Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT"

Transkript

1 L 170/1 II (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/945 av den 22 juni 2018 om smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som ska omfattas av epidemiologisk övervakning samt relevanta falldefinitioner (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG ( 1 ), särskilt artikel 6.5 a och b, och av följande skäl: (1) Enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG ( 2 ) upprättades genom kommissionens beslut 2000/96/EG ( 3 ) en förteckning över smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor som ska omfattas av epidemiologisk övervakning inom gemenskapsnätverket. (2) I kommissionens beslut 2002/253/EG ( 4 ) fastställs falldefinitioner för rapportering av de smittsamma sjukdomar som förtecknas i beslut 2000/96/EG till gemenskapsnätverket. (3) I bilagan till beslut nr 1082/2013/EU fastställs urvalskriterier för de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som den epidemiologiska övervakningen inom nätverket ska omfatta. (4) Den förteckning över sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som upprättades genom beslut 2000/96/EG bör uppdateras så att den återspeglar förändringar av sjukdomarnas incidens och prevalens, Europeiska unionens och dess medlemsstaters behov samt för att säkerställa att kriterierna i bilagan till beslut nr 1082/2013/EU följs. (5) Förteckningen över falldefinitionerna bör uppdateras mot bakgrund av nya vetenskapliga rön och utvecklingen av kriterier och praxis för laboratoriediagnostik. (6) Både förteckningen över sjukdomar och förteckningen över falldefinitioner anpassas till Världshälsoorganisationens (WHO) nomenklatur enligt den tionde reviderade internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD-10). ( 1 ) EUT L 293, , s. 1. ( 2 ) Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen (EGT L 268, , s. 1). ( 3 ) Kommissionens beslut 2000/96/EG av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (EGT L 28, , s. 50). ( 4 ) Kommissionens beslut 2002/253/EG av den 19 mars 2002 om fastställande av falldefinitioner för rapportering av smittsamma sjukdomar till gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (EGT L 86, , s. 44).

2 L 170/ (7) Den uppdaterade förteckningen över sjukdomar bör, i överensstämmelse med kriterierna i bilagan till beslut nr 1082/2013/EU för urval av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som den epidemiologiska övervakningen ska omfatta, omfatta följande smittsamma sjukdomar som utgör hot mot folkhälsan och som på senare tid har dykt upp eller åter dykt upp: Chikungunya: Med hänsyn till de inhemska utbrotten av chikungunyavirusinfektion i Italien (2007) och i Frankrike (2010 och 2014), den utbredda förekomsten av kompetenta vektorer (Aedes albopictus) i Medelhavsområdet och återvändande resenärer från områden där sjukdomen är endemisk krävs det systematisk övervakning för att förhindra spridning av chikungunyaviruset i unionen. Denguefeber: Det stora utbrottet av denguefeber på Madeira 2012 och förekomsten av kompetenta vektorer (Aedes mosquitos), särskilt i medlemsstater kring Medelhavet, visar att det behövs ytterligare övervakning i syfte att bidra till att förhindra spridning av dengueviruset i unionen. Zika: Om gravida kvinnor smittas med zikaviruset kan det leda till att barnen föds med allvarliga neurologiska skador. Tidig upptäckt och övervakning av personer som återvänder från drabbade områden är av avgörande betydelse. Det behövs övervakningsdata som underlag för folkhälsoåtgärder i syfte att förhindra att zikaviruset introduceras och sprids i unionen. Neuroborrelios: Överföring av neuroborrelios, en komplikation av borreliainfektion som orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi och som överförs till människor via bett av infekterade fästingar, är något som inger farhågor i unionen. Systematisk övervakning behövs för att övervaka dess epidemiologi i syfte att stödja åtgärder för att förhindra och bekämpa sjukdomen och dess komplikationer. (8) Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) har i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 ( 1 ) på kommissionens begäran lämnat vetenskapligt bistånd för fastställande av falldefinitioner för chikungunyavirusinfektion, denguefeber, neuroborrelios och zikavirusinfektion, revidering av falldefinitioner för några andra sjukdomar ( 2 ) och revidering av falldefinitioner för vissa vårdrelaterade infektioner och för antimikrobiell resistens ( 3 ). Falldefinitionerna bör därför ändras i enlighet med detta. (9) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som inrättades genom artikel 18 i beslut nr 1082/2013/EU. (10) Besluten 2000/96/EG och 2002/253/EG bör i enlighet med detta ersättas med detta beslut. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 De smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som nätverket för epidemiologisk övervakning ska omfatta förtecknas i bilaga I. Artikel 2 När medlemsstaterna lämnar uppgifter för epidemiologisk övervakning av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som förtecknas i bilaga I ska de tillämpa de falldefinitioner som anges i bilaga II. Artikel 3 Besluten 2000/96/EG och 2002/253/EG ska upphöra att gälla. Hänvisningar till dessa beslut ska anses som hänvisningar till detta beslut. ( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (EUT L 142, , s. 1). ( 2 ) Botulism, brucellos, campylobacterenterit, giardiainfektion, gonokockinfektion, listeriainfektion, röda hund, salmonellaenterit, enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC), shigellainfektion, syfilis och kongenital syfilis, stelkramp, tuberkulos, tyfoid- och paratyfoidfebrar, kikhosta, enterit orsakad av Yersinia enterocolitica eller Yersinia pseudotuberculosis samt vårdrelaterade infektioner. ( 3 ) I allmänhet och mer specifikt, campylobacterenterit, gonokockinfektion, salmonellaenterit, shigellainfektion, tuberkulos samt infektioner i blodet orsakade av specifika patogener, särskilt Staphylococcus aureus (känslighet för meticillin och andra betalaktamer mot stafylokocker), Enterococcus faecium och Enterococcus faecalis (känslighet för glykopeptider), Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli (känslighet för karbapenemer och kolistin i karbapenemresistenta isolat) samt Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter species (känslighet för karbapenemer).

3 L 170/3 Artikel 4 Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i. Utfärdat i Bryssel den 22 juni På kommissionens vägnar Jean-Claude JUNCKER Ordförande

4 L 170/ BILAGA I Smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som nätverket för epidemiologisk övervakning ska omfatta 1. SJUKDOMAR Mjältbrand (antrax) Botulism Brucellos Campylobacterenterit Chikungunyavirusinfektion Klamydiainfektion, inkl. Lymphogranuloma venereum (LGV) Kolera Creutzfeldt-Jakobs sjukdom Kryptosporidios Denguefeber Difteri Echinokockinfektion Giardiainfektion [Giarda lamblia] Gonokockinfektion Haemophilus influenzae-infektion, invasiv Akut hepatit A Hepatit B Hepatit C Hiv-infektion och aids (förvärvat immunbristsyndrom) Influensa Influensa A/H5N1 Legionellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Neuroborrelios Malaria Mässling Meningokockinfektion, invasiv Påssjuka Kikhosta Pest Pneumokockinfektion (Streptococcus pneumoniae), invasiv Akut polio Q-feber Rabies Röda hund

5 L 170/5 Kongenitalt rubellasyndrom Salmonellaenterit Svår akut respiratorisk sjukdom (sars) Enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC) (även kallad shigatoxin-/verocytotoxinproducerande E. coli-infektion [STEC/VTEC]), inklusive hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) Shigellainfektion Smittkoppor Syfilis Kongenital syfilis Stelkramp (tetanus) Fästingburen viral encefalit Kongenital toxoplasmos Trikinos Tuberkulos Harpest (tularemi) Tyfoid- och paratyfoidfebrar Virala hemorragiska febrar (VHF) West Nile-virusinfektion Gula febern Enterit orsakad av Yersinia enterocolitica eller Yersinia pseudotuberculosis Zikavirusinfektion Kongenital zikavirusinfektion 2. SÄRSKILDA HÄLSOFRÅGOR 2.1 Nosokomiala infektioner 2.2 Antibiotikaresistens

6 L 170/ BILAGA II 1. FÖRKLARING TILL AVSNITTEN OM KRITERIER FÖR DEFINITION OCH KLASSIFICERING AV FALL KLINISKA KRITERIER omfattar allmänna och relevanta tecken och symtom på sjukdom som antingen enskilt eller tillsammans utgör en kliniskt tydlig eller möjlig bild av sjukdomen. De ger en allmän beskrivning av sjukdomar, men där ryms inte nödvändigtvis de heltäckande beskrivningar som en enskild klinisk diagnos kan kräva. LABORATORIEKRITERIER na är en förteckning över de laboratoriemetoder som används för bekräftelse av ett fall. Normalt sett är ett av testerna i förteckningen tillräckligt för att bekräfta fallet. Om en kombination av metoder krävs för att fallet ska kunna laboratorieverifieras anges detta. Den typ av provmaterial som ska samlas in för laboratorietesterna anges bara om endast vissa typer av provmaterial betraktas som relevanta för bekräftelsen av en diagnos. na för troligt fall har tagits med för vissa överenskomna undantagsfall. Dessa laboratoriekriterier består av en förteckning över laboratoriemetoder som kan användas som stöd vid diagnostiseringen av ett fall, men som inte är bekräftande. EPIDEMIOLOGISKA KRITERIER OCH EPIDEMIOLOGISKT SAMBAND betraktas som uppfyllda när det föreligger ett epidemiologiskt samband. Ett epidemiologiskt samband under inkubationsperioden innebär en av följande sex smittvägar: Överföring från människa till människa: Person som har varit i kontakt med ett laboratorieverifierat fall hos människa på ett sådant sätt att det har funnits möjlighet att smittas av infektionen. Överföring från djur till människa: Person som har varit i kontakt med ett djur med en laboratorieverifierad infektion/kolonisering på ett sådant sätt att det har funnits möjlighet att smittas av infektionen. Exponering för en gemensam smittkälla: Person som har exponerats för samma gemensamma smittkälla eller smittbärare som ett bekräftat fall hos människa. Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten: Person som har konsumerat livsmedel eller dricksvatten som enligt laboratorieverifikation är förorenat eller har konsumerat potentiellt förorenade produkter från ett djur med en laboratorieverifierad infektion/kolonisering. Miljöexponering: Person som har badat i vatten eller varit i kontakt med en förorenad miljökälla som är laboratorieverifierad. Laboratorieexponering: Person som har arbetat på ett laboratorium där det finns risk för exponering. En person kan anses ha ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall om minst ett fall i överföringskedjan är laboratorieverifierat. Vid utbrott av fekal-orala eller luftburna infektioner behöver överföringskedjan inte nödvändigtvis fastställas för att ett epidemiologiskt samband ska kunna anses föreligga i ett visst fall. Överföring kan ske via en eller flera av följande vägar: Luftburna: Genom spridning av aerosol från en smittad person till en annan persons slemhinnor via hosta, spott, sång eller tal, eller när mikrobiella aerosoler som sprids i atmosfären inandas av andra. Kontakt: Direkt kontakt med en smittad person (fekal-oral, droppar från luftvägarna, hudexponering eller sexuell exponering) eller ett smittat djur (t.ex. bett eller beröring) eller indirekt kontakt med infekterat material eller infekterade föremål (t.ex. kroppsvätskor, blod). Vertikalt: Från mor till barn, ofta i livmodern, eller som resultat av ett oavsiktligt utbyte av kroppsvätskor under den perinatala perioden. Överföring via vektorer: Överföring via infekterade myggor, fästingar, kvalster, flugor och andra insekter som överför sjukdomar till människor genom sina bett. Livsmedel eller vatten: Konsumtion av potentiellt förorenade livsmedel eller potentiellt förorenat dricksvatten.

7 L 170/7 FALLKLASSIFICERING Fall klassificeras som möjligt, troligt och bekräftat. Inkubationsperioderna anges i de kompletterande uppgifterna för att underlätta bedömningen av det epidemiologiska sambandet. MÖJLIGT FALL Ett möjligt fall är ett fall som klassificeras som möjligt i samband med rapportering. Det rör sig normalt sett om ett fall som uppfyller de kliniska kriterier som beskrivs i falldefinitionen, men utan att något epidemiologiskt samband påvisats eller sjukdomen laboratorieverifierats. Definitionen av ett möjligt fall har hög sensitivitet och låg specificitet. Med hjälp av den kan man påvisa de flesta fall, men även några falska positiva fall kommer att hänföras till denna kategori. TROLIGT FALL Ett troligt fall är ett fall som klassificeras som troligt i samband med rapportering. Det är normalt sett ett fall med kliniska kriterier och ett epidemiologiskt samband enligt beskrivningen i falldefinitionen. Laboratorietester för troliga fall anges endast för några sjukdomar. BEKRÄFTAT FALL Ett bekräftat fall är ett fall som klassificeras som bekräftat i samband med rapportering. Bekräftade fall är laboratorieverifierade och kan antingen uppfylla eller inte uppfylla de kliniska kriterier som beskrivs i falldefinitionen. Definitionen av ett bekräftat fall har hög specificitet men lägre sensitivitet och därför kommer de flesta insamlade fall att vara verkliga fall, även om några kommer att förbises. I de kliniska kriterierna för några sjukdomar nämns inte det faktum att många akuta fall är asymtomatiska (t.ex. hepatit A, B och C, campylobakterinfektion och salmonellainfektion), även om dessa fall fortfarande kan vara viktiga ur ett folkhälsoperspektiv på nationell nivå. Bekräftade fall omfattas av någon av de tre underkategorier som anges nedan. De kommer att hänföras till någon av dessa underkategorier vid analysen av uppgifterna med hjälp av de variabler som har samlats in i samband med fallen. LABORATORIEVERIFIERAT FALL MED KLINISKA KRITERIER Fallet uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse och de kliniska kriterierna enligt falldefinitionen. LABORATORIEVERIFIERAT FALL MED OKÄNDA KLINISKA KRITERIER Fallet uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse, men det föreligger inga tillgängliga uppgifter om de kliniska kriterierna (t.ex. endast laboratorierapport). LABORATORIEVERIFIERAT FALL UTAN KLINISKA KRITERIER Fallet uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse men uppfyller inte de kliniska kriterierna i falldefinitionen eller är asymtomatiskt. Anm.: För vissa av de sjukdomstillstånd som övervakningen omfattar följer falldefinitionerna inte den vanliga uppställningen för en falldefinition, såsom i fråga om t.ex. Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD), vårdrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens. 2. FÖRKORTNINGAR 1. AFP: akut slapp pares 2. Aids: förvärvat immunbristsyndrom 3. AMR: antimikrobiell resistens 4. Anti-HBc: hepatit B-kärnantikropp 5. Anti-HCV: specifikt antikroppssvar mot hepatit C-virus 6. ARI: akut luftvägsinfektion 7. BAL: bronkoalveolärt lavage 8. BCG: bacille Calmette-Guérin 9. BJ: ben- och ledinfektion

8 L 170/ BJ-BONE: osteomyelit 11. BJ-DISC: infektion i diskarna (mellankotsskivorna) 12. BJ-JN: infektion i led eller bursa 13. BoNT: botulinumneurotoxin 14. BSI: infektion i blodet 15. C-CVC: kateterrelaterad infektion central venkateter 16. CDAD: Clostridium difficile-associerad diarré 17. CFU: kolonibildande enhet 18. CJD: Creutzfeldt-Jakobs sjukdom 19. CMV: cytomegalovirus 20. CNRL: EU:s gemenskapsnätverk av referenslaboratorier för mänsklig influensa 21. CNS: centrala nervsystemet 22. CNS-IC: infektion i centrala nervsystemet intrakraniell infektion 23. CNS-MEN: infektion i centrala nervsystemet meningit eller ventrikulit 24. CNS-SA: infektion i centrala nervsystemet spinalabscess utan meningit 25. C-PVC: kateterrelaterad infektion perifer venkateter 26. CRI: kateterrelaterad infektion 27. CRS: kongenitalt rubellasyndrom 28. CRT: kapillär återfyllnad 29. CSF: cerebrospinalvätska 30. CT: datortomografi 31. CVS: infektion i hjärtkärlsystemet 32. CVS-CARD: infektion i hjärtkärlsystemet myokardit eller perikardit 33. CVS-ENDO: infektion i hjärtkärlsystemet endokardit 34. CVS-MED: infektion i hjärtkärlsystemet mediastinit 35. CVS-VASC: infektion i hjärtkärlsystemet arteriell eller venös infektion 36. DFA: direkt fluorescerande antikropp 37. DFA-TP: direkt fluorescerande antikroppstest för Treponema pallidum 38. DNA: deoxiribonukleinsyra 39. DPA: distalt skyddat aspirat 40. EARS-Net: Europeiska nätverket för övervakning av antimikrobiell resistens 41. ECDC: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar 42. ECOFF: epidemiologiska cutoff-värden 43. EEG: elektroencefalografi 44. EENT: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun 45. EENT-CONJ: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun konjunktivit 46. EENT-EAR: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun öra, mastoidutskottet 47. EENT-EYE: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun öga, andra än konjunktivit

9 L 170/9 48. EENT-ORAL: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun munhåla (mun, tunga eller tandkött) 49. EENT-SINU: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun sinuit 50. EENT-UR: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun övre luftvägsinfektion, faryngit, laryngit, epiglottit 51. EFNS: Europeiska neurologförbundet 52. EIA: enzymatiskt immuntest 53. ELISA: enzymkopplad immunadsorberande analys 54. EM: elektronmikroskopi 55. EUCAST: Europeiska kommittén för resistensbestämning 56. FAMA: fluorescerande antikropp mot membranantigen 57. FTA-abs: fluorescerande treponemal antikropp-absorption 58. FUO: feber av okänt ursprung 59. GI: infektion i mag-tarmsystemet 60. GI-CDI: infektion i mag-tarmsystemet Clostridium difficile-infektion 61. GI-GE: infektion i mag-tarmsystemet gastroenterit (utom CDI) 62. GI-GIT: infektion i mag-tarmsystemet magtarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunn- och tjocktarm samt ändtarm) förutom gastroenterit och appendicit 63. GI-HEP: infektion i mag-tarmsystemet hepatit 64. GI-IAB: infektion i mag-tarmsystemet intraabdominell infektion som ej specificeras på annan plats, inkl. gallblåsa, gallgångar, lever (förutom virushepatit), mjälte, bukspottkörtel, bukhinna, subfreniskt eller subdiafragmatiskt rum eller annan intraabdominell vävnad/område som ej specificeras på annan plats 65. HAI: vårdrelaterade infektioner 66. HbeAg: hepatit B e-antigen 67. HbsAg: hepatit B-ytantigen 68. HBV-DNA: hepatit B-nukleinsyra 69. HCV-core: hepatit C-viruskärnantigen 70. HCV-RNA: hepatit C-virusnukleinsyra 71. HIV: humant immunbristvirus 72. HUS: hemolytiskt uremiskt syndrom 73. IAP: intubationsassocierad pneumoni 74. IFA: indirekt fluorescerande antikropp 75. IgG: immunglobulin G 76. IgM: immunoglobulin M 77. ILI: influensaliknande sjukdom 78. LGV: Lymphogranuloma venereum 79. LPS: lipopolysackarider 80. LRI: nedre luftvägsinfektion, annan än pneumoni 81. LRI-BRON: nedre luftvägsinfektion bronkit, trakeobronkit, bronkiolit, trakeit utan tecken på pneumoni 82. TBE: fästingburen encefalit

10 L 170/ FALLDEFINITIONER AV SMITTSAMMA SJUKDOMAR 3.1 MJÄLTBRAND (ANTRAX) Person med minst en av följande kliniska former: Hudmjältbrand Minst ett av följande två symtom: En lesion i form av en knottra eller en blåsa. En djup, svart sårskorpa omgiven av ett ödem. Gastrointestinal mjältbrand Feber eller febrighet OCH minst ett av följande två symtom: svåra buksmärtor, diarré. Lungmjältbrand Feber eller febrighet OCH minst ett av följande två symtom: akuta andningsbesvär, radiologiskt påvisad breddökning av mediastinum. Meningeal/meningoencefalitisk mjältbrand Feber OCH minst ett av följande tre symtom: kramper, medvetslöshet, tecken på meningeala symtom. Mjältbrand med blodförgiftning Minst ett av följande två kriterier: Isolering av Bacillus anthracis från kliniskt prov. Påvisande av Bacillus anthracis-nukleinsyra i kliniskt prov. Positivt pinnprov från näsa utan kliniska symtom bidrar inte till att bekräfta en diagnos för ett fall. Minst ett av följande tre epidemiologiska samband: Överföring från djur till människa. Exponering för en gemensam smittkälla. Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

11 L 170/11 Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall. 3.2 BOTULISM Person med minst en av följande kliniska former: Botulism orsakad av livsmedel eller sår Minst ett av följande två symtom: Störd kranialnervsfunktion med bilaterala symtom (t.ex. diplopi, synstörning, dysfagi, försvagning av muskler som styrs av förlängda märgen). Symmetrisk perifer paralys. Botulism hos spädbarn Spädbarn med minst ett av följande sex symtom: Förstoppning. Letargi. Svårigheter att suga eller matas. Ptos. Dysfagi. Allmän muskelsvaghet. Den typ av botulism som vanligen uppträder hos spädbarn (under 12 månader) kan även drabba barn över 12 månader och ibland vuxna, när det rör sig om individer med anatomiska förändringar i mag-tarmkanalen och förändrad mikroflora. Minst ett av följande tre kriterier: Isolering av BoNT-producerande klostridier (t.ex. Clostridium botulinum, C. baratii, C. butyricum) för spädbarnsbotulism (avföring) eller sårbotulism (sår). Påvisande av botulinumneurotoxiner i kliniskt prov. Påvisande av gener som kodar för botulinumneurotoxiner i kliniskt prov. Minst ett av följande två epidemiologiska samband: Exponering för en gemensam smittkälla (t.ex. livsmedel, gemensam användning av injektionsnålar eller andra instrument). Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

12 L 170/ BRUCELLOS Person med feber OCH minst ett av följande sju symtom: svettningar (ymniga, illaluktande, speciellt nattliga), frossa, artralgi, svaghet, depression, huvudvärk, anorexi. Minst ett av följande tre kriterier: Isolering av humanpatogenen Brucella spp. från kliniskt prov. Specifikt antikroppssvar mot humanpatogenen Brucella spp.(agglutinationstest av standardtyp, komplementfixeringstest, Elisa). Påvisande av nukleinsyra från humanpatogenen Brucella spp. i kliniskt prov. Minst ett av följande fem epidemiologiska samband: Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. Exponering för produkter från ett förorenat djur (mjölk eller mjölkprodukter). Överföring från djur till människa (förorenat sekret eller förorenade organ, t.ex. vaginalt sekret, placenta). Exponering för en gemensam smittkälla. Laboratorieexponering. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall. 3.4 CAMPYLOBACTERENTERIT Person med minst ett av följande tre symtom: Diarré. Buksmärtor. Feber.

13 L 170/13 Minst ett av följande två kriterier: Isolering av humanpatogenen Campylobacter spp. från kliniskt prov. Påvisande av nukleinsyra från Campylobacter spp. i kliniskt prov. Anm.: Resistensbestämning av Campylobacter spp. bör göras på en representativ delmängd isolat. Minst ett av följande fem epidemiologiska samband: Överföring från djur till människa. Överföring från människa till människa. Exponering för en gemensam smittkälla. Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. Miljöexponering. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall. Antimikrobiell resistens Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges i EU-protokollet om harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos isolat av salmonella och Campylobacter från människa ( 1 ). 3.5 CHIKUNGUNYAVIRUSINFEKTION ( 2 ) Feber. ( 3 ) A. Troligt fall Påvisande av chikungunya-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov. B. Bekräftat fall Minst ett av följande fyra kriterier: Isolering av chikungunyavirus från kliniskt prov. Påvisande av chikungunya-viral nukleinsyra i kliniskt prov. Påvisande av chikungunya-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov OCH bekräftelse med neutralisationstest. Serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter för chikungunya-specifika antikroppar i parade serumprover. ( 1 ) EU-protokollet, med senare uppdateringar, finns på ECDC:s webbplats: ( 2 ) De kliniska kriterierna bör tolkas med beaktande av förekomsten av en alternativ diagnos som fullständigt kan förklara sjukdomstillståndet. ( 3 ) De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra alfavirala infektioner.

14 L 170/ Person som tidigare rest till eller bott i ett område med dokumenterad pågående överföring av chikungunya, under de två veckorna innan symtom först uppträdde. Person som uppfyller de kliniska och epidemiologiska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall. Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall. Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder. 3.6 KLAMYDIAINFEKTION, INKL. LYMPHOGRANULOMA VENEREUM (LGV) Person med minst en av följande kliniska former: Klamydiainfektion utom LGV Minst ett av följande sex symtom: Uretrit. Epididymit. Akut salpingit. Akut endometrit. Cervicit. Proktit. Hos nyfödda barn minst ett av följande två symtom: Konjunktivit. Lunginflammation. LGV Minst ett av följande fem symtom: Uretrit. Genitalt sår. Inguinal lymfadenopati. Cervicit. Proktit. Klamydiainfektion utom LGV Minst ett av följande tre kriterier: Isolering av Chlamydia trachomatis från prov taget anogenitalt eller från konjunktivan. Påvisande av Chlamydia trachomatis med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov. Påvisande av Chlamydia trachomatis-nukleinsyra i kliniskt prov.

15 L 170/15 LGV Minst ett av följande två symtom: Isolering av Chlamydia trachomatis från prov taget anogenitalt eller från konjunktivan, påvisande av Chlamydia trachomatis-nukleinsyra i kliniskt prov OCH identifiering av serovar (genovar) L1, L2 eller L3. Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt eller vertikal överföring). Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller laboratoriekriterierna. 3.7 KOLERA Person med minst ett av följande två symtom: Diarré. Kräkningar. Isolering av Vibrio cholerae från kliniskt prov OCH påvisande av O1- eller O139-antigen i isolatet OCH påvisande av koleraenterotoxin eller koleraenterotoxingenen i isolatet. Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband: Exponering för en gemensam smittkälla. Överföring från människa till människa. Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. Miljöexponering. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

16 L 170/ CREUTZFELDT-JAKOBS SJUKDOM (CJD) Förutsättningar Person med ett progressivt neuropsykiatriskt sjukdomstillstånd som pågått i minst sex månader. Rutinundersökningar pekar inte på alternativ diagnos. Ingen känd tidigare exponering för humant tillväxthormon eller transplantation av dura mater. Inget som tyder på att det rör sig om en ärftlig form av transmissibel spongiform encefalopati. Person med minst fyra av följande fem symtom: Tidiga psykiatriska symtom ( 1 ). Ihållande smärtsamma sensoriska symtom ( 2 ). Ataxi. Myoklonier, korea eller dystoni. Demens. Diagnostiska kriterier Diagnostiska kriterier för fallbekräftelse Neuropatologisk bekräftelse: tvättsvampsartade (spongiforma) förändringar och omfattande inlagring av prionproteiner med plackbildning i hela cerebrum och cerebellum. Diagnostiska kriterier för ett troligt eller möjligt fall EEG visar inte typiska tecken ( 3 ) på sporadisk CJD ( 3 ) i sjukdomens tidiga stadier. Hög signal på MRT (magnetresonanstomografi) i bakre delen av thalamus. Positiv tonsillbiopsi ( 4 ). Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (t.ex. blodtransfusion). A. Möjligt fall Person som uppfyller förutsättningarna OCH uppfyller de kliniska kriterierna OCH där EEG-undersökning inte visar tecken på sporadisk CJD ( 3 ). ( 1 ) Depression, ångest, apati, undandragande, hallucinationer. ( 2 ) I detta ingår både ren smärta och/eller dysestesi. ( 3 ) Typiska tecken hos EEG vid sporadisk CJD är generaliserade periodiska komplex, cirka ett per sekund. Dessa kan ibland ses i sena stadier av vcjd. ( 4 ) Tonsillbiopsi rekommenderas inte rutinmässigt och inte heller i fall då EEG visar typiska tecken på sporadisk CJD, men kan vara användbar i misstänkta fall där de kliniska tecknen överensstämmer med vcjd och där MRT inte ger hög signal.

17 L 170/17 Person som uppfyller förutsättningarna OCH uppfyller de kliniska kriterierna OCH där EEG-undersökning inte visar tecken på sporadisk CJD ( 1 ) OCH genomgår MRT (magnetresonanstomografi) med positivt resultat ELLER person som uppfyller förutsättningarna OCH där tonsillbiopsi är positiv. Person som uppfyller förutsättningarna OCH uppfyller de diagnostiska kriterierna för fallbekräftelse. 3.9 KRYPTOSPORIDIOS Person med minst ett av följande två symtom: Diarré. Buksmärtor. Minst ett av följande fyra kriterier: Påvisande av Cryptosporidium-oocystor i avföring. Påvisande av Cryptosporidium i tarmsaft eller biopsi av tunntarm. Påvisande av Cryptosporidium-nukleinsyra i avföring. Påvisande av Cryptosporidium-antigen i avföring. Ett av följande fem epidemiologiska samband: Överföring från människa till människa. Exponering för en gemensam smittkälla. Överföring från djur till människa. Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. Miljöexponering. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. ( 1 ) Typiska tecken hos EEG vid sporadisk CJD är generaliserade periodiska komplex, cirka ett per sekund. Dessa kan ibland ses i sena stadier av vcjd.

18 L 170/ Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall DENGUEFEBER ( 1 ) Feber. ( 2 ) A. Troligt fall Påvisande av dengue-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov. B. Bekräftat fall Minst ett av följande fem kriterier: Isolering av denguevirus från kliniskt prov. Påvisande av denguefeber-viral nukleinsyra i kliniskt prov. Påvisande av denguefeber-viral antigen i kliniskt prov. Påvisande av dengue-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov OCH bekräftelse med neutralisationstest. Serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter för dengue-specifika antikroppar i parade serumprover. Person som tidigare rest till eller bott i ett område med dokumenterad pågående överföring av denguefeber, under de två veckorna innan symtom först uppträdde. Person som uppfyller de kliniska och epidemiologiska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall. Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall DIFTERI Person med minst en av följande kliniska former: Klassisk difteri i luftvägarna Sjukdom i övre luftvägarna med laryngit, nasofaryngit eller tonsillit OCH beläggning/pseudomembran. Mild difteri i luftvägarna Sjukdom i övre luftvägarna med laryngit, nasofaryngit eller tonsillit UTAN beläggning/pseudomembran. ( 1 ) De kliniska kriterierna bör tolkas med beaktande av förekomsten av en alternativ diagnos som fullständigt kan förklara sjukdomstillståndet. ( 2 ) De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder.

19 L 170/19 Huddifteri Hudlesioner. Difteri på andra ställen Lesioner på konjunktiva eller slemhinnor. Isolering av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, Corynebacterium ulcerans eller Corynebacterium pseudotuberculosis från kliniskt prov. Minst ett av följande epidemiologiska samband: Överföring från människa till människa. Överföring från djur till människa. A. Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna för klassisk difteri i luftvägarna. Person som uppfyller de kliniska kriterierna för difteri (klassisk difteri i luftvägarna, mild difteri i luftvägarna, huddifteri, difteri på andra ställen) och där det föreligger ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall hos människa eller ett epidemiologiskt samband med överföring från djur till människa. Person som uppfyller laboratoriekriterierna OCH minst en av de kliniska formerna ECHINOKOCKINFEKTION Inte relevant för övervakningsändamål. Diagnostiska kriterier Minst ett av följande fem kriterier: Histopatologiskt eller parasitologiskt fynd förenligt med Echinococcus multilocularis eller Echinococcus granulosus (t.ex. direkt visualisering av protoscolex i cystvätska). Påvisande av Echinoccocus granulosus patognomon makroskopisk morfologi hos cysta/cystor i kirurgiskt provmaterial. Typiska organskador som påvisas med bildteknik (t.ex. datoriserad tomografi, sonografi, MRT) OCH som bekräftas med serologiskt test. Påvisande av specifika serumantikroppar mot Echinococcus spp. med serologiskt test med hög sensitivitet OCH bekräftelse med serologiskt test med hög specificitet. Påvisande av nukleinsyra från Echinococcus multilocularis eller Echinococcus granulosus i kliniskt prov. Inte tillämpligt Inte tillämpligt Person som uppfyller de diagnostiska kriterierna.

20 L 170/ GIARDIAINFEKTION [GIARDA LAMBLIA] Person med minst ett av följande fyra symtom: Diarré. Buksmärtor. Svullen buk. Tecken på malabsorption (t.ex. steatorré, viktminskning). Minst ett av följande tre kriterier: Påvisande av Giardia lamblia-cystor eller Giardia lamblia-trofozoiter i avföring, vätska från tunntarmen eller biopsi från tunntarm. Påvisande av Giardia lamblia-antigen i avföring, vätska från tunntarmen eller biopsi från tunntarm. Påvisande av Giardia lamblia-nukleinsyra i avföring, vätska från tunntarmen eller biopsi från tunntarm. Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband: Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. Överföring från människa till människa. Exponering för en gemensam smittkälla. Miljöexponering. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall GONOKOCKINFEKTION Person med minst ett av följande åtta symtom: Uretrit. Akut salpingit. Bäckeninflammation. Cervicit. Epididymit. Proktit. Faryngit. Artrit. ELLER Nyfödda barn med konjunktivit.

21 L 170/21 Minst ett av följande fyra kriterier: Isolering av Neisseria gonorrhoeae från kliniskt prov. Påvisande av Neisseria gonorrhoeae-nukleinsyra i kliniskt prov. Påvisande av Neisseria gonorrhoeae i kliniskt prov med en nukleinsyrabaserad metod med probe utan amplifiering. Mikroskopiskt påvisande av gramnegativa intracellulära diplokocker i prov från urinledare hos man. Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt eller vertikal överföring). Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller laboratoriekriterierna. Antimikrobiell resistens När det gäller fall som bekräftats genom odling ska resultaten av resistensbestämningarna rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges i ECDC:s standardprotokoll om övervakning av antimikrobiell resistens hos gonokocker ( 1 ) HAEMOPHILUS INFLUENZAE-INFEKTION, INVASIV Inte relevant för övervakningsändamål. Minst ett av följande två kriterier: Isolering av Haemophilus influenzae från vanligtvis steril lokal. Påvisande av Haemophilus influenzae-nukleinsyra i vanligtvis steril lokal. Inte tillämpligt Inte tillämpligt Person som uppfyller laboratoriekriterierna. ( 1 ) ECDC:s standardprotokoll om övervakning av antimikrobiell resistens hos gonokocker publiceras årligen som en del av bilagorna till den årliga rapporten om övervakningen av antimikrobiell resistens hos gonokocker i Europa (Gonococcal antimicrobial susceptibility surveillance in Europe). Se Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Gonococcal antimicrobial susceptibility surveillance in Europe,

22 L 170/ AKUT HEPATIT A Person med symtom som debuterar smygande (t.ex. trötthet, buksmärtor, aptitförlust, återkommande illamående och kräkningar) OCH minst ett av följande tre symtom: Feber. Gulsot. Förhöjda nivåer av serumtransaminaser. Minst ett av följande tre kriterier: Påvisande av hepatit A-virusnukleinsyra i serum eller avföring. Specifikt antikroppssvar mot hepatit A-virus. Påvisande av hepatit A-virusantigen i avföring. Minst ett av följande fyra kriterier: Överföring från människa till människa. Exponering för en gemensam smittkälla. Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. Miljöexponering. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall HEPATIT B ( 1 ) Inte relevant för övervakningsändamål. Positiva resultat på minst ett av följande tester eller kombination av tester: IgM hepatit B-kärnantikropp (anti-hbc IgM). Hepatit B-ytantigen (HBsAg). Hepatit B e-antigen (HBeAg). Hepatit B-nukleinsyra (HBV-DNA). Inte relevant för övervakningsändamål. ( 1 ) I medlemsstaternas rapportering av fall av hepatit B bör åtskillnad göras mellan akut och kronisk sjukdom enligt ECDC:s krav.

23 L 170/23 Inte tillämpligt Person som uppfyller laboratoriekriterierna HEPATIT C ( 1 ) Inte relevant för övervakningsändamål. Minst ett av följande tre kriterier: Påvisande av hepatit C-virusnukleinsyra (HCV RNA). Påvisande av hepatit C-viruskärnantigen (HCV-core). Specifikt antikroppssvar mot hepatit C-virus (anti-hcv) bekräftat av ett bekräftande antikroppstest (t.ex. immunoblot) för personer äldre än 18 månader utan påvisad utläkt infektion. Inte tillämpligt Inte tillämpligt Person som uppfyller laboratoriekriterierna HIV-INFEKTION OCH AIDS (FÖRVÄRVAT IMMUNBRISTSYNDROM) (aids) Person med minst ett av de kliniska symtom som definieras i den europeiska definitionen av ett aidsfall för följande grupper: Vuxna och ungdomar som är 15 år eller äldre. Barn under 15 år. (hiv) Vuxna, ungdomar och barn som är 18 månader eller äldre Minst ett av följande tre kriterier: Positivt resultat på ett screeningtest för hiv-antikroppar eller ett kombinerat screeningtest (hiv-antikroppar och hiv-p24-antigen) bekräftat av ett mer specifikt hiv-antikroppstest (t.ex. Western blot). Positivt resultat på två EIA-antikroppstester bekräftat av ett positivt resultat på ytterligare ett EIA-test. Positiva resultat på två separata prover från minst ett av följande tre tester: Påvisande av hiv-nukleinsyra (hiv-rna, hiv-dna). Påvisande av hiv genom hiv-p24-antigentest, inklusive neutralisationstest. Isolering av hiv. ( 1 ) I medlemsstaternas rapportering av fall av hepatit C bör åtskillnad göras mellan akut och kronisk sjukdom enligt ECDC:s krav.

24 L 170/ Barn under 18 månader Positiva resultat på två separata prover (utom navelsträngsblod) från minst ett av följande tre tester: Isolering av hiv. Påvisande av hiv-nukleinsyra (hiv-rna, hiv-dna). Påvisande av hiv genom hiv-p24-antigentest, inklusive neutralisationstest för barn som är minst 1 månad. Inte tillämpligt Inte tillämpligt Hiv-infektion: Person som uppfyller laboratoriekriterierna för hiv-infektion. Aids: Person som uppfyller de kliniska kriterierna för aids och laboratoriekriterierna för hiv-infektion INFLUENSA Person med minst en av följande kliniska former: Influensaliknande sjukdom (ILI) Plötsligt insjuknande OCH minst ett av följande fyra systemiska symtom: feber eller febrighet, allmän sjukdomskänsla, huvudvärk, myalgi OCH minst ett av följande tre respiratoriska symtom: hosta, halsont, andfåddhet. Akut respiratorisk infektion (ARI) Plötsligt insjuknande OCH minst ett av följande fyra respiratoriska symtom: hosta, halsont, andfåddhet, snuva OCH en klinisk bedömning som visar att sjukdomstillståndet beror på en infektion.

25 L 170/25 Minst ett av följande fyra kriterier: Isolering av influensavirus från kliniskt prov. Påvisande av nukleinsyra från influensavirus i kliniskt prov. Påvisande av influensavirusantigen med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov. Specifikt antikroppssvar mot influensa. Undertypning av influensaisolatet bör om möjligt utföras. Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa. A. Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ILI eller ARI). Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ILI eller ARI) och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ILI eller ARI) och laboratoriekriterierna INFLUENSA A/H5N1 Person med minst ett av följande två symtom: Feber OCH tecken och symtom på akut luftvägsinfektion. Död orsakad av en oförklarad akut luftvägssjukdom. Minst ett av följande tre kriterier: Isolering av influensavirus A/H5N1 från kliniskt prov. Påvisande av influensa A/H5-nukleinsyra i kliniskt prov. Specifikt antikroppssvar mot influensa A/H5 (minst fyrfaldig stegring eller enstaka hög titer). Minst ett av följande fyra kriterier: Överföring från människa till människa genom nära kontakt (inom en meters avstånd) med en person som rapporterats som troligt eller bekräftat fall. Laboratorieexponering, där det finns en potentiell exponering för influensa A/H5N1. Nära kontakt (inom en meters avstånd) med ett djur med bekräftad A/H5N1-infektion, i fråga om andra djur än fjäderfä eller vilda fåglar (t.ex. katt eller gris). Vara bosatt i eller ha besökt ett område där influensa A/H5N1 just då misstänks eller har bekräftats OCH uppfylla minst ett av följande två villkor: Varit i nära kontakt (inom en meters avstånd) med sjuka eller döda tamfjäderfä eller vilda fåglar i det drabbade området. Vistats i ett hem eller på en gård där döda tamfjäderfä har rapporterats under föregående månad i det drabbade området.

26 L 170/ A. Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska och epidemiologiska kriterierna. Person som testats positivt för influensa A/H5 eller A/H5N1 av ett laboratorium som inte är ett nationellt referenslaboratorium som deltar i EU:s gemenskapsnätverk av referenslaboratorier för mänsklig influensa. på nationell nivå Person som testats positivt för influensa A/H5 eller A/H5N1 av ett nationellt referenslaboratorium som deltar i EU:s gemenskapsnätverk av referenslaboratorier för mänsklig influensa. D. WHO-bekräftat fall Person med en laboratoriebekräftelse från ett av WHO:s samarbetscentrum för H LEGIONELLAINFEKTION Person med lunginflammation. för fallbekräftelse Minst ett av följande tre kriterier: Isolering av Legionella spp. från sekret från luftvägarna eller vanligtvis steril lokal. Påvisande av Legionella pneumophila-antigen i urin. Betydande ökning av specifika antikroppar mot Legionella pneumophila serogrupp 1 i parade serumprover. för troligt fall Minst ett av följande fyra kriterier: Påvisande av Legionella pneumophila-antigen i sekret från luftvägarna eller lungvävnad, t.ex. genom infärgning och direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) med reagens som är derivat av monoklonala antikroppar. Påvisande av Legionella spp.-nukleinsyra i sekret från luftvägarna, lungvävnad eller vanligtvis steril lokal. Betydande ökning av specifika antikroppar mot en annan serogrupp av Legionella pneumophila än serogrupp 1 eller mot annan Legionella spp. i parade serumprover. Enstaka hög halt av specifika antikroppar mot Legionella pneumophila serogrupp 1 i serum. Inte tillämpligt Person som uppfyller de kliniska kriterierna OCH minst ett laboratoriekriterium för troligt fall. Person som uppfyller de kliniska kriterierna OCH minst ett laboratoriekriterium för bekräftat fall.

27 L 170/ LEPTOSPIRAINFEKTION Person med feber ELLER minst två av följande elva symtom: Frossa. Huvudvärk. Myalgi. Röda ögon. Blödningar i hud och slemhinnor. Utslag. Gulsot. Myokardit. Meningit. Försämrad njurfunktion. Respiratoriska symtom såsom hemoptys. Minst ett av följande fyra kriterier: Isolering av Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp. från kliniskt prov. Påvisande av Leptospira interrogans-nukleinsyra eller annan patogen Leptospira spp.-nukleinsyra i kliniskt prov. Påvisande av Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp. i kliniskt prov med immunofluorescens. Specifikt antikroppssvar mot Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp. Minst ett av följande tre epidemiologiska samband: Överföring från djur till människa. Miljöexponering. Exponering för en gemensam smittkälla. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

28 L 170/ LISTERIAINFEKTION Person med minst ett av följande fem symtom: Feber. Meningit, meningoencefalit eller encefalit. Influensaliknande symtom. Sepsis. Lokala inflammationer och infektioner, t.ex. artrit, endokardit, endoftalmit och abscesser. Listeriainfektion vid graviditet: Graviditetsrelaterade konsekvenser av listeriainfektion definieras som missfall, dödfödsel eller för tidig födsel under graviditeten. Listeriainfektion hos nyfödda barn definieras som ELLER dödfödsel (fosterdöd efter 20 veckors graviditet), för tidig födsel (före den 37:e graviditetsveckan) minst ett av följande fem symtom under den första levnadsmånaden (neonatal listerios): Meningit eller meningoencefalit. Sepsis. Dyspné. Granulomatosis infantiseptica. Lesioner på hud, slemhinnor eller konjunktiva. Minst ett av följande två kriterier: Isolering av Listeria monocytogenes eller påvisande av Listeria monocytogenes-nukleinsyra i vanligtvis steril lokal. I ett graviditetsrelaterat fall, även isolering av Listeria monocytogenes eller påvisande av Listeria monocytogenesnukleinsyra i vanligtvis steril lokal (t.ex. placentavävnad, amnionvätska, mekonium, pinnprov från vagina) eller från ett foster, dödfött barn, nyfött barn eller modern. Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband: Exponering för en gemensam smittkälla. Överföring från mor till barn (vertikal överföring). Exponering för förorenade livsmedel. Överföring från djur till människa. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. Person som uppfyller laboratoriekriterierna för en vanligtvis steril lokal ELLER i ett graviditetsrelaterat fall (moder eller nyfött barn under den första levnadsmånaden) där laboratoriekriterierna är uppfyllda, rapporteras bara modern som ett fall. Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

29 L 170/ NEUROBORRELIOS Neurologiska symtom i enlighet med den falldefinition som föreslagits av Europeiska neurologförbundet (EFNS) ( 1 ), utan annan uppenbar orsak. A. Bekräftat fall Pleocytos i cerebrospinalvätskan OCH påvisad intratekal produktion av antikroppar mot borrelia, ELLER isolering av Borrelia burgdorferi s.l., ELLER påvisande av nukleinsyra i cerebrospinalvätskan ELLER påvisande av IgG-antikroppar mot borrelia i blodprov bara för barn (under 18 år) med ansiktsförlamning eller annan kraniell neurit samt en tidigare nyligen uppträdd (för mindre än två månader sedan) erythema migrans. Pleocytos i cerebrospinalvätskan OCH positiv borreliaserologi i cerebrospinalvätskan ELLER specifik intratekal produktion av antikroppar mot borrelia. Inte tillämpligt A. Möjligt fall Inte tillämpligt Person som uppfyller de kliniska kriterierna och minst ett av laboratoriekriterierna för troligt fall. Person som uppfyller de kliniska kriterierna och minst ett av laboratoriekriterierna för bekräftat fall MALARIA Person med feber ELLER känd tidigare feber. Minst ett av följande tre kriterier: Påvisande av malariaparasiter genom undersökning av blodutstryk i ljusmikroskop. Påvisande av Plasmodium-nukleinsyra i blod. Påvisande av Plasmodium-antigen. Differentiering av Plasmodium spp. bör utföras om möjligt. Inte tillämpligt ( 1 ) EFNS guidelines on the diagnosis and management of European Lyme neuroborreliosis, European Journal of Neurology 17, 8 16: doi: /j x

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28/IV/2008 K (2008)1589 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 28/IV/2008 om ändring av kommissionens beslut 2002/253/EG om fastställande av falldefinitioner

Läs mer

Laboratorieanalyser av särskild betydelse för smittskydd

Laboratorieanalyser av särskild betydelse för smittskydd = laboratorium för klinisk mikrobiologi = förmedlas till utländskt laboratorium kademiska Universitetssjukhuset, Uppsala entrallasarettet i Västerås entralsjukhuset i Karlstad entrallasarettet i Växjö

Läs mer

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter

Läs mer

Falldefinitioner. vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner. vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen.

Läs mer

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien 2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 innehåller statistik över antal

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal

Läs mer

Falldefinitioner. vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner. vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter

Läs mer

Epidemiologisk årsrapport 2015

Epidemiologisk årsrapport 2015 SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över

Läs mer

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen 2 Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen 3 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. En del av

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.12.2018 C(2018) 7920 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den 3.12.2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3

Läs mer

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta 2018-10-01 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Innehåll Kort om Smittskyddslagen 2004:168 Hälsosamtal och undersökning som

Läs mer

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006 WermlandsSmittan Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Årsstatistik 2005 Nr 1 mars 2006 Allmänfarliga sjukdomar...2 Kommentarer till allmänfarliga sjukdomar...3 Anmälningspliktiga sjukdomar...4 Kommentarer

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:199

Regeringens proposition 2005/06:199 Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Tarminfektioner, inledning

Tarminfektioner, inledning Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.7.2018 C(2018) 3304 final KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / av den 9.7.2018 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 vad

Läs mer

Krav på blodgivares lämplighet

Krav på blodgivares lämplighet Bilaga 5 Krav på blodgivares lämplighet A. PERSONER SOM INTE FÅR GODKÄNNAS SOM GIVARE AV BLOD FÖR ALLOGEN TRANSFUSION 1. Sjukdomar och behandlingar En person får inte godkännas, om han eller hon har 1.

Läs mer

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk

Läs mer

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt

Läs mer

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007 Nr: 1/28 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 27 Antalet anmälningar har ökat med hela 37 % sedan år 26. Ökningen beror till största delen på att antalet klamydiafall ökar kraftigt.

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Årsstatistik för 2014

Årsstatistik för 2014 1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré

Läs mer

Å rsstatistik fö r 2016

Å rsstatistik fö r 2016 1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3

Läs mer

ECDC ÖVERVAKNING. Årlig epidemiologisk rapport 2011. Infektioner i andningsorganen. Sammanfattning

ECDC ÖVERVAKNING. Årlig epidemiologisk rapport 2011. Infektioner i andningsorganen. Sammanfattning ECDC ÖVERVAKNING Årlig epidemiologisk rapport 2011 Sammanfattning Den årliga epidemiologiska rapporten innehåller en analys av de övervakningsdata för 2009 som rapporterats av EU:s 27 medlemsstater och

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011 Nr 1/212 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 211 Antalet anmälningar av anmälningspliktiga sjukdomar ligger kvar på ungefär samma nivå som 21. Klamydia är den sjukdom vi får in mest

Läs mer

Å rsstatistik fö r 2017

Å rsstatistik fö r 2017 1(7) Smittskydd & Vårdhygien 218-4-11 Å rsstatistik fö r 217 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 213 214 215 216 217 Klamydia 613 699

Läs mer

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan Page 1 of 5 SFS nr: 2004:255 Departement/ myndighet: Socialdepartementet Rubrik: Smittskyddsförordning (2004:255) Utfärdad: 2004-04-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:1433 Databas: SFST Ny sökning Sökresultat

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 2017 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 2017 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 2017 (OR. en) 11367/17 AGRILEG 137 VETER 61 FÖLJENOT från: inkom den: 17 juli 2017 till: Komm. dok. nr: D050237/03 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008 Information från Smittskyddsenheten Nr, februari Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar 99-7... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar 99-7... Kommentar till sammanställning

Läs mer

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018. SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland Nr 2, 219 I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 218. Årsstatistik 218 Allmänfarliga

Läs mer

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016. Nr 3, 2017 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 2016 I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016. Allmänfarliga

Läs mer

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd för lokalt smittskyddsansvariga Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare 2015-02-26 Smittdkyddslagens sjukdomar Alla smittsamma sjukdomar Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Allmänfarliga

Läs mer

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning STI Ramar och regelverk 6 december 2017 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Terminologi Behandlande läkare Förhållningsregler Index Kontakt/partner Partnerbrev Patient Patientjournal Sexuell

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010 Nr 1/211 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 21 I början på 21 höll vi fortfarande på att vaccinera mot svininfluensan. Det var barnen som skulle ha en andra dos. Smittspridningen upphörde

Läs mer

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland Nr 3, 28 I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 27. Årsstatistik

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning L 75/18 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/415 av den 16 mars 2018 om fastställande av ytterligare ansvarsområden och uppgifter för Europeiska unionens referenslaboratorium för afrikansk hästpest och om

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 2 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 213 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004 Nr 1/25 januari Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 24 Epidemiologiskt är den fortsatta ökningen av klamydia oroande. Vi har inte haft så många fall sedan sjukdomen blev anmälningspliktig

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 18.7.2015 SV L 192/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1176 av den 17 juli 2015 om godkännande av det verksamma ämnet pepinomosaikvirus stam CH2 isolat

Läs mer

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist Smittskydd Något om regelverket peter.groon@sll.se Landstingsjurist Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Författningar - hierarki

Läs mer

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter

Läs mer

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? (max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem

Läs mer

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Vanliga smittor Streptokocker MRSA Vanliga smittor Streptokocker MRSA Eva Gustafsson Smittskydd Skåne Smittskyddslag råd och åtgärder för att tillgodose befolkningens skydd mot smittor Smittskyddslagen (SmL) 1 kap 4 Vetenskap och beprövad

Läs mer

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret: Årgång 9, nummer 1 2015-02-23 Ny medarbetare Jag heter Susanna Gustafsson och började på Smittskyddet 1 januari i år. Om jag ska göra en kort presentation av mig själv, så är jag uppvuxen i Stockholm,

Läs mer

Å rsstatistik fö r 2018

Å rsstatistik fö r 2018 1(8) Smittskydd & Vårdhygien 219-3-21 Å rsstatistik fö r 218 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 214 215 216 217 218 Klamydia 699 619

Läs mer

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland Gutesmittu nr 1 2019 Region Gotland Influensan hittills på Gotland 2018-19 2019-02-15 Det första verifierade influensafallet anmäldes den 28 november. Sedan kom ytterligare något fall i början av december.

Läs mer

Ackrediteringens omfattning, klinisk mikrobiologi

Ackrediteringens omfattning, klinisk mikrobiologi Förvaltning Ägare Reviderat datum Emma Johansson 2018-12-06 Verksamhet Laboratoriemedicinska kliniken Universitetssjukhuset,Klinisk mikrobiologi Slutgranskare Emma Johansson Diarienr Dokumentkategori Fastställare

Läs mer

Utredning av utlandsresenär

Utredning av utlandsresenär Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se

Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se Pandemi hur kan vi förbereda oss? Influensans offer Spanska sjukan 1918 (2% av infekterade) Asiaten 1956 Hongkong 1968 Den årliga influensan 50 M 2-4 M 1 M 0,5 M Influensa/Pandemi Influensa typ A, B och

Läs mer

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 5 Dokumentets namn Riktlinjer för vård hygien och smittskydd och riskavfall Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 070413 Reviderad

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

31.10.1986/786. Förordning om smittsamma sjukdomar 31.10.1986/786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

31.10.1986/786. Förordning om smittsamma sjukdomar 31.10.1986/786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Page 1 of 15 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1986» 31.10.1986/786 31.10.1986/786 Beaktats t.o.m. FörfS 326/2010. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning om smittsamma

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2018/0000(RSP) 25.5.2018 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2018

Läs mer

Zika klinik. Zika-symposium 4 oktober 2016 Charlotta Rydgård Infektionskliniken Karolinska

Zika klinik. Zika-symposium 4 oktober 2016 Charlotta Rydgård Infektionskliniken Karolinska Zika klinik Zika-symposium 4 oktober 2016 Charlotta Rydgård Infektionskliniken Karolinska Zika det kliniska dilemmat (i Sverige) Är detta Zikavirus-infektion? Differential diagnoser Har det någon betydelse

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008 Nr: 1/29 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 28 Det totala antalet anmälningar enligt Smittskyddslagen har minskat något vilket beror på att vi har en 21 %-ig nedgång i klamydiafallen.

Läs mer

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017 Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/218 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 217 Under hösten 216 till våren 217 pågick ett stort utbrott av campylobacter

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Riktlinje Dokumentnamn

Riktlinje Dokumentnamn Riktlinje Dokumentnamn Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig Medicinskt ansvarig 11:1 VÅRDHYGIEN OCH SMITTSKYDD OCH RISKAVFALL Processindikator Kvalitetsledning

Läs mer

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018 Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/19 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län Första året som ordinarie smittskyddsläkare i Kronoberg har varit mycket intressant,

Läs mer

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 216 INNEHÅLL ZIKAVIRUS... 1 VIKTORIADAGEN... 2 ÅRSSTATISTIK 215... 3 PARAGRAFÄRENDEN AVSEENDE KLAMYDIA... 11 INFLUENSA... 11 TBE-STATISTIK OCH VACCINATION... 12

Läs mer

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5 Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2013-09-02 Sidan 1 av 6 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,

Läs mer

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Nytt om influensa Den här säsongen hade vi på Gotland ett första konstaterat fall av influensa i november. Det var en patient som kom hem från Mellanöstern och som smittats

Läs mer

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter 22 24 26 28 21 212 214 216 Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten Centrallasarettet Växjö Nr 1/217 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för 216 Den 14:e jan 216 förklarade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005 Nr: 1/26 26-1-25 Sid:1 SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 25 Epidemiologiskt har vi en fortsatt mycket stor smittspridning av klamydia, även om ökningen kanske nu mattas av. Situationen

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning L 190/8 SV KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1061 av den 26 juli 2018 om förnyelse av t av det verksamma ämnet karfentrazonetyl i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 27 januari 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 27 januari 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 27 januari 2015 (OR. en) 5625/15 AGRILEG 12 VETER 5 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 16 januari 2015 till: Komm. dok. nr: D036079/06 Ärende: Rådets

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi Hepatit A virus (HAV) Hepatit A virus IgMak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus (HBV) Hepatit B virus s-ag Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus c-ak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) 15524/17 AGRILEG 246 VETER 121 DENLEG 106 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 5 december 2017 till: Komm. dok. nr: D053753/03

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2015

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2015 Nr 1/216 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 215 Internationellt har vi haft det hittills största ebolautbrottet som drabbade Västafrika svårt. Efter att världssamfundet reagerade under

Läs mer

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion

Läs mer

lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt

lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt Bakteriologi och mykologi Allmän Bakterier och jästsvamp Bakterier och jästsvamp Prover tagna från olika lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Vävnadsbitar, benbitar

Läs mer

STD. Smittvägar. Incidensen av STD. Epidemiologi 20013-03-14. Sexuellt överförbara infektioner (STD eller STI)

STD. Smittvägar. Incidensen av STD. Epidemiologi 20013-03-14. Sexuellt överförbara infektioner (STD eller STI) Målbeskrivning efter den här föreläsningen ska ni kunna redogöra för: Sexuellt överförbara infektioner (STD eller STI) Volkan Özenci, Överläkare, Docent Karolina Hedman, ST-läkare Klinisk Mikrobiologi

Läs mer

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - Växt/ Ingen växt - Kalmar

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - Växt/ Ingen växt - Kalmar Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2014-06-19 Sidan 1 av 7 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 5.6.2015 L 139/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/864 av den 4 juni 2015 om ändring av förordning (EG) nr 340/2008 om de avgifter som ska betalas

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2014

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2014 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nr 1/21 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 214 Internationellt har vi haft det hittills största ebola-utbrottet som drabbat Västafrika

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 24.5.2017 L 135/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/880 av den 23 maj 2017 om bestämmelser för användningen av ett MRL-värde som fastställts för en farmakologiskt

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella

Läs mer

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har

Läs mer