nationella skolmyndigheter, genom skollagen och andra förordningar. Nämndens verksamhetsplan behöver därför möta de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning, vilket blir tydligast runt mål och indikatorer, där läroplanernas mål och Skolverkets anvisningar för systematiskt kvalitetsarbete behöver synliggöras. Skolors och förskolors arbetsplaner behöver av samma skäl anpassa till nationella anvisningar. I verksamhetsplanen gör barn- och utbildningsnämnden prioriteringar utifrån Skolutvecklingsprogram Skolutvecklingsprogrammets fyra huvudområden kopplas till kommunfullmäktiges mål enligt nedanstående bild: Som indikatorer används nationella data, Skolinspektionens och nämndens egna enkäter till elever och vårdnadshavare samt Skolverkets självvärderingsverktyg BRUK (Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet). I BRUK anges inga målvärden, då förbättringar utgår från ett bedömt nuläge som sedan förväntas ha förbättrats vid uppföljningar. En förteckning över BRUK-indikatorerna finns i bilaga 2, s

13 5.1 Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv skapar riktning och stöd i den utvecklingen. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver fortsätta att utvecklas. Kommunfullmäktiges mål: A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet Nämndens mål Skolan är en viktig del i byggandet av ett hållbart samhälle. Det betyder att Strängnäs som samhälle ska synas i skolan och skolan ska synas i Strängnäs. Alla barn och elever ska få inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och på så sätt få kännedom om möjligheter till framtida studie- och yrkesval. Indikator A1 Indikator A1.1 Prognos Barns och elevers inblick i närsamhället har ökat Förbättrad måluppfyllelsen inom området Skolan och omvärlden respektive Utbildningsval arbete och samhällsliv (BRUK*) * Skolverkets självvärderingsmaterial Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet Nämndens mål Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att skapa förutsättningar för att barn och elever i Strängnäs kommun får en god utbildning, oavsett var i kommunen man bor eller i vilken förskola eller skola man går. En större samverkan och formativ samsyn mellan samtliga huvudmän i kommunen bidrar till en ökad tillit mellan huvudmän, vilket i sin tur gynnar kommuninnevånaren. Indikator A2 Indikator A2.1 Indikator A2.2 Prognos 2019 Samarbetet mellan kommunala och fristående huvudmän har ökat Huvudmän som anser att samarbetet med kommunen fungerar bra Fristående förskolechefer och rektorer som anser att samarbetet med kommunen fungerar bra

14 5.2 Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Kommunfullmäktiges mål: B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära Nämndens mål Att höja utbildningsnivån följer en enkel logik lärandet har ingen bortre gräns. Höga förväntningar är grundläggande, och handlar om en tro på att det är möjligt för alla barn och elever att, med rätt stöd, anta nya utmaningar. En god lärmiljö främjar barns och elevers utveckling och lärande och stärker viljan och lusten att lära. Förmågan att skapa en lärmiljö som bygger på pedagogisk kontinuitet, samtidigt som den möter alla barns och elevers behov, kommer att vara avgörande för barns och elevers möjligheter att utveckla sin fulla potential. En hållbar skolutveckling förutsätter ett systematiskt kvalitetsarbete där resultat synliggörs, analyseras och slutsatser dras. Att skapa ett system för hållbar skolutveckling innebär också att utmana föreställningar om hur vi gör i våra verksamheter för att våra barn och elever ska få förutsättningar att lyckas. Nulägesanalysen vid byggandet av organisationens inre struktur och undervisningens genomförande är därmed avgörande för lärmiljön och för ett utbildningssystem som fungerar i sin helhet. Indikator B1 Indikator B1.1 Barns och elevers lust att lära har ökat Förbättrad måluppfyllelsen inom området Främja en livslång lust att lära respektive God miljö för utveckling och lärande (BRUK) Förbättrat resultat på elevenkätens fråga Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer / Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer Prognos Indikator B1.2 14

15 Indikator Prognos B2 Verksamheterna har förbättrat sina resultat Indikator B2.1 Förbättrad måluppfyllelsen inom området Systematiskt kvalitetsarbete (BRUK) Indikator B2.2 Förbättrade kunskapsresultat - Andel elever åk 3 som uppnått kunskapskraven i svenska/svenska som andraspråk respektive matematik - Andel elever i åk 6 respektive åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen - Antal elever i grund- och gymnasiesärskolan som når kunskapskraven i alla ämnen - Gymnasieelever med examen inom 4 år Indikator B2.3 Förbättrade enkätresultat inom området studiero* * Skolinspektionens skolenkät Digitalisering Genom att IT används för lärande, samarbete, kommunikation och administration förbättras och utvecklas verksamheten mot en högre måluppfyllelse. Skolans digitalisering är dock inte ett IT-projekt utan ett förändringsprojekt där ledarskap är den viktigaste framgångsfaktorn. Digitalisering är mer än datorer och plattor, det handlar om att förändra arbetssätt. Ett förändrat arbetssätt förutsätter dock att infrastrukturen finns på plats, exempelvis tillräcklig nätverkskapacitet och tillräcklig tillgång till datorer och andra lärverktyg. Indikator B3 Indikator B3.1 Prognos 2019 Verksamheterna har påbörjat utvecklingen av digitala arbetssätt Förbättrad måluppfyllelse inom LIKA* * SKL:s verktyg för utvärdering och utveckling av digitalisering i skolan

16 5.3 Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänstens samverka med skola och hälso- och sjukvård är av stor vikt för att barnets behov ska tillgodoses. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Kommunfullmäktiges mål: C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande Nämndens mål Alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande. Utbildningen ska ta hänsyn till alla barns och elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Ett salutogent förhållningssätt innebär att barn- och elevhälsan går från vårdcentral till företagshälsa och praktiserar ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. Ett särskilt fokus behöver ligga på ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Genom bättre samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst och genom gemensam utveckling av metoder för tidig upptäckt av barn och elever i behov av stöd stärks individen och dess omgivning samt skolors resultat. Genom tidiga insatser kan organisationen, med relativt små medel, ge individen förutsättningar att lyckas. Indikator C1 Indikator C1.1 Indikator C1.2 Prognos 2019 Barn och elever får stimulans och stöd i den lärmiljö som erbjuds Förbättrad måluppfyllelsen inom områdena Elevhälsan och Särskilt stöd (BRUK) Förbättrade resultat på elevenkätens frågor Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det och Jag kan få svårare uppgifter om jag vill

17 Indikator C2 Indikator C2.1 Indikator C2.2 Prognos Barn- och utbildningsnämndens insatser bidrar till att fler barn och unga får socialtjänstens och landstinget stöd Enhetschefer som anser att samverkan med socialnämndens verksamheter är effektiv Enhetschefer som anser att samverkan med landstingets verksamheter är effektiv 5.4 Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är viktiga faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador och arbetssjukdomar. Företagshälsovården och kommunens HR-specialister är viktigt chefstöd för att förbättra arbetshälsa. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges mål: D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten Nämndens mål Barn- och utbildningsnämndens viktigaste resurs är medarbetarna. Känslan av meningsfullhet, sammanhang och ett välfungerande samarbete bidrar till motivation i arbetet. När medarbetarna får chans att vara den bästa versionen av sig själv skapas både glädje, tillit och produktivitet på arbetsplatsen. En hög sjukfrånvaro riskerar dock att motverka detta. För att öka frisknärvaron är därför ett strategiskt och systematiskt arbetsmiljöarbete nödvändigt. Indikator Prognos D1 Verksamheterna har sänkt sjukfrånvaron Indikator D1.1 Sjukfrånvaro totalt (%) Indikator D1.2 Sjukfrånvaro totalt, varav långsjukfrånvaro 17

18 5.4.2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är hög inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter, se diagram nedan. En fullgod analys är svår att göra då det saknas tillräckligt bra underlag gällande exempelvis ålder och kön. Inom nämndens område har två övergripande insatser inletts; dels ett partssammansatt arbete kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (Skol-OSA), dels ett tvåårigt projekt med Karolinska Institutet för att sänka sjukfrånvaron i grundskolan. 5.5 Ekonomi God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges mål: E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder Nämndens mål I enlighet med skollagen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Barn och elever ska också ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Indikator E1 Indikator E1.1 Minskad skillnad (%) mellan pojkar och flickor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun Prognos BUN har en resursfördelning som kompenserar för olikheter

19 Indikator E1.2 Minskad skillnad (%) mellan fristående och kommunala skolor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun Indikator E1.3 Minskad skillnad (%) i resultat mellan högsta och lägsta andel elever i kommunala skolor som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun 6 Uppföljning Nämnden ansvarar för uppföljningen av sin verksamhet. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Nämnderna avrapporterar till kommunstyrelsen. Vid befarade negativa avvikelser ska åtgärdsplan omgående upprättas av förvaltningen. En åtgärdsplan ska beskriva vilka åtgärder man arbetar med och när avvikelserna förväntas vara åtgärdade. Nämnden beslutar om åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och avstämning av åtgärdsplan sker löpande tills önskade effekter uppnås. Månadsrapporter Delårsrapport 1 Delårsrapport 2 Årsredovisning Löpande ekonomisk uppföljning om hur verksamheterna går lämnas till kommunstyrelsen och nämnder för mars, maj, september och oktober. Delårsrapport 1 per den 30 april omfattar både uppföljningen av kommunfullmäktiges mål och budget och fastställs av kommunfullmäktige. Delårsrapport 2 per den 31 augusti omfattar uppföljningen av kommunfullmäktiges mål och budget. Rapporten är tillika ett delårsbokslut för hela kommunkoncernen. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter och kommunens bolag utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål, verksamhetsmässiga och ekonomiska, nås. I samband med årsredovisning per den 31 december skall en djupare 19

20 7 Budget Driftbudget resultatanalys göras och presenteras. Årsredovisningen fastställs av kommunfullmäktige senast i april året efter det år det avser. Styrelse/Nämnd, tkr Budget Prognos Budget Budget per verksamhetsområde Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto kostnad Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Nämnd och förvaltning Förskola inkl. familjedaghem, öppen fsk Grundskola inkl. skolb.omsorg, förskolekl Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamheten Vuxenutbildning Summa Barn- och utbildningsnämnden har tilldelats en ekonomisk ram för på tusen kronor (tkr). Sedan den preliminära ramen tilldelades i juni har ramjusteringar gjorts för hyror, företagshälsovård och kontaktcenter. Se även ramprotokollet på sidan 20. Den totala nettoramförändringen mellan och är knappt 22 mkr och den största delen av detta går åt till volymförändringar. Detta gör att endast full kompensation har kunnat ges till lokalkostnader. I övrigt bibehålls elevpeng och andra bidragsbelopp och kostnader/intäkter i princip på samma nivå som budgetår. Att budget och budget inte är identiska i tabellen ovan beror främst på att intäkter i form av statsbidrag för olika projekt finns med. Dessa medför såväl ökade intäkter som kostnader och kommer oftast först med i själva detaljbudgetarbetet. Detta ska dock inte påverka de totala nettoramarna. Volymerna förändras mellan åren vilket påverkar de interna budgetramarna mellan de olika verksamheterna och åren. För budgetramar t.o.m. år 2020 se bilaga 1. Budget 2019 till budget 2020 är rakt uppräknade och modifierade utifrån nu kända volymförändringar. Dessa brukar kunna behöva justeras allteftersom nya utfall och prognoser blir kända. 7.2 Investeringsbudget Styrelse/Nämnd Budget Budget Budget Investeringar per kategori, tkr Maskiner och inventarier Inventarier nya lokaler IT och digitalisering Summa preliminär investeringsram, tkr

21 Reinvesteringar avser maskiner och inventarier inom barn- och ungdomsnämndens samtliga verksamheter. Reinvesteringsbehoven utgörs främst av olika IT-investeringar samt investeringar i möbler och övrig utrustning. Inventarier nya lokaler riktar sig till förskolor och grundsk0la och handlar om en utbyggnad av tre förskolor med totalt 6 avdelningar och nybyggnad av en förskola för 6+2 avdelningar, samt utbyggnad av en grundskola. IT och digitalisering riktar sig främst till elever i grundskolans skolår 7-9, gymnasiet, särskolan samt särskilda undervisningsgrupper i motsvarande årskurser. Övriga IT-investeringar avser behovet av digital omställning och pedagogisk utveckling. 7.3 Ramprotokoll Nedanstående ramprotokoll avser Barn- och utbildningsnämndens driftbudget år till Barn- och utbildningsnämnd Preliminära ramar, KF , Tekniska justeringar, KF Hyreskompensation Tekniska justeringar, KF Företagshälsovård Tekniska justeringar, KF Kontaktcenter Total budgetram Nyckeltalsbilaga I nyckeltalsbilagan redovisas resultat på utvalda nyckeltal som är av vikt för barnoch utbildningsnämndens uppföljning av verksamheten. Nyckeltalen är ett komplement till nämndens mål och indikatorer, och redovisas vid delårsuppföljningar och i årsrapporten. Uppgifter om personal samt barn- och elevgruppers storlek hämtas från Skolverkets kommunblad. Betygs- och behörighetsresultat hämtas från Kolada. Enkätresultat hämtas från Skolinspektionens elev- och vårdnadshavarenkät. Svarsalternativen Stämmer helt och hållet och Stämmer ganska bra utgör enkätresultat (positiva svar). Uppgifter om slutförda kurser och enkätresultat i vuxenutbildningen hämtas från verksamhetens egna uppföljningar. Avvikelser från ovanstående kommenteras vid respektive resultat. Lägeskommun = kommunala och fristående skolor belägna i Strängnäs kommun Hemkommun = alla folkbokförda elever i Strängnäs oavsett vilken skola i landet de går i 21

22 Nyckeltal förskola Verksamhet Riket Andel föräldrar som upplever Lägeskommun att verksamheten på förskolan väcker sitt barns nyfikenhet Andel föräldrar som upplever Lägeskommun att förskolan erbjuder sitt barn en stimulerande miljö Andel föräldrar som upplever Lägeskommun att sitt barn lär sig mycket på förskolan Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola i sin helhet Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,1 Antal inskrivna barn per avdelning 15,6 15,9 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Nyckeltal fritidshem Verksamhet Riket Andel elever i fritidshem som tycker det är roligt att vara på - fritids Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns fritidshem i sin helhet Antal inskrivna elever per årsarbetare 30,6 21,7 Antal inskrivna elever per avdelning 37,0 40,3 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Nyckeltal grund- och gymnasiesärskola Antal elever i åk 1-6 i grundsärskola som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Antal elever i åk 7-9 i grundsärskola som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Antal elever i åk 1-3 i gymnasiesärskola som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns skola i sin helhet Verksamhet grundsärskola Riket

23 Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns skola i sin helhet Andel lärare/pedagogisk personal med specialpedagogisk högskoleexamen i särskola gymnasiesärskola Nyckeltal f-klass Verksamhet Riket Andel elever i f-klass som klarat godkäntnivån i svenska - (Bornholmsmodellen) Andel elever i f-klass som klarat godkäntnivån i matematik (NCM:s - diagnosmaterial) Andel föräldrar som upplever att det finns en god överlämning 90 - mellan förskola och förskoleklass Andel föräldrar som är nöjd med sitt barns skola i sin helhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) 15,8 16,5 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Nyckeltal åk 1-9 Verksamhet Riket Andel elever i åk 3 som uppnått kunskapskraven i svenska/svenska som - andraspråk Andel elever i åk 3 som uppnått kunskapskraven i matematik - Andel elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser) Andel elever i åk 6 som uppnått Lägeskommun kunskapskraven i alla ämnen 77 - (som eleven läser) Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel elever i åk 9 som uppnått Lägeskommun kunskapskraven i alla ämnen Andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram Skolverkets Siris 10 Skolverkets Siris 11 Skolverkets Siris 23

24 Nyckeltal åk 1-9 Verksamhet Riket Andel elever i åk. 9 som är Lägeskommun behöriga till yrkesprogram Elever i åk. 9, meritvärde, genomsnitt (17 ämnen) 204,5 219,3 211,7 Elever i åk. 9, meritvärde, Lägeskommun genomsnitt (17 ämnen) 226,2-232,2 Andel elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar Andel elever i åk 5: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, positiva svar Andel elever i åk 5: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar Andel elever i åk 5: På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet, positiva svar (stämmer ganska dåligt + stämmer inte alls) Andel elever i åk 5: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, positiva svar Andel elever i åk 5: Jag kan få svårare uppgifter om jag vill, positiva svar Andel elever i åk 5: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar Andel elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar Andel elever i åk 9: Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer, positiva svar Andel elever i åk 9: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar Andel elever i åk 9: På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet, positiva svar (stämmer ganska dåligt + stämmer inte alls) Andel elever i åk 9: Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna, positiva svar Andel elever i åk 9: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, positiva svar Andel elever i åk 9: Jag kan få svårare uppgifter om jag vill, positiva svar 24

25 Nyckeltal åk 1-9 Verksamhet Riket Andel elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns skola i sin helhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) 13,4 11,8 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Nyckeltal gymnasium Verksamhet Riket Andel gymnasieelever med Thomasgymnasiet examen eller studiebevis inom år Andel gymnasieelever med Hemkommun examen eller studiebevis inom år Andel gymnasieelever med Thomasgymnasiet examen inom 4 år 55 - Andel gymnasieelever med Hemkommun examen inom 4 år Betygspoäng efter avslutad Thomasgymnasiet gymnasieutbildning 13,4 - Betygspoäng efter avslutad Hemkommun gymnasieutbildning 14,3 13,9 Andel gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år Andel gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år Andel gymnasieelever år 2: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar Andel gymnasieelever i år 2: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar Andel gymnasieelever i år 2: På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet, positiva svar (stämmer ganska dåligt + stämmer inte alls) Andel gymnasieelever i år 2: Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna, positiva svar Hemkommun Thomasgymnasiet Thomasgymnasiet Thomasgymnasiet Thomasgymnasiet Thomasgymnasiet

26 Andel gymnasieelever i år 2: Jag kan få svårare uppgifter om jag vill, positiva svar Andel gymnasieelever år 2: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar Antal elever per lärare (heltidstjänst) Riket Nyckeltal gymnasium Verksamhet Andel gymnasieelever i år 2: Thomasgymnasiet Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, positiva svar Thomasgymnasiet Thomasgymnasiet Thomasgymnasiet 11,3 11,4 Nyckeltal vuxenutbildning Verksamhet Riket Antal elever i grundläggande Egen regi vuxenutbildning som slutfört 76 - kurs Antal elever i grundläggande Extern vuxenutbildning som slutfört anordnare 5 - kurs Antal elever i gymnasial Egen regi vuxenutbildning som slutfört kurs Antal elever i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs Antal elever i svenska för invandrare som slutfört kursen Andel elever i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning som upplever en trygg och lugn arbetsmiljö Andel elever i svenska för invandrare som känner sig trygga i skolan Andel elever i grundläggande och gymnasial nivå som upplever att de har inflytande och kan påverka sina studier Andel lärare i SFI med pedagogisk högskoleexamen Extern anordnare Egen regi Egen regi Egen regi Egen regi

27 9 Bilaga 1 Driftbudget -202 Barn- och utbildningsnämnd Styrelse/Nämnd, tkr Budget Prognos Budget Budget 2019 Budget 2020 Budget per verksamhetsområde Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto kostnad Nämnd och förvaltning Förskola inkl. familjedaghem, öppen fsk Grundskola inkl. skolb.omsorg, förskolekl Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamheten Vuxenutbildning Summa Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget 27

28 10 Bilaga 2 Indikatorer från BRUK Följande områden följs upp i VP18: Indikator A1 grundskola och grundsärskola Indikator A1 fritidshem Indikator A1 gymnasieskola 28

29 Indikator A1 gymnasiesärskola Indikator A1 vuxenutbildning Indikator B1 förskola Indikator B1 förskoleklass 29

30 Indikator B1 fritidshem Indikator B1 grundskola och grundsärskola Indikator B1 gymnasieskola och gymnasiesärskola Indikator B1 vuxenutbildning 30

31 Indikator B2 samtliga verksamheter Indikator C1 förskola Indikator C1.1 förskoleklass Indikator C1.2 förskoleklass 31

32 Indikator C1 fritidshem Indikator C1.1 grundskola och grundsärskola Indikator C1.2 grundskola och grundsärskola Indikator C1.1 gymnasieskola och gymnasiesärskola 32

33 Indikator C1.2 gymnasieskola och gymnasiesärskola 33