den 10 maj 2011 [SLUTRAPPORT]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "den 10 maj 2011 [SLUTRAPPORT]"

Transkript

1 Projekttitel: Tillfredsställelse med dagligresande och upplevt välbefinnande - utveckling och test av ett nytt mätinstrument (Satisfaction with daily travel and subjective wellbeing - developing and testing a new instrument of measurement) Deltagande forskare: Margareta Friman (projektledare, margareta.friman@kau.se), Tommy Gärling, Dick Ettema och Lars E Olsson. Deltagande partnerföretag: Projekt har ett tydligt allmänintresse för kollektivtrafikbranschen som helhet då syftet är att utveckla ett nytt mätinstrument som kan vara till hjälp vid beslutsfattande och transportplanering. Resultatet av mätningarna kan även användas i diskussioner med politiker vad gäller strategiska beslut om kollektivtrafikens fortsatta utveckling. En part i projektet är Svensk Kollektivtrafik vars vision är att kollektivtrafik skall vara en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Svensk kollektivtrafik har bidragit med aktivt arbete och informationsspridning, t ex via kunskapslyftet (se Kontaktperson: Charlotte Wäreborn Schultz, VD, Svensk Kollektivtrafik. Karlstadsbuss är involverad i detta och annan forskning kring resande och välbefinnande. Kontaktperson: Sören Bergerland, VD, Karlstadsbuss. Start och avslut av projektet: BAKGRUND Många fler människor ska uppleva att kollektivtrafiken skapar värde genom att underlätta det dagliga livet, öka tillgängligheten till utbildning och arbetsmarknad och bidra till en bättre miljö 1. Detta förutsätter en kollektivtrafik som anpassas till medborgarnas transportbehov. Kunskap behövs om hur denna anpassning skall åstadkommas. Det kommer troligen att kräva innovativa förändringar av dagens kollektivtrafik. Det är också viktigt att undersöka om kollektivtrafiken skapar värde för medborgarna. I dagens forskning om välfärd och livskvalitet har människors subjektiva välbefinnande ( subjective well-being ) och lycka ( happiness ) fått en central roll 2. Projektets syfte har varit att utveckla och testa ett mätinstrument för användning vid utveckling och förändring av utbudet i kollektivtrafiken så att medborgare kan öka det kollektiva resandet utan negativa förändringar i upplevd livskvalitet och välbefinnande. 1 Kollframåt. Nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling Se också Samot verksamhetsplan. Etapp 2. 2 se t ex översikter av nationalekonomerna Frey, 2002, respektive Layard, 2005; se även Brülde, 2007; Dolan m fl, 2008; Eid & Larsen, 2008

2 Projektet lägger grund för en annan typ av samhällsekonomisk analys av transportoch klimatpolitiken 3. Framför allt gäller det i sådana analyser att bättre värdera nyttan för befolkningen av den infrastruktur som samhället ansvarar för och ställa den mot samhällskostnaderna. Idag värderas nyttan som befolkningens betalningsvilja. Mätningar av betalningsvilja är dock behäftade med allvarliga fel 4. Forskningen i detta projekt följer den internationella forskningstrenden som syftar till att utveckla nya mått på välbefinnande och tillfredsställelse som är bättre än de nyttokalkyler som idag används. Välbefinnande mäts genom att människor gör självskattningar av tillfredsställelse med sitt liv. Forskare 5 har föreslagit att välbefinnande kan användas som ett nationellt välfärdsindex, som komplement till traditionella välfärdsmått (BNP, sociala indikatorer). Detta har förverkligats i Butan som nyligen, som första nation, infört ett nationellt index som anger grad av lycka hos invånarna. Allmänt pågår idag en omorientering av välfärdsforskningen som innebär att välbefinnande får en större vikt än yttre materiella villkor som mått på välfärd 6. Materiella villkor är inte oväsentliga, men forskningen har visat att deras roll för välbefinnandet minskar i samhällen med redan hög levnadsstandard. I sådana samhällen förklaras ungefär 50% av variationen i välbefinnande av personlighet och genetiska faktorer (medfödd eller inlärd förmåga att se positivt på tillvaron ), ungefär 10% av yttre förutsättningar (inkomst, familjestruktur, kön, mm.) och resterande ca 40% av tillfredsställelse med de aktiviteter som man engagerar sig i 7. Yttre faktorer har alltså relativt sett liten påverkan på individens välbefinnande. Det är visserligen belagt att välbefinnande påverkas av yttre förändringar, men människor anpassar sig till dessa (t ex ökad inkomst), vilket medför att ökningen i lycka avtar 8. Andra forskare 9 hävdar å andra sidan att ökat välbefinnande är bestående om man medvetet och aktivt förändrar sina aktiviteter. Slutsatsen att personliga egenskaper och yttre förutsättningar är avgörande för individens välbefinnande är därför ifrågasatt. En utgångspunkt i detta projekt har varit att goda resmöjligheter (god tillgänglighet) spelar en viktig roll för möjligheten att delta i meningsfulla aktiviteter. Bilen är ofta överlägsen andra färdmedel då den möjliggör utförandet av flera olika aktiviteter genom hög grad av tillgänglighet. Bilen förknippas dessutom, för många människor, med positiva känslor 10, vilket i sig själv bidrar till hög grad av 3 Diener, Se översikt av Gärling, Diener, Kahneman m fl, Lyubomirsky m fl, Se översikt av Frederick & Loewenstein, Sheldon och Lyubomirsky, Gatersleben, 2007

3 välbefinnande. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt (finansierat av Bisek 11 ) har vi redovisat ett positivt samband mellan välbefinnande och hur tillfredställd man är med sitt vardagliga resande 12. Resultaten visar även att de hushåll som använder bilen mest frekvent till sina vardagsaktiviteter är mest nöjda med sitt resande. En utmaning är alltså att förbättra kollektivtrafiken så att nöjdheten kommer i nivå med bilresandet. PROJEKTSUMMERING Empiriska frågeställningar I projektet har vi genomfört ett antal delstudier med varierande syften. Det övergripande syftet för samtliga delprojekt har varit att utveckla ett pålitligt mätinstrument och att visa på om vardagsresandet har något samband med hur man mår med livet i stort. Teoretisk bakgrund/syfte Ett syfte i projektet har varit att förstå och utveckla de teoretiska grunder som förklarar hur resor påverkar individens välbefinnande. En teoretisk modell som inkluderar både känslomässiga och kognitiva (resonerande) komponenter har utvecklats på basis av teorier inom subjektivt välbefinnande och kundtillfredsställelse. Forskningsmetod och design I test och utveckling av mätinstrument genomfördes mätningar bland studenter på universitetet i Karlstad och bland studenter på Kyoto universitet. Därefter genomfördes mätningar bland bilister i Holland och bland kollektivtrafikresenärer i Göteborg. Slutligen genomförde vi en stor nationell studie i Sveriges tre största städer: Malmö, Stockholm och Göteborg. I den nationella studien inkluderas bilister, kollektivtrafikresenärer och cyklister/gångare. Alla frågor och svar på den nationella studien finns redovisade i en separat teknisk rapport. RESULTAT Initialt utvecklades ett teoretiskt ramverk som beskriver hur resor påverkar subjektivt välbefinnande. Ett viktigt grundantagande för detta ramverk är att bedömningar under resan påverkar tillfredsställelse med resan vilket i sin tur spelar en roll för hur människor mår. Affektiva faktorer handlar om känsloupplevelser. Det kan vara känslor som uppstår för att man upplever någon form av kritisk händelse (bensinen är slut, punktering eller trängsel i tunnelbanan). Lukter eller brist på 11 Bisek är ett samarbete mellan vägverken i Sverige och Norge, Vinnova, Folksam, svenska motororganisationers samarbetsorganisation, Norges Automobil-Forbund samt Bil Sweden och MRF för finansiering av forskning om bilens sociala och ekonomiska betydelse för hushåll och individer i det moderna samhället. 12 Jakobsson Bergstad, Gamble, Polk, Hagman, Gärling, Ettema, Friman & Olsson, 2009a, b

4 renlighet framkallar ofta känslor av obehag. God komfort, som i bilen, gör att man slappnar av och känner sig mindre stressad. En hög säkerhet gör att man känner sig trygg medan låg säkerhet leder till ökad stress och obehag. Känslor har alltså betydelse för hur nöjda vi kommer att känna oss enligt ramverket. Andra faktorer är rent kognitiva och det handlar om att vi kalkylerar och resonerar kring olika saker och ting. Ett exempel är att vi räknar på restiden eller hur ofta vi kan åka. Pris är en faktor som har betydelse för hur nöjda vi är: är resan värd priset? Känslor och kalkylerade resonemang bestämmer slutligen enligt modellen om individen känner sig nöjd eller inte med sina vardagliga resor. I ett första delprojekt utvecklade och testade vi ett antal skalor med utgångspunkt i vår teoretiska modell om vardagligt resande och subjektivt välmående. Skalan som förkortades STS (Satisfaction with Travel Scale) syftade till att mäta tillfredställelse med vardagligt resande. För att studera skalans tillförlitlighet, eller hur bra den är på att försklara individens tillfredsställelse, utformades tre hypotetiska dagar som beskrev olika sätt att resa. Dessa dagar testades sedan på en grupp studenter (n=155). I projektet bad vi studenterna skatta sin tillfredsställelse med hjälp av STS, sitt humör, och sin tillfredsställelse med livet i stort. Förutom att de hypotetiska dagarna skiljde sig åt vad gällde val av färdmedel så skiljde de sig också åt på flera andra sätt. Det presenterades olika restider, närhet till busshållplatsen varierade, och olika vardagliga aktiviteter skulle utföras på de olika dagarna (t ex inköp, motion och arbete). Resultatet visade att STS är en tillförlitlighet skala och att den kan skilja mellan olika förändringar i resandet. Om förutsättningarna är mer gynnsamma indikeras ett högre (positivt) värde på STS och om förutsättningarna är mindre gynnsamma indikeras ett lägre (negativt) värde på STS. Tillfredsställelsen med resan, humöret, och till viss del även tillfredsställelse med livet i stort visade sig påverkas av typ av färdmedel (buss eller bil), restid, närhet till busshållplats, och antalet aktiviteter under dagen. I en annan studie bad vi ett antal bilister i Holland skatta sin tillfredsställelse med en specifik resa i syfte att undersöka vilka objektiva, yttre faktorer, som påverkar STS. Resultatet visade att STS påverkas av trafiksäkerhet, av andra bilisters körstil, av en lång och tröttsam resa, att man distraheras av reklamskyltar och att kunna välja hastighet och körfält. Ett viktigt resultat var att fastställa och validera STS som en bra mätmetod för att undersöka tillfredställelse med vardagligt resande. Vi slutsats var att STS ger insikt i kvalitativa och designrelaterade faktorer som påverkar attraktiviteten av resors som görs med bil eller andra färdmedel. Att resupplevelsen är multidimensionell bekräftades också i den svenska studien av kollektivtrafikresenärer i Göteborg. Den stora nationell studien möjliggjorde flera olika analyser. Fyra delprojekt genomfördes på nationella data. I det första projektet koncentrerade vi oss på sambandet mellan arbetspendling och upplevd livstillfredsställelse. Resultatet visade

5 att en lägre tillfredsställelse med daglig arbetspendling hade ett samband med en lägre upplevd livstillfredsställelse och vice versa. Vi fann också att, i motsats till andra studier som genomförts andra länder, att arbetspendling i Sverige domineras av positiva och neutrala känslor. En möjlig förklaring är andelen cyklister och gångare i Sverige. Fysisk rörelse är önskvärt och upplevs därför som positivt och som en buffert mellan arbete och fritid. För längre resor fann vi att sociala och underhållande aktiviteter antingen ökar den positiva upplevelsen eller motverkar stress och känslan av att vara uttråkad. I en annan delsstudie genomförde vi psykometriska analyser av STS. Konfirmatoriska faktoranalyser visade på tre separata dimensioner (en kognitiv och två känslomässiga). Mätmodellen visade sig vara invariant över olika urbana områden och olika färdmedel vilket innebär att dessa tre dimensioner är lika väsentliga oavsett var man bor och hur man reser. Vi fann också att cyklister/gångare är mer tillfredställda med sitt resande än bilister och kollektivtrafikresenärer. En hel del transportforskning fokuserar på restid och då utifrån ett negativt perspektiv, ju längre restid desto mer negativt och ökad kostnad för individen. Vi ville studera om engagemang i olika aktiviteter under resan leder till att resan upplevs som mer tillfredsställande och produktiv. Med hjälp av den nationella studien kunde vi analysera sambandet mellan engagemang i olika aktiviteter och STS. Resultatet visade att samtal med andra medresenärer ökade tillfredsställelsen med resan. Aktiviteter som handlade om underhållning och avkoppling bidrog till en lägre tillfredsställelse, antagligen för att man utförde dem primärt för att motverka att känna sig uttråkad. Vi fann också att aktiviteter under resan hade större betydelse på resan hem från arbetet än resan till arbetet. Vilken inställning och hur man tänker om resan beror troligen på var man ska åka, vilket i sin tur verkar påverka hur nöjd man är med resan. Resor innehåller oftast olika delresor som varierar i tid, hur man reser och andra faktorer. På något sätt summerar resenären sin tillfredsställelse med olika delresor till ett övergripande tillfredsställelse med hela resan. Ett exempel är när man tar sig till universitetet som kollektivtrafikresenär. Först går man till hållplatsen, sedan åker man buss in till torget. Där sker ett byte till en annan buss. När man kommer fram går man ytterligare en kort en stund innan man når sin slutdestination. Hur man upplever de korta promenaderna och de olika bussresorna summerar ihop till en allmän tillfredsställelse med resan till universitet. I ett delprojekt, baserat på den nationella studien, undersökte vi hur denna summering sker. Vi testade olika regler som individen kan använda för att summera sin totalupplevelse. Vi fann att en summering som tar hänsyn till den relativa restiden gav bättre överensstämelse med resultaten än andra regler. Andra regler som testades men som inte verkar ha stor betydelse för upprepade vaneresor var peak-end (att toppen eller botten och sista

6 delresan har större betydelse i den totala summeringen) och summering med lika vikt för alla delresor. Implikationer STS är ett generiskt verktyg utvecklat för att mäta tillfredsställelse med resor. Skalan kan appliceras och användas för att mäta tillfredsställelse för olika färdmedel och för resor med olika syften. Givet att vissa faktorer kommer att variera och bero på kontexten kan man komplettera och utöka sin studie med kontext specifika frågor. Vi rekommenderar att fastställa sådana faktorer genom litteratursökning eller genom att konsultera experter inom området. STS kan användas för att mäta tillfredsställelse med specifika resor eller för resandet i allmänhet. Att mäta STS för specifika resor (tid och lokalisering identifieras) ökar sannolikheten för att fastställa betydelsen av tillfälliga händelser (t ex väder eller trängsel). Att mäta STS för resor i allmänhet (t ex vardagspendling) är användbart om man är intresserad av att undersöka tillfredsställelse med generella egenskaper, t ex typ av färdmedel, restid och grad av trängsel. UTFALL Vetenskapliga artiklar Ettema, D., Gärling, T., Olsson, L. E., & Friman, M. (2010). Out-of-home activities, daily travel, and subjective well-being. Transportation Research Part A, 44, Ettema, D., Gärling, T., Eriksson, L., Friman, M., Olsson, L. E., & Fujii, S. (2011). Satisfaction with travel and subjective wellbeing: Development and tests of a measurement tool. Transportation Research Part F, 14, Ettema, D., Gärling, T., Olsson, L. E., Friman, M., & Moerdijk, S. (2011). The road to happiness: Measuring Dutch car drivers satisfaction with travel. Transport Policy (revision submitted). Friman, M., Fujii, S., Ettema, D., Gärling, T., & Olsson, L. E. (In press). Psychometric analysis of the satisfaction with travel scale. Transportation Research Part A (special issue) Haruna, S., Fujii, S., Ettema, D., Friman, M., Gärling, T., & Olsson, L. E. (2011). Tests of models for aggregated satisfaction of work commutes. Transportation (revision submitted). Ettema, D., Friman, M., Gärling, T., Olsson, L. E., & Fujii, S. (2012). How in-vehicle activities affect work commuters satisfaction with public transport. Journal of Transport Geography, 24, Olsson, L. E., Gärling, T., Ettema, D., Friman, M., & Fujii, S. (2012, available on line). Happiness and Satisfaction with work commute. Social Indicators Research. DOI /s Olsson, L. E., Friman, M., Pareigis, J. & Edvardsson, B. (2012). Measuring service experience as context-specific well-being. Journal of Retailing and Consumer Services, 19,

7 Konferenspresentationer Gärling, T., Gamble, A., Jakobsson Bergstad, C., Friman, M., Olsson, E. L. & Ettema, D. (2009). Impact of Performance of Out-of-Home Activities on Affective and Cognitive Subjective Well-Being. Paper presented at the IAREP/SABE conference "Behavioural Economics, Economic Psychology: Theory and Policy", Halifax, Nova Scotia, Canada July Gärling, T., Gamble, A., Jakobsson Bergstad, C., Friman, M., Olsson, E. L. & Ettema, D. (2009). Car-use, Satisfaction with Travel and Subjective Well-Being. Paper presented at The 12th Conference of the International Association for Travel Behaviour Research, December 13-18, 2009 at Jaipur, India Ettema, D., Gärling, T., Olsson, L. E., & Friman, M. (2009). Travel and Subjective Well- Being. Paper presented at The 12th Conference of the International Association for Travel Behaviour Research, December 13-18, 2009 at Jaipur, India. Ettema, D., Gärling, T., Friman, M., & Olsson, E. L. (2010). Satisfaction with travel and subjective well-being (SWB): Development and tests of a measurement tool. Paper presented at the Transportation Research Board 2010 Annual Meeting, Washington, January, USA. Suzuki, H., Fujii, S., Kitagawa, S., Nakai, S., Gärling T., Friman M., Olsson E. L., Eriksson, L. & Ettema, D. (2010). The relationship between subjective well-being and satisfaction with daily travel. Paper presented at the 27th International Congress of Applied Psychology, Melbourne, July, Australia. Ettema, D., Gärling, T., Olsson, E. L., Friman, M., & Moerdijk, S. (2011). The Road to Happiness? Measuring Satisfaction of Dutch Car Drivers with Their Travel Using the Satisfaction with Travel Scale (STS). Poster presented at the 90th Annual Meeting of the 32 Transportation Research Board, Washington. Ettema, D., Friman, M., Gärling, T., Olsson, L. E., & Fujii, S. (2011). How in-vehicle activities affect work commuters satisfaction with public transport. Symposium on travel time use, value and experience, University of the West of England's Centre for Transport and Society, June, England. Friman, M., Fujii, S., Ettema, D., Gärling, T., & Olsson, L. E. (2011, September). A psychometric analysis of the Satisfaction with Travel Scale (STS). In K. Dziekan, T. Gehler & T. Gärling (Conveners), Satisfaction with different travel modes. Symposium organized at 9 th biennal conference on environmental psychology, Eindhoven University of Technology, The Netherlands. Olsson L. E., Friman M., & Pareigis, J. (2011). Measuring the service experience as context-specific well-being. Presentation at the 12th International Research Symposium on Service Excellence in Management June 2-5, 2011, Ithaca, New York, USA.

8 Suzuki, H., Fujii, S., Gärling, T., Ettema, D., Friman, M., & Olsson, L. E. (2012, July). Preferences aggregated for sequences of events. In K. Takamura (Convener), Preferences and decision making. Invited symposium at the 30th international congress of psychology, Cape Town, South Africa. Friman M., Olsson L. E., Gärling T., Ettema, D., & Fujii, S. (2012). Life Satisfaction and Satisfaction with the Work Commute. The 5th International Conference on Traffic and Transport Psychology, Groningen, The Netherlands, August Fujii, S., Suzuki, H., Friman M., Olsson L. E., Gärling T., & Ettema, D. (2012). How satisfaction with work commute differs among Sweden, Netherland and Japan? The 5th International Conference on Traffic and Transport Psychology, Groningen, The Netherlands, August Suzuki, H., Fujii, S., Friman, M., Olsson L.E., Gärling, T., & Ettema, D. (2012). How satisfaction with trip legs affect whole trip satisfaction? Tests of models for aggregated satisfaction of work commutes. The 5th International Conference on Traffic and Transport Psychology, Groningen, The Netherlands, August Friman M., Fujii, S., Ettema, D., Gärling T., & Olsson L. E. (2012). A happy work commute. The 13th International Conference on Travel Behavior Research, Toronto, Canada, July Rapporter Olsson, L. E., Gärling, T. Ettema, D., Fujii, S., Lekedal, H., & Friman, M. (2011b). Relationship between satisfaction with daily travel and subjective well-being in three urban areas in Sweden: Description of survey questionnaire, sample characteristics, and preliminary results. Technical report, Karlstad University Press. Populärvetenskaplig resultatspridning Friman, M. & Gärling, T. Faktablad som beskriver projektet. Utdelat i flera sammanhang och finns att ladda ned på SAMOT hemsida ( Gärling, T., Friman, M., & Olsson, L. E. (2010, november). Does commuting to work reduce satisfaction with life? Presentation på miljöpsykologisk konferens, november i Lund Gärling, T. (2010, September) Influence of satisfaction with work commuting on subjective wellbeing. Talk in Department of Psychology, University of Groningen. Faculty of Behavioural and Social Sciences. Friman, M. (2011, Februari). Framtidens resor, transporter och infrastruktur. Varför väljer folk färdmedel som de gör? Presentation i Karlstads universitets populärvetenskapliga föreläsningsserie. Friman, M. (2011, november). Deltagande i forskarpanel på temat Ett nästan bilfritt Göteborg. Paneldebatt arrangerad av Naturvårdsföreningen den 15/11, WinWin 3:e Långgatan 13b, Göteborg.

9 Friman, M. (2011, september). Att resa i vardagen - hur tillfredsställande är det? Professorsföreläsning, Karlstads universitet, Karlstad. Projektpresentation i Magasinet, kaus egen tidning, se Friman M, T Gärling, A Marell, E Nilsson, L E Olsson i Aftonbladet, Höj bilskatterna och bygg ut kollektivtrafiken, september 2011 Friman M, T Gärling, A Marell, E Nilsson, L E Olsson i NWT, Glesbygden en del av lösningen, september 2011 Friman M, T Gärling, A Marell, E Nilsson, L E Olsson i SvD, Bilen en lyxvara vi kan vara utan, september 2011 Friman M, T Gärling, A Marell, E Nilsson, L E Olsson i SvD, Trots förbud fortsätter bilismen att växa, september 2011 Olsson L. E. medverkar i tidningen Pling (Västtrafik) Ditt dagliga resande påverkar hur du mår. (2011, september). Olsson, L. E. i Metro, Välbefinnande och vardagligt resande (2011, september) Olsson, L. E. i P4 Värmland, Vårt dagliga resande (2011, november) Olsson, L. E. i Sveriges Radio P1: Studio 1, Vårt dagliga resande och (o)lyckan (2011, november) Friman, M. (2012, march). Satisfaction with daily travel. Presentation för forskarskolan MIT (Managment and IT) konferens på Karlstads universitet den mars, 2012 Olsson, L. E. (2012, februari) Färdas glad till jobbet. TT Spectra, Olsson, L. E. (2012, februari) Vardagsresan viktig för livsglädjen. Gefle Dagblad Olsson, L. E. (2012, februari) Färdas glad till jobbet. Göteborgs-Posten Olsson, L. E. (2012, februari) Cykla dig lycklig. Corren.se Olsson, L. E. (2012, februari) Vardagsresan påverkar livskvaliteten. NWT Olsson, L. E. (2012, februari) Vardagsresan viktigare än lönen. Borås tidning Friman, M. (2011). Det lyckliga arbetsresandet, PsykologTidningen Nr 11.

Slutrapport VÄGEN TILL LYCKA

Slutrapport VÄGEN TILL LYCKA Slutrapport VÄGEN TILL LYCKA Lars E. Olsson En studie om samband mellan förändrat resande, restillfredsställelse och lycka. S A M O T K a r l s t a d s u n i v e r s i t e t l a r s. e. o l s s o n @ k

Läs mer

Resande och det vardagliga livet

Resande och det vardagliga livet Resande och det vardagliga livet Lars E. Olsson Docent i psykologi SAMOT/CTF, Karlstads universitet @Lyckolars Olsson, L. E. Örebroregionens infrastruktur- och transportdag, 20/3 2015 SAMOT - Service och

Läs mer

Var finns barnen i forskningen?

Var finns barnen i forskningen? Var finns barnen i forskningen? Mycket fokus på vuxna Barnperspektiv berättas av vuxna Beslut fattas utan att verkligen förstå hur barn påverkas Buss ett ofta utelämnat färdmedel Children s affective experiences

Läs mer

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscentrum I april 2006 bildades SAMOT, the Service and Market Oriented Transport Research Group. Det är ett Vinn Excellence

Läs mer

Verksamhetsberättelse för det tematiska forskningsområdet Bilens sociala och ekonomiska betydelse Bisek verksamhetsåret 2009

Verksamhetsberättelse för det tematiska forskningsområdet Bilens sociala och ekonomiska betydelse Bisek verksamhetsåret 2009 1(10) Bisek Henrik Swahn 2010-02-25 Verksamhetsberättelse för det tematiska forskningsområdet Bilens sociala och ekonomiska betydelse Bisek verksamhetsåret 2009 Det löpande arbetet under året Styrgruppen

Läs mer

Vad får oss att ändra beteende?

Vad får oss att ändra beteende? Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets

Läs mer

Consumer Psychology Research CPR

Consumer Psychology Research CPR Consumer Psychology Research CPR Områdesgruppen för konsumentpsykologi vid Karlstads universitet AKTIVITETSRAPPORT 2010 2010 01 01 2010 12 30 Kontaktinformation: Margareta Friman, Professor Faculty of

Läs mer

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETEN SPELAR ROLL För att nå målet med ett fördubblat kollektivtrafikresande gäller det att inte bara locka nya resenärer utan också att

Läs mer

Vad kan vi lära av lyckoforskningen?

Vad kan vi lära av lyckoforskningen? Vad kan vi lära av lyckoforskningen? Martin Berlin (SOFI) SNS, 14 december, 2017 Disposition Vad är lycka och hur mäts det? Lycka som välfärdsmått Slutsatser från lyckoforskningen Politiskt beslutsunderlag?

Läs mer

Consumer Psychology Research CPR

Consumer Psychology Research CPR Consumer Psychology Research CPR Områdesgruppen för konsumentpsykologi vid Karlstads universitet AKTIVITETSRAPPORT VT 2010 2010 01 01 2010 06 30 Kontaktinformation: Margareta Friman, Associate professor

Läs mer

2009:02 CFK-RAPPORT. Bilens roll för människors subjektiva välbefinnande

2009:02 CFK-RAPPORT. Bilens roll för människors subjektiva välbefinnande Bilens roll för människors subjektiva välbefinnande Cecilia Jakobsson Bergstad, Amelie Gamble, Olle Hagman, Lars E. Olsson, Merritt Polk och Tommy Gärling CFK-RAPPORT 2009:02 Centrum för konsumtionsvetenskap

Läs mer

Kontaktinformation: AKTIVITETSRAPPORT SAMOT HT 2007

Kontaktinformation: AKTIVITETSRAPPORT SAMOT HT 2007 Kontaktinformation: AKTIVITETSRAPPORT SAMOT HT 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMARBETS- OCH INFORMATIONSAKTIVITETER...3 Samverkansmöten/Seminarier/workshops...3 Övriga presentationer av SAMOT...4 AKADEMISK

Läs mer

Detta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss?

Detta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss? VINNA FRAMTIDENS KUNDER Kollektivtrafikens marknadspotential är stor, cirka 50 procent av den vuxna befolkningen åker kollektivt någon gång då och då. Gruppen har med andra ord insikt i såväl trafikens

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Lycka som alternativ ansats för värdering av vårdens effekter. Fredric Jacobsson Linköpings Universitet

Lycka som alternativ ansats för värdering av vårdens effekter. Fredric Jacobsson Linköpings Universitet Lycka som alternativ ansats för värdering av vårdens effekter Fredric Jacobsson Linköpings Universitet Hur ska vi värdera det här föredraget? Vad ni förväntar er? Vad ni tycker under föredragets gång?

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscenter I konkurrens med andra etablerade universitet fick forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjligheten att starta ett VINN Exellence Center. Projektet

Läs mer

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se

SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2012-01-01 2012-06-30) SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se CONTENTS 1. ACADEMIC PUBLICATIONS...

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

Kundernas krav på framtida resor

Kundernas krav på framtida resor 1 Kundernas krav på framtida resor Margareta Friman, professor vid Karlstads universitet och föreståndare för VINN Excellence Center inom kollektivtrafikområdet. Bakgrund Resor är en viktig del i livet.

Läs mer

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP KUNSKAPSUTBYTE PÅ INTERNATIONELL ARENA Vid SAMOT bedrivs forskning

Läs mer

ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2011 01 01 2011 12 31)

ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2011 01 01 2011 12 31) ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2011 01 01 2011 12 31) SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se CONTENTS 1. ACADEMIC PUBLICATIONS...

Läs mer

ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2008-06-30 2008-12-31)

ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2008-06-30 2008-12-31) ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2008-06-30 2008-12-31) SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se CONTENTS 1. ACADEMIC PUBLICATIONS...3

Läs mer

Förankring, acceptans och motstånd

Förankring, acceptans och motstånd Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm 1 PM :91 Ulf Eriksson Lena Smidfelt Rosqvist -12-01 Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm en utredning med HEAT Sammanfattning Syftet med denna utredning är att studera cyklandets utveckling till och från

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Consumer Psychology Research - CPR. Områdesgruppen för konsumentpsykologi vid Karlstads universitet

Consumer Psychology Research - CPR. Områdesgruppen för konsumentpsykologi vid Karlstads universitet Consumer Psychology Research - CPR Områdesgruppen för konsumentpsykologi vid Karlstads universitet AKTIVITETSRAPPORT 2011 2011-01-01 - - 2011-06-30 Kontaktinformation: Margareta Friman, Professor Faculty

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér Avdelningen för Kulturgeografi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Presentation 15 maj 2014 Det urbana stationssamhället

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar

Läs mer

Från forskning till verklighet med kunden i fokus. Samot- the service and market oriented transport research group

Från forskning till verklighet med kunden i fokus. Samot- the service and market oriented transport research group Från forskning till verklighet med kunden i fokus Samot- the service and market oriented transport research group IMPLEMENTERING FÖR ÖKAD ATTRAKTIVITET I KOLLEKTIVTRAFIKEN Visst är det enklast att göra

Läs mer

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU. Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25

Läs mer

LIVET SKOLA/ARBETE FRITIDSAKTIVITETER SLÄKTINGAR INKÖP VÄNNER

LIVET SKOLA/ARBETE FRITIDSAKTIVITETER SLÄKTINGAR INKÖP VÄNNER LIVET SKOLA/ARBETE FRITIDSAKTIVITETER INKÖP SLÄKTINGAR VÄNNER 1 40 80 MINUTER URBAN SPRAWL 2 55% LÄNGRE RESOR RESOR MÖJLIGÖR 3 LIVSKVALITET RESOR HAR BETYDELSE "Pendling på morgonen framstår som särskilt

Läs mer

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2010 01 01 2010 12 31)

ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2010 01 01 2010 12 31) ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2010 01 01 2010 12 31) SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se CONTENTS 1. ACADEMIC PUBLICATIONS...

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit?

Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit? Så anp inform Du kan informat bredvid Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit? 1. Klicka Sidfot p Åsa Vagland, VINNOVA Nationella ITS-konferensen 120919 Bild 1 2. Kryss presenta

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Fritid och hälsa. En missförstådd relation. Ett utbildningsmaterial. Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007.

Fritid och hälsa. En missförstådd relation. Ett utbildningsmaterial. Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007. Fritid och hälsa En missförstådd relation Ett utbildningsmaterial Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007. Postadress: Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Enhagsvägen 9 187 40 Täby Telefon- och Faxnr:

Läs mer

Kommittédirektiv. Mått på livskvalitet. Dir. 2014:68. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2014

Kommittédirektiv. Mått på livskvalitet. Dir. 2014:68. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2014 Kommittédirektiv Mått på livskvalitet Dir. 2014:68 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga och analysera samt föreslå mått på utvecklingen av livskvaliteten

Läs mer

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!) Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!) David Lindelöw, HASTA, Lunds universitet Upplägg 1. Lite om mitt doktorandprojekt 2. Synen på gående 3. Gående och tidsanvändning 4. Konsekvenser i policy och

Läs mer

ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2011 01 01 2011 06 31)

ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2011 01 01 2011 06 31) ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2011 01 01 2011 06 31) SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se CONTENTS 1. ACADEMIC PUBLICATIONS...

Läs mer

Consumer Psychology Research CPR

Consumer Psychology Research CPR Consumer Psychology Research CPR Områdesgruppen för konsumentpsykologi vid Karlstads universitet AKTIVITETSRAPPORT ÅR 2009 2009 01 01 2009 12 31 Kontaktinformation: Margareta Friman, Associate professor

Läs mer

Consumer Psychology Research CPR

Consumer Psychology Research CPR Consumer Psychology Research CPR Områdesgruppen för konsumentpsykologi vid Karlstads universitet AKTIVITETSRAPPORT 2008 2008 12 08 Kontaktinformation: Margareta Friman, Associate professor Faculty of Economic

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Per Skålén (per.skalen@kau.se)

CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Per Skålén (per.skalen@kau.se) CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet Per Skålén (per.skalen@kau.se) Vision och verksamhetsidé CTF är ett av världens främsta forskningscentra med fokus på tjänster och värdeskapande

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING?

KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING? Foto Geran De Klerk, Unsplash KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING? Maria Börjesson Professor i nationalekonomi, VTI och KTH AVTAGANDE MARGINALNYTTA Stambanorna:

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Klimatpåverkan och livskvalitet

Klimatpåverkan och livskvalitet Klimatpåverkan och livskvalitet Preliminära resultat från enkätundersökning på personer i Västra Götaland David Andersson Avdelningen för Fysisk resursteori Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Läs mer

Policy Brief Nummer 2017:3

Policy Brief Nummer 2017:3 Policy Brief Nummer 217:3 God inkomstutveckling inom jordbruket Vi studerar inkomstutvecklingen för svenska jordbrukarhushåll under perioden 1997-212. Vi skiljer mellan individuella- och hushållsinkomster,

Läs mer

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Koordineras av Prof. Jan Lundgren Dr. Johanna Törnquist Krasemann Varför en forskarskola i ITS? I Sverige sker akademisk ITS forskning vid ett

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR? VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR? Hej! Linda Kummel Konsultstöd, hållbart resande. Twitter @kummelo 070-405 77 22 MIN BAKGRUND STADSPLANERING Översiktsplanering FÖP Social hållbarhet Förtätning

Läs mer

SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se

SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se ACTIVITIES REPORT FOR SAMOT (2012-06- 30 2012-12- 31) SAMOT, Karlstad University, SE-651 88 Karlstad, Sweden Phone: +46 54 700 1168 Fax: +46 54 83 6552 Email: samot@kau.se CONTENTS 1. ACADEMIC PUBLICATIONS...

Läs mer

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri, TØI Bakgrund

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ ) 1 Department of Clinical Neuroscience Division of Occupational Therapy and Gerontology Mona Eklund Slutredovisning av projekt Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en

Läs mer

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Klimat, konsumtion och det goda livet

Klimat, konsumtion och det goda livet Klimat, konsumtion och det goda livet www.tidsverkstaden.se fredrik@tidsverkstaden.se www.tidsverkstaden.se Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se Hur bra var Sverige 2000-2008?..när det gäller utsläpp

Läs mer

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!

Läs mer

Funktionshinder i kollektivtrafik

Funktionshinder i kollektivtrafik Funktionshinder i kollektivtrafik Lägesrapport från regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Persontrafik Datum: 2018-10-23 Tid: 16.00-16.30 Lokal:

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality

Läs mer

Et kritisk blikk Jämförelser av olika bypakker

Et kritisk blikk Jämförelser av olika bypakker Et kritisk blikk Jämförelser av olika bypakker Maria Börjesson PhD Centre for Transport Studies, KTH 27 november 2009, 1 Avgifter i Göteborg och Oslo Brett politiskt stöd Finansierande avgifter som en

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning?

Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning? 2010-01-14 Volvo Car Corporation Är det meningsfullt att försöka överraska förare flera gånger i rad när man utvärderar kollisionsvarning? Mikael Ljung Aust, Volvo Cars Institute Excellence Centre at VTI

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

RESFRIA MÖTEN vad blir effekterna och hur redovisar man dem?

RESFRIA MÖTEN vad blir effekterna och hur redovisar man dem? RESFRIA MÖTEN vad blir effekterna och hur redovisar man dem? Presentation på Energimyndigheten i Stockholm 19e november, 2013 Yuliya Voytenko, Peter Arnfalk, Oksana Mont, Peter Lindeblad och Mikael Klintman

Läs mer

Deltagande personal skapar sin egen hälsa

Deltagande personal skapar sin egen hälsa Deltagande personal skapar sin egen hälsa Föredrag vid konferensen Sjukvård och hälsa går det ihop? Göran Ejlertsson Professor i folkhälsovetenskap 1 Sluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso-

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Infrastrukturminister Åsa Torstensson leder Persontransportforum och har utsett de 22 ledamöterna.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson leder Persontransportforum och har utsett de 22 ledamöterna. Nybildade Persontransportforum Soooorry, Åsa Torstensson, av 22 ledamöter har 2 gedigen verklighetsanknytning som egen företagare, 2 ytterligare i verksamheter som kan betraktas som möjligen företagsamhet

Läs mer

Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?

Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Jenny Cisneros Örnberg Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD)

Jenny Cisneros Örnberg Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD) Jenny Cisneros Örnberg Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD) Bakgrund Attityder till spel Politiska initiativ Tillgänglighet Ökat behov av forskning på individ och samhällsnivå Forskare

Läs mer