Skatt på vägtransporter slår hårt mot Norrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatt på vägtransporter slår hårt mot Norrland"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Björn Ferry med siktet inställt på skog Skatt på vägtransporter slår hårt mot Norrland Paneler starkt jämtländskt koncept Haren en riktig överlevare

2 LEDAREN Sverige blir längre och fattigare SVERIGE BLIR LÄNGRE. Och det är på grund av regeringens politik. Socialdemokrater och miljöpartister har gjort klart att de tänker införa en skatt på avstånd, en kilometerskatt. Den kallas lite av varje, som t ex vägslitageavgift eller infrastrukturskatt, men oavsett vad den kallas är det en skatt som ökar kostnaden ju längre bort man finns. En ökad kostnad Ett argument för denna kilometerskatt är att den ska utveckla hållbarare transportsystem. Men längst ut och längst bort finns inte några alternativ. Där blir skatten bara en ökad kostnad. Valet blir att ta kostnaden eller dra ned på verksamheten. Att hoppas på att kunna föra kostnaden vidare framåt i förädlingskedjan är fåfängt, så länge kunderna har möjlighet att köpa av leverantörer som inte drabbas av en sådan pålaga. Extra ironiskt Just ambitionen att förbättra hållbarheten blir extra ironisk. Det första som slås ut om man inför en kilometerskatt är skogsbränslen. Biobränslen från skogen har en hög transportkostnad och låga marginaler. Ökar kostnaderna för transporter blir det enkla resultatet att skogsbränslet blir kvar i skogen och att man i stället använder någon annan energikälla, sannolikt sämre för miljö och klimat. Regeringen försämrar förutsättningarna för de delar av Sverige som redan tidigare hade de sämsta förutsättningarna och de största utmaningarna. Ingen kompensation Den här regeringen har gjort det mesta fel för skogsbruk och skogsnäring i norra Sverige. Svavelrestriktionerna för fartygsbränslen beslutades tidigare och på andra håll, men regeringen har inte gjort någonting för att kompensera för den konkurrensnackdel som de innebär för norrländsk industri. Den förra regeringen gjorde i alla fall ett ambitiöst försök att införa tyngre lastbilar, 74-tons bilar med fler axlar så att belastning och slitage på vägarna inte skulle öka, samtidigt som kostnaderna för att transportera råvaror och produk- Mats Sandgren VD SCA SKOG ter kunde minska. Tröghet och opposition från myndigheter som var mer invecklingsän utvecklingsorienterade hindrade att detta kunde genomföras före regeringsskiftet. Och den nuvarande regeringen har plockat ned frågan från dagordningen. Landsbygdsfientligt Avstånd kostar. Och om man höjer kostnaden för avstånd och vägrar tillåta att transporter rationaliseras, då blir det tungt. Och tyngre och tyngre ju längre ut och längre bort man finns. Den politik som regeringen driver är landsbygdsfientlig! INNEHÅLL Ny skatt slår hårt mot skogsindustrin...4 Tyngre och längre fordon kan öka konkurrenskraften...5 Tummen ner för vägslitageskatt...6 Notiser...7 Stort intresse för Skogsvinge...8 Åter mot det normala på virkesmarknaden... 9 Med SCA på världscup...10 Med passion för skog och Skogsvinge...12 Ny metod mäter miljöhänsyn i skogen...15 Projekt Stugupaneler ett starkt jämtländskt koncept...16 Ny karttjänst på Min Skog...17 Naturvårdstips...18 Antalet mårdhundar minskar...18 Haren en riktig överlevare...19 Nya virkesköpare...22 Belönad för föredömlig skogsvård...22 Årets deklaration påverkas av förenklingsutredningen...23 Fint glid i ospårad terräng...24 DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Hemsida: Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt Adressändringar och reportagetips: Kerstin Olofsson, tel , Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Grafisk design: Mellerstedt Design Tryck/repro: V-TAB Vimmerby 2015 Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Multiart gloss 150g Omslagsfoto: Anders Tukler/Matton Images Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, skicka e-post till: 2

3 Josefin har komplett verktygslåda Josefin Bohman kom tidigt i kontakt med SCA. Men då stod förkortningen för Society for Creative Anachronism, en förening som ägnar sig åt att återskapa gammal kultur och kampkonst. Idag är det rådgivning och virkesköp som fyller hennes vardag. EN STOR FÖRDEL MED ARBETET som virkesköpare är att en vacker vårvinterdag få ge sig ut i skogen i sällskap med en kaffetermos och en markägare som vill ha hjälp att planera åtgärder som behöver göras. En viktig del av Josefin Bohmans arbete som virkesköpare är att svara på frågor om skogsskötsel och avverkning, särskilt nu när vi närmar oss april och barmarkssäsongen stampar i farstun. Då får jag verkligen användning för hela verktygslådan, kommenterar hon. Kan du kort berätta om din bakgrund? Jag är uppvuxen på landet utanför Älvsbyn, i Norrbotten. Egentligen hade jag tänkt bli etolog och arbeta med djurs beteenden, men en släkting rådde mig att söka till SLU och bli jägmästare. Ett bra val, skulle det visa sig. Jag trivdes jättebra. Och numera är SCA Skog din arbetsgivare? Så är det. Jag kom till SCA som aspirant i Nordingrå 2012, blev sedan vikarie och är nu virkesköpare i Örnsköldsvik. Jag trivs fantastiskt bra, jag tycker om den mänskliga kontakten som arbetet innebär. Nu är våren snart här. Vad är viktigt för skogsägarna att tänka på inför barmarkssäsongen? Ett bra tips är att redan vid köksbordet se över vad som behöver göras i skogen, gärna med hjälp av en skogsbruksplan. Det är också bra att ge sig ut i skogen och inventera vad som har hänt under vintern. Om man inte har en skogsbruksplan, hur gör man då? Ta gärna kontakt med mig eller någon annan av SCA Skogs virkesköpare. Vi har en ny produkt som kallas Skogsvinge där vi med hjälp av laserdata snabbt tar fram detaljerade uppgifter om en skogsfastighet. Det är ett pedagogiskt verktyg som ger nya perspektiv på skogen. Hur viktigt är det att verkligen sköta om sin skog? Sköter den sig inte själv? Hur man sköter sin skog beror på vad man vill ha ut av den. Vill man ha god ekonomisk avkastning så kan rätt skötselmetoder i rätt tid ha stor betydelse. Att röja i tid är billigare än att röja för sent. Det går att lämna skogen att sköta sig själv, men då kan man inte påverka hur slutresultatet blir. Namn: Josefin Bohman Ålder: 28 år Josefin Bohman Vad mer ska skogsägare tänka på? Ett råd är att hålla skogsbruksplanen aktuell, om inte annat så för nästa generations skull. Det är ett levande dokument som ska uppdateras för att kunna användas som beslutsunderlag för nya åtgärder. Se också till att kontrollera tillgängligheten till fastigheten. Finns det en väg som kan användas eller måste man bygga nytt? Att bygga en väg är ett tidskrävande projekt men kan å andra sidan tjäna fastigheten under lång tid. Glöm heller inte att kontakta vägföreningen, om det finns en sådan. Finns det något mer i din verktygslåda? Där finns allt, från plantering till skogsbilvägar. Det är bara att höra av sig så hjälper vi virkesköpare till. TEXT Mats Wigardt FOTO Michael Engman Bor: Örnsköldsvik Familj: Sambo och två hundar Jobbar: Virkesköpare hos SCA Skog, Ångermanlands skogsförvaltning Dold talang: Thaiboxning, Hema (Historical European Martial Art, kampsport med europeiskt ursprung) 3

4 TEMA VÄGSLITAGESKATT NY SKATT SLÅR HÅRT MOT SKOGSINDUSTRIN Regeringen har planer på en ny skatt på tunga transporter, en avståndsbaserad vägslitageskatt. Det finns ännu inget färdigt förslag på hur skatten ska utformas, men branschorganisationen Skogsindustrierna är starkt kritisk till själva idén. Det är en straffskatt på landsbygden, med allvarliga effekter för skogsindustrin, menar Karolina Boholm, transportdirektör hos Skogsindustrierna. FOTO Husmofoto/IBL Bildbyrå f I regeringsförklaringen, i oktober 2014, deklarerade statsminister Stefan Löfven att en avståndsbaserad vägslitageskatt för tung trafik, även utländsk, ska införas för att finansiera investeringar i infrastruktur. Regeringens argument för att ta ut en sådan skatt är bland annat att det bidrar till ökad effektivitet i transportsystemet och därmed minskar vägslitage, buller och utsläpp. Det talas om en skattenivå på 1,40 kronor per kilometer. Enligt regeringens beräkningar skulle det ge staten en inkomst på cirka fyra miljarder kronor. 700 miljoner dyrare Skogsindustrin är Sveriges största transportköpare. Nästan var fjärde lastbil och vartannat godståg transporterar skog och skogsprodukter. Skogsindustrin är därför en av de branscher som skulle drabbas hårdast av en vägslitageskatt, säger Karolina Boholm. En skatt på 1,40 kronor per kilometer skulle innebära över 700 miljoner kronor i ökade kostnader per år, bara för skogsindustrin, konstaterar hon. Transporter är dyra redan idag och inom skogsindustrin gör vi redan väldigt mycket för att effektivisera transporterna. Men skogen växer där den växer och skogsindustrin är beroende av lastbilstransporter där inga alternativ finns. Att beskatta transporter utifrån det tillryggalagda avståndet skulle försämra skogsindustrins förutsättningar rejält, säger Karolina Boholm. Strider mot EU-regler Regeringen har visserligen talat om en geografiskt differentierad skatt och att vissa branscher skulle kunna undantas, till exempel skogsindustrin som i många fall saknar alternativ till transport på väg. Men Karolina Boholm är skeptisk. Att särbehandla vissa branscher är i princip omöjligt. Det strider mot EUs konkurrensregler, säger hon. Missar miljömålet Klimatargumentet, att en avståndsbaserad vägslitageskatt bidrar till minskade utsläpp, ger Karolina ingenting för. Det är inte avståndet för transporterna påpekar hon och menar att skatten därmed missar miljömålet. En omställning till lägre klimatutsläpp förutsätter ökad användning av biobaserade produkter och mer förnybar energi, menar hon och befarar att bland det första som händer vid införandet av en vägslitageskatt är att biobränsleproduktionen får ett stort avbräck. Biobränsle från skogen, till exempel grot, har höga transportkostnader i förhållande till varuvärdet. Med en vägslitageskatt, som gör transporterna dyrare, kommer dessa skogsprodukter sannolikt att få stanna i skogen eftersom det blir olönsamt att frakta dem därifrån. Tyngre och längre fordon Karolina Boholm menar att det finns andra, bättre och effektivare sätt att minska utsläppen från tung trafik än att beskatta avstånden som körs. Skogsindustrin har som en av få branscher egna hållbarhetsmål. Ett av målen är att vi ska minska våra utsläpp av koldioxid från transporter med 20 procent fram till Det kan vi nå utan vägslitageskatt. Om politikerna vill minska utsläppen borde de i stället besluta om att tillåta tyngre och längre fordon. Med mer last per fordon minskar både utsläppen och antalet lastbilar på våra vägar, säger hon. Utredning Karolina Boholm tror att den avståndsbaserade vägslitageskatten kommer att finnas med i regeringens vårbudget. Men innan det över huvud taget blir aktuellt att införa skatten kommer en statlig utredning att tillsättas. Därför är det tveksamt om regeringen hinner få igenom vägslitageskatten under den här mandatperioden, säger hon. Karin Andersdotter Det är inte avståndet för transporterna som påverkar klimatet utan utsläppen. Karolina Boholm, transportdirektör hos Skogsindustrierna. FOTO Heléne Grynfarb/Skogsindustrierna 4

5 Tyngre och längre fordon kan öka konkurrenskraften SCA, liksom övrig skogsindustri, har arbetat i flera år för att effektivisera transporterna och minska utsläppen. Bland annat med hjälp av längre och tyngre fordon, som lastar fler eller större travar. En avståndsbaserad vägslitageskatt skulle öka SCA Skogs kostnader för råvarutransporter med procent. Det motsvarar en årlig kostnadsökning på cirka 90 miljoner kronor, konstaterar Thomas Hedlund, SCA Skogs logistikchef. f Svensk industri har haft det tufft under många år. Konkurrensen med övriga världen är stenhård. Sedan millennieskiftet har omkring svenska industrijobb försvunnit, säger Thomas Hedlund. Skogsindustrin har dessutom flera utmaningar med ökade transportkostnader att hantera. Dels det nya svaveldirektivet som ökar kostnaderna för sjöfarten, dels höjda banavgifter som drabbar tågtransporterna. Skulle också en vägslitageskatt tillkomma försämras svenska företags konkurrenskraft ytterligare, säger han. Stopp i Danmark Thomas menar att det sannolikt skulle kosta mer än det smakar att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt. Han berättar hur det gick i Danmark: För ett par år sedan drog den danska regeringen tillbaka sitt eget förslag på avståndsbaserad skatt för lastbilar. Man utredde vad som krävdes för att införa skatten och efter det konstaterade den danska skatteministern att de administrativa kostnaderna nästan hamnade i paritet med vad man skulle få in på skatten. Thomas tvivlar på att det skulle bli på annat sätt i Sverige. Frågan är hur man ska kunna hålla isär vilka vägar bilarna kör på? De lastbilar vi använder kör ju en hel del på SCAs egna vägar och det vore märkligt om vi ska skatta för det också. Längre och tyngre bilar Med en vägslitageskatt vill regeringen bland annat åstadkomma effektivare transportlösningar med mindre miljöpåverkan. Thomas Hedlund, SCA Skogs logistikchef. SCA, liksom övrig skogsindustri, har arbetat i flera år för att effektivisera transporterna och minska utsläppen. Och vi har kommit en bra bit på väg, utan en påtryckning i form av beskattning, säger Thomas och fortsätter: Sedan sex-sju år pågår försök med längre och tyngre lastbilar. De senaste fem åren har vi med stor framgång kört med en längre och tyngre bil mellan Piteå och Överkalix. Det är en 90-tonslastbil som lastar och fraktar 50 procent mer än en konventionell lastbil. Axeltrycket är detsamma som på en normal lastbil. Vid det här laget har vi kört mil med 90-tonsbilen. På så sätt har vi minskat antalet tunga transporter med motsvarande närmare 20 varv runt jorden. Dessutom har vi minskat miljöbelastningen med 20 procent per fraktad enhet, säger Thomas. Även om Thomas Hedlund ser många fördelar med 90-tonsbilen, så finns det också en del begränsningar. Fordonet har fler axlar som jämnar ut axeltrycket, men trots det kan totalvikten påverka brokonstruktioner och vägavsnitt med dålig bärighet. 90-tonsbilen ser jag som ett komplement till järnvägstransport på vissa sträckor, säger han och berättar att SCA Skogs mål är att 50 procent av transportarbetet ska ske på järnväg. Idag ligger vi på procent. Tyvärr går det inte att förbättra den siffran så länge det är trångt på vissa bansträckor och det finns bansträckor som hålls stängda för underhåll eller reparation. Större travar Det finns ytterligare ett vägtransportkoncept som Thomas Hedlund tror mycket på när det gäller att öka konkurrenskraften samtidigt som miljöpåverkan och transportkostnaderna ska minska. Det är de så kallade ST-bilarna som nu körs på försök. ST står för större travar. ST-bilen har samma längd som konventionella virkesbilar, 24 meter, men bruttovikten har utökats till 74 ton. Bilen har byggts om för att kunna lasta större travar och har utrustats med nio axlar, i stället för sju, för att inte äventyra vägarnas hållbarhet, beskriver han. Om vi har fordon som kan lasta och frakta mer blir det färre lastbilar på vägarna, något som är positivt även ur trafiksäkerhetssynpunkt. I Finland har maxvikten för transporter höjts till 76 ton. För att svensk industri inte ska riskera att tappa ytterligare i konkurrenskraft är det viktigt att även den svenska trafikförordningen ändras, så att även vi får köra med längre och tyngre fordon, anser Thomas Hedlund. Karin Andersdotter FOTO Per-Anders Sjöquist 5

6 TEMA VÄGSLITAGESKATT TUMMEN NER för vägslitageskatt Åkeriägaren Richard Ferm gillar inte förslaget på en avståndsbaserad vägslitageskatt. Det skulle få förödande konsekvenser, säger han. frichard Ferms företag Fermgruppen AB är baserat i Sundsvall. Han och hans medarbetare har kört för SCA Skog sedan I företaget finns ett 30-tal bilar och cirka 60 anställda. Varje vecka, året om, kör vi en sträcka som motsvarar ungefär 1,7 varv runt jorden. En avståndsbaserad vägslitageskatt skulle med andra ord bli väldigt kostsam för oss, säger Richard. Alla drabbas Marginalerna är redan låga i vår bransch, konstaterar han. Det finns inte en chans att vi kan bära den kostnad som en vägslitageskatt skulle innebära. Vi och våra kollegor skulle tvingas att lägga ner verksamheten om vi inte kan föra den kostnaden vidare. Det enda logiska alternativ, som Richard ser, är att åkarna knuffar över kostnaden på sina kunder, som i sin tur tar ut den på sina kunder och så vidare. I slutänden kommer alltså alla konsumenter att drabbas av vägslitageskatten, i form av högre priser på allt som hushållen konsumerar. Det gäller såväl livsmedel som drivmedel, kläder och byggmateriel, säger han. Hoppas på sunt förnuft Ytterligare pålagor är det sista som åkeribranschen behöver. Vi behöver i stället stärka vår konkurrenskraft inte minst gentemot utländska åkare, menar Richard, som tvivlar på att utländska åkare kommer att betala svensk vägslitageskatt. Jag ställer min förhoppning till att sunt förnuft segrar att regeringen inser att en avståndsbaserad vägskatt blir förödande. Den här frågan är så mycket viktigare för näringslivets framtid än vad avgiftsvännerna låtsas om, säger Richard. Dessutom måste frågan om 74-tonsbilar, som nu har skjutits på framtiden, högst upp på dagordningen igen. Längre och tyngre fordon skulle bidra till att stärka vår konkurrenskraft. Karin Andersdotter FOTO Per-Anders Sjöquist Förödande, säger åkeriägaren Richard Ferm och ger förslaget om avståndsbaserad vägslitageskatt tummen ner. 6

7 SCA levererade närmare 99 miljoner plantor UNDER 2014 levererade SCAs plantverksamhet NorrPlant 98,7 miljoner plantor över hela norra Sverige. 60,9 miljoner plantor levererades till privata skogsägare och andra skogsföretag, medan resterande andel har planterats på SCAs egna marker. Andelen privata skogsägare som valde SCAs plantor var något högre under 2014 och det är glädjande att se att våra plantor har ett gott rykte. Vi fortsätter att förbättra och utveckla våra plantor för kommande generationer, säger Jörgen Andersson, chef för NorrPlant. Grattis! DET VAR MÅNGA som ville vinna biljetter till världscupen i Östersund och sprinttävlingarna den 14 februari. Rätt svar på tävlingen var Skogsvinge, SCA Skogs nya verktyg som ger skogsägare ett helt nytt perspektiv på deras skogsfastigheter. Tre vinnare fick två biljetter vardera: Karin Jonsson i Härnösand, Marianne Magnusson i Ås och Christer Grahn i Älvsbyn. Nytt från NorrPlant 2015 Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant NU KAN DU BESTÄLLA årets broschyr från NorrPlant. I Ett tryggt val för framtidens skog kan du läsa om våra plantor JackPot och PowerPot, vad du ska tänka på när du beställer plantor och hur du gör när du vill plantera på egen hand. Kontakta din virkesköpare eller beställ broschyren via: Erika Bergmark, en vinnare och förebild för kommande generationer jägare. Erika vann Extreme Huntress Competition I FÖRRA NUMRET av Din Skog berättade vi om Erika Bergmark, fältarbetare vid SCA Skog, som deltog i den amerikanska jakttävlingen Extreme Huntress. När vinnaren korades i Dallas, USA, i mitten av januari var det Erika som tog hem segern. Tävlingens syfte är att lyfta fram kvinnliga jägare som förebilder för kommande generationer och Erika var en av sex deltagare. Tävlingen sändes på den amerikanska tv-kanalen NBC-sports och på YouTube. Vinnaren utsågs efter en sammanställning av resultatet från juryn, tävlingsmomenten och en webbomröstning där allmänheten röstade på sin favorit. Priset var ett konstverk av en amerikansk jaktkonstnär. KLIMATRÅD för din skog SKOGSSTYRELSEN har lanserat en ny webb-tjänst som heter Skogens klimatråd. Där får du som är skogsägare en bild av hur klimatförändringarna kan påverka din skog och råd som är anpassade till din egen skogsfastighet. När du går in på Skogens klimatråd får du först besvara frågor om din fastighet och dina mål med skogsägandet. Det är bra att ha en uppdaterad skogsbruksplan till hands. När frågorna är besvarade får du några översiktliga råd om hur du kan sköta skogen med hänsyn till det framtida klimatet. Råden du får är baserade på de uppgifter du själv lägger in och hur klimatet förväntas ändras i det område din fastighet ligger. Eftersom råden baseras på ganska få uppgifter ska de i första hand ses som en tankeväckare och ett förslag till grov inriktning för skogsskötseln. Källa: Skogsstyrelsen Vinnarna i teckningstävlingen DIN SKOG fick många härliga fjärilsteckningar till tävlingen i förra numret. Det kom bland annat in en monsterfjäril, brandfjäril, jul- och luciafjäril liksom fläckiga, glittrande och prickiga fjärilar. Vi har dragit sex vinnare som får var sitt pris hemskickat. Vi säger grattis till: Tyra Goldheim, Rio Höglund, Alma Isaksson, Linus Johansson, Elin Sundell och Lovisa Rosenqvist. 7

8 SCA satsar på snokkomposter Patrik Hallin, H Bengtsson Entreprenad, och Oskar Norrgrann, Länsstyrelsen, är redo att kasta in temploggen. FOTO Tomas Rydkvist FOTO Frida Wikner SCAs Skogsvingeträffar runt om i Norrland är välbesökta. Stort intresse för Skogsvinge Bristen på komposthögar och gödselstackar har fört med sig att det föds färre snokar i Sverige. För att gynna snokens äggkläckning har SCA Skog skapat komposthögar för snok i närheten av Galtström, söder om Sundsvall. Högarna ligger inom området för Njurundakustens mångfaldspark som ska invigas sommaren f Snoken parar sig i april-maj och i juliaugusti lägger snoken sina ägg i en utvald komposthög. Äggen kläcks sedan i augustiseptember. Snokens utbredningsområde i Sverige har enligt forskningen krympt de senaste 80 åren. Tidigare fanns det snok ända upp till Norrbotten, men i dag är snokens nordligaste kända utpost just området kring Njurunda, berättar Tomas Rydkvist, SCAs naturvårdsspecialist i Medelpad, och fortsätter: Snokens nedgång är troligen en följd av att andelen jordbruk med djurhållning har minskat kraftigt och då minskar även antalet gödselstackar. Många jordbruk har även ersatt gödselstackarna med tankar med flytgödsel. Snoken har därför tappat många av sina möjligheter till äggkläckning. Ju större en kompost är desto större chans är det för snoken att äggen kläcks, eftersom snokäggen är beroende av en relativt hög temperatur, C. För att hjälpa snoken i det som ska bli Njurundakustens mångfaldspark har vi skapat komposthögar som består av ca 30 kubikmeter bark per hög, på tre olika ställen. Snoken är en god simmare och håller gärna till nära vattendrag, eftersom födan mest består av grodor, paddor och fisk. Vi har därför skapat komposthögarna med nära tillgång till vattendrag, säger Tomas. Intresset är mycket stort för SCAs produkt Skogsvinge, som ger skogsägare i Norrland en unik möjlighet att få detaljerad kunskap om sin skog. Skogsägarträffarna, som vi arrangerar runt om i Norrland för att visa Skogsvinges alla möjligheter, är välbesökta. I snitt kommer personer till varje träff och vi arrangerar närmare 90 träffar under vintern, berättar Elin Olofsson, projektledare hos SCA Skog. f Skogsvinge bygger på den laserskanning av mark som Lantmäteriet har gjort. SCA Skog har sedan utvecklat metoder för att ta fram mycket detaljerade skogsdata ur de laserskannade bilderna metoder som gör att man kan se allt från markfuktighet till träddiameter och volymer. Elin har presenterat Skogsvinge vid många skogsägarträffar. Hon märker att väldigt många blir märkbart överraskade när de får se den praktiska användningen av Skogsvinge. När skogsägare ser vilken bra och detaljerad överblick Skogsvinge ger över en fastighet inser de också vilket bra kunskapsunderlag det här är, konstaterar Elin. Exakta uppgifter Den vanligaste frågan som skogsägare ställer när de möter Skogsvinge för första gången handlar om hur exakta Skogsvinges skogliga uppgifter är. Hur bra stämmer de överens med verkligheten? Svaret är att Skogsvinge ger mer exakta uppgifter än vad en taxering i fält gör, säger Elin. Det finns så många variabler som kan påverka resultatet när en person utför en taxering i fält man kan vara trött, frusen, ouppmärksam eller ha en dålig dag Men med hjälp av Skogsvinge ser man varje kvadrat meter av sin fastighet, allt baserat på objektiva fakta. Kontakta din virkesköpare Efter att ha sett Skogsvinges alla möjligheter brukar de flesta skogsägare vilja veta hur de ska göra för att få se sin egen fastighet. Jag rekommenderar alla att ta kontakt med sin virkesköpare och boka ett möte för att titta närmare på den egna fastigheten, säger Elin. Virkesköparna är utbildade i att använda Skogsvinge och att uttolka materialet. För att få ut så mycket som möjligt av Skogsvinge är det därför bäst att ta hjälp av sin virkesköpare. Skogsägarträffarna har resulterat i att väldigt många anmält intresse för att titta på sin fastighet ur Skogsvinges perspektiv. Nästa steg diskuteras Vi får en del frågor om vad som är nästa steg för Skogsvinge och hur vi ska hålla uppgifterna aktuella över tid, till exempel med tanke på stormar som förändrar förhållandena i skogarna, berättar Elin. Det finns olika alternativ som vi diskuterar, men inget är bestämt ännu, säger Elin och försäkrar att de data som Skogsvinge bygger på idag är användbara i flera år framöver. Elin tipsar om att hålla koll på Skogsvinges hemsida, Där presenteras löpande information om var och när det arrangeras informationsträffar om Skogsvinge. Vi kommer även att bjuda in till särskilda träffar för utboskogsägare, berättar Elin. Karin Andersdotter 8

9 Åter mot det normala på virkesmarknaden Det mesta av det stormfällda virket hos privata skogsägare har tagits omhand. Det innebär att skogsägare på orter som inte drabbades av stormskador nu kan få hjälp. Efter ett drygt års fokus på stormupparbetning finns det ett uppdämt behov av skogsåtgärder i de icke-stormdrabbade områdena, säger Jörgen Bendz, SCAs virkeschef. f Det som återstår av stormarnas framfart på privat mark är en del vindfällen på områden som kräver vinterförhållanden. Det finns också en hel del kvar i SCAs egna skogar. Men det är hanterbart och nu har vi återigen förutsättningar för att kunna hjälpa de skogsägare som har fått vänta på att få avverka eller gallra i sin stående skog. De har visat ett stort tålamod under den tid vi har varit tvingade att prioritera stormskadad skog, säger Jörgen Bendz. De skogsägare som upptäcker hittills okända vindfällen i sin skog ska snabbt höra av sig till sin virkesköpare för att få hjälp. Det gäller att få ut skadat granvirke för att minska angreppen av granbarkborrar till sommaren. Det finns en risk för en kommande explosion av granbarkborrar. Fjolårets varma sommar förde med sig att det troligtvis hann födas två generationer granbarkborrar. Om de har haft en framgångsrik övervintring så kan det bli stora angrepp på skogen till sommaren eftersom det finns gott om vindfällen för dem att lägga ägg i, säger Jörgen Bendz. Bibehållna sågtimmerpriser Tillgången på massaved är fortsatt hög som en följd av tillgången på stormfällt virke. Däremot minskar efterfrågan på sågtimmer, vilket beror på en fortsatt vikande marknad för sågade trävaror. I södra och mellersta Sverige har inköpare av sågtimmer sänkt virkespriserna. Men inom SCAs verksamhetsområde har vi hittills kunnat bibehålla våra sågtimmerpriser. Det beror på att våra industrier går bra och att SCAs industrier har förmågan att producera i både bättre och sämre tider, säger Jörgen Bendz. Miljardinvesteringar SCA investerar nu närmare över en miljard kronor i Obbola pappersbruk och Tunadals sågverk. Dessa investeringar kommer att innebära en stabil produktion framöver och en fortsatt vidareförädling av virke i norra Sverige, vilket gynnar skogsägarna, konstaterar Jörgen Bendz. Misan Lindqvist Framgångsrik uppröjning efter Ivar Den 12 december 2013 fällde stormen Ivar sammanlagt cirka 10 miljoner kubikmeter skog i Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. Efter ett drygt års uppröjningsarbete i skogarna kan Per Österberg, en av SCA Skogs stormsamordnare, konstatera: Det har gått fantastiskt bra! f Totalt har 178 avverkningslag jobbat för högtryck med vindfällen i områden där det normalt arbetar cirka 60 avverkningslag. 15 av lagen har hittills kört mer än m 3 vardera en imponerande insats, säger Per Österberg. Fram till mitten av januari 2015 hade SCA Skog tagit rätt på totalt m 3 fub vindfälld skog. Prioriterat privat skog På ett tidigt stadium bestämde vi oss för att prioritera att köra ut granvirke, framför allt hos privata skogsägare. Vid årsskiftet hade vi avverkat 1,7 miljoner m 3 åt privata skogsägare. Tack vare hög produktivitet och bibehållna virkespriser har skogsägarna ofta fått ut ett bra netto, berättar Per. SCA har i stort sett klarat av att förbruka virket i samma takt som det producerats och därmed har man kunnat ta rätt på stora volymer. Vi har nyttjat hela vår organisation. Till exempel har vi transporterat virke även till våra industrier i Norr- och Västerbotten, förklarar Per. Fantastiska arbetsinsatser Fortfarande återstår mycket arbete på SCAs egna marker. Per räknar med att det kommer att vara klart först framåt hösten. Den varma sommaren underlättade dock arbetet. Det var torrt i skogen och för det mesta gick det bra att köra på vägar och skogsmark. Men dessvärre gynnades insekter, bland annat granbarkborren, också av värmen, säger Per. Han hade gärna sett en kallare förvinter, så att marken hade frusit och blivit körbar tidigt. Vi fick vänta på kylan ett tag, men nu rullar arbetet på som det ska, dock inte lika Skörderapporterad volym m 3 fub Skördad volym i vindfälld skog intensivt som tidigare. Nu har vi ju det värsta bakom oss, tack vare fantastiska arbetsinsatser av alla inblandade inte minst avverkningslagen och lastbilsförarna, säger Per Österberg. Karin Andersdotter Medelpad Jämtland Västerbotten Ångermanland m 3 fub totalt 0 1 nov 1 dec 1 jan 1 feb 1 mars 1 april 1 maj 1 juni 1 juli 1 aug 1 sep 1 okt 1 nov 1 dec 1 jan Per Österberg, en av SCA Skogs stormsamordnare. 9

10 Med SCA på värl Under världscupen i längdskidor i Östersund är det svenska och norska flaggor som helt dominerar i publikhavet. Men frågan är om inte SCAs vita mössor är minst lika synliga. Som en av arrangemangets premiumsponsorer har SCA Skog bjudit in cirka 300 skogsägare. Däribland Beatrice Carlström, 21 år. f Det ligger förväntan i luften då världs eliten i längdåkning ska göra upp om medaljerna bara några dagar innan VM i Falun. Strax innanför grindarna har SCA Skog satt upp sin kåta där en välkomnande brasa och varma renskinn lockar frusna besökare. Catharina Andersson, SCAs marknadschef i Jämtland, serverar blåbärssoppa och bjuder på skorpor. Ett bra tillfälle att synas, konstaterar hon. Och det är många som är intresserade av att lära sig mer om vår nya produkt Skogsvinge. Publikområdet fylls snabbt av påpälsade besökare. Det är folkligt och festligt och närmast fullsatt. Stort intresse Mats Sandgren, vd för SCA Skog, kan inte annat än se belåten ut under skinnmössan. Att vara sponsor för ett sådant här arrangemang är ett sätt att umgås med skogsägare, säger han och ser ut över kön av besökare till SCAs kåta. Johan Blomqvist, marknadschef i Medelpad, instämmer. Jag tycker att vi lyckats bra, säger han. Att vara sponsor blir vad man gör det till. Vi har mötts av ett stort intresse för våra arrangemang. Och Mia Karlsson, före detta längdskidåkare på elitnivå och numera marknadschef för SCA Skog i Ångermanland, berättar om valla- och teknikkvällar som lockat många skogsägare tidigare i vinter. Vinsten för oss är att vi kan profilera oss med något positivt, och skidåkning är ju i högsta grad i ropet, säger hon. Generationsskifte Två av skogsägarna som är med under dagen är Beatrice Carlström och hennes pappa Civar Ivarsson. Civar är skogsägare med omkring 200 hektar skog som han övertagit av sin pappa, som i sin tur tog över efter sin far. Civar är en aktiv och insatt skogsägare, som nu står inför ett generationsskifte. Jag är tacksam för att jag har en dotter som är intresserad av att ta över efter mig, säger han. Jag har ju själv förvaltat mitt arv, nu är det Beas tur. Goda råd och hjälp För 21-åriga Beatrice har skogen tidigare inte utgjort annat än en plats hon ofta besökte som Beatrice Carlström och Civar Ivarsson från Nyland, Kramfors. Storsjöodjuret Birger fanns självklart på plats. 10

11 dscup liten. Men som tonåring blev det allt glesare mellan skogsbesöken. Nu har emellertid det frö som såddes då Beatrice var barn börjat gro. Intresset för skogen är väckt. Och hon vill gärna lära sig vad som finns att lära, av såväl sin pappa som från annat håll. Jag kan inte påstå att jag kan så mycket om skogsskötsel, konstaterar Beatrice. Men jag är inte rädd för att fråga. Och jag vet var jag kan vända mig, för jag vill verkligen lära mig hur skogen ska skötas på ett bra sätt. Vi har haft en del att göra med SCA i samband med avverkning och stormröjning. Där vet jag att det finns många goda råd att få, försäkrar pappa Civar. Det drar ihop sig till final i sprinttävlingarna. Beatrice stampar lite otåligt och pappa Civar tittar diskret bort mot storbildsskärmen. Det är ju trots allt inte var dag man kan se Petter Northug och Calle Halfvarsson på så nära håll att man känner vinddraget när de passerar. Ett välordnat arrangemang, berömmer de och försvinner snabbt upp på läktaren. After ski Efter skidtävlingarna ordnade SCA after ski för inbjudna skogsägare på Gamla Teatern i centrala Östersund. Det bjöds på mingel, seminarier och middagsbuffé. Ulf Larsson, vd för SCA Forest Products, berättade om SCA, investeringar och tron på den norrländska skogsindustrin. Sedan pratade Mats Sandgren om SCA som en trygg partner för skogsägare och SCAs framgångsrika arbete med att ta reda på stormfällt virke efter stormarna Ivar och Hilde. Därefter presenterade Elin Olofsson och Johan Viklund Skogsvinge, som med hjälp av luftburen laserskanning ger skogsägare ny kunskap och detaljerad information om deras skogsfastigheter. After skin avslutades med en middagsbuffé innan alla deltagare vände hemåt igen. Det var en lyckad kväll och väldigt trevligt att både få träffa nya och gamla skogsägare, sa Jonas Arvidsson, marknadsstrategisk chef vid SCA Skog. TEXT Mats Wigardt FOTO Tommy Andersson Välbesökt after ski, med middag och mingel. Ulf Larsson, vd för SCA Forest Products. 11

12 Med passion för skog Att kalla familjen Andersson-Ferry för entusiastiska skogsägare är att uttrycka sig i underkant. Skidskytten Björn Ferry och armbryterskan Heidi Andersson äger numera en väl tilltagen skogsfastighet utanför Storuman. Jag är nog närmast besatt av skog, medger Björn, som i Skogsvinge har hittat ett nytt verktyg för att planera sitt skogsbruk. ägen genom södra Lappland kantas av snötyngda granar, vita drivor och oplogade infarter till igenbommade gårdar. Enstaka renar kliver motvilligt åt sidan. En blekrosa himmel antyder att gryningen är i antågande. Det är vackert, men glest befolkat. Desto tätare är det mellan träden välväxta tallar med tätt mellan årsringarna som har givit Björn Ferry blodad tand. Hustrun Heidi Andersson, som är elvafaldig världsmästare i armbrytning, är minst lika entusiastisk, även om hon som skogsägare i sjätte generationen inte slukar allt som har med kubik, medelstam och virkespriser på samma smått maniska sätt som maken. Nej, jag ligger inte och räknar tillväxt och fast kubik under bark när jag inte kan somna, som vissa andra, säger Heidi med en blick på maken som ler. I min hemby Ensamheten äger vi skogen tillsammans, i en ekonomisk förening, berättar hon när vi träffas hos SCAs virkesköpare Dan-Erik Vedbring i Storuman. Kan vi inte komma överens bryter vi arm om saken. Noga med detaljerna För Björn Ferry, som efter en framgångsrik karriär med bland annat VM-silver och OS-guld numera pensionerat sig som skidskytt, är skogen däremot en nyupptäckt passion. Visserligen är han uppvuxen i Storuman med en pappa som drömde om att bli jägmästare, men tidigare såg han inte skogen för bara träd, för då var det träning och åter träning som gällde. Nu utgör skogen i stället ett av tillvarons huvudspår. Jag har redan lärt mig massor, säger Björn förtjust. Och jag är minst lika noga med detaljerna som när jag tävlade. Kaotiskt köp Tillsammans med Heidi köpte Björn Ferry härom året en skogsfastighet som gränsade till Heidis hemby. Situationen 12

13 och Skogsvinge Målmedvetna skogsägare. Heidi Andersson och Björn Ferry siktar på ett skogsinnehav stort nog att kunna leva på. vid köpetillfället var smått kaotiskt, med budgivning och telefonsamtal mellan Björn, som precis brutit nyckelbenet inför OS i Vancouver, och Heidi, som satt på tunnelbanan i Stockholm. Det här var precis när Lehman Brothers hade kollapsat och börsen tokrasade, minns Björn Ferry. Men skogen blev vår, trots att priset blev högre än vi tänkt oss och att jag inte kunde ett dugg om hur den skulle skötas. Sedan dess har paret köpt ytterligare ett antal skogsskiften, med målet att inom några år nå upp till ett innehav på tusen hektar, tillräckligt för att kunna leva på. Satsar lokalt Bakom investeringen finns, förutom glädjen i att kunna plocka bär och jaga på egen mark, en krass ekonomisk kalkyl. Bättre än att pensionsspara, säger de i munnen på varandra. Och Björn konstaterar att det bästa med att åldras är att skogen växer. Dessutom är det viktigt att satsa lokalt. Precisionen hos Skogsvinge är mycket hög, konstaterar SCAs virkesköpare Dan-Erik Vedbring. Här i Storuman finns inget annat att investera i, och man slipper samtal under kvällar och helger som det blir om man äger hyreshus, säger han och tillägger: Lite storhetsvansinne finns väl med i bilden också. Att kunna säga allt du ser är mitt. Sådant ger status här uppe. Ett sätt att leva För Heidi, med ett starkt miljöengagemang, är det en gammal dröm som gått i uppfyllelse. Att äga och bruka skog är ett sätt att leva, nedärvt sedan generationer, där kretsloppet är avgörande och med utrymme för nyckelbiotoper och örnbon och tallar äldre än franska revolutionen. Att bruka, inte förbruka, är hennes rättesnöre. Men, påtalar Heidi, viktigast är att en brukad skog utgör ett betydelsefullt inslag i arbetet för ett hållbart fossiloberoende samhälle. Biobränsle till exempel. Allt man kan göra av olja kan man också göra av skog, men skog är en förnyelse- 13

14 Skogsvinge är ett suveränt hjälpmedel som sparar mycket tid och arbete. BJÖRN FERRY Ju mer jag förstår, desto bättre blir jag på att sköta skogen och desto större blir utfallet av vårt innehav, resonerar Björn Ferry och ser SCAs verktyg Skogsvinge som ett suveränt hjälpmedel. 14 bar råvarukälla till skillnad från olja som alla vet är en ändlig resurs. Miljömål och produktionsmål ska gå hand i hand, säger Heidi och Björn inflikar snabbt: Heidi, du står för miljömålen och jag för produktionsmålen. Skogsvinge sparar tid Själv satte Heidi bland annat skogsplant á 27 öre plantan för att finansiera resan till sitt första VM 1999, i Tokyo, där hon tog guld. Med den aktiva skidskyttekarriären lagd på hyllan räknar nu även Björn med att kunna lägga ner fler arbetstimmar på att sköta om familjens skog. Att planera, plantera, röja och kanske gallra, både som investering och motion. Röjsågen har han redan provat. Motorsågen är heller inte alldeles obekant. Planerna på en egen maskinpark, med skördare och skotare och anställda förare, har man emellertid lagt på is. Och relaskopet, ett litet instrument som används för att mäta skogen, får allt mindre betydelse. Tidigare fanns det alltid med när Björn var ute på resa. Numera använder de i stället Skogsvinge, ett verktyg som revolutionerar sättet att överblicka skogen. Det har tagit SCA Skog tre år att utveckla produkten som snabbt ger skogsägare detaljerad kunskap om sina skogsinnehav. Ett suveränt hjälpmedel som sparar mycket tid och arbete, försäkrar Björn Ferry förtjust. Ingående detaljer Skogsvinge bygger på luftburen laserskanning som Lantmäteriet har utfört. Från denna skanning har SCA Skog utvecklat metoder för att få fram detaljerade data, som trädhöjd, virkesförråd och terrängens beskaffenhet. Det ger skogsägaren möjlighet att både få en snabb överblick över hela fastigheten och ingående detaljer om varje enskild del. Virkesköparen Dan-Erik Vedbring är djupt imponerad av Skogsvinges möjligheter. Sedan lanseringen i oktober 2014 får han ofta besök på kontoret av markägare som vill diskutera skötselåtgärder och virkesaffärer och han kan då snabbt ta fram de uppgifter som behövs. Jag ritar enkelt in skiftesgränserna på en kartbild i programmet och får därmed en god och detaljerad överblick av hela fastigheten, förklarar Dan-Erik Vedbring. Skogsvinge är ett utmärkt hjälpmedel, inte minst när man ska fatta beslut om kommande skötselåtgärder och skogsbilvägar. Hög precision Precisionen hos Skogsvinge är hög. I somras utförde SCA Skog en 30 hektar stor avverkning på uppdrag av Björn och Heidi. Det verkliga resultatet har jämförts med en förhandsberäkning som gjordes med hjälp av Skogsvinge. Enligt Skogsvinge innehöll beståndet m 3 fub, inmätt volym blev m 3 fub. Alltså en differens på mindre än 1 procent! Närmare kan man inte komma, säger Dan-Erik Vedbring. Och för Björn Ferry, som gärna snöar in på frågeställningar om vad som händer om man gödslar och när det i så fall ska göras, och vad som utifrån dagens tillväxt kan tas ut om tio år, är varje hjälpmedel som hjälper honom att bättre förstå skogens alla egenheter och möjligheter, välkomna. Ju mer jag förstår, desto bättre blir jag på att sköta skogen och desto större blir utfallet av vårt innehav, säger han. TEXT Mats Wigardt FOTO Michael Engman

15 Ny metod mäter miljöhänsyn i skogen Som ett led i arbetet med att förbättra miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder har Skogsstyrelsen infört en ny metod för hänsynsuppföljning. Bra, tycker SCA Skogs skogsekolog Per Simonsson. Den nya metoden bygger på transparens, dialog och en lärandeprocess. Tidigare har vi bara fått veta att vi har gjort fel, men inte var vi har gjort fel. f För att mäta miljöhänsyn använde Skogsstyrelsen tidigare en metod kallad Polytax. Metoden har varit ifrågasatt av skogsbruket och det har varit många diskussioner om brister i metoden. När Skogsstyrelsen mätte fick de ett resultat, medan våra egna mätningar gav ett annat resultat, beskriver Per Simonsson. Dessvärre har Polytaxresultat inte heller kunnat ge hjälp eller vägledning i arbetet med miljöhänsyn, eftersom objekten för Skogsstyrelsens mätningar har hållits hemliga. Att vi har jobbat med olika mätmetoder och inte alltid haft samma uppfattning om vad god miljöhänsyn egentligen innebär, har självfallet inte gynnat arbetet med miljöhänsyn i skogen, konstaterar Per. Dialog om miljöhänsyn För att underlätta och utveckla miljöhänsynsarbetet startade Skogsstyrelsen projektet Dialog om miljöhänsyn. Projektet har pågått mellan 2011 och 2014, med skogsbruket, ideella organisationer och myndigheter som deltagare. Tillsammans har deltagarna preciserat och enats om vad god miljöhänsyn innebär. Man har också tagit fram målbilder för god miljöhänsyn, i syfte att nå samsyn kring och tydliggöra vilken hänsyn som behövs vid olika skogsbruks åtgärder. Ytterligare ett resultat av projektet är den nya metoden för hänsynsuppföljning som Skogsstyrelsen nu har infört. Metoden består av två delar, dels att ta fram statistik genom att samla in data i fält, dels att återkoppla till markägare, entreprenörer och virkesköpare om redan utförda avverkningar. Lärandeprocess Med gemensamma målbilder och en gemensam metodik kommer så väl Per Simonsson, SCAs Skogs skogsekolog. våra egna som Skogsstyrelsens hänsynsuppföljningar att bli mer trovärdiga och vi får förutsättningar att bli ännu bättre på att ta miljöhänsyn, menar Per Simonsson. Han ser den transparens som Skogsstyrelsen nu arbetar med i sin hänsynsuppföljning som väldigt positiv, liksom att ge konstruktiv återkoppling till skogsbruket. Det ger goda förutsättningar för att hänsynsuppföljningen ska bli en bra lärandeprocess för alla inblandade, säger Per. Eftersom vi nu får veta var och hur en hänsynsuppföljning är gjord, får vi också möjlighet att analysera resultaten. Och när objekten är kända kommer vi att kunna föra en dialog med Skogsstyrelsen kring arbetet och resultaten. Testinventeringar Målbilderna, som vi har enats om, är tänkta att ge konkret vägledning om hur hänsyn ska tas vid olika skogsvårdsåtgärder, förklarar Per. Men han tror inte att införandet av målbilder är lösningen på alla problem. Det handlar fortfarande mycket om bedömningar som ska göras och eftersom det inte alltid finns en absolut sanning kommer det säkert att uppstå många diskussioner även i framtiden. Men sammantaget tror Per att målbilderna och den nya hänsynsuppföljningen kommer att innebära förbättrad miljöhänsyn. Han ser med stort intresse fram mot de första inventeringarna med den nya metoden som ska göras på SCAmark. Testinventeringar ska göras i sommar på 20 avverkningstrakter i Västerbotten och Ångermanland. Karin Andersdotter FOTO Olle Hedvall SCA åtgärdar vandringshinder Flera tusen vägtrummor på SCAs mark har inventerats för att se om de utgör ett vandringshinder för fisk eller stör djurlivet på annat sätt. Nu har vi fått ett bra underlag för att kunna prioritera var vi ska sätta in åtgärder, säger Ulf Hallin, naturvårdsspecialist vid Västerbottens skogsförvaltning. Här har vi åtgärdat ett vandringshinder genom att byta ut en rund trumma mot en halvtrumma, säger Ulf Hallin, naturvårdsspecialist vid Västerbottens skogsförvaltning. f SCA har inventerat alla vattendrag på egen mark som enligt länsstyrelsen är klassade som värdefulla eller särskilt värdefulla. Vi har inspekterat tusentals trummor och även många broar och dammar för att se om de utgör ett vandringshinder för fisk. Vi har också undersökt om de påverkar vattenlevande insekter, uttrar, flodpärlmusslor eller bottenfauna, säger Sven Norman som är sötvattensekolog och som var projektanställd för inventeringen. De flesta vandringshinder som upptäckts gäller gamla betongtrummor som är uppbyggda av sektioner. När det eroderar kring dem hamnar sektionerna huller om buller, vilket gör att fisk och andra djur inte kommer fram. Sådana trummor används inte nu för tiden, men det finns många kvar sedan tidigare, säger Sven Norman. Andra problem kan vara att lutningen på trummorna är för brant så att vattnet får för hög hastighet eller att det saknas viloplatser inuti trummorna. Alla trummor är nu dokumenterade och för alla vandringshinder som har upptäckts finns det förslag på åtgärder. På så sätt uppfyller SCA ett krav från FSC och samtidigt underlättar det SCAs arbete med att bygga bort hindren. Kerstin Olofsson 15

16 Olle Andersson arbetar vid emballeringen i måleriet. Projekt Stugupaneler ett starkt jämtländskt koncept Nu utvecklar SCA Timber verksamheten i Stugun. Målet är att bli marknadsledande i Norge på målade ytterpaneler. f Redan vid avfarten från väg 87 och upp mot kontorsbyggnaden märker man att något är på gång i Stuguns hyvleri och måleri. Tidigare stod det Jämtlamell med jättebokstäver på industrifasaden utmed vägen nu är det gamla ägarnamnet utbytt mot Välkommen till SCA i Stugun. Idag är verksamheten i Stugun en del av SCA Timber Supply Skandinavien och består av ett hyvleri, ett måleri och ett distributionscentrum för våra produkter till den norska marknaden, säger Markus Henningsson, chef för SCA Timber Supply Skandinavien, och fortsätter: Under de senaste åren har Stugun gått från att ha varit en förhållandevis blygsam enhet till att idag ha en omfattande vidareförädlingsverksamhet. Vi har tagit allt större marknadsandelar i Norge och idag är vi sannolikt den största leverantören från Sverige till norsk byggvaruhandel. Nästa steg i utvecklingen Anläggningen i Stugun har idag ca 40 anställda och under 2014 levererades m 3 färdiga produkter därifrån, inklusive impregnerat tallvirke från Bollsta sågverk. Stugun är en del av SCA Timber Supply Skandinavien och består av ett hyvleri, ett måleri och ett distributionscentrum för produkter till den norska byggvarumarknaden. Budgeten för 2015 är ytterligare tio procent upp och därmed är volymen i stort sett samma som på den tiden Stugun var ett sågverk, men idag är verksamheten helt fokuserad på vidareförädling och distribution, säger Markus. Nu är det emellertid dags att ta nästa steg i Stuguns utveckling. Under hösten lanserar vi Projekt Stugupaneler. Tanken är att vi ska bli marknadsledande i Norge på målad ytterpanel, säger Markus. Vad kunden vill ha För att stärka Stuguns position i Norge ser Markus tre viktiga framgångsfaktorer. Den 16

17 Vi har tagit allt större marknadsandelar i Norge och idag är vi sannolikt den största leverantören från Sverige till norsk byggvaruhandel. NY KARTTJÄNST PÅ MIN SKOG MARKUS HENNINGSSON Markus Henningsson, chef för SCA Timber Supply Skandinavien. första är att leverera i tid och just de produkter som kunden beställer. Vi ska vara leverantören som håller vad vi lovar. Det kan tyckas självklart, men bristande leveransförmåga anses vara ett generellt problem bland distributörer av trävaror till byggvaruhandeln, säger han. Den andra framgångsfaktorn är att Stugun nu anpassar sina produkter utifrån slutkonsumenternas behov. Tidigare har vi precis som våra konkurrenter levererat de längder som passat oss, vilket inneburit att slutkunderna ofta fått en bit över på varje bräda när man exempelvis bygger hus efter gällande standardmått. Vi blir nu först i Norge med att erbjuda enbart de längder som byggarna verkligen vill ha, säger Markus. Kvalitetssäkrar allt Slutligen har ett projekt skapats för att identifiera alla moment i produktionsflödet där kvalitetshöjande åtgärder kan sättas in. Vi ska gå igenom hela flödet och kvalitetssäkra varje moment, allt ifrån torkning, justering och målning till lager samt lastning på bilar, säger Markus. Merparten av råvaran till Stugun köps från Gällö sågverk. Tillsammans med Gällö sågverk har vi ett starkt jämtländskt koncept och med Projekt Stugupaneler kan vi bygga en ny positiv identitet för Stugun, avslutar Markus. TEXT OCH FOTO Per-Anders Sjöquist Den nya karttjänsten är tillgänglig i så väl datorn som i mobilen och på läsplattan. På webbsidan Min Skog, som du kommer till via finns nu en ny karttjänst. Kartorna ger dig en bra överblick över din fastighet och utgör ett bra stöd i planeringen av skogsbruket. Har du en skogsbruksplan är också den kopplad till karttjänsten på Min Skog. f Alla som säljer och levererar virke till SCA Skog kan ansluta sig till webbsidan Min Skog. Det enda som krävs är att man har ett BankID, en e-legitimation, för att kunna logga in. På Min Skog får markägaren en bra överblick över sin skogsekonomi. Här finns kontrakt och transaktioner samlade, berättar Jonas Arvidsson, marknadsstrategisk chef vid SCA Skog. Många markägare har efterfrågat en karttjänst på Min Skog, något som SCA Skog har hörsammat. Nu finns ett bra, överskådligt kartmaterial, baserat på Lantmäteriets flygbilder. Vi jobbar löpande med bildmaterialet för att det ska vara så aktuellt som möjligt, förklarar Jonas. Alla som har en PLUS Plan, en skogsbruksplan från SCA, har även tillgång till den, kopplad till kartmaterialet. Nu håller vi också på att se över vilket laserdata, som idag ingår i vår produkt Skogsvinge, som ska finnas i karttjänsten på Min Skog. Tanken är att skogsägarna ska få ett så bra beslutsunderlag som möjligt för att kunna planera sitt skogsbruk, förklarar Jonas. En annan fördel med karttjänsten på Min Skog är att den är tillgänglig i mobilen och på läsplattan. Det innebär till exempel att skogsägaren kan sitta hemma vid datorn och göra noteringar och markeringar på kartorna och sedan plocka upp samma kartor i mobilen eller på läsplattan ute i fält. Vi ser också fördelar för kontakten och samtalen mellan skogsägare och virkesköpare, eftersom båda kan plocka upp samma karta på sin dator oavsett var de befinner sig, säger Jonas. Lyssnar på önskemål Nu finns alltså den första versionen av karttjänsten tillgänglig för alla som loggar in på Min Skog. Tjänsten kommer att utvecklas vidare, försäkrar Jonas Arvidsson. Vi är lyhörda för markägarnas synpunkter och önskemål. Vår ambition är att erbjuda skogsägarna ett stöd i världsklass för planeringen av det egna skogsbruket. Karin Andersdotter FOTO Istockphoto 17

18 Din Skog inleder här en serie med praktiska och enkla naturvårdstips. Det är SCA Skogs naturvårdsspecialister och ekologer som delar med sig av sin kunskap. DÖDA LÖVTRÄD GYNNAR TALLTITAN H Bostadsbrist i skogen är sannolikt en bidragande orsak till att antalet talltitor har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Ett enkelt sätt att gynna talltitan är att lämna högstubbar av lövträd eller att ringbarka lövträd, tipsar Per Simonsson, SCA Skogs skogsekolog. TALLTITAN finns i hela Sverige, förutom på Gotland och på kalfjället. Tyngdpunkten i utbredningen finns i Norrlands inland. Stabilisering Man beräknar att det idag finns minst en miljon häckande par i Sverige. Men enligt Svensk Fågeltaxering är det enbart en knapp tredjedel jämfört med antalet talltitor som fanns i mitten av 1970-talet. Dessbättre visar data från den senaste tioårsperioden att beståndet har stabiliserats. Hackar ut bohål Man vet inte exakt varför talltitorna har minskat i antal. En teori är att det beror på att både inslaget av lövskog och mängden död ved i skogen har minskat. Det påverkar tall- titan eftersom det är en fågel som hackar ut sitt bohål i ett dött lövträd eller i en stående murken stubbe, gärna björk, berättar Per Simonsson. Skapa död ved Genom att skapa död ved kan man alltså bidra till en gynnsammare framtid för talltitan. Lämna högstubbar av lövträd eller ringbarka lövträd med hjälp av motorsågen, föreslår Per. Om så där 20 år kommer trädet att vara tillräckligt murket för att talltitan ska kunna mejsla ut ett bohål med sin lilla näbb. Karin Andersdotter FOTO Alf Linderheim/IBL Bildbyrå Antalet mårdhundar minskar Allt tyder på att antalet mårdhundar i Sverige minskar. Det rapporterar Mårdhundsprojektet. SEDAN 2010 har ett intensivt arbete pågått med att stoppa mårdhundens utbredning i Sverige. FOTO Patrik Olofsson/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 2010 skattade vi att det fanns mårdhundar i Sverige. Idag är det för få för att vi ska kunna göra en skattning, säger Fredrik Dahl, forskare vid SLU och en av projektledarna för Mårdhundsprojektet. Förökar sig snabbt Forskarna är angelägna om att hindra mårdhundens utbredning eftersom den kan sprida farliga sjukdomar som rabies och dvärgbandmask, en parasit som kan ge människor leversvikt med dödlig utgång. Mårdhunden orsakar också stor ekologisk skada och hotar framför allt fåglar i våtmarker. Mårdhundarna kommer snabbt upp i täta populationer när de väl fått fäste i ett land. Sedan projektstarten har det skjutits cirka 100 mårdhundar varje år. Ny teknik har medfört att vi har blivit betydligt effektivare i vårt arbete. Idag skickar viltkamerorna, som vi har placerat ut, ett mms direkt till mobiltelefonen så snart en mårdhund passerar. Vi kan alltså ge oss ut på en gång och fånga eller skjuta djuret, berättar Fredrik Dahl. Gräns vid Umeälven Det är främst i Norrbotten, från Luleå och upp längs Tornedalen, som mårdhund förekommer. Visserligen sköts en mårdhund 2010 strax söder om Örnsköldsvik och 2012 blev en ihjälkörd i trakterna av Dorotea. Men man kan säga att gränsen för mårdhundens utbredning går vid Umeälven, säger Fredrik. Karin Andersdotter 18

19 aren en riktig överlevare Skogsharen lever ett hårt liv det är många i skogen som gillar harstek. Men den har flera olika knep för att klara sig och är skogens snabbaste sprinter. Dessutom är haren expert på att ta till sig hårdsmält föda. När de andra djuren i skogen är utmärglade efter vintern är haren i högform. kogsharen har förmodligen funnits i Sverige lika länge som det har bott människor här. Precis som vi kom hararna hit när inlandsisen drog sig tillbaka. De äldsta harskeletten som har hittats är år gamla. Och trots att både människor och många djur gillar att äta hare har de klarat sig bra. De tål sträng kyla och på vintern kan de överleva på hårdsmält föda som bark och kvistar från lövträd. De tycker också om bärris, ljung och knoppar från lövträd. På sommaren passar de på att äta örter och gräs. Två-tre kullar per år Idag finns cirka skogsharar i Sverige, från norra Skåne och norrut. Harens styrka är dess fortplantningsförmåga. Brunsten börjar redan i februari i södra Sverige och en månad senare i norr. Direkt när den första kullen med två till fem ungar har fötts parar sig hararna igen och på så sätt kan honorna få två till tre kullar per år. Den sista kullen föds i september, berättar Carl-Gustaf Thulin, docent på Sveriges lantbruksuniversitet och som har forskat om harar. Det är tur att det föds många harpaltar eftersom enbart 20 procent överlever sitt första år. Sedan minskar antalet med hälften för varje år som går och det är ovanligt att en hare blir äldre än två, tre år. Utpräglat flyktdjur Harens värsta fiende är inte människan, utan rödräven, som älskar att äta hare. Men även duvhök, lodjur, mård och till och med katter tycker om hare. Med många fiender har haren blivit ett utpräglat flyktdjur. Öronen är stora och kan vridas åt alla håll för att den ska kunna uppfatta ljudet av fiender. Ögonen har ett bra mörkerseende och haren kan se både framåt, bakåt och åt sidan. Tassarna avger bara lite vittring. 19

20 De här boxningsmatcherna kan vara ett test för att se vem som är starkast när honan sedan ska välja ut vem hon ska para sig med. CARL-GUSTAF THULIN Men framför allt är skogsharen supersnabb, med en enorm accelerationsförmåga tack vare de långa bakbenen. Haren kan göra hopp på flera meter och komma upp i en hastighet av 70 kilometer i timmen i snårig skogsterräng. Förvillar förföljare Dessutom har haren flera trix för att förvilla jakthundar och andra förföljare. Haren brukar vända om och gå tillbaka i sina egna fotspår innan den tar ett skutt åt sidan och sedan fortsätter en bit till i cirklar innan den åter igen går tillbaka i sina egna spår och tar sidohopp. Efter flera sådana avledande manövrar kan skogsharen ta ett sista avhopp och lägga sig i en daglega vid en sten eller under en gran. Där ligger den och trycker under dagtid för att sedan ge sig i väg på natten. För att smälta in i landskapet ändrar skogsharen färg på vintern. Skogshararna från Dalälven och norrut blir vita och den sydliga skogsharen, moharen, blir blågrå. I södra Sverige finns också fältharen. Den är större än skogsharen och håller i vissa områden på att konkurrera ut den. Tuffa tag Skogsharens honor kan para sig med fältharar, om det finns sådana i närheten. Ofta följer flera hanar efter honan. När de kommer för nära ställer hon sig upp på bakbenen och boxas med frambenen. Eftersom hon är större än hanarna blir det hårda tag för grabbarna. De här boxningsmatcherna kan vara ett test för att se vem som är starkast när honan sedan ska välja ut vem hon ska para sig med och eftersom fältharen är större kanske hon helst väljer honom, säger Carl-Gustaf Thulin. Fälthararna kan också själva jaga iväg konkurrenterna. I vilket fall som helst blir resultatet att fälthararna så småningom tar över och skogshararna försvinner, nästa generation parar sig också med fältharar och så fortsätter det generation efter generation. Första generationen är hälften skogshare, hälften fälthare, nästa generation bara en fjärdedel skogshare och så vidare, säger Carl-Gustaf Thulin. Fältharen kommer ursprungligen från Danmark men hjälptes över Öresund Nu har den spritt sig ända upp till Norrlandskusten. Förflyttar sig ofta Hararna ställer inte till något besvär för människor, förutom att de kan äta av barken på äppelträden i trädgården eller smaka på trädgårdslandet. Men eftersom de lever ensamma och av säkerhetsskäl ofta förflyttar sig, är det sällan de inkräktar på människornas område i någon större omfattning. De bygger inte heller gångar som påverkar bärigheten i marken, som kaniner gör. Störst chans att få syn på en skogshare är på vårvintern när de parar sig. Då blir de så upptagna av varandra att de kan närma sig bebyggelse. Ungarna föds efter 48 dagar och har då redan päls och öppna ögon. Mamman lämnar dem ensamma efter bara några minuter. För att minska risken för att rovdjur ska upptäcka dem kommer hon bara tillbaka för att dia dem två gånger om dagen. Redan efter tre, fyra veckor får de klara sig själva. Det är tufft att vara ett av skogens mest attraktiva bytesdjur! Att få syn på en hare är inte det lättaste. Men spåren efter haren är desto tydligare och enklare att upptäcka. TEXT Ann-Katrin Öhman FOTO Göran Ekström 20

21 FAKTA OM SKOGSHAREN Är mellan 45 och 60 cm och väger två till sex kilo. Lever helst i ungskog eller i skogsområden med mindre insprängda åkrar. Finns inte i utpräglad jordbruksbygd. Kan springa 70 kilometer i timmen. Skogsharens kusin, fältharen, är Sveriges snabbaste landlevande djur och kommer upp i 75 kilometer i timmen. De år då det är färre rävar blir det fler harar, och man brukar tala om harår. Harpest är en bakteriesjukdom som kan spridas från en sjuk hare till människor, till exempel vid slakt. Bakterien sprids också från smittat vatten, myggor och smågnagare. 21

22 NYA VIRKESKÖPARE PÅ PLATS I PITEÅ UMEÅ HOTING STRÖMSUND STUGUN HÅKAN JOHANSSON tillträdde som virkesköpare i Piteå i början av januari. Han är jägmästare och kommer närmast från en tjänst som planeringsspecialist på SCA Skogs skogsvårdsavdelning. Håkan är 28 år, född i Långträsk och nu bosatt i Norrfjärden tillsammans med sambo och hunden Fanny, en laika. Sin fritid fyller han gärna med jakt, fiske, fotografering, skidåkning och innebandy. Jag ser fram emot att lära känna många markägare och få diskutera olika skogsskötselfrågor, säger Håkan. RICKARD BRÄNDSTRÖM är ny virkesköpare i Umeå sedan mitten av mars. Han har tidigare jobbat inom försäkringsbranschen, med inriktning mot skogs- och lantbrukskunder. Rickard bor i Fällfors, norr om Umeå, tillsammans med fru och två söner, där de har tagit över Rickards svärföräldrars skogsfastighet. På fritiden är jag engagerad i mina söners innebandyträning och skidskola och jag jagar gärna, berättar Rickard, som gick en skogsutbildning på Gammelkroppa skogsskola i fjol. Som virkesköpare ser han fram emot att bygga långsiktiga relationer med många skogsägare och få hjälpa dem till ett framgångsrikt skogsbruk. FREDRIK BOHLIN är ny virkesköpare i Hoting sedan i början av februari. Han kommer senast från tjänsten som distriktsansvarig i Backe, Ångermanlands skogsförvaltning. Jag har en lång och gedigen skoglig bakgrund, konstaterar Fredrik som började sin yrkeskarriär med att köra skogsmaskin. Han är 41 år, bor i Tåsjö och trivs bäst i skogen även på sin fritid. Jag äger själv lite skog och i den försöker jag vara så aktiv som möjligt, berättar Fredrik som gärna jagar på hösten, tillsammans med sina två jämthundar. ANDREAS ANDERSSON är ny virkesköpare i Strömsund sedan 1 februari. Han är nyutexaminerad skogsmästare och kommer från västra Värmland. Andreas är inte helt obekant med området han nu jobbar i, eftersom han har jagat en del där. Han har en karelsk björnhund och jagar både älg och fågel. Andreas har ett förflutet som alpin tävlingsåkare och har gått på skidgymnasiet i Torsby. Som virkesköpare hoppas jag på många trevliga och givande möten med skogsägare. Det är framför allt det jag ser fram emot i mitt nya jobb, säger han. PER STADLING är virkesköpare i Stugun sedan slutet av förra året. Han är 32 år, utbildad skogsmästare och har tidigare arbetat som virkesköpare i Sundsvall. Per bor i Brunflo tillsammans med sambo och en son. På fritiden ägnar han sig gärna åt löshundsjakt och annat friluftsliv. I min roll som virkesköpare vill jag bidra till att skapa långsiktiga relationer, där både skogsägaren och SCA är vinnare, säger Per Stadling. Belönad för föredömlig skogsvård Birgitta Velander, skogsägare i Njurunda, har belönats av Kungliga skogs- och lantbruksakademien för föredömliga prestationer genom aktiv skogsvård. FÖRST BLEV JAG lite förskräckt när det kom ett brev från Kungliga skogs- och lantbruksakademien. När jag förstod att det handlade om en utmärkelse för skogsvård blev jag jätteglad! berättar Birgitta. Engagerad skogsägare Birgitta är en engagerad, intresserad och kunnig ägare av cirka 275 hektar skog i Sundsvallstrakten. Hon levererar virke till SCA och hon har PLUScertifierat sitt skogsbruk. Skogsbruksplanen reviderade hon i fjol, så nu vet hon vad som gäller fram till Birgitta är mån om att bruka skogen med försiktighet, så att det ska finnas värdefull skog kvar till kommande generationer. 22 Visst ligger skogens sociala och miljömässiga värden mig varmt om hjärtat, men jag tycker inte att det är svårt att kombinera naturvård och produktion. Om man utgår från skogen tycker jag att man ser vad den är bäst lämpad till, säger hon. Stolt mottagare Det var med stolthet som Birgitta tog emot ett diplom och en summa pengar ur Stiftelsen N.P. Halléns donationsfond. Det är Skogsstyrelsen som nominerar mottagare till just denna belöning och prisceremonin ägde rum vid Skogsstyrelsens regionmöte i Sundsvall. Karin Andersdotter Skogsägaren Birgitta Velander, Sundsvall, har belönats för föredömlig insats inom skogsvård. Skogsstyrelsens generaldirektör, Monika Stridsman (till höger) överlämnade priset. FOTO Per-Anders Sjöquist

23 Årets deklaration påverkas av förenklingsutredningen FOTO Marcus Trotzig/Matton Images Hur påverkas du som skogsägare av de nya förenklingsreglerna som föreslås träda i kraft 1 januari 2016? I Skatteförenklingsutredningen finns det många bra förändringar och förbättringar, men det finns även en del som kan ändras till det sämre. FOTO Freddy Eliasson/Matton Images Expansionsfond upphör En annan nackdel i utredningen för dig som är skogsägare är att möjligheten att använda expansionsfond upphör. 60 procent av avsättningarna som gjorts och som görs i årets deklaration ska direkt återföras till beskattning. Resterande del, 40 procent, av expansionsfonderna försvinner utan någon beskattningskonsekvens. Det kan låta bra, men ger för de flesta en högre beskattning. Planerar du att göra avsättningar till expansionsfond i vår är vårt råd att vara mycket försiktig med detta och tänka till ordentligt hur det påverkar din framtida skatt. För många kommer det att bli en mycket högre beskattning än idag. Periodiseringsfond tas bort Har du planer på att finansiera investeringar med obeskattade intäkter bör du göra det under 2015 i stället för att vänta till Ett bra tips för deklarationen är att nyttja periodiseringsfond. Det ger dig en skattefri kredit sex år framöver tas även periodiseringsfond bort i förenklingsreglerna. Har man avsatta periodiseringsfonder återförs dessa i vanlig takt enligt de nya reglerna, precis som de görs nu. Men det ges inte möjlighet till nya avsättningar. Skogskonto, skogsskadekonto, periodiseringsfond och expansionsfond tas alltså bort. Samtliga ersätts med den nya företagsfonden dit 40 procent av resultatet frivilligt kan sättas av skattefritt. De kvarstående 60 procenten av resultatet kan räntefördelas eller skattas fram som lön. oktober 2014 lämnade Skatteförenklingsutredningen sitt betänkande, SOU 2014:68. Utredningen har haft som syfte att utvärdera befintliga regler och föreslå förenklingar av skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. En del i utredningen är att möjligheten till avdrag i deklarationen för skogskontoinsättning tas bort. Här får du som äger skog några goda råd att tänka på om förslaget går igenom. har fortsätter att löpa med nuvarande regler. Det är troligen bättre att använda direkta avverkningslikvider eller utbetalningar från betalningsplan till den löpande driften i stället och spara skogskonton så länge det går. Ett förslag Än så länge är Skatteförenklingsutredningen ett förslag, som måste beslutas politiskt innan det blir verklighet. Men de bästa råd vi kan ge inför de förslag som utredningen presenterar, är de som vi redovisat här. Spara skogskonton Inkomståret 2016 kommer skogskontoinsättning inte längre att vara möjlig. Har du möjlighet så maximera årets skogskontoinsättning i deklarationen. De sista avverkningslikviderna som kan sättas in på skogskonto är de som faller ut Har du redan avsatta medel på skogskonto kanske du ska vara försiktig med att ta ut dem. De skogskonton som du redan Jan Wiklund & Linda Sundgren AB SkogensHus 23

24 DIN SKOG SCA SKOG AB SUNDSVALL Fint glid i ospårad terräng Under århundraden tillverkade samerna sina egna skidor. Den gamla hantverkstraditionen har Bo Östergren i Jokkmokk tagit fasta på. Han gör långa, breda skidor som inte sjunker ner i djupsnön. et doftar underbart av björk, gran och tjära i Bo Östergrens skidverkstad. Allt började när han gick på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk i början av 1980-talet. Dalmasen Bo fick upp ögonen för skidåkning med lössnöskidor. Det var en fantastisk frihetskänsla att ge sig ut i landskapet utan att följa ett skidspår eller skoterspår och bara styra kosan dit näsan pekade, säger Bo. år av produktutveckling innan han hade en färdig modell att erbjuda. Det var först när en man från Luleå tog kontakt med honom som Bo började hitta rätt. Mannen hade hittat ett par riktigt gamla samiska skidor och upptäckt att de fungerade jättebra i djupsnön. Han ville att jag skulle göra likadana och jag gjorde tre prototyper. Utifrån dem jobbade jag sedan vidare i flera år tills jag blev nöjd med modellen. Glider lätt Bos skidor, Östergrenarna, är långa, mellan 2,6 och 3,3 meter och mellan 8 och 12 centimeter breda. Kunderna blir först förskräckta när de spänner på sig så stora skidor, sedan blir de glatt överraskade när de märker hur lätt de glider genom snölandskapet. En del samer i Jokkmokk använder hans skidor vid renskötseln. Tillverkade själv Efter det blev det en tvåårig utbildning till naturguide i Avesta där deltagarna fick tillverka sin egen utrustning. Bo gjorde då sina första skidor i björk och fick flera beställningar. Men det skulle krävas många Ett riktigt hantverk ligger bakom Bo Östergrens skidor. Tack vare författaren Yngve Ryd, som har intervjuat många äldre samer, fick jag lära mig mycket om traditionell samisk skidtillverkning när jag utvecklade skidorna, säger Bo. Björk och gran I sin verkstad använder Bo Östergren få maskiner, bara en bandsåg och en rikt- och planhyvel och några mindre handmaskiner. Allt annat gör han för hand. Jag vill att varje skida ska vara hantverksmässigt gjord. På så sätt har jag full kontroll över tillverkningsprocessen och det ger också ett personligt uttryck. Varje skida består av åtta tunna lager som limmas ihop. En del lager innehåller bara björk, i andra har björk och gran blandats. Björk är oslagbart för att glida fram på kall, djup snö, men för att skidan inte ska bli för tung blandar jag in gran. På sidorna sätter jag amerikansk hickory för att få hårda kanter. Hickoryträet får jag tag på via en inköpare i Småland. Annars köper jag virket av små sågverk vid Norrlandskusten, berättar Bo. Varje par skidor kostar kronor och kunder hör av sig ända från Stockholmstrakten. Det är knappt att Bo hinner med sin dagliga skidtur ut i gammelskogen vid huset där han bor för att själv få njuta av sina skidor. TEXT Ann-Katrin Öhman FOTO Gunnar Svedenbäck 24

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Vägen till ETT lyckat samarbete

Vägen till ETT lyckat samarbete Vägen till ETT lyckat samarbete Lena Larsson & Lennart Cider AB Volvo År 2 År 3 År 4 År 5 Vision Projektmål År 1 Strategi Aktivitet 2010-10-19 Bild 1 Miljöhänsyn Ett av Volvos Kärnvärden Minska CO 2 utsläppen

Läs mer

Glad Påsk! Erik Norrman Läs mer på sidan 3 MARKNADS. Porträtt. Dina virkesköpare i Anundsjö och Örnsköldsvik. www.scaskog.com

Glad Påsk! Erik Norrman Läs mer på sidan 3 MARKNADS. Porträtt. Dina virkesköpare i Anundsjö och Örnsköldsvik. www.scaskog.com i Anundsjö och Örnsköldsvik Anders Norberg Tel 0660-704 63. Mobil 070-344 03 11 anders.norberg.skog@sca.com Magnus Hamberg Tel 0660-704 60. Mobil 070-214 79 72 magnus.hamberg@sca.com Cecilia Persson Tel

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Rundvirkespriser 2014 JO0303

Rundvirkespriser 2014 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2015-08-20 1(8) Rundvirkespriser 2014 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

drabbar skogsindustrin

drabbar skogsindustrin EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 2 2015 Upp till kamp mot granbarkborrar ILLA SKÖTT JÄRNVÄG drabbar skogsindustrin Skogsvinge nu ännu bättre Bland tropiska smådjur i Umeå LEDAREN Satsa på låghastighetsbanorna!

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Performa Global December

Performa Global December Performa Global December Hej och välkomna till det sjätte nyhetsbrevet för Performa Global. Det närmar sig jul och vi tänkte inleda med ett julpyssel i form av tio riktigt svåra frågor. Om du kan svaren

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

Workshop 24/10 2011 Nya tjänster för framtidens skogsägare. Norra skogsägarna Länsstyrelsen Västerbotten Designhögskolan i Umeå

Workshop 24/10 2011 Nya tjänster för framtidens skogsägare. Norra skogsägarna Länsstyrelsen Västerbotten Designhögskolan i Umeå Workshop 24/10 2011 Nya tjänster för framtidens skogsägare Norra skogsägarna Länsstyrelsen Västerbotten Designhögskolan i Umeå Nya tjänster för framtidens skogsägare Länsstyrelsen tillsammans med Norra

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! OKQ8 ska koncentrera sig på bensin och inte

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Hjärtat av verksamheten finns i Lycksele med kontor, magasin och garage samt tvätthall.

Hjärtat av verksamheten finns i Lycksele med kontor, magasin och garage samt tvätthall. Lycksele Transport AB har verkat i över 40 år. Vår affärsidé är att på ett rationellt och miljövänligt sätt transportera gods från, till och inom Västerbottens inland. För många av våra kunder har det

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor?

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik Slutrapport grupp 3 Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Innehållsförteckning Sida 1.1. Projektets mål och hur vi försökt

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Beskrivning av samverkan i arbetet med projektet och i projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk fokus granbarkborre.

Beskrivning av samverkan i arbetet med projektet och i projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk fokus granbarkborre. Datum 2014-10-06 1(6) Västernorrland Alf Pedersen alf.pedersen@skogsstyrelsen.se Tfn 0640-17544 Beskrivning av samverkan i arbetet med projektet och i projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk fokus

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

ANNA OCH EMIL GILLAR BILAR

ANNA OCH EMIL GILLAR BILAR ANNA OCH EMIL GILLAR BILAR Båda är bilintresserade. Anna Haag kunde så mycket om bilar när hon och Emil Jönsson började hålla ihop att han trodde att hon tjuvtränat för att imponera på honom. Det brittiska

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30 Vindkraft inom SCA Milan Kolar 2011-05-30 SCA Ett globalt hygien- och pappersföretag Nettoomsättning 109 miljarder SEK 45 000 anställda och försäljning i mer än 100 länder TEN och Tork är ledande globala

Läs mer

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk 1 En nordisk finansiell koncern med ett globalt synsätt Fakta Marknadsledare i Danmark, Finland och Nordirland 3,8 miljoner kunder

Läs mer