UNGDOMAR MITTEMELLAN

Transkript

1 UNGDOMAR MITTEMELLAN Erfarenheter från arbetet med ungdomar som är mellan studier och arbetsliv i Landskrona och Svalöv Josefin Lundén Enheten för förebyggande arbete, IOF Föreliggande studie redovisar aktörer och verksamheter som på olika sätt främjar ungdomars lärande, delaktighet och sysselsättning med självförsörjning som målsättning. Aktörerna opererar inom arbetsmarknadsstöd, vägledning, utbildning, socialt stöd och fritid. Studien strävar efter att beskriva hur den kommunala uppföljningen fungerar, ge en bild av hur de väglednings- och stödinsatser som finns uppfattas av ungdomarna samt åskådliggöra potentiella förbättringsytor i arbetet med ungdomar i åldern

2 Utredare: J O S E F I N LU N D É N Enheten för förebyggande arbete Individ- och familjeförvaltningen, Landskrona stad Kontaktpersoner: J Ö R G E N PATRIKSSON, enhetschef J A S M I N A K I C A R A-BARUCIJA, förbundssamordnare Enheten för förbyggande arbete, Landskrona stad FINSAM Landskrona -Svalöv jorgen.patriksson@landskrona.se jasmina.kb.finsam@landskrona.se

3 INNEHÅLL 1. Inledning Syfte och mål Bakgrund Ung idag Unga som varken arbetar eller studerar Det kommunala informationsansvaret Gymnasiereformen Gy Regional forskning Statlig utredning Flera aktörer Metoddiskussion Urval Informanter Metodval Aktörer och deras verksamhet Den kommunala uppföljningen Det kommunala arbetsmarknadsstödet Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Daglig verksamhet Socialtjänsten Fritidsverksamhet Ideella och privata aktörer Vad säger ungdomarna? Sammanställning av resultat Situationer där ungdomar inte fångas upp Situationer där ungdomar faller mellan stolarna Situationer där ungdomar valsar runt i systemet Slutsatser Faktorer som underlättar den kommunala uppföljningen Framgångsfaktorer i arbetet med ungdomar Diskussion Referenser Litteratur Intervjuer

4 1. INLEDNING På initiativ av Landskrona stad och Enheten för förebyggande arbete har samordningsförbundet FINSAM (Landskrona stad, Svalövs Kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne) finansierat föreliggande förstudie för att kartlägga kommunala och andra aktörer som arbetar med målgruppen ungdomar i åldern idag. I fokus för studien ligger det kommunala informationsansvaret. Kommunen har enligt skollagen ett särskilt ansvar för de unga som har gått ut grundskolan men inte fyllt 20 år. Ansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om den som varken studerar eller arbetar, så att denna kan erbjudas lämpliga individuella åtgärder (Skollag 1985:1100). I Landskrona och Svalöv finns ett flertal aktörer som arbetar för och med ungdomar i åldern Med jämna mellanrum dyker även nya, tidsbegränsade initiativ upp. Denna förstudie har föranletts av en uppfattning om att ökad kännedom, medvetenhet och insyn i andra verksamheter än den egna skulle kunna främja samverkan och gagna den enskilda ungdomen. 2. SYFTE OCH MÅL Syftet med studien är att skapa faktaunderlag för nya sätt att arbeta med ungdomar i åldern år som inte gått den raka vägen från utbildning till arbetsmarknad. För detta behövs de aktörer och verksamheter i Landskrona och Svalöv som arbetar med målgruppen åskådliggöras. Särskilt de som syftar till att främja lärande, delaktighet och sysselsättning med självförsörjning som mål. Även aktörer som erbjuder råd- och stödfunktioner för ungdomar inkluderas. Studiens mål är att ge en bild av hur den kommunala uppföljningen fungerar i Landskrona och Svalöv idag. Studiens strävar också efter att ge en bild av hur de olika insatser som finns tas emot och uppfattas av de ungdomar som tagit del av dem. Detta görs för att i förlängningen kunna erbjuda stöd som uppfyller ungdomarnas behov. 3

5 3. BAKGRUND 3.1 UN G I DAG Ung Idag är Ungdomsstyrelsen årliga rapport om ungdomars levnadsvillkor. I 2010 års rapport behandlas områdena utbildning, hälsa, delaktighet, arbete och fritid. Där redogörs för ett sjunkande antal ungdomar med behörighet till gymnasiestudier. Ungdomar som saknar behörighet är idag hänvisade till det Individuella programmet (IV). Statistik visar att endast en av sex som påbörjar studier på IV fullföljer och avslutar. Skolverkets granskning av gymnasieskolor visar att insatser från skolans sida saknas för dessa elever. Generellt tvingas eleven anpassa sig till studierna istället för att studierna anpassas till elevens kunskap. De åtgärder som förekommer är sällan samordnade och ofta mer reaktiva än proaktiva. Samtidigt är arbetsmarknaden som tuffast just för de ungdomar som saknar avgångsbetyg från gymnasiet (Ungdomsstyrelsen 2010:9 s 46). Rapporten visar att de flesta unga i Sverige har god hälsa, men det finns grupper där hälsosituationen är mindre bra. Unga som är arbetslösa är en grupp som oftare än andra drabbas av huvudvärk, sömnbesvär, trötthet, dåligt psykiskt mående och självmordstankar (Ungdomsstyrelsen 2010:9 s 117). Denna bild återspeglas i den Lokala uppföljningen av ungdomspolitiken, LUPP:en, som gjorts genom enkätintervjuer med Landskronaungdomar i årskurs två på gymnasiet (LUPP Landskrona). Bidragsberoendet är större bland unga än bland äldre. Inom gruppen ensamstående unga kvinnor med barn, lever 76 procent med låg ekonomisk standard. Arbetslösheten är tre gånger så hög bland ungdomar som bland äldre. År 2009 avslutade den största barnkullen på 15 år gymnasiet, något som ledde till en kraftig ökning av ungdomar i arbetsmarknadspolitiska program. Denna anstormning gjorde att många kommuner såg ett behov av samverkan kring målgruppen (Ungdomsstyrelsen 2010:9 s ). Ung Idag 2010 är resultatet av en sammanställning av information om ungdomar från hela landet. Både Landskrona och Svalöv har särpräglade levnadsvillkor för de ungdomar som lever här. Ändå kan Ungdomsstyrelsen ge en generell bild av vilka områden som kommer att vara viktiga för ungdomspolitiken de kommande åren. Att skapa arbeten för unga var den andra viktigaste frågan när Landskronas ungdomar i LUPP:en svarade på vilken fråga de skulle prioritera om de vore politiker (LUPP 2010 Landskrona). Jämfört med hela riket har Landskrona och Svalöv en relativt stor andel elever som efter grundskolan inte uppfyller kraven på godkänt i de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik. Detta faktum förhindrar eller försvårar vidare studier på nationellt gymnasieprogram (Skolverkets statistik). Samtidigt är ungdomsarbetslösheten hög. I mars månad 2011 var ungdomsarbetslösheten i Landskrona 16,2 %, i Svalöv 12 %, i Skåne 10,2 % och riket 9,7 % (AF:s statistik). 4

6 3.2 UN GA SO M V ARK EN ARBET AR ELLER ST UDERAR Fram till nyligen har kunskapen om unga som varken arbetar eller studerar varit tämligen vag, också på nationell nivå. Ungdomsstyrelsen har under 2010 arbetat med en modell för att kartlägga hur många ungdomar som ingår i denna grupp och vad de har för sig. Trots att modellen ännu inte har applicerats på ungdomsunderlaget i Landskrona och Svalöv är det intressant att se närmare på några delar. Ungdomsstyrelsens kartläggning visar vilka kommunala och statliga stödåtgärder som ungdomar som varken arbetar eller studerar befinner sig i. Alla ungdomar är inte aktuella i någon typ av åtgärd en grupp blir över. Denna kallar Ungdomsstyrelsen för ungdomar utan känd aktivitet. År 2008 uppgick denna grupp till 7,8 procent av alla unga i åldern som varken arbetade eller studerade individer i hela riket (Temagruppen unga i arbetslivet 2011:1 s. 26). Under de år som Ungdomsstyrelsen gjorde mätningarna ökade denna grupp i storlek. Ungdomar utan känd aktivitet delas in i två ålderskategorier: år och år. Kartläggningen visar att den yngre ålderskategorin är störst. Samtidigt är en större del av de yngre ungdomarna även ett år senare kvar i samma situation, medan de äldre är i någon form av utbildning, arbete eller kommunala stödåtgärder. Ungdomar under 19 år som avbrutit, eller inte påbörjat sina gymnasiestudier löper alltså större risk att ett år, och även två år, senare sakna känd aktivitet. Att i ung ålder hamna i långvarig arbetslöshet ger långvariga konsekvenser (Ungdomsstyrelsen 2008:9). 3.3 DET KO MMUN ALA I NFO R MA TIO NSAN SV AR ET Kommunen har ett särskilt ansvar för de ungdomar som har gått ut grundskolan men inte fyllt 20 år. Ansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om den som varken studerar eller arbetar, så att denna kan erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Ansvaret gäller inte de som deltar i, eller har avslutat, sin gymnasieutbildning (Skollag 1985:1100). Ansvaret som i lagtexten benämns Det kommunala informationsansvaret kallas också ofta Den kommunala uppföljningen. Oavsett vilken term som används så är det samma lag som åsyftas. Hur lagen tolkas skiljer sig åt i olika kommuner, något som reflekteras i de två olika benämningarna av ansvaret. I Landskrona och Svalöv ligger uppdraget idag hos Utbildningsförvaltningen. Det kommunala informationsansvaret kommer i föreliggande studie att refereras till som Den kommunala uppföljningen. I rapporten Vägarna in skriver Ungdomsstyrelsen att arbetet med den kommunala uppföljningen behöver förstärkas på flera håll i Sverige. Samtidigt efterlyses en allmän diskussion om hur långtgående kommunernas arbete bör vara. Ungdomsstyrelsen är av den meningen att det inte räcker att kommunerna håller sig informerade om eleven, utan att det behövs en systematisk uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar. Flera av de kommuner som granskats i Ungdomsstyrelsens rapport uppger att de är i behov av bättre förvaltningsövergripande samarbete för att kunna identifiera ungdomarna och erbjuda dem insatser. En tydligare laglig reglering efterlyses också av en del kommuner (Ungdomsstyrelsen 2009:11 s 8). Den av Ungdomsstyrelsen beskrivna 5

7 bilden återkommer i två av statens offentliga utredningar (SOU 2006:102 och SOU 2003:92). 3.4 G Y MN ASI EREFO R MEN GY-2011 Höstterminen 2011 går startskottet för den reformerade gymnasieskolan Gy Den innebär bland annat högre antagningskrav till de högskoleförberedande linjerna. Kraven är godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska samt i åtta andra ämnen. Även i de yrkesförberedande programmen höjs kraven till godkänt i de tre kärnämnena samt i fem andra ämnen. De elever som inte har tillräckligt betygsunderlag hänvisas till Introduktionsprogrammet som ersätter det tidigare Individuella valet. Introduktionsprogrammet är indelat i fem olika nivåer utifrån elevens behörighet och kunskaper. Gemensamt är att studier på Introduktionsprogrammet inte leder till gymnasieexamen utan syftar till att leda vidare till studier på ett nationellt program eller till arbete (Skolverket). I Landskrona och Svalöv kommer de förändrade antagningskraven att resultera i en ökning av antalet ungdomar utan behörighet till gymnasieskolan, det eftersom de båda kommunerna redan idag har en relativt stor andel ungdomar som saknar behörighet till gymnasieskolan (Skolverket). 3.5 R EGIONAL FO R SKN ING I den närbelägna staden Lund gjordes under 2010 en studie av ungas utanförskap. I studien använder författaren Karreskog sig av termen utanförskap för att beskriva avsaknad av etablering på arbetsmarknaden (Karreskog 2010). Karreskog behandlar ungdomar som länge varit aktuella i olika kommunala stödåtgärder. Studien visar att ungdomar inte förstår syftet med insatserna, känner att de är meningsfulla eller rör sig framåt i livet. Rapporten visar att ungdomar är i behov av vägledning och information överlag men har bristande förtroende för de verksamheter som ska stödja dem. Arbetslösheten i sig har också en tydlig negativ effekt som leder till bristande självförtroende. Bland de kommunala verksamheterna var fritidsledarnas förtroendekapital en utmärkande faktor. Fritidsledarna kände ungdomarna sedan flera år tillbaka och hade relationer som var möjliga att bygga vidare på i syfte att erbjuda arbetsmarknadsstöd till ungdomar. Studien visade samtidigt att fritidsledarna hade behov av bättre kommunikationskanaler in i verksamheter med kunskap om arbets- och utbildningsmarknad. 3.6 STAT LI G UT R EDNING Ungdomsstyrelsen har granskat arbetet med ungdomar i 21 kommuner med lokala utvecklingsavtal (Ungdomsstyrelsen 2009:11). Undersökningen ger vid handen att insatser riktade mot målgruppen arbetslösa ungdomar varierade i omfattning och kvalitet. Genomgående saknas överblick och detaljerad kunskap om vilka insatser unga har tagit del av och under hur lång tid, något som gör det svårt att utvärdera resultaten. Ungdomsstyrelsen identifierar därför ett behov av samordning inom kommunerna av vilka insatser som bedrivs. Rapporten beskriver befattningshavare som efterlyser utökad och fördjupad samverkan i arbetet med unga. Ett exempel på sådan samverkan är så kallade navigatorcentrum som upprättats i några kommuner. Navigatorcentrum är en samlingsplats för ungdomar där även myndigheter, verksamheter och organisationer 6

8 är representerade. Ungdomsstyrelsen lyfter fram hur kontakten med ungdomarna är avhängigt den geografiska lokaliseringen av navigatorcentrum. För att nå ungdomar i socialt utsatta områden behöver man vara där de är (Ungdomsstyrelsen 2009:11 s 7-8). Att tidiga insatser är viktiga är ytterligare en lärdom från undersökningen. De tre månader av individuellt arbetssökande som förflyter innan ungdomen bereds plats i jobbgarantin innebär enligt Ungdomsstyrelsen en bristande kontinuitet i arbetet. Snabba insatser är viktiga för att undvika passivisering. En framgångsfaktor i kommunerna har varit att erbjuda individanpassade lösningar genom att i mötet med den unga lägga tid på att skapa en helhetsbild av personens livssituation. Rapporten vittnar om att ett tillmötesgående sätt, nära samarbete med arbetsgivare och rätt matchning i fråga om praktikplatser är positivt i arbetet med ungdomar i arbetslöshet (Ungdomsstyrelsen 2009:11 s 10-11). 3.7 F LER AKTÖ R ER Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beskriver i en rapport hur den kommunala och statliga organisationen av bidragsstöd och arbetsmarknadsstöd allt mer flyter in i varandra utan att för den skull fungera heltäckande. Det finns skilda sektorer som hanterar frågor om arbete, rehabilitering och självförsörjning. Problem uppstår när en individ har behov av sektorsövergripande stöd. SKL:s rapport beskriver hur ett mellanrum har uppstått för de bidragsbärande personer som anses stå till arbetsmarknadens förfogande men i realiteten inte kommer i åtnjutande av Arbetsförmedlingens tjänster. Rapporten visar att mellanrum finns mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och kommunernas socialtjänst. SKL identifierar i rapporten därmed ett behov av en ny samverkande organisation (SKL 2008). 7

9 4. METODDISKUSSION 4.1 U RVAL Studiens parametrar sysselsättning, lärande och delaktighet har fått sätta ramarna för urvalet av aktörer. Även aktörer som erbjuder råd- och stödfunktioner för ungdomar har inkluderats i studien. Under arbetet har kommunala och statliga organisationer och myndigheter som i sitt verksamhetsutövande träffar ungdomar åldern år studerats. Inom de olika organisationerna arbetar man med olika åldersgrupper, som ibland överensstämmer med studiens åldersspann, och ibland inte. Kommunernas Enheter för arbetsmarknadsinriktat stöd samt Arbetsförmedlingen och Gymnasieskolan är tre aktörer som kommer i kontakt med en stor del ungdomar på deras väg mot självförsörjning. Verksamheter som ryms under Fritidsförvaltningen kan fungera kompetenshöjande och utvecklande för ungdomen. Socialförvaltningen kan erbjuda stöd vid hinder av social karaktär. Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade i kombination med LSS-verksamhet och ersättning från Försäkringskassa kan bli aktuell vid sjukdom och funktionsnedsättning. 4.2 IN FORMANT ER Denna studie innehåller information från intervjuer med befattningshavare på Allvar Gullstrandsgymnasiet, Svalöfs Gymnasium, Kompetensforum, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Fält och fritid, Ungdomsteamet, Dagligverksamheten, Enheten för arbete och integration samt Enheten för vuxenstöd. Jag har också varit i kontakt med andra aktörer i Landskrona och Svalöv vilka arbetar med målgruppen och som delat med sig av sin syn på samverkan och förbättringsmöjligheter. 1 Under arbetet med förstudien är det genomgående befattningshavare under chefsnivå, de som möter ungdomarna i första instans, som intervjuats. U N G R E F E R E N S G R U P P För att få en djupare insikt i hur målgruppen upplever sin situation och samhällets bemötande, har en workshop med fem deltagare samt intervjuer med tre ungdomar genomförts. Fem av dessa ungdomar bor i Landskrona, två i Svalöv och en i Teckomatorp. Det ungdomarna har gemensamt är att inte ha gått den raka vägen från gymnasiet till vidare studier eller arbete. Avsikten var att genom samtal kartlägga situationer där ungdomen upplever ett behov av stöd- eller vägledning samt ungdomens kännedom om och erfarenhet av de stödfunktioner som finns. Deltagarna var med utifrån ett eget intresse för undersökningen samt en vilja att diskutera ovanstående frågor. Referensgruppen gör inte anspråk på att gälla alla ungdomar i Landskrona och Svalöv, men väl ett utsnitt ur verkligheten. 1 Se kartläggningar av ungdomsaktörer i Landskrona stad och Svalövs kommun. 8

10 4.3 M ETO DV AL Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer som genomförts med en till två informanter. Metodvalet ger möjlighet att utveckla frågor beroende på informanternas svar. Enkäter som metod för att samla in underlag valdes bort eftersom svarsmöjligheterna då skulle komma att begränsas. Personliga intervjuer ger utrymme till berättelser, infall och exempel. I motsats till en enkätundersökning förutsätts inte scenarier utan fältet lämnas öppet för intervjupersonerna. Semistrukturerade intervjuer innebär till viss del förbestämda frågor och anpassade följdfrågor. Intervjuerna har sett olika ut beroende på vilken organisation som besökts. Återkommande har varit att verksamheten har presenterats och att informanterna har berättat om hur man arbetar med målgruppen ungdomar i åldern Informanterna har beskrivit situationer där arbetet med ungdomarna är problematiskt samt funderat kring möjliga förbättringsytor. Workshopen med ungdomsreferensgruppen registrerades med digitalt ljud. Detta eftersom det under en gruppintervju med fem personer sägs för mycket för att det ska vara möjligt att anteckna. Vid de andra intervjutillfällena har anteckningar gjorts löpande. Utifrån studiens parametrar har information sökts i särskilda frågor. Men också information som vid första anblicken inte verkade falla inom ramen för studien, visade sig senare vara nyttig. Under arbetet med studiens dokumenterades alla möten skriftligt. I arbetet med förstudien har jag, med något enstaka undantag, erfarit att informanterna har känt förtroende för mig och kunnat tala fritt om sin arbetssituation och syn på sakfrågorna. En underlättande faktor kan vara att jag inte har arbetat inom kommunen tidigare och därför inte upplevts vara direkt kopplad till någon särskild myndighet eller kommunal enhet. 9

11 5. AKTÖRER OCH DERAS VERKSAMHET Från januari till april 2011 genomfördes intervjuer med befattningshavare på enheterna nedan. Studien har inriktats på aktörer som är involverade i ungdomars lärande, sysselsättning och delaktighet. Aktörer som erbjuder råd- och stödfunktioner för ungdomar har också inkluderats eftersom det fysiska och psykiska måendet är avgörande för studieresultat och framgång på arbetsmarknaden. Sammanställning av intervjumaterialet har skett enligt följande: en kort presentation av verksamheten, ansvarsområden och rutiner följs av erfarenheter från verksamheten och förslag till utveckling. 5.1 DEN KO MMUN ALA UPP FÖ LJ NINGEN Kommunen har ett särskilt ansvar för de ungdomar som har gått ut grundskolan men inte fyllt 20 år. Ansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om den som varken studerar eller arbetar, så att denna kan erbjudas lämpliga individuella åtgärder (Skollag 1985:1100). Hur detta ansvar ska organiseras och hur kontakten med ungdomarna ska garanteras är inte reglerat i lag utan utförs olika ifrån kommun till kommun. Ungdomsstyrelsens kartläggning av 21 kommuner har visat att uppdraget ofta återfinns hos Utbildningsförvaltningen och utförs av en studie- och yrkesvägledare som också har ansvar för IV-planeringen (Ungdomsstyrelsen 2009:11 s 29). L A N D S K R O N A A N S V A R O C H R U T I N E R I Landskrona har Utbildningsförvaltningen uppdraget att sköta den kommunala uppföljningen. Själva arbetsuppgiften att följa upp och kontakta ungdomarna är idag ålagd en enskild studie- och yrkesvägledare (SYV) på Allvar Gullstrandsgymnasiet. Utöver den kommunala uppföljningen har samma SYV ansvar för IV-planeringen och är kontaktperson för frågor som rör elever med särskilda behov. Denna arbetsbelastning innebär att SYV har en begränsad tid att lägga på uppföljningen av de ungdomar som inte påbörjar eller avbryter, sina gymnasiestudier. Antalet Landskronaungdomar som faller under det kommunala uppföljningsansvaret skiljer sig åt från år till år, men det har de senaste åren rört sig om cirka 200 individer (Allvar Gullstrandgymnasiets statistik). 2 De ungdomar som inte är behöriga till det gymnasieprogram de har sökt hamnar på en lista hos intagningskansliet. 3 Denna lista med namn och personuppgifter vidarebefordras till SYV med uppföljningsuppdraget. När en Landskronaungdom som studerar på friskola eller i en annan kommun avbryter sina studier får SYV i bästa fall information ifrån respektive skolors studie- och yrkesvägledare. I värsta fall sker 2 Siffran får inte tolkas som att det är 200 individer som är utan sysselsättning. Det handlar om ungdomar som ännu inte följts upp. En del har exempelvis sökt sig till skolor i andra kommuner, flyttat utomlands eller börjat arbeta. 3 Det finns ett visst dröjsmål i denna information som är värd att notera. När studien gjordes hade SYV på grund av intern omorganisering och nätverksproblem fått listan med kontaktuppgifter först i mitten av februari 2011, dvs. sex månader efter skolstart. Även om det vanligen inte dröjer så länge, hinner en viss tid förflyta innan eleven kontaktas. 10

12 ingen informationsöverföring mellan skolorna. Om inte eleven själv tar kontakt med skolan i hemkommunen förmodas att denna är kvar i utbildning på annan ort. Ungdomens namn finns då inte på listan som SYV får. Kontaktrutinen för uppföljningen innebär att SYV skickar brev till ungdomarna på listan för att förhöra sig om deras nuvarande sysselsättning. Samtidigt bjuds de in till ett vägledande samtal. Brevet kan besvaras brevledes eller via internet. Om svar uteblir skickas ytterligare ett brev. Därefter försöker SYV ta kontakt telefonledes om kontaktuppgifter finns. Svarsfrekvensen är relativt hög, men cirka 20 procent av ungdomarna hör SYV inte av. Information om dessa vidarebeordras då till socialtjänsten. I de fall då ungdomen ger positiv respons på SYV:s brev arrangeras ett möte. SYV kan erbjuda individuellt utformade alternativ för vidare skolgång, bland annat i form av praktik. E R F A R E N H E TE R F R Å N V E R K S A M H E T E N SYV har nästan slutat erbjuda praktikmöjligheter för ungdomar. Eftersom att SYV inte har tillräcklig möjlighet att följa upp de elever som är ute på praktik. Idag går endast de ungdomar som själva är mycket motiverade och drivna på praktik. SYV framhåller att det för en del elever finns ett behov av kontinuitet och tät uppföljning av de individuella insatserna för att förhindra att eleven misslyckas eller ger upp. SYV framhåller att det är ett återkommande problem att ungdomar mår mycket dåligt. I dessa fall saknar hon kompetens att bemöta ungdomar i deras situation. Samtidigt saknar SYV ingångar till psykiatrin och kan inte slussa ungdomen vidare till professionellt stöd. Det dåliga måendet utgör ett hinder i ungdomens arbete med att lyckas med studierna. När en ny elev kommer till gymnasieskolan kan det ta tid innan dennes enskilda problematik uppdagas. Innan det sker kan skolan ha hunnit prova flera olika insatser som lett till misslyckande. SYV menar att dylika förfarande eventuellt skulle kunna undvikas om all information fanns hos SYV redan från början. På grund av de sekretessbestämmelser som omger den kommunala socialtjänsten upplever SYV att samarbetet dem emellan haltar. F Ö R S L A G T I L L U T V E C K L I NG SYV beskriver ett behov av att arbeta på att annat sätt med den kommunala uppföljningen. Uppdraget kräver enligt SYV en heltidstjänst. För att nå ut till de som omfattas föreslår SYV en systematisk uppföljning i form av dörrknackning. För att kunna erbjuda insatser som fungerar önskar SYV att det fanns möjlighet till individuella lösningar i samarbetet med kommun och näringsliv, samt tid och möjlighet för kontinuitet och uppföljning för de som behöver praktik. För att minimera antalet ungdomar som söker till gymnasieprogram där de inte har behörighet (och därmed hamnar under den kommunala uppföljningen) hade SYV gärna sett att varje högstadieelev gjorde sitt gymnasieval tillsammans med en studie- och yrkesvägledare. Med ett sådant förfarande kan man enligt SYV komma åt det dröjsmål som uppstår när eleven söker en utbildning den inte har behörighet till, får avslag och hamnar på listan för det kommunala uppföljningsansvaret. Överlag efterlyser SYV tydligare informationsinsatser mot högstadieelever så att de är förberedda på vad gymnasiestudierna kommer att innebära. För att det ska kunna 11

13 genomföras menar SYV att kommunikationen mellan högstadie- och gymnasieskola behöver förbättras. SYV efterlyser även tidigare insatser, redan i årskurs åtta i grundskolan, gentemot de ungdomar som visar tecken på att inte nå upp till betygskraven. S V A L Ö V A N S V A R O C H R U T I N E R Enligt IV-ansvarig på Svalöfs Gymnasium genomför skolan ingen uppföljning i ordets bokstavliga mening. IV-ansvarig får en lista från intagningskansliet med namn och personuppgifter till de elever som inte kommit in på sina gymnasieval, eller som sökt till IV-programmet i Svalöv. Hon kontaktar dessa och stämmer av inför skolstart. I de fall ungdomarna inte är intresserade av att studera har IV-ansvarig ingen möjlighet att ytterligare driva frågan. IV-ansvarig kommer också i kontakt med ungdomar i de fall de hoppar av en utbildning på friskola eller på skola i annan kommun. Eller, så har det åtminstone varit förut. I och med gymnasiereformen kommer eleven att vara hänvisad till insatser vid skolan där den är intagen. Eleven kan inte, så som tidigare var möjligt, komma tillbaka till hemkommunen och börja på Introduktionsprogrammet. Det innebär att IV-ansvarig inte kommer att ha samma inströmning av elever under året som tidigare. Hon oroar sig för att vissa elever i och med nyordningen inte kommer att fångas upp. Det finns idag inget etablerat system för överrapportering mellan skolorna. I de fall när elev eller målsman kontaktar skolan för diskussion om framtida skolgång möts man. I samråd med eleven och målsman görs en planering för den fortsatta skolgången. IV-ansvarig upplever att studiemedlet är ett incitament för ungdomen att ta upp studierna och aktivt kontakta henne. Då gymnasiereformen gjort det svårare att komma in på ett nationellt gymnasieprogram förväntar IV-ansvarig att antalet elever utanför den reguljära gymnasieskolan kommer att öka E R F A R E N H E TE R F R Å N V E R K S A M H E T E N En stor andel av Svalövseleverna söker sig ut ur kommunen för att studera. Eftersom kommunikationen mellan studievägledare olika skolor emellan är haltande är det inte alltid som IV-ansvarig får information om Svalövselever som har avbrutit sina studier. Ibland händer det dock att hon kontaktas av en SYV från en annan skola och uppmanas att ta kontakt med eleven. IV-ansvarig erfar att elevunderlaget blir svagare och svagare och att det i allt större utsträckning behövs alternativ till gymnasieskolan. Idag syftar IV-programmet till att elever ska gå vidare in i ett nationellt program, många klarar det, men för det som blir kvar behövs något annat. En del av eleverna har uttryckt en önskan om att arbeta istället. Praktik använder man sig till viss del av, det beror dock på hur eleven mår. Tidigare arbetade man med yrkesverkstäder och validering av kompetens, det finns inte längre. Erfarenheten från sådan lärlingsinriktad utbildning är att det var administrativt tungrott. F Ö R S L A G T I L L U T V E C K L I NG IV-ansvarig efterlyser en regional översyn av de skolor som tar emot elever från andra kommuner. Idag finns det inget sätt att kontrollera att exempelvis elever med särskilda behov erbjudits allt det stöd de har rätt till. Det kan leda till att en elev avbryter sina studier i onödan. IV-ansvarig menar att det framöver kommer att 12

14 behövas en person som har överblick på hur de elever som sökt sig till gymnasium i andra kommuner lyckas i sin skolgång. I det fall eleven blir utskriven från ett nationellt program kan de inte komma tillbaka till Introduktionsprogrammet i hemkommunen. För att dessa elever inte ska falla mellan stolarna bör någon hållas informerad om hur det går för dem och vad skolorna erbjuder för stöd. I de fall en ungdom på grund av sociala eller fysiska eller psykiska hinder har svårigheter med skolgången behöver IV-ansvarig kontakta socialtjänsten eller BUP i Landskrona. Även om kontakten med socialtjänsten löper väl upplever IV-ansvarig att kontaktvägarna kunde vara bättre. Ett närmare samarbete kunde innebära att hon fick information som bidrar till helhetsbilden av eleven. Idag måste IV-ansvarig ringa runt och jaga informationen. Genom samarbete tror hon att tid hade kunnat sparas och parallella processer undvikas. IV-ansvarig känner till planerna på, och är positivt inställd, till en kommungemensam plattform för samverkan 4. En önskan finns att genom samverkan finna individuella lösningar för ungdomen. IV-ansvarig påpekar att det är viktigt att ett sådant samarbete blir långsiktigt. Själv har hon ungefär ett års kontakt med ungdomarna innan de går vidare. I många fall har dock eleverna ett kvarvarande behov av stöd och uppföljning. Enligt IV-ansvarig kommer den nya gymnasieformen, GY11, att innebära att kommunerna måste stötta, utbilda och sätta in resurser för ungdomarna mycket tidigare än vad som görs idag. 5.2 DET KOMMUN ALA AR BET S MARKN ADSSTÖ D ET L A N D S K R O N A A N S V A R O C H R U T I N E R Kompetensforum erbjuder arbetsmarknadsstöd till de Landskronaungdomar mellan år som uppbär ekonomiskt bistånd och bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. Stödet syftar till underlätta ungdomens övergång till någon form av sysselsättning. Vid det första kontakttillfället görs en individuell arbetsplan. I arbetsplanen kan det ingå att delta i ett motivationshöjande program, gå en studieförberedande kurs, praktisera, öva konversationssvenska eller gå en arbetsmarknadsförberedande kurs. Därutöver finns möjligheten att delta i projektbaserade insatser och olika samarbeten med partners utanför Kompetensforum. För ungdomar som behövs utredas extra eller komma igång och hitta rätt väg finns möjlighet för handläggarna att remittera till FINSAM-projekten Puls och Vals. Puls har en utredande funktion och Vals en igångsättande. Kompetensforum har ett nära samarbete med Enheten för försörjningsstöd. Samarbetet är nödvändigt då den ena insatsen förutsätter den andra. Arbetsförmedlingen är en annan samarbetspartner. Genom att handläggare och arbetsförmedlare regelbundet träffas och stämmer av med varandra kan man anpassa insatserna utifrån vad som pågår inom den andra organisationen. Man har etablerat en samsyn för att med ungdomens bästa för ögonen gemensamt dra åt 4 I Svalöv planeras en kommungemensam plattform för samverkan mellan ungdomsaktörer. Denna beskrivs utförligare under 5.2 Svalöv Förslag till utveckling. 13

15 samma håll. För att samarbete ska vara möjligt får ungdomen skriva under ett sekretessmedgivande som innebär att denne godkänner att organisationerna utbyter information med varandra. E R F A R E N H E TE R F R Å N V E RKSAM H E T E N Kompetensforums olika program är endast tillgängliga så länge ungdomen uppbär ekonomiskt bistånd. Skulle ungdomen lyckas, om än preliminärt, lösa försörjningsfrågan åker denne ut ur det program där den deltagit. Handläggarna har upprepade gånger sett ungdomar finna en kortvarig inkomst, till exempel sommarjobb, endast för att behöva återkomma en tid senare och börja om igen. Att Kompetensforums utbud är bundet till behovet av ekonomiskt bistånd, gör enligt handläggarna att insatserna förlorar i kontinuitet och en långsiktig förbättring försvåras. Handläggarna hade därför önskat att de kunde fortsätta arbetet med de individer som är inskrivna till det att de står bättre rustade inför arbetsmarknadens utmaningar. Handläggarna har uppmärksammat att ungdomar brinner av iver att komma igång med en verklig aktivitet som kan leda till jobb. Flera delar upplevelsen av att ha stått och stampat. Tiden innan beslutet om ekonomiskt bistånd och inskrivning på Kompetensforum har inte inneburit några konkreta närmande mot arbetsmarknaden. F Ö R S L A G T I L L U T V E C K L I NG Handläggarna har observerat en grupp ungdomar som mår dåligt. Idag kan de endast hänvisas till att kontakta vård eller psykiatri, något som inte alltid leder till att de faktiskt gör det. I dessa fall upplever handläggaren att det vore önskvärt med etablerade kontakter med vården. En sjuksköterska och psykolog i samma byggnad hade inneburit att vägen varit kortare och möjligheten större att ungdomen faktiskt fått till ett möte. För övrigt efterlyser handläggarna tidigare insatser i grundskolan gentemot de ungdomar som visar tecken på att inte uppnå betygskraven, detta för att Kompetensforum inte ska behöva lappa och laga de utbildningar som inte fullföljts. S V A L Ö V A N S V A R O C H R U T I N E R I Svalöv hänvisas den ungdom som sökt ekonomiskt bistånd och bedömts stå till arbetsmarknadens förfogande till Enheten för arbete och integration. Där finns inget specifikt ungdomsteam eller specialinsatser riktade mot ungdomar, men en socionom möter de flesta ungdomar. Till enheten kommer även ungdomar som avslutat drogavvänjningsprogram och ånyo aktualiserats på arbetsmarknaden. Vid första mötet görs en gemensam planering av vilka åtgärder som bedöms behövas. En möjlighet för ungdomen är att göra praktik. För ungdomar som behövs utredas extra eller komma igång och hitta rätt väg finns möjlighet för handläggarna att remittera till FINSAM-projekten Puls och Vals. Det enhetsövergripande samarbetet inom kommunen löper relativt lätt då man på grund av litenhet och samlokalisering har god insyn i varandras verksamheter. Det gör att beslutsvägarna är korta och kommunikationen god. Enheten har även ett 14

16 nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Fridhems Folkhögskola. Socionomerna uttrycker ett behov om närmare kontakt med gymnasieskolan. E R F A R E N H E TE R F R Å N V E R K S A M H E T E N Socionomerna lyfter fram bristen på allmänna kommunikationer som en försvårande faktor för ungdomarna. Restid och kostnad för busskort har en motivationsdämpande effekt. Jobbsugna ungdomar måste på grund av arbetsbrist söka sig utanför Svalövs kommun. På enheten har man sett ett allmänt behov av sänkta trösklar på arbetsmarknaden för individer som inte har formell kompetens. En inom kommunen etablerad metod är så kallade Arbetsplatssambassadörer 5. Samtidigt identifieras ett behov av ytterligare insatser när det gäller ungdomar. Enligt handläggarna är läget bekymmersamt för den grupp ungdomar som gång på gång misslyckas på praktikplatser eller i andra stödinsatser. De tenderar att valsa runt mellan insatser utan att den egna situationen egentligen förbättras. F Ö R S L A G T I L L U T V E C K L I NG Med målgruppen för ögonen, samt de ungdomar som ingår i det kommunala uppföljningsansvaret, har Svalövs kommun sökt och beviljats pengar av FINSAM för en gemensam samarbetsplattform. Plattformen ska vara utformad efter konceptet: En väg in flera vägar ut. Projektet ska initiera samverkan mellan aktörer som kan bidra till att stärka ungdomen, utvidga dennes nätverk och förbättra möjligheter till självförsörjning. Initiativet till plattformen har uppstått eftersom kommunen sett ett behov av ta ett krafttag i satsningarna på de ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Plattformen ska vara en nav i arbetet för ungdomar på orten, en fysisk plats med innehåll styrt utifrån ungdomars behov. Plattformen ska också vara en kontinuerlig och stabil aktör dit ungdomen alltid kan vända sig. Planen är att använda sig av metoder så som Supported Employment 6, mentorsprogram i samverkan med företag på orten, studieförberedande kurser i samverkan med Fridhems Folkhögskola och kurser i ungt entreprenörskap. Samverkan med gymnasieskola, folkhögskola, Arbetsförmedling, näringsliv och föreningar är grundläggande. 5.3 AR BET SFÖRMEDLI NGEN A N S V A R O C H R U T I N E R Arbetsförmedlingen (AF) har ett kontor i Landskrona som är öppet varje dag och ett i Svalöv som har drop-in två dagar i veckan. Vid inskrivning på Arbetsförmedlingen får ungdomen träffa en ungdomshandläggare inom sin bransch. Under de första 90 dagarna uppmanas ungdomen till självständigt jobbsökande. Samtidigt erbjuds kontakt med en av de jobbcoacher AF har avtal med. Den arbetssökande ungdomen har under denna tid även tillgång till AF:s direktservice med arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledning. Om ungdomen uppbär A-kassa eller ekonomiskt bistånd skrivs denna efter 90-dagar in i 5 Ett verktyg för att underlätta långtidssjukskrivnas återgång till arbetsmarknaden genom särskilda ambassadörer på arbetsplatsen som erbjuder individuellt stöd. 6 Individuellt utformade praktikplatser med kontinuerlig uppföljning. 15

17 jobbgarantin för ungdomar. Om ungdomen inte har någon av dessa försörjningsformer är deltagande i jobbgarantin frivilligt. Jobbgarantin varar som längst 15 månader och innebär aktiviteter av olika slag hos någon av AF:s kompletterande aktörer. Aktörerna är Arbetslivsresurs, Teamwork, Academedia Eductus, Lernia och Folkuniversitetet. Endast en av dem finns i Landskrona och ingen i Svalöv. Praktik är en annan möjlighet som erbjuds, ungdomen uppmanas då att själv finna en passande praktikplats. För ungdomar som saknar komplett gymnasieutbildning finns möjligheten att läsa en studiemotiverande tremånaderskurs på Albins eller Fridhems Folkhögskola, detta i syfte att inspirera till vidare studier. Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade har kontakt med de ungdomar som går i särskolan. Där ges ungdomen tillfälle att arbetsträna för att utreda arbetsförmågan. Ungdomen har även möjlighet att få en SIUS-konsulent 7 som följer dem till arbetsplatsen och optimerar förutsättningarna för att lyckas. En lönebidragsanställning 8 inom kommunen är en annan möjlighet. E R F A R E N H E TE R F R Å N V E R K S A M H E T E N Svalövsungdomar får så gott som alltid resa till Landskrona eller Helsingborg för möten med AF, detta eftersom ungdomshandläggarna sitter här. Landskronaungdomar kan, om de är inskrivna i Jobbgarantin, också komma att få resa till annan ort för deltagande i kompetenshöjande aktiviteter. Ungdomar utan avgångsbetyg från gymnasiebetyg får inom jobbgarantin en ersättning på 48 kronor per dag, en ersättning som knappt täcker resekostnaderna för deltagande i aktiviteterna. Arbetsförmedlarna vittnar om att reseavstånd och -kostnader försvårar ungdomens deltagande. Arbetsförmedlarna ser att det är problematiskt att ungdomar kommer från gymnasieskolan med utbildningar som inte svarar mot arbetsmarknadens krav. En grupp som har det särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden är de ungdomar som saknar gymnasiebetyg. Därför är det är av vikt att ungdomarna hamnar i rätt utbildning från början, menar arbetsförmedlarna. F Ö R S L A G T I L L U T V E C K L I NG Arbetsförmedlarna framhåller att det vore önskvärt att alla ungdomar, inte bara de som uppbär ekonomiskt bistånd, kunde få reseersättning för deltagande i aktiviteter på annan ort. Det gäller särskilt Svalövsungdomar som nästan i samtliga fall behöver resa för att träffa arbetsförmedlare eller jobbcoacher. Arbetsförmedlarna skulle gärna se ett närmare samarbete mellan AF och gymnasieskolan, gärna redan i utformningen av program och planeringen av antalet utbildningsplatser. Man efterlyser även elevkontakt i syfte att informera om framtidens arbetsmarknad. Eftersom AF kan bidra med en god kännedom om arbetsmarknaden önskar arbetsförmedlarna att det togs tillvara. Arbetsförmedlarna tror att ett lärlingssystem liknande det danska vore fördelaktigt för de ungdomar som saknar gymnasieutbildning såväl som studiemotivation. Två 7 SIUS står för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. 8 Anställningsform tillgänglig för ungdom med funktionsnedsättning som innebär att kommunen betalar 80 % av lönen. 16

18 tredjedelar av utbildningen skulle kunna arbetsplatsförläggas, samtidigt som ungdomen får lön för sin utbildning. 5.4 FÖ RS ÄK RINGSK ASS AN A N S V A R O C H R U T I N E R Försäkringskassans handläggare utgår från Lund men kommer till Landskrona och träffar ungdomar efter behov. Svalövsungdomar som har ärende till Försäkringskassan (FK) får åka till Landskrona då det inte finns något kontor i Svalöv. På FK kommer handläggarna i kontakt med ungdomar i åldern Det rör sig om ungdomar som söker aktivitetsersättning, en form av förtidspension, eller sjukpenning på grund av långtidssjukskrivning. FK kan även betala ut ersättning för förlängd skolgång. Ungdomarna kommer i kontakt med FK via t.ex. Arbetsförmedlingen och då särskilt från AF för unga funktionshindrade. De kan även komma ifrån olika praktikplatser där de bedömts vara för sjuka för att kunna genomföra arbetsuppgifterna eller från psykologer och skolkuratorer. När en ungdom bedömts ha rätt till aktivitetsersättning har FK ett uppföljningsansvar. Det innebär att handläggarna från FK med jämna mellanrum har avstämningsmöten med de andra aktörer som finns kring ungdomen. Det handlar om AF, psykologer eller läkare, kontaktpersoner från de sociala myndigheterna, läkare, familj etc. Samarbetet är grundläggande för att FK ska få information för beslut om ersättning. E R F A R E N H E TE R F R Å N V E R K S A M H E T E N : FK:s handläggare är av uppfattningen att de kommunala kontaktpersonerna från Enheten för försörjningsstöd och socialtjänsten tar sin hand ifrån individen så snart denne har fått aktivitetsersättning godkänd. Handläggaren menar att ett sådant förfarande gör situationen svår för den enskilde på avstämningsmötet där alla kontakter som på något sätt kan fungera lugnande är viktiga. F Ö R S L A G T I L L U T V E C K L I NG FK-handläggaren ser ett behov av en kompletterande verksamhet för ungdomar som har någon form av diagnos, inte står till arbetsmarknadens förfogande, men är inne i daglig verksamhet som inte passar deras behov. FK kan idag inte erbjuda något alternativ för de ungdomar med lättare diagnoser som känner att de inte passar in i gruppen på daglig verksamhet och därför vägrar att gå dit. Handläggaren efterlyser en verksamhet som fungerar arbetsfunktionsutredande och samtidigt kompetenshöjande för dessa individer. De sociala kontakter som uppstår i samband med deltagandet skulle kunna fungera positivt, stärkande och läkande för ungdomar med exempelvis social fobi eller ADHD. En alternativ verksamhet kan erbjuda ett stabiliserande ramverk ring ungdomen samt fungera igångsättande genom dagliga rutiner, verksamhet, inspirerande möten och miljöer. 5.5 DAGLIG V ERKSAMHET L A N D S K R O N A A N S V A R O C H R U T I N E R Daglig verksamhet i Landskrona består av två enheter; Dagcenter och Individuell Daglig Verksamhet (IDA). Syftet är att erbjuda stimulerande och utvecklande 17

19 aktiviteter, meningsfull sysselsättning och gemenskap för personer över 18 år som beviljats insatsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För att ha rätt till daglig verksamhet ska ungdomen tillhöra personkrets ett eller två 9, vara i yrkesverksam ålder, sakna förvärvsarbete och inte heller utbilda sig. Daglig verksamhet (insats enligt 9.10 LSS) innebär att brukare som beviljats insatsen har rätt till en meningsfull sysselsättning. Sysselsättningen ska utformas utifrån den enskildes resurser, intressen, behov och utifrån vad den enskilde själv ser som meningsfullt. I Landskrona inkluderar verksamheten inkluderar aktiviteter så som caféverksamhet, Data/IT, trädgårdsservice, snickeri med mera. IDA-verksamheten har en nära samverkan med gymnasieskolan, AF för unga funktionshindrade, kommunens LSS-handläggare och FK. Detta eftersom de ungdomar som finns i verksamheten kan komma från någon av instanserna eller ha som mål att komma dit. E R F A R E N H E TE R F R Å N V E R K S A M H E T E N Arbetsterapeuten på IDA-verksamheten påpekar att de som befinner sig inom verksamheten har hamnat på rätt plats. LSS-handläggarna gör utifrån LSS grundliga bedömningar för att avgöra vem som har rätt till insatsen. Arbetsterapeuten menar att det finns en fara i att inte aktiveras på något sätt. Ungdomen riskerar att må ännu sämre på grund av avsaknad av rutiner. Samtidigt är det av vikt att placeringar som görs blir lyckade, detta för att den som är van vid misslyckande inte ska behöva misslyckas återigen. F Ö R S L A G T I L L U T V E C K L I NG Arbetsterapeuten har stött på ett par ungdomar som det är svårt att nå. Det handlar om personer som kommit sent till Sverige och fått sin diagnos i vuxen ålder. Ibland spelar även en bristande förståelse från familjen eller omgivningens sida in. I dessa fall är det svårt att få daglig verksamhet att framstå som en meningsfull sysselsättning. För dessa ungdomar finns ett behov av en lösning. Arbetsterapeuten upplever att de är intresserade av att arbeta och lyfta lön. 5.6 SO CI ALTJÄN ST EN L A N D S K R O N A Socialtjänsten i Landskrona har fram tills januari 2011 varit organiserad i två olika förvaltningar utifrån brukarnas ålderskategorier. Nu ingår de tidigare Vuxenenheten och Barn- och ungdomsenheten i Individ- och familjeförvaltningen. I skrivande stund pågår en processutredning som bland annat syftar till att utreda hur de olika enheterna ska kunna kan samverka på bästa sätt inom den nya förvaltningsorganisationen. Som en rest av den gamla ordningen finns det fortfarande en Enhet för utredning och behandling för ungdomar under 20 år, medan de som är äldre sorteras in under Enheten för vuxenstöd. 9 Personkrets ett innefattar personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd (inklusive Aspergers syndrom). Personkrets två innefattar personer som har en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning till följd av hjärnskada i vuxen ålder. 18

20 A N S V A R O C H R U T I N E R För Landskronaungdomar under 20 år i behov av socialt stöd finns en särskild ungdomsgrupp under Enheten för utredning och behandling. Inom Ungdomsgruppen finns ett behandlingsteam som erbjuder öppenvård för ungdomar med drogproblematik samt arbetar med lösningsfokuserade samtal. Det finns ett Ungdomsteam som bland annat gör uppföljningar, hembesök och handhar kontakt med myndigheter. Om en ungdom har blivit dömd till ungdomstjänst sköts placeringen av ovan nämnda Ungdomsgrupp. Ungdomsteamet samarbetar med högstadie- och gymnasieskolorna i kommunen. Genom samtal med ungdomen, målsman, lärare och SYV försöker man hitta passande lösningar. Det kan exempelvis handla om att finna en individuellt anpassad studieform för den enskilda ungdomen. Är ungdomen över 20 år och fortfarande i behov av kontakt med socialtjänsten sker en övergång till Enheten för vuxenstöd. Även här finns ett utredningsteam och en behandlingsgrupp för öppenvård. Vid denna övergång inträder frivillighet i kontakten med myndigheterna. För ungdomar med planering på Enheten för vuxenstöd har handläggarna en spindeln-i-nätet funktion och binder samman olika aktörer inom kommunen i syfte att erbjuda exempelvis studievägledning eller arbetsmarknadsinriktat stöd. E R F A R E N H E TE R F R Å N V E R K S A M H E T E N Enligt en socionom på Enheten för vuxenstöd leder frivilligheten som inträder i samband med åldersgränsens överskridande ibland till att ungdomar samtidigt tackar för sig och avslutar kontakten. Enligt samma socionom är det viktigt att ungdomar inte utsätts för misslyckande i samband med exempelvis arbetspraktik. Väl förberedda praktikplatser och kontinuerlig uppföljning är därför avgörande för att maximera förutsättningarna för framgång för ungdomen. Vidare är Arbetsförmedlingens 90 dagar av individuellt arbetssökande problematiskt för målgruppen. Denna tid innebär ett glapp mellan stödkontakterna, något som enligt socionomen ibland fungerar demotiverande för den arbetssökande och bidrar till en karusellkänsla. F Ö R S L A G T I L L U T V E C K L I NG Socionomen från Ungdomsteamet ser ett behov av uppföljning och kartläggning av de ungdomar som inte är utåtagerande men som mår dåligt, inte har hittat sysselsättning eller passiviserats. Socionomen ser även att det vore fördelaktigt om samma enhet eller organisation hade möjligheten att avsluta ärendet med individen och inte behövde lämna över det till någon annan efter att en åldersgräns passerats. Allra bäst vore enligt socionomen om ärendena överhuvudtaget inte spreds på grund av ålder. På så vis kunde en bredare kompetens arbetas upp och kontinuitet bibehållas. Socionomen från Vuxenenheten framhåller att det i arbetet med ungdomarna är viktigt med mål och mening. Därför efterlyses möjligheten att höja försörjningsstödet för de ungdomar som har en heltidspraktik. Det skulle kunna 19

21 fungera som en morot för att ge ungdomen känslan av att kunna påverka sin situation och exempelvis kunna börja söka lägenhet. Då drogberoende och dåligt psykisk mående hänger samman är psykiatrin är en viktig samarbetspartner, men samarbetet är inte optimalt. Socionomen från Vuxenenheten ser ett behov av att psykiatrin och socialtjänsten arbetar parallellt istället för att som idag den ena tar över när den andra är klar. S V A L Ö V I Svalöv delas socialtjänsten in i två delar, en för barn- och ungdom och en för vuxna. Nedan har två socialsekreterare med ansvar för gruppen åringar intervjuats. A N S V A R O C H R U T I N E R De intervjuade socialsekreterarna (SSK) kommer i kontakt med ungdomar i behov av socialt stöd. Det kan handla om exempelvis pågående missbruk eller svåra hemförhållanden. SSK kan vid misstanke om att LVU 10 bör tillämpas påbörja en utredning och parallellt erbjuda stöd, exempelvis öppenvård eller insatser i hemmet. Det finns en nystartad öppenvård för barn och unga som kan sättas in från den dag en utredning öppnas. Något som underlättar bedömningen och kan innebära att behandlingen är över när utredningen är klar. Frivilliga ansökningar från personer över 18 år hamnar hos Vuxenenheten. I dylika fall, och i när en övergång blir aktuell på grund av ålder, kan handläggare från de båda enheterna arbeta tillsammans med ärendet. De kompletterar varandra genom att handläggaren från barn- och ungdomssidan har kännedom om LVU och handläggaren från vuxensidan har kunskaper om LVM 11. I ärenden gällande ungdomar i åldern kan det vara svårt att bedöma vilken lag som ska tillämpas, det är då angeläget att dela med sig av kunskaper. E R F A R E N H E TE R F R Å N V E R K S A M H E T E N SSK erfar att ungdomar som inte lyckas i skolan är en svår grupp att arbeta med. Sysslolösheten och medföljande håglöshet är faktorer som ibland bidrar till drogmissbruk. SSK beskriver hur ungdomarna visar prov på otålighet, de vill ha hjälp och stöd snabbt och kontinuerligt, annars ger de upp. Helst av allt vill de ha ett arbete. SSK är därför positiva till den kommande gemensamma plattformen i Svalöv och det alternativ den skulle kunna innebära för dessa ungdomar. SSK beskriver hur den drogfrihet som krävs vid praktik, arbete och i andra insatser utgör ett hinder för ungdomar med tidigare haschmissbruk. Spåren syns länge i kroppen och ungdomen kan behöva gå och lämna urinprov i månader. Under tiden är ungdomen inte i någon arbetsmarknadsåtgärd. SSK har sett hur kravet kan leda till återfall, vilket innebär att nya försök till drogfrihet ligger längre bort. 10 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU), reglerar tvångsomhändertagande av unga människor under 18 år och i vissa fall av unga under 20 år. 11 Lag om vård av missbrukare i vissa fall, (LVM), är en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen möjliggör sluten tvångsvård av vuxna missbrukare. 20