VISUELL STORYTELLING. Så publicerar du bilder som berättar och berör

Transkript

1 VISUELL STORYTELLING Så publicerar du bilder som berättar och berör

2 Varför bild? Det finns flera skäl. Två goda är följande: Vi uppfattar bilder väldigt snabbt. Det tar inte en ens sekund för att ta del av dem och dess innehåll. Text kräver mer tid. Bilder går rakt på känslorna. Vi använder vår högra hjärnhalva (emotion, helhet, intuition) för att ta in och tolka dem. Därmed känner vi direkt något inför en bild. Bild är en väldigt effektiv form av kommunikation. Den kan vara överlägsen när det gäller att nå fram med budskap som handlar att om idéer och värderingar. Bilder får oss att stanna upp. De får oss att tycka till. De får oss att reagera. De får oss att agera. På affärsspråk: bilden är ett av dina viktigaste kommunikativa konkurrensmedel. Men det är sällan vi ser den på det sättet. Och orsakerna är flera. Det är inte alltid lätt att kommunicera med bilder. Många tycker de är svåra att använda när man vill styra och skapa entydiga och klara tolkningar av ett budskap. Vi upplever nämligen bilder väldigt olika. Visuell kommunikation kan liknas vid en öppen form av kommunikation. Bonus: Du kan även använda bild för att det är ett spännande och kul sätt att kommunicera på. En annorlunda eller tankeväckande bild lyfter en torr text, får form och funktion att leva och kan belysa kärnan i ett resonemang på ett helt nytt sätt.

3 Argument för bild 59 procent av besökare på en webbplats föredrar att se en film om både text och film finns på sidan. Besökare som ser en produktfilm är till 85 procent mer benägna till köp efter det att de sett filmen. Film ökar engagemang och konvertering oavsett om det handlar om försäljning av produkter mot externa kunder eller kommunikation internt inom företag och organisationer. Det första vi registrerar i reklam är bilden. I dagstidningar har bilden tagit över rubrikens roll. Vi ser först på bilden, sedan rubrik och ingress. Pressmeddelanden med bilder får större genomslag. Pressmeddelanden med bild och rörlig bild får ännu större genomslag. Bilder ger upphov till möten, diskussion och kommunikation. Bilder i sociala medier ger mer gillande och delande.

4 Visuell strategi Behöver du en visuell strategi? Ja, om följande frågor känns viktiga: Kan visuell kommunikation gynna din affär och verksamhet? Behöver du få din visuella identitet och de bilder du använder i Relevans olika kanaler att samverka? = CITAT Hur ska du arbeta för att kommunicera effektivt med bilder? Vilken kunskap och vilka verktyg behöver du? Vilka medier och kanaler ska bära din visuella kommunikation? Hur får du dem att stärka varandra? Nej, inte om den blir: Ett dokument som inte utgår från era övergripande mål. Något som en ensam kommunikatör eller kommunikationschef får i uppdrag att ta fram så snabbt det bara går. Ett dokument som inte har någon ägare och inte uppdateras eller utvärderas. En visuell strategi kan stå för sig själv eller ingå i andra strategier och riktlinjer. Den kommer att se olika ut beroende på vilken typ av verksamhet den berör. Det är skillnad att sälja produkter och att stödja en kommunal verksamhet. Den kan vara övergripande eller innehålla konkreta hur. Idag finns det allt för ofta ett glapp mellan teori och praktik. Poängen är att få ordning och riktning på användningen av bilder och att tydligare koppla dem till varumärket. Tecken på att det är dags att arbeta mer strategiskt kan vara ointressanta pressbilder. Eller en grafisk profil som utgår från logtype och annonser, men inte övriga kanaler. Det kan vara ett intranät utan bilder. En kundtidningen som mer och mer ser ut som en reklambroschyr. Eller att saknas bilder som passar för sociala medier. Eller en webbplats som sakta men säkert fylls av intetsägande genrebilder.

5 När det blir mindre bra När det slarvas ofta med bilder beror det oftast på bristande kunskap. De senaste åren har det hamnat en mängd uppgifter på kommunikatörens skrivbordbord. Webbplatser och intranät kräver bilder. Vi kommunicerar mer via media. Digitala bildarkiv ska fyllas med bilder som är lätta finna och publicera i olika sammanhang. Det finns stora förväntningar på att använda rörlig bild. Lägg sedan till sociala medierna där bilden inte sällan har en annan användning än vad vi är vana vid. Det går även att skönja hur glappet mellan hur vi strategiskt vill använda bilder (visuella identiteter) och den praktiska användningen ökar. En annan brist är slentrianpublicering. Eller som någon uttryckte det: Det vore kul med en bild här. Vi publicerar för mycket bilder utan tydliga mål eller syften. De säger inte det de ska säga. Eller så säger de något helt annat. Och det beror allt som oftast på att vi inte tar bilden på allvar utan slänger in den i sista sekunden. Eller väljer den där bilden vi har använt tidigare. Bilden blir till utfyllnad eller publiceras för att publiceringssystem kräver det. Brist på resurser. All kommunikation kostar pengar, men vi har sällan en tillräcklig bildbudget. Allt för få har råd att använda bra fotografer. Webbplatser får en budget inför en omgörning, men sällan någon för livet efteråt. Och hur många intranät har resurser till bilder? Bristen på resurser leder till att vi frestas till att återanvända bilder och publicera för mycket gratis- och genrebilder. Bra bilder måste inte kosta mycket, men god visuell kommunikation kräver tid, tanke och pengar. Och det är upp till kommunikatören att vässa argumenten för ökade resurser och samtidigt kunna beskriva effekten av insatsen. Vi slarvar ibland med att sätta bilden i rätt sammanhang. Att publicera en bra bild handlar om att hitta den, men också om att få den att fungera i rätt kontext. Den ska stödja det vi vill säga och samspela med innehåll, form och typografi. Vi bör därför vara medvetna om att det finns många olika typer av bilder. En nyhetsbild är något annat än en reklambild. Det blir konstigt när vi använder bilder från varumärkesmanualen i personal- eller kundtidningen. Och när webben fylls med bilder som symboliserar olika känslor och värden som kanske kan fungera på mässor eller i kampanjer blir intrycket platt eller stelt.

6 8 Tänk bild, hela tiden Att få bättre bilder handlar om att börja fundera kring bildens betydelse. Att hela tiden fråga dig om det som ska kommuniceras är bildmässigt. För att nå fram krävs att någon eller några brinner för att utveckla din organisations visuella kommunikation. Morgondagens kommunikationsavdelning är inte enbart beställare hos reklambyråer, produktionsbyråer och tidningsmakare. De måste ha mer kunskap om bildens styrkor och kunna ta snabba beslut kring vilka bilder som ska användas här och nu. Tänk nytt. Våga prova olika typer av bildlösningar. Ifrågasätt de bilder ni publicerar idag och testa om de verkligen fungerar. Kanske är det dags att byta ut någon formgivare, fotograf eller illustratör? Samla på dig goda exempel och inspireras av hur andra gör.

7 Ta med bilden från början Ett vanlig miss när vi publicerar bilder är att den kommer in för sent i processen. Vi hinner inte fundera kring dess betydelse. Därtill har väl vi sällan tillräckligt med tid och resurser för att jaga fram den rätta bilden. Det vore kul med en bild här är en kommentar som illustrerar problematiken. Texten är skriven och korrekturläst, formen klar, men det är liksom något som saknas. Resultatet blir en genrebilder eller en bild vi redan använt. Att fem i tolv Googla eller ge sig ut på Flickr löser sällan några problem. Min erfarenhet är att idéarbetet och bildsökandet tar längre tid än vad man tror. Särskilt om du vill skapa en unik och spännande publicering, bilder som verkligen berättar och berör. Skapa utrymme för idé och research Nu kräver all lyckad kommunikation tid för både tanke och genomförande. Det tar tid att fundera kring vad bilden kan tillföra, finna rätt bild och testa hur den samspelar med text, form och typografi. Mycket handlar om att kombinera resurser, engagemang och kompetens. Ditt intresse är avgörande och se till att alltid argumentera för att det är relevant med bra bilder. Därtill behöver du eller den du jobbar med kunskap om bildresearch, bildteori, bildkomposition, redigering och upphovsrätt. Bli den i din organisation som envist påminner om vikten av en genomtänkt visuell kommunikation.

8 Använd bildbriefen Är detta bildmässigt? Är det du ska kommunicera något som en bild kan förtydliga eller förstärka? Om inte, låt bli att lägga allt för mycket energi på detta. Vad kan en bild tillföra? Ska den roa eller oroa? Ska den visa, bevisa eller motbevisa? Sälja? Engagera? Vilka är de känslor du vill väcka? Vad vill du mottagaren ska förstå, känna och göra? Var ska den publiceras? Är det i tidningen, på webben eller på intranätet? Vilken är dess roll och hur mycket plats får den ta? Finns det mallar och riktlinjer som påverkar valet? Vilken typ av bild passar? Är det ett fotografi du är ute efter? Eller passar det bättre med en illustration? Rörlig bild? Grafik? Räcker det med en bild? Kräver det du ska berätta fler fotografier? Ett bildreportage? Ska du blanda bildtyper som rörlig bild, illustrationer och grafik? Vad ska bilden ha för teknisk kvalitet? Var ska den publiceras? Vilken storlek passar? Format? Upplösning? Var finns bilden? Finns den redan eller måste den produceras? Ska du ta fram den själv eller låta någon annan producera den? Hur lång tid har du på dig? När är det deadline? Ofta kan det vara bra formalisera arbetet i någon form av brief, policy, riktlinjer eller checklista. Ett annat tips är att samla på dig bra bildlösningar i tidningar, böcker och i digitala kanaler. Visa, och diskutera, hur det ser ut när det blir bra och mindre bra. Varför inte skapa en egen referensbank? Vilket bildspråk vill din

9 Bildpolicyn En bildpolicy kan olika roll och funktion. Vanligt är att den stödjer en tidnings eller webbplats bildanvändning. Men den kan även omfatta hela din organisation. Utgå från verksamhetens mål och fundera kring vilken typ av visuell kommunikation som stödjer dem. Se sedan till att policyn gör rätt sak. Mål och mening. Lägg ned tid på att definiera vad policyn ska göra och vad den har för funktion i verksamheten. Är detta en policy för en publikation eller en webbplats? Är detta en policy för er bildkommunikation i stort? Hur ser kopplingen till övriga mål och strategier ut? Passa gärna på att förklara varför visuell kommunikation så viktigt. Målgrupp. Det kan vara viktigt att inledningsvis lista målgrupper, om ni tror att deras behov styr bildvalet. Testa gärna att arbeta med modellen för personas. Den ger ingen vetenskap men är både kul och tankeväckande. Ansvarsroller. Behöver ni lista vilka som arbetar med detta? Vem äger? Vem ansvarar? Vem kan man ställa frågor till? Arbetssätt. Ska själva arbetssättet lyftas fram? Behöver du ha koll på kedjan insamling-redigering-publicering-arkivering? Användningsområde. Vilka kanaler, media och kampanjer gäller policyn? Skiljer de sig från varandra? Vilka är prioriterade? Olika typer av bilder. Kopplat till ovan. Vilken typ av bilder prioriterar du och var ska de publiceras? Är det någon skillnad mellan nyhets-, reklam-, instruktions- och informationsbilder? Använder ni olika typer av koncept, teman eller genrer? Bildval. Vilka utgångspunkter, mål och värderingar styr valet av bilder? Vilka bilder vill dy ha? Vilka bilder vill du inte ha? Vilka ska väljas bort? Exemplifiera gärna. Format och teknisk kvalitet. Vilken typ av format och upplösning passar publiceringen? Vad bör du tänka på när vi beställer, publicerar och arkiverar era bilder? Lag och rätt. Vilka lagar och regler styr vår publicering av bilder? Lagen om upphovsrätt? Marknadsföringslagen? PUL? Lagen om elektroniska anslagstavlor? Etik. Vilka etiska förhållningssätt styr publiceringen? Vilka bilder är ok att publicera? Vilka bilder är inte ok att publicera? Finns det områden som är särskilt känsliga? Hur ser vi till att vi gör rätt? Relaterade dokument. Hur förhåller sig bildpolicyn andra dokument? Finns det en varumärkesmanual? En grafisk manual att hänvisa till? Leverantörer. Behöver ni lista de olika leverantörer ni ska använda? Checklistor och lathundar. Behöver du stöd i form av material som Så redigerar du bilder, Så beställer du fotografier och Avtal för bildpublicering eller liknade? Några tips till dig som ska ta fram en bildpolicy Gör inte hela arbetet själv. Involvera andra för att få igång tankar och idéer. Använd arbetet som ett sätt att börja diskutera och ifrågasätta de bilder ni använder idag. Se till att bildpolicyn blir så konkret det bara går. Visa gärna på goda exempel. Testa bildpolicyn i praktiken. Varför inte låta någon i målgruppen ta del av den? Och vad tycker leverantörer, fotografer och formgivare om den? Uppdatera bildpolicyn efter ett halvår. Vad fungerar? Vad fungerar mindre bra? Vilka lärdomar har vi gjort? Kolla in och inspireras av har andra gjort. Och fråga dem gärna hur det arbetar med bildpolicyn i praktiken.

10 Bilder i sociala medier Tänk bild från början. Allt för många idéer strandar på att vi inte hinner få fram rätt material i tid. Och låt inte de sociala medierna hamna på slutet. Glöm inte den rörliga bilden. Varför inte testa att göra intervjuer, inbjudningar, instruktioner och lanseringar med rörlig bild. Testa på nästa pressrelease. Och undvik en stående kamera långs bak i lokalen med tafflig ljudupptagning under konferenser. Bjud till. Bjud på kunskap och idéer. Bjud in andra att vara med. Bry er genom att delta i samtalet. Ha koll på publiken. Fundera på vad de vill ha. Fundera på vad de inte vill ha. Varför inte samla tankarna i en bildpolicy? Testa det oväntade eller annorlunda. Går det att visa sådant som få känner till? Trender, tips eller tricks man inte har tänkt på? Se hur proffsen gör. Varför inte inspireras av de som verkligen lyckas. Vad är det som gjort Humans of New York så framgångsrikt (Humans of New York började som en fotoblogg med porträtt och historier om människor i New York. Idag har har Human of New Yorks 9,3 miljoner följare på Facebook och har fått mängder av priser. Ha en budget. Det kostar med bra bilder. Ibland behövs det en illustration. Ibland en riktigt proffsig film. Gå inte på det där med att sociala medier alltid ger er gratisbilder, hela tiden. Var ska man börja? Man kan tänka så här: 1. Vad i vår verksamhet är bildmässigt utifrån vår publiks perspektiv? Kan vi bjuda på något som ger dem nytta, något som gör att de blir lite gladare eller smartare? 2. Vad hos vår publik är bildmässigt? Kan vi dela eller kurera andras material? För att visa på att vi gillar vår affär och bryr oss om frågorna. Allt behöver inte komma från oss själva. 3. Vad skulle du själv dela? Hoppa ur företagskläderna och fundera kring vad som lockar dig att kommentera och dela innehåll. Vilka bilder får dig att välja ett visst resmål framför ett annat

11 Låt bilden göra jobbet i sociala medier Varför ska man använda bilder i sociala media? Därför att bra bilder går igenom bruset på ett helt annat sätt än texter. Det finns mängder med statistik som visar att bild på Facebook och Twitter driver intresse och trafik. Vi lever i en väldigt visuell tid och människor gillar att ta och se på bilder. Så vill man ha framgång i sociala medier bör man arbeta genomtänkt med sin bildkommunikation. Kanske till och med låta bilden "ta ledningen", vilket kan vara lite ovant för kommunikatörer som ofta kommer från en väldigt texttung värld. Det man vinner kan vara ett starkare varumärke, fler leads och ökad synlighet i samtliga digitala kanaler. Jag upplever det som att bilden har en stor betydelse i den här typen av sammanhang där valutan består av relationer och rekommendationer. Är det skillnad på hur man bör använda bilder i olika kanaler - Facebook, Instagram och Pinterest? Grunden är det samma. En riktigt bra bild gör jobbet. Det som skiljer är vem som finns i publiken, hur de använder de olika kanalerna och så en del förutsättningar som det är bra att känna till. Det mesta lär man sig snabbt, men hemläxan man bör göra är att förstå och umgås med sin publik. Säljer du saker och vill använda bilder bör du ha koll på deras köpbeteenden. Var finns de, vad triggas de av, och vad behöver de och under sin process att välja er? Sociala medier, som Facebook, erbjuder möjligheter att testa bildernas genomslag. Så att du kan optimera ditt visuella innehåll stegvis. Jag skulle även vilja slå ett slag för bildbloggen, för att kunna skapa en mer kontrollerad yta och ett ställe där man kan bre ut sig lite mer. Vad innebär storytelling i sociala medier? Det innebär att du litar på bildens berättelse, att utgå från storyn istället för att tänka "det vore kul med en bild här". Och här finns det mängder med möjligheter med de sociala medierna eftersom publiken finns där ute, det är relativt enkelt och billigt att publicera och distribuera bild. Och för den som vill och orkar engagera sig i samtalet finns mycket att vinna. Varför inte arbeta med fler bilder, serier eller teman? Fokusera på dramaturgin och våga spegla kontraster och det som gör saker spännande. Därtill är bilden ett fantastiskt sätt att lyfta fram människor. Vi får se vilka de är, vad de gör och vad de tycker. Här tycker jag många har mycket kvar att göra i sociala medier. Det är lite för stelt och tråkigt. Lika viktigt, lyssna på andras berättelser om er och er bransch. Ta del av dem, sprid dem och skapa egna bildberättelser, Kan du ge fler exempel på företag som du tycker har en framgångsrik bildstrategi i sociala medier? Varför? Jag gillar det Läkare utan gränser gör. De vill genom personliga berättelser visa på både vad de gör och vad som är orsaker till de humanitära kriserna. Här är inte kvaliteten utan innehållet det viktiga. Jag tycker även IF gör ett bra jobb, senast med virala filmer där man bjuder på kunskap t ex om hur du packar en resväska WWF är i en klass för sig. De är väldigt framgångsrika och har förstås ett gott syfte som passar sociala medier, men framgången bygger på en väldigt genomtänkt analys av data och beteenden.

12 Bild och rörligt material ökar ditt genomslag i media Hur ser du på bildens betydelse i företags kommunikation? Bilden blir allt mer viktig om du vill nå din publik, inte minst via PR och sociala medier. Bilder är överlägsna när det gäller budskap som handlar om idéer, känslor och värderingar. De får oss att stanna upp. De får oss att tycka till. Och de får oss att agera. På affärsspråk: bilden är ett av dina viktigaste kommunikativa konkurrensmedel. Hur bra anser du att svenska företag är på att använda sig av bilder i sin kommunikation? Det finns förstås lysande undantag, men många slarvar fortfarande. Det handlar om okunskap, brist på resurser och om att bilden tas med för sent i planeringen. Vi måste komma bort från det där med Det vore kul med en bild här Jag tror också att vi måste bli bättre på att anpassa våra bilder efter olika media, kanaler och publiker. Det är ofta ett stort glapp mellan företagens varumärkesplattformar och grafiska profiler och hur bilden bör användas för PR, i kundtidningar och på Facebook. Vad är en bra bild? En bra bild fångar blicken och går direkt på känslan. I stort följs den klassiska medieretoriken: den ska vara unik, aktuell, nära läsaren och gärna oväntad. Bilden är fantastisk på att visa livsöden och nyheter som är svåra att direkt få ned i en text. Ett plus är om den har en teknisk och fotografisk kvalitet som gör att den går att dra på. Vad ska man tänka på när man väljer bild till sitt pressmeddelande? Tänk bild från början! Fundera kring om det du vill berätta är bildmässigt. Fotografi, grafik eller rörlig bild? Vad kan lyfta eller berika din berättelse? Kanske ska vi minska ned på antalet pressbilder där vi efter en lång tids arbete och stora resurser väljer att hänvisa till porträtt på VD och andra viktiga kontaktpersoner? Här har pressavdelningar och PR-konsulter mycket att lära. Det är bevisat att bild och rörligt material ökar genomslaget i media och i sociala medier. Och har du kontakt med en nyhetsfotograf, se till att hon eller han verkligen får tid och utrymme att göra sitt jobb. Var hittar man bra bilder? Bilden finns ofta på fler ställen än vad man tror. Ett stort bildintresse, tålamod, kunskap om ämnet och ett utmärkt bildminne är bra egenskaper hos kommunikatörer som jagar bild. Du kan plåta själv, använda fotografer, bildbyråer eller ge dig ut på nätet. Vill du ha bilder som sticker ut och är personliga kräver det att du låter idéarbetet ta tid. Kolla på hur andra gör. Samla på dig bra exempel att inspireras av. Använd nätverk som diskuterar bild. Vad ska man tänka på om man är intresserad av att fota sina pressbilder själv? Börja med att fundera på om du är rätt person för detta. Jag är övertygad om att många bilder kan tas av kommunikatörer eftersom det finns mycket att vinna på att ha tid, vara närvarande och känna till verksamheten. Det är inte alltid teknisk kvalitet som är det avgörande. Jag är lika övertygad om att det finns tillfällen då det krävs en duktig fotograf. Idag är det inte svårt att ta bilder. Det svåra är att få dem att berätta något intressant. Bilder som visar hur människor kände eller upplevde en situation. Så värdera varje uppdrag för sig. Ta många bilder, men var kritisk med urvalet. Varför inte inleda en dialog med din målgrupp, de journalister och media som är i behov av bra bilder?

13 Vem ska ta bilden? Trenden är tydlig. Kommunikatörer med mobiltelefoner och digitalkameror ökar antalet fotografer på organisationer och företag. Samtidigt minskar många sina bildbudgetar och köper färre uppdrag från yrkesfotografer. Vad betyder det för kvalitet och upplevelse? Svaret på frågan När ska vi själva ta bilden? varierar beroende på vem som svarar. För en kommunikationschef med ansträngd budget kan svaret lätt bli så ofta det bara går. En yrkesverksam fotograf svarar antagligen sällan eller aldrig. Jag är övertygad om att många bilder kan tas av kommunikatörer och andra inom organisationen. Det finns mycket att vinna på att vara närvarande, känna till verksamheten och att odla en gör-det själv-anda. Och det är inte alltid teknisk kvalitet som är avgörande för om bilden blir bra eller inte. Inte sällan handlar det om att vara på rätt plats. Och en påminnelse om att det inte alltid behövs avancerad teknisk utrustning är att en bild tagen med Iphone idag kan hamna på The Times omslag. Jag är lika övertygad om att det finns många tillfällen då det krävs en erfaren fotograf. Idag är det inte svårt att ta bilder. Det svåra är att få dem att berätta något intressant. Bilder som visar hur människor kände eller upplevde en situation. Bilder som inte känns platta eller tråkiga. Det krävs erfarenhet och kunnande för att få till dessa berättelser. Om alla är fotografer är alla också busschaufförer, för att travestera Jan Gradvall. På SunTimes/DarkTimes kan man följa resultatet av att tidningen Chicago Sun-Times sa upp samtliga fotografer och istället uppmanade journalister att ta bilder med sina mobiltelefoner. Resultatet är talande. Bildjournalistiken som blir lidande. Idag återanställer tidningen fotografer. Att tänka på Hur gör man då? Mitt förslag är att värdera varje uppdrag för sig. Ställ dig följande frågor innan du plockar fram den egna kameran. Har du tillräckligt med kunskap? Är det en enkel eller en svår bild att ta? Fundera vad du vill uppnå med fotograferingen och om du fixar det. Har du tillräckligt med tid? Det tar tid att få fram rätt bild. Och de som ska fotograferas har ofta ont både tid och tålamod. Kan du få tag i dem du ska fotografera? Ibland är det avgörande att du får någon minut med dem du ska fotografera. Eller med deras sekreterare, assistent, projektledare eller vem det nu är som har koll på läget. Känner du till miljön? Platsen betyder mycket för resultatet. Var är det tänkt att du ska arbeta? Utan bra ljus är det svårt att arbeta. Behöver du blixt? Någon som hjälper dig för att skapa rätt förutsättningar? Vilken teknisk kvalitet kräver publiceringen? Ska den publiceras på webben? I vilket storlek? Ska den publiceras i tidning eller som annons? Kolla upp vilken upplösning och vilket format som gäller.

14 Lär dig grunderna i bildteori I grunden handlar bildteori om lite grundligare förstå hur vi skapar, publicerar och tolkar bilder. För en kommunikatör är det att se till att bilden blir en del av helheten. Och då måste intention, bildskapande och upplevelse hänga samman.

15 Intention Intentionsperspektiv berör mål och syfte med den visuella kommunikationen. Vad är det vi vill uppnå? Här finns du ofta strategier och manualer. Läkare utan gränser har två övergripande mål. De ska vara först på plats och bära vittnesbörd om hur det ser ut i världen. Ett viktigt arbete är att lyfta fram glömda konflikter, men också att visa att pengarna når fram. Alla bilder ska stödja dessa mål. Därefter finns det policys och riktlinjer för respektive kanal. Där beskrivs vilka bilder man eftersträvar och vilka man väljer bort. Reception Bild Receptionsperspektiv behandlar hur betraktaren tar emot och tolkar bilderna. För Läkare utan gränser finns det flera möjligheter att ta reda på om bilderna fungerar. De lyssnar på hur kommunikationen uppfattas i media och sociala medier. Bilderna får inte uppfattas kränka människor eller framställa dem som offer. Samtidigt vill de ofta skaka om och våga kommunicera på ett sätt som skapar uppmärksamhet och debatt. Närperspektiv handlar om bildens inre (bilden i sig) och yttre (sammanhanget dem visas i) kontext. Här arbetar Läkare utan gränser på många olika sätt. I de egna kanalerna som webb och tidning har den dokumentära bilden av hög kvalitet en stor plats. Man låter etablerade fotografer följa med i fält för att beskriva verkligheten I de sociala medierna publiceras bilder och rörlig bild av personal på plats. Den tekniska kvaliteten är inte lika viktig utan målet är att visa på engagemang och att insatserna när fram.

16 Benke Carlsson Publik