EU-handlingsplan för att ge en skjuts åt den europeiska forskningen

Transkript

1 IP/03/584 Bryssel den 9 april 003 EU-handlingsplan för att ge en skjuts åt den europeiska forskningen Europeiska kommissionen kommer i morgon att lägga fram en plan med konkreta åtgärder för att uppmuntra offentliga och privata aktörer i hela Europa att öka sina satsningar på forskning. I meddelandet med titeln Investering i forskning: en handlingsplan för Europa 1 beskrivs olika åtgärder som behöver vidtas inom EU för att öka investeringarna i forskning från 1,9 % av BNP till 3 % av BNP, varav två tredjedelar skall finansieras av den privata sektorn, vilket efterlystes av Europeiska rådet i Barcelona i mars 003. Om treprocentsmålet uppnås väntas det resultera i en tillväxtökning på ytterligare 0,5 % av BNP och nya arbetstillfällen varje år från 010. Några av de centrala åtgärderna är att skapa europeiska teknikplattformar, stärka banden mellan näringslivet och den offentliga forskningen, styra de offentliga utgifterna mot forskning och innovation, öka forskaryrkets dragningskraft och utveckla bättre skatteincitament för forskning. Denna handlingsplan är inledningen på en process som kan vända FoUutvecklingen i Europa och upprätta de förutsättningar som krävs för att EU skall kunna uppnå sitt mål på 3 % av BNP 010, sade Philippe Busquin, kommissionsledamot med ansvar för forskning. Det här är Europas chans att öka sin konkurrenspotential och säkra en varaktig förbättring av livskvaliteten. Detta förutsätter dock beslutsamma och samordnade ansträngningar av alla berörda parter - både dagens och morgondagens EU-medlemsstater och berörda parter inom offentlig och privat sektor. Alla kan och bör bidra till att göra denna handlingsplan till en framgång. Erkki Ormala, Nokiagruppens direktör för teknikpolitik, som även fungerar som sakkunnig för European Round Table of Industrialists, tillade följande: Det europeiska näringslivet ställer sig helt bakom en ökad satsning på forskning. Men treprocentsmålet kan endast uppnås om Europa kan erbjuda gynnsammare villkor för forskning och innovation. Vi behöver ett regelverk som i betydligt högre grad är stödjande, med färre och bättre bestämmelser och lämpliga incitament. Dessutom behövs yrkeskunniga personer med hög kompetens och en stark offentlig forskningssektor med starkare band till industrin. Näringslivet är villigt att investera mer i europeisk forskning om den politiska ledningen ser till att genomföra de nödvändiga åtgärderna. 1 KOM(003) 6.

2 Ett brett stöd Inom ramen för det europatäckande samråd som inleddes i september 00 efter meddelandet Mer forskning för Europa - Mot 3 % av BNP inkom många svar från offentlig och privat sektor. Synpunkterna från samrådet har fungerat som underlag vid utarbetandet av handlingsplanen. Alla som svarade stödde treprocentsmålet och betoningen på företagens investeringar i forskning. Samtliga nuvarande och blivande EU-medlemsstater var eniga om att det var viktigt att öka investeringarna i forskning. De flesta angav att de redan hade antagit nationella strategier och åtgärder för att öka dessa investeringar. De stora företagen avser i hög grad att fortsätta sina satsningar på forskning, trots den ekonomiska nedgången. Oroande är dock att de planerar att styra sina investeringar mot områden utanför EU där villkoren är mer gynnsamma, t.ex. USA och Asien. Företrädare för industrin och företagsvärlden har efterlyst viktiga politiska förändringar för att Europa åter skall kunna bli attraktivt för forskningsinvesteringar och för att vända denna trend. Ändrade prioriteringar Man har i handlingplanen beaktat alla viktiga FoU-aktörers synpunkter. Planen omfattar en kombination av olika verktyg som syftar till följande: - - Att effektivisera det offentliga stödet till forskning och innovation, säkra tillgången till personal, stärka den offentliga forskningsbasen och dess band till industrin samt öka den offentliga finansieringens hävstångseffekt på privata investeringar. - - Att styra de offentliga resurserna mot forskning och innovation genom ökad betoning på den offentliga finansieringens kvalitet, ändrade regler för statligt stöd och förbättrad användning av offentlig upphandling. - - Att förbättra ramvillkoren för forskning och innovation vad gäller t.ex. immaterialrätt, konkurrensregler, finansmarknader och skatteklimat. Planen omfattar också olika åtgärder för att samordna medlemsstaternas FoUstrategier och samordna FoU-politiken med politiken för andra områden. De viktigaste åtgärderna I meddelandet beskrivs flera olika typer av nya åtgärder för olika berörda parter. Åtgärderna bygger vidare på redan existerande verksamhet på EU-nivå och i medlemsstaterna för att uppnå treprocentsmålet. Nedan följer några exempel på åtgärder: Ett samordningsförfarande avseende EU:s medlemsstaternas åtgärder för att öka forskningsinvesteringarna, syftande till en snabb och sammanhållen utveckling av EU:s och medlemsstaternas politiska strategier. Ökat offentligt stöd till forskning och innovation samt en ny inriktning på detta stöd. Europeiska teknikplattformar för viktig teknik, inom t.ex. områdena järnväg, luftoch rymdfart, väte, växtgenomik, vägtransporter, solenergi, informations- och kommunikationsteknik samt nanoteknik, för att forma och genomföra en gemensam syn på hur denna teknik skall utvecklas och användas. KOM(00) 499 slutlig.

3 Förslag om karriärmöjligheter för forskare syftande till att locka till sig och behålla de mest framstående europeiska forskarna och lösa problemet med den europeiska FoU-verksamhetens ökande behov av arbetskraft. EU-riktlinjer för förvaltning och användning av immateriella rättigheter i offentliga forskningsinstitutioner och offentlig-privata partnerskap, för att stärka banden mellan offentlig och privat sektor. Bredare och effektivare skatteåtgärder för att uppmuntra ökade investeringar i FoU. Förbättrad tillgång till kapital, särskilt när det gäller riskkapital och garantisystem för innovationsinriktade små och medelstora företag. Förbättrad samordning och effektivitet vad gäller EU-finansiering av forskning (EU:s ramprogram för forskning, EUREKA-programmet, strukturfonderna, stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden, system inom ramen för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Ändrade EU-regler för statligt FoU-stöd och en styrning av det statliga stödet mot FoU. Kommissionen kommer uppmärksamt att följa genomförandet av handlingsplanen och framstegen mot att uppnå treprocentsmålet, och varje år kommer den att offentliggöra en rapport inför Europeiska rådets vårmöte. Ytterligare information finns på följande webbplats: 3

4 Bilaga Bakgrundsinformation De ledande FoU-företagen De sammanlagda FoU-utgifterna för de 500 ledande globala FoU-aktörerna inom den privata sektorn uppgick år 000 till 307,4 miljarder euro. Detta är nästan dubbelt så mycket som de totala FoU-utgifterna inom hela EU för det året. Europa står för en ganska liten andel av de 500 ledande företagens FoU-investeringar, nämligen omkring 9 % (vilket kan jämföras med 44 % för amerikanska företag). Det bör dock noteras att sedan 1996 har de europeiska företagens andel ökat snabbare än de amerikanska. Relativt sett investerar dock Europas största företag mindre än sina amerikanska och japanska motsvarigheter i sektorer som informationsteknisk hård- och mjukvara. De tenderar i stället att inrikta sina FoU-investeringar på bilar och utrustning samt kemikalier och läkemedel, som är sektorer där Europa har en särskilt stark internationell position.

5 Antal företag De 100 respektive 500 ledande företagen, 1996 och De ledande 000 (uppdelade efter handelszon) De ledande 100 företagen % av total FoU Genomsnittl. ökn./år av FoUinvest. (i %) Antal företag 500 företagen % av total FoU Genomsnittl. ökn./år av FoUinvest. (i %) USA EU Japan Övriga länder Totalt Källa : Third European Report on S&T Indicators, 003 Tabell Ledande internationella företag Efter antal och FoU-investeringar, år 000 Antal företag FoUutgifter (miljoner euro) Total andel (500 företag) Total andel av EU-15 (13 företag) Land Belgien 54 0, % 0,6 % Danmark ,3 % 0,9 % Tyskland ,7 % 34,7 % Grekland 0 0,0 % 0,0 % Spanien 0 0,1 % 0, % Frankrike ,8 % 0,9 % Irland ,1 % 0,4 % Italien ,5 % 5,3 % Luxemburg 0 0,0 % 0,0 % Nederländerna ,8 % 6,5 % Österrike 0 0,0 % 0,0 % Portugal 0 0,0 % 0,0 % Finland ,1 % 3,9 % Sverige ,1 % 7,6 % Storbr ,3 % 19,1 % EU ,0 % 100,0% USA ,8 % Japan ,1 % Övriga länder ,1 % Totalt ,0 % Källa Third European Report on S&T Indicators, 003 Tyska, franska och brittiska företag står för huvuddelen av Europas andel av de 500 ledande FoU-investeringarna (9,7 %, 5,8 % respektive 5,3 %). Företag från dessa länder står också för huvuddelen av de europeiska storföretagens FoU-investeringar: 34,7 % (Tyskland), 0,9 % (Frankrike) och 19,1% (Storbritannien).

6 De 100 EU-företag som är ledande när det gäller FoU-investeringar förtecknas nedan. De 100 ledande EU-företagen i FoU-investeringar 1 DaimlerChrysler, Germany 51 Solvay, Belgium Siemens, Germany 5 H berger Druckmaschinen, Germany 3 Ericsson, Sweden 53 Elan, Ireland 4 Volkswagen, Germany 54 Henkel, Germany 5 GlaxoSmithKline, UK 55 Saint-Gobain, France 6 AstraZeneca, UK 56 Thomson Multimedia, France 7 Alcatel, France 57 ICI, UK 8 Nokia, Finland 58 DSM, The Netherlands 9 Philips Electronics, The Netherlands 59 Nycomed Amersham (now Amersham), UK 10 Bayer, Germany 60 ENI, Italy 11 Renault, France 61 Groupe Lagardere, France 1 Robert Bosch, Germany 6 Faurecia, France 13 Fiat, Italy 63 Altana, Germany 14 Peugeot (PSA), France 64 ASM Lithography, The Netherlands 15 BAE Systems, UK 65 Pirelli, Italy 16 BASF, Germany 66 Rheinmetall, Germany 17 Aventis, France 67 Autoliv, Sweden 18 Istituto Finanziario Industriale, Italy 68 MAN, Germany 19 Unilever, UK 69 Suez Lyonnaise des Eaux, France 0 Aerospatiale (now EADS), The Netherlands 70 Rhodia, France 1 Marconi, UK 71 Oce, The Netherlands STMicroelectronics, France 7 Lundbeck, Denmark 3 SAP, Germany 73 Scania, Sweden 4 Boehringer Ingelheim, Germany 74 Baan, The Netherlands 5 Sanofi-Synthelabo, France 75 Linde, Germany 6 Schering, Germany 76 UCB, Belgium 7 Snecma, France 77 Deutsche Bank, Germany 8 AKZO Nobel, The Netherlands 78 Telia, Sweden 9 Finmeccanica, Italy 79 Dassault Systemes, France 30 Deutsche Telekom, Germany 80 Corus, UK 31 TotalFinaElf, France 81 Framatome, France 3 Michelin, France 8 Usinor, France 33 Rolls-Royce, UK 83 Bull, France 34 BT, UK 84 Enel, Italy 35 Valeo, France 85 Merial, UK 36 E.ON, Germany 86 Electrolux, Sweden 37 Volvo, Sweden 87 GKN, UK 38 E Merck, Germany 88 Great Universal Stores, UK 39 Reuters, UK 89 MG Technologies, Germany 40 Alstom, France 90 Sandvik, Sweden 41 RWE, Germany 91 Danone, France 4 Schneider, France 9 Misys, UK 43 BP Amoco (now BP), UK 93 Legrand, France 44 Novo Nordisk, Denmark 94 Metso, Finland 45 Invensys, UK 95 Bouygues, France 46 France Telecom, France 96 Thyssen Krupp, Germany 47 Continental, Germany 97 Vodafone, UK 48 Shell, UK 98 Fresenius, Germany 49 Thales, France 99 Celltech, UK 50 L Oreal, France 100 Diageo, UK Källa : Third European Report on S&T Indicators, 003

7 De största FoU-investeringarna per sektor Med 7,4 % är IT-sektorn det viktigaste målet för de 500 största FoU-aktörernas kunskapsinvesteringar. För de ledande europeiska företagen kommer IT på andra plats med 16 %, vilket alltså är betydligt lägre. Globalt kommer bilar och utrustning på andra plats med 17,6 % medan läkemedel kommer på tredje plats med 15,5 %. Inom EU intar bilar och utrustning första plats med 4 %, och därefter följer läkemedel och IT, som har en andel på 16 % vardera. EU:s utvidgning och treprocentmålet Anslutningen av tio nya medlemsstater kommer att leda till en BNP-ökning på 3,9 % 1999 och 4,8 % 00. De totala FoU-utgifternas andel av BNP kommer att minska från 1,9 % till 1,87 % (uppgifter för 000) (förändringen blir inte så stor eftersom de blivande medlemsstaternas har en relativt låg BNP). Antalet forskare kommer att öka med ungefär 10 % (en ökning som överstiger ländernas proportionella andel). Data visar också att FoU-utgifterna i flera blivande medlemsstater (Tjeckien, Estland, Litauen, Ungern och Cypern) sedan 1995 har ökat snabbare än genomsnittet för dagens EU med 15 medlemsstater. Färska uppgifter från de blivande medlemsstaternas forskningsministerier visar att de flesta av dem planerar att konsolidera eller intensifiera sina FoU-insatser. Ökad och betydande utländsk finansiering av FoU i medlemsstaterna Den andel FoU inom EU:s tillverkningssektor som finansieras av utländska dotterbolag är lika stor som eller större än i USA (16 %) och Japan (1,8 %) (andelen varierar mellan 14 % i Finland och 64,8 % i Irland). Enda undantaget är Grekland (5,4 %).

8 Ungern Irland Figur 1 Andel utländska dotterbolag i tillverknings- FoU (i % för 1998 eller senast tillgängliga år) (1) 64,8 77, Spanien Canada Storbr. Polen Portugal Italien Nederländerna Frankrike Tyskland Sverige USA Finland Turkiet Tjeckien Grekland Japan 1,8 5,4 8,6 10,1 18,5 16, ,1 3,,6 6,9 9,5 31,5 37,1 39, la : Third European Report on S&T Indicators, 003 Anmärkning: (1) S, UK, PL, P, FIN: 1999; HU, IRL, EL: 1997; D: 1995, I: 199. Käl