Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson"

Transkript

1 1. Studieanvisningar till Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson Förord Syftet med dessa studieanvisningar är att underlätta användandet av boken Om svar anhålles!, En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete, Teori och analys i utbildningssammanhang. O.S.A. är givetvis skriven för att läsas och användas som en helhet, som en grundläggande introduktion till Interaktionistiskt förändringsarbete. Eftersom varje kapitel motsvarar ett avgränsat avsnitt av hela modellen kan emellertid de flesta kapitel även användas oberoende av varandra, eller tillsammans med något eller några andra kapitel. Man kan också säga att O.S.A. består en teoretisk del (kapitel 1-3) och en praktisk del (kapitel 4-9). Därav följer att det är möjligt att använda kapitel 1-3 på utbildningar och kursavsnitt där teoretiska avsnitt är av intresse och kapitel 4-9 på utbildningar och kursavsnitt där betoningen ligger på praktiska modeller etc. De följande studieanvisningarna består av två delar: Dels förslag till hur bokens olika kapitel kan användas tillsammans eller separat. Dels kommentarer och frågor till respektive kapitel. (Tillsammans med det som står under rubriken Värt att betona markerar dessa kommentarer och frågeställningar det viktigaste i respektive kapitel.) Observera att vissa frågor kan vara lika eller överlappa varandra, att vissa frågor gällande ett kapitel även kan passa andra kapitel och att vissa frågor i ett kapitel kan likna eller vara överensstämmande med frågor för de andra kapitlen. De sidhänvisningar som finns i dessa gäller såväl den första som den andra upplagan av Om svar anhålles! Eventuella skillnader i pagineringen skrivs på följande sätt: [120/121]; den första siffran hänvisar till första upplagan, den andra siffran till andra upplagan. Göteborg 1993 Hardy Olson

2 2. Tillägg till studieanvisningar. Det har gått mer än 15 år sedan Om svar anhålles! skrevs. Detsamma gäller studieanvisningarna till boken. Glädjande nog är innehållet i Om svar anhålles! fortfarande uppskattat och aktuellt. I flera avseenden var boken långt före sin tid. Men för att passa dagens språkbruk och strömningar är det lämpligt med några förtrydliganden och påpekanden. De idéer som presenteras i Om svar anhålles! i kapitel 1 och 2 (framförallt den ontologiska epistemologin) utgör grunden för det som idag kallas Systemiskt tänkande. Narrativ familjeterapi, lösningsfokuserad terapi och systemisk familjeterapi är andra modeller som också har denna grund. De metoder som presenteras i kapitel 5, 6, 7 och 8 har i allt väsentligt sin grund i Neuro Lingvistisk Programmering (NLP), men är integrerade med systemiska idéer och anpassade till klinisk praxis och de sammanhang som bl.a. socialtjänst och psykiatri utgör. De idéer som presenteras i kapitel 7 om matchning kan med fördel jämföras med dagens diskussion om bekräftelse, spegelneuroner och socialt stöd. Att använda De fem riktmärkena (kapitel 8) är ett utmärkt sätt hjälpa människor att dekonstruera sina berättelser om sig själva; i enlighet med narrativ eller språksystemiska idéer. Ett mer tidsenligt namn på Interaktionistiskt förändringsarbete skulle vara Systemiskt förändringsarbete. Göteborg 2008 Hardy Olson

3 3. Hur boken O.S.A. kan användas O.S.A. kan användas på olika sätt i utbildningssammanhang, beroende på vilka kapitel man vill betona eller använda sig av. Jag har valt att nämna några av dessa användningssätt under följande rubriker: Introduktion till Interaktionistiskt förändringsarbete. I detta syfte är alla kapitel i boken viktiga; kapitel 2 och kapitel 4 har emellertid en speciell plats i Interaktionistiskt förändringsarbete, eftersom den ontologiska epistemologin är den teoretiska grunden för hela modellen och sammanhangsmarkering går som en röd tråd i allt praktiskt klientarbete utifrån denna. Genom kopplingen till begreppet samordning har även matchningsmodellen en central plats i Interaktionistiskt förändringsarbete. Centrala idéer inom den familjeterapeutiska traditionen: kapitel 1 och 3. Interaktionistiskt förändringsarbete är utvecklad inom den familjeterapeutiska traditionen; det är av den anledningen som de viktigaste idéerna i denna presenteras i kapitel 1 och ett flertal familjeterapeutiska modeller i kapitel 3. Familjeterapi och familjearbete: kapitel 1, 3 och 2. O.S.A. kan användas som introduktion till familjeterapi och familjearbete; i detta syfte kan kapitel 1, 3 och - om så önskas - kapitel 2 användas. Den nya epistemologin: kapitel 2 och 1. I Interaktionistiskt förändringsarbete ingår idéer som brukar kallas för den nya epistemologin - under benämningen den ontologiska epistemologin. Denna innefattar bland annat 2:a ordningens cybernetik och radikal konstruktivism. I kapitel 2 presenteras dessa tankegångar för första gången på svenska på ett heltäckande och överskådligt sätt. Om så önskas kan kapitel 1 fungera som en introduktion för studier och undervisning i detta ämnesområde.

4 4. Olika synsätt på problem: kapitel 3. En grundläggande idé i Interaktionistiskt förändringsarbete är att problem kan förklaras på ett obegränsat antal sätt (lika många som det finns människor). I kapitel 3 presenteras några av dessa under rubrikerna allmänna antaganden och antaganden i familjeterapi. Etik, människosyn och klientbemötande: kapitel 1, 3 och 9, liksom kapitel 7 och 2. Uppläggningen och stilen i O.S.A. gör att boken kan användas som utgångspunkt för diskussioner i etik, människosyn, klientbemötande etc. De kapitel som är speciellt lämpade för detta är 1, 3 och 9. Kapitel 7 är också relevant i detta sammanhang, liksom delar av kapitel 2. Tillämpningen av den ontologiska epistemologin: kapitel 2, 4, 5, 6, 7 och 8. De modeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete, och hur de presenteras i boken, är ett exempel på hur den ontologiska epistemologin kan tillämpas i praktiskt klientarbete. Flertalet av bokens kapitel kan därför användas för diskussioner i tillämpad epistemologi och filosofi. Modeller i problemanalys: kapitel 4, 5 och 6. Att göra sammanhangsmarkering och Problemlösningsmodellen är två modeller för att analysera problem som kan användas tillsammans med många andra teorier och modeller. Kapitel 4, 5 och 6 kan uppfattas som ett självständigt avsnitt om problemanalys. Modeller i intervjumetodik: kapitel 7 och 8. Den intervjumetodik som används i Interaktionistiskt förändringsarbete bygger på matchning och De fem riktmärkena. Liksom modellerna för problemanalys kan dessa modeller användas tillsammans med andra teorier och modeller. Kapitel 7 och 8 kan också uppfattas som ett avsnitt.

5 5. Metamodell i förändringsarbete: kapitel 3, 9 och 2. Att fungera som en metamodell i förändringsarbete är syftet med Interaktionistiskt förändringsarbete. Som underlag för diskussioner om olika teorier och skolor kan kapitel 3 och 9 vara speciellt lämpliga. Den teoretiska grunden för detta finns i kapitel 2. Utredningsarbete: kapitel 4, 5, 6 och 9, samt Bilaga 1. De analysmodeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete är utformade för att vara verktyg och hjälpmedel i utredningsarbete, när man analyserar, undersöker och kartlägger problem, och gör bedömningar. Hur dessa modeller används framgår av den intervjustruktur som presenteras i kapitel 9 och den modell för ärendehandläggning som presenteras i Bilaga 1. Dessa modeller kan anpassas till de flesta förekommande utredningssituationer och kan därför användas på utbildningar och kurser på socialhögskolor, vårdskolor, folkhögskolor etc. när utredningsarbete är i fokus. Det är Problemlösningsmodellen som utgör stommen i utredningsarbete i Interaktionistiskt förändringsarbete: Aktuellt tillstånd är de omständigheter eller problem som skall utredas och önskat tillstånd hur uppdragsgivaren vill att det skall vara i stället. Det önskade tillståndet grundas på en bedömning av det aktuella tillståndet; hinder är det som hindrar uppdragsgivaren att nå sitt önskade tillstånd. Resurser är det som behövs för att nå det önskade tillståndet; det är vanligtvis olika former av insatser eller behandling. För att klargöra rollen för den som gör en utredning görs sammanhangsmarkering innan utredningen startar och under utredningens gång. Det är speciellt viktigt att klargöra om klient (föremålet för utredningen) och uppdragsgivare är samma person eller olika personer, och om utredningen utförs på frivillig basis eller som en tvångsåtgärd. Underlag för diskussioner och grupparbeten. Utöver dessa olika användningsområden är O.S.A. lämplig att användas som utgångspunkt för diskussioner om många andra aspekter av förändringsarbete. För att få igång dessa diskussioner kan läraren använda sig av de fetisar som finns i boken (indragen kursiverad fet text som är markerad med ny rad). De frågeställningar och de rekommendationer till betoning som finns i dessa studieanvisningar kan också användas i detta syfte.

6 6. Organisationsarbete och organisationsutveckling: kapitel 4, 5 och 6, samt kapitel 3 och 1. De idéer och modeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete är utvecklade och väl anpassade för olika former av organisationsarbete/-utveckling. I utbildningar där detta är i fokus kan exempelvis kapitlen om Problemlösningsmodellen och Sammanhangsmarkering vara lämpliga att använda. De idéer som presenteras i kapitel 3 och 1 är också relevanta i detta sammanhang. Kapitel 1 Systemteori, cybernetik och förändringsarbete I detta kapitel presenteras de teorier som brukar ingå i den familjeterapeutiska traditionen (utan att för den skull ha sitt ursprung i denna eller enbart användas i denna), såsom systemteori, cybernetik, 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik. Här diskuteras även vissa delar av familjeterapins utveckling. Värt att betona - Skillnaden mellan systemteori och systemfilosofi. - Skillnaden mellan systemteori och cybernetik. - Olika uppfattningar om kausalitet. - Skillnaden mellan 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik. 1. Varför utvecklades systemtänkandet och av vem? 2. Vilka grundidéer ingår i systemtänkandet? 3. Vad är frambrytande egenskaper? 4. Varför är påståendet att helheten är mer av summan av delarna tillsammans felaktigt, enligt Petitt/Olson? 5. Vad är den generella systemteorin? 6. Vad är skillnaden mellan systemtänkande, den generella systemteorin och systemfilosofi? 7. Beskriv och exemplifiera de fem olika formerna av kausalitet som nämns i O.S.A. 8. Vad är cybernetik och vilka begrepp ingår i denna?

7 7. 9. Nämn tre sätt att kategorisera system och förklara varför denna indelning kan vara viktig att göra. 10. Diskutera tillämpningen av cybernetiska begrepp (ex. homeostas) i familjeterapi/familjearbete. 11. Var är en paradox? 12. Vad är dubbelbindning? 13. Vad innebar Batesongruppens syn på psykiska sjukdomar och problem i familjer? 14. Såväl systemfilosofin som Batesongruppens idéer innebar nya sätt att förhålla sig till människor och mänskliga problem. Diskutera dessa. 15. Diskutera uppdelningen mellan verbal och icke-verbal kommunikation, process och innehåll. (Se även kapitel 3 [sid 287].) 16. Diskutera skillnaden mellan 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik i förändringsarbete. På vilket sätt har skillnaden mellan dessa perspektiv med etik att göra? 17. Vad är grundidéerna i det ecosystemiska synsättet? Kapitel 2 Epistemologi, ontologi och förändringsarbete Kapitel 2 kan sägas vara bokens tunga teoretiska kapitel, inte för att det är svårläst, utan för att de idéer som presenteras i kapitlet kan upplevas som annorlunda jämfört med vad många är vana vid. Vissa tankegångar kräver också eftertanke och noggrannhet i ordvalet. I undervisningssammanhang kan man därför behöva lägga in förtydligande föreläsningar kring detta kapitel. De fetisar som ingår i kapitlet kan med fördel användas till diskussioner i grupper eller på seminarier. De kan även användas när andra böcker diskuteras. Värt att betona - Förhållandet mellan kunskapsteori och etik. - Vad är kunskap och hur uppstår kunskap? - Observatörens roll i skapandet av kunskap. - Människan som en strukturellt determinerad individ. - Begreppet samordning. - Att beskriva människan som en icke-trivial maskin.

8 8. 1. Vad är epistemologi? 2. Vad är innebörden av den ontologiska epistemologin? 3. Vad är skillnaden mellan instruktiva och icke-instruktiva system? 4. Vad är innebörden av att människan är strukturellt determinerad? 5. Varför kan man inte informera människor om något? 6. Varför kan man inte instruera människor till att göra något? 7. Diskutera observatörens roll i skapandet av det han eller hon upplever. 8. Diskutera begreppen identitet och distinktion. 9. Hur lär sig barn att använda ett språk? 10. Varför kan vi aldrig veta vad en annan människa upplever eller behöver? 11. Tre olika sätt att definiera kommunikation? 12. Vad är förutsättningen för att kunna använda ett språk? 13. Vad är skillnaden mellan kommunikation och samspel? 14. Vad är innebörden av von Foersters begrepp icke-trivial maskin? Och vari består skillnaden att betrakta människan som en trivial maskin och en icke-trivial maskin? 15. Vad innebär Heisenbergs osäkerhetsprincip? 16. Diskutera Petitt/Olsons idéer om människan som oförutsägbar. 17. Diskutera begreppen sanning och vetenskap. 18. Varför anser Petitt/Olson att det är konsekvenserna av teorier och modeller som gör dem existensberättigande? 19. Vad innebär självreferens? 20. Vilka konsekvenser anser Petitt/Olson att det blir om man tillämpar den ontologiska epistemologin i förändringsarbete? 21. Vad är innebörden av begreppet multiversum? 22. Vad innebär principen för odifferentierad förvandling? Kapitel 3 Antaganden - eller hur vi förklarar problem Första hälften av detta kapitel är avsett att fungera som utgångspunkt för diskussioner i etik, människosyn och klientbemötande. De modeller och teorier som kan diskuteras utifrån detta kapitel är antingen de som finns i boken eller sådana som finns i andra böcker. Kapitlets senare hälft kan också användas i detta syfte, men ger även en presentation av ett flertal teorier i familjeterapi. Kapitlet innehåller en övningsuppgift [sid. 109/110] som syftar till träning i att tänka utifrån olika antaganden.

9 9. Värt att betona - Att antaganden inte är något annat än just antaganden. - Idén att det finns en orsak till problem. - Dormitivprincipen. - Skillnaden mellan de teorier i familjeterapi som betonar struktur och kommunikation, och de som betonar värderingar och språkliga fenomen när orsaken till problem diskuteras. - Att valet av teorier och orsaksförklaringar får konsekvenser. 1. Vad är skillnaderna respektive likheterna mellan de olika (allmänna och/eller familjeterapeutiska) antaganden som presenteras i kapitlet? 2. Beskriv dormitivprincipen. 3. Vilken huvudidé har Satir (Haley, Minuchin, Watzlawick etc.) om orsaken till problem i en familj? 4. Välj ut tre antaganden i familjeterapi som Du tycker passar Dig. Motivera Ditt val. Om kapitlet läses efter kapitel 2 kan följande frågor ställas: 5. Vilka antaganden är förenliga eller överensstämmande med den ontologiska epistemologin (helt eller delvis)? 6. Hur kan även de antaganden som inte utgår ifrån den ontologiska epistemologin användas tillsammans med denna? (Svar: Genom att uppfatta dem som antaganden och hypoteser som enbart är verkliga för en viss observatör.) Kapitel 4 Att göra sammanhangsmarkering Modellen Att göra sammanhangsmarkering har en framträdande plats i Interaktionistiskt förändringsarbete. Tillämpningen av modellen förutsätter emellertid inte att man har lärt sig den ontologiska epistemologin. Om man i en utbildningssituation enbart tänker uppehålla sig vid Att göra sammanhangsmarkering kan det emellertid vara lämpligt att inkludera avsnittet Konsekvenser i förändringsarbete från kapitel 2 [sid /88-96].

10 10. Att göra sammanhangsmarkering kan användas tillsammans med andra modeller i utredningsarbete. Den ingår som en integrerad del i den modell för ärendehandläggning inom Socialtjänsten som presenteras i O.S.A. (Bilaga 1). I kapitlet finns en övningsuppgift [193/194] i att göra sammanhangsmarkering på arbetsplatser. Denna kan efter modifiering även användas i andra sammanhang. Värt att betona - Definitionen av begreppet sammanhang. - Att man gör sammanhangsmarkering i samspel med andra människor, men för sig själv. - Könsroller i förändringsarbete. - Begreppet uppdragsgivare. - Skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärd. - Skillnaden mellan uppdragsgivare och påtryckare. 1. Varför definierar Petitt/Olson begreppet sammanhang som de gör? 2. Varför är sammanhang ett inre fenomen och inte ett yttre? 3. På vilket sätt ger våra sammanhang betydelse åt det vi upplever? 4. Vem gör sammanhangsmarkering och i vilket syfte? 5. Vad är skillnaden mellan primär och sekundär sammanhangsmarkering? 6. Vilka frågor ingår när man definierar sin professionella position? 7. Diskutera på vilket sätt våra olika kön har betydelse i förändringsarbete? 8. Varför anser Petitt/Olson att kännedom om och hänsyn till gällande lagar är ett viktigt inslag när man gör sammanhangsmarkering? 9. Diskutera varför Petitt/Olson definierar problem och förändring som de gör. 10. Diskutera begreppet uppdragsgivare 11. Diskutera begreppen yrkesansvar och uppdragsansvar. 12. Diskutera relationen mellan uppdragsgivare, uppdragsagent och klient. 13. Vari ligger skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärd? Varför anser Petitt/Olson att denna skillnad är så viktig? 14. Hur motiverar Petitt/Olson att en 50-utredning ( 11) enligt SOL är en tvångsåtgärd? 15. Vad innebär det att familjesera enligt Petitt/Olson? 16. Diskutera en arbetsledares roll utifrån begreppet sammanhang och modellen att göra sammanhangsmarkering.

11 11. Kapitel 5 Problemlösningsmodellen Liksom kapitel 4 kan detta kapitel användas separat i undervisningssituationer. Om det används tillsammans med kapitel 6 eller inte är en fråga om vad man vill betona i modellen. Problemlösningsmodellen kan användas tillsammans med andra modeller i utredningsarbete. Den ingår som en integrerad del i den modell för ärendehandläggning inom Socialtjänsten som presenteras i O.S.A. (Bilaga 1). I kapitlet ingår en övningsuppgift [239] som kan användas när man skall träna på Problemlösningsmodellen. Värt att betona - Skillnaden mellan analys och intervention. - Skillnaden mellan operationella beskrivningar och teorier. - Begreppen verklighet och fantasi. - Skillnaden mellan Önskat tillstånd och Resurs. 1. Vad är skillnaden mellan analys/bedömning och intervention/ förändringsarbete? Varför är den felaktig, men viktig att göra? 2. Diskutera Problemlösningsmodellens olika delar. Varför anser Petitt/Olson att den skall användas i en viss ordning, och i vilken ordning? 3. Vad är sammanhangskontroll? När gör man en sådan och i vilket syfte? 4. Vad är skillnaden mellan en teori och en operationell beskrivning? 5. Diskutera begreppen verklighet, fantasi och hallucination? 6. Vad är en orsaksförklaring, enligt Petitt/Olson? 7. Hur definierar Petitt/Olson ett hinder? 8. Vad är innebörden av begreppet icke anklagande detektiv? 9. Diskutera begreppen kontroll och subjektiv hierarki i förhållande till begreppen hinder och orsaksförklaringar. 10. När skall man följa klientens subjektiva hierarki? 11. När är det fel att arbeta efter klientens subjektiva hierarki? 12. Diskutera begreppet resurs. Petitt/Olson anser att det finns en fara i att blanda ihop önskat tillstånd och resurs - hur resonerar de då? 13. På vilket sätt kompletterar Problemlösningsmodellen och Sammanhangsmarkering varandra?

12 Vilka moment och kategorier i Problemlösningsmodellen motsvaras av andra benämningar när man gör sammanhangsmarkering? 15. Vad är Steve DeShazers uppfattning om relationen klient - terapeut? Kapitel 6 Sekvensbeskrivning och mönsteranalys Detta kapitel skall uppfattas som en fortsättning på kapitel 5; att göra sekvensbeskrivning och mönsteranalys ingår när man använder Problemlösningsmodellen. Kapitlet är framförallt viktigt när man använder O.S.A. som utgångspunkt för utredningsarbete. Innehållet i kapitel 6 har även beröringspunkter med kapitel 3 och kan användas tillsammans med detta i diskussioner om antaganden och teorier. Kapitlet innehåller en övningsuppgift [267] i att uppfatta sekvenser och benämna mönster. 1. Hur definierar Petitt/Olson begreppen sekvens och mönster? 2. Vad är skillnaden mellan sekvensbeskrivning och mönsteranalys? 3. När är det som sägs om en klient relevant för klienten? 4. Vilka teorier och mönster är lämpligast att använda i förändringsarbete? Varför? 5. Hur vet man vilka mönsterbenämningar som man skall använda? 6. Vad innebär interpunktering? Kapitel 7 Matchning En fara med kapitel 7 är att det läses för snabbt och att matchning tas för självklart. För att kompensera detta och undanröja denna fara anser vi att begreppet matchning bör ha stort utrymme på alla utbildningar. Lika viktigt är det att eleverna får tillfälle att träna sig att matcha. Man lär inte ut matchning genom att tala om det! Man lär sig inte att matcha genom att läsa om det!

13 13. Tillsammans med kapitel 8 innehåller kapitel 7 den intervjumetodik som finns i Interaktionistiskt förändringsarbete. Även dessa kan användas separat och läsas utan förkunskap. (Men, man får naturligtvis mer ut av dessa kapitel, liksom de övriga, när man läser dem tillsammans.) Att betona - Begreppet kärlek. - Diskussionen om verbal och icke-verbal kommunikation. - Att matchning är en möjlighet, inte ett tvång. - Etik. Speciellt begreppen påverka, manipulera och influera. 1. Hur definierar Maturana kärlek och på vilket sätt är kärlek viktig i människors utveckling? 2. Vad är skillnaden mellan matchning förändringsarbete och annars? 3. Varför är uppdelningen mellan verbal och icke-verbal kommunikation vilseledande, enligt Petitt/Olson? (Se även kapitel 1.) 4. Hur definierar Petitt/Olson begreppet kommunikationskanal? 5. Vad är innebörden av beteendematchning? 6. Vilka beteenden bör man inte matcha? 7. Vad kan man göra om man inte vill matcha i en viss kommunikationskanal? 8. Diskutera begreppet motstånd i förhållande till matchningsbegreppet. 9. Diskutera begreppet upplevelsematchning och vad denna matchning innebär? 10. Vad är förutsättningen för att använda matchning som teknik? 11. Varför kan man inte matcha när man är en åtgärdsagent? 12. Vilka gränser för matchning nämns i O.S.A.? Kapitel 8 De fem riktmärkena - en intervjumodell I Interaktionistiskt förändringsarbete används De fem riktmärkena tillsammans med matchning när man gör sammanhangsmarkering och tillämpar Problemlösningsmodellen. Liksom matchningsmodellen är det en modell som man behöver träna för att kunna behärska.

14 14. I utredningsarbete är De fem riktmärkena ett effektivt redskap för att få operationella beskrivningar och kan därför användas i utbildningssyfte i detta och närliggande områden. Eftersom språk och ordval är i fokus i kapitel 8 kan kapitlet även användas när begreppet sammanhang diskuteras utifrån kapitel 4. Att betona - Språkets betydelse för våra upplevelser och känslor. - Att alla människor använder sina ord på ett unikt sätt. 1. Vilka fyra kategorier ingår i transformationsgrammatiken? 2. Vilka tre kategorier av substantiv ingår i De fem riktmärkena? 3. Hur resonerar Petitt/Olson när de säger att en familj inte finns? 4. Vad är innebörden av begreppet begränsningar? 5. Om kapitlet läses tillsammans med kapitel 4 och 5: Diskutera begreppet begränsningar i förhållande till begreppen subjektiv hierarki och orsaksförklaringar i Problemlösningsmodellen och begreppet problem när man gör sammanhangsmarkering. 6. På vilket sätt kan generaliseringar vara vilseledande i förändringsarbete? 7. På vilket sätt hur begreppet jämförelser ihop med begreppet antaganden? 8. Diskutera användandet av De fem riktmärkena utifrån matchningsbegreppet och sammanhangsmarkering. 9. Väl ut ett stycke från boken XXX och analysera de centrala idéerna i detta stycke med hjälp av De fem riktmärkena. Avgör sedan om resten av boken tillhandahåller en tillräcklig djupstruktur för att Du skall förstå stycket. Motivera vilket sätt Du tycker eller inte tycker att så är fallet. Kapitel 9 Sammanfattande konversation Det är i kapitel 9 som innehållet från tidigare kapitel knyts samman till en hel modell; det sker dels genom den intervjustruktur som presenteras, dels genom kapitlets diskussion vad man gör efter analysen och om olika interventioner. Det är framförallt de sistnämnda avsnitten som kan användas som en metamodell för olika former av förändringsarbete.

15 15. Kapitlets inledande diskussion kan tjäna som utgångspunkt för diskussioner om vad förändringsarbete skall ha för ideologisk, politisk och etisk grund. Att betona - Allt förändringsarbete vilar på att någon har gjort ställningstaganden. - Det som är sant är enbart sant så länge det är sant! - Behovet av flexibilitet i förändringsarbete. 1. Diskutera Dina egna idéer om förändringsarbete utifrån författarnas egna ställningstaganden. 2. Föreställ Dig en intervjusituation och beskriv på vilket sätt du följer bokens intervjustruktur? 3. Vad är innebörden av det citat från Milton H. Erickson som Petitt/Olson hänvisar till? 4. Vad anser Du om författarnas uppfattning omvalet av tekniker och metoder? Motivera Dig. 5. Vad är ett samarbetssystem? 6. Beskriv de fyra typer av interventioner som Petitt/Olson redogör för i sin bok? 7. Varför är det viktigt att veta när det är kunskapsinhämtning som en klient behöver och inte något annat? 8. Varför har Petitt/Olson kallat boken för Om svar anhålles? 9. Diskutera boken XXX eller böckerna XXX utifrån de grundidéer som finns i O.S.A. I Din diskussion skall följande begrepp ingå: epistemologi, orsaksförklaringar, patologi, mönster, sammanhangsmarkering, etik och matchning etc. 9. Ge Din personliga åsikt om Interaktionistiskt förändringsarbete. Vad tycker Du om och vad tycker Du inte om? Tack för ditt intresse för boken!

Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete. Teori och analys. Bill Petitt & Hardy Olson.

Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete. Teori och analys. Bill Petitt & Hardy Olson. 1. Studieanvisningar till Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson Hardy Olson 2. Tillägg till studieanvisningar Det har gått mer än 15

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Systemisk korttidsintervention

Systemisk korttidsintervention Systemisk korttidsintervention Systemisk kortidsintervention (SKI), tidigare ibland kallad Systemisk och salutogen korttidsintervention (SSKI), är en modell för effektivt utrednings- och förändringsarbete

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv. Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås 2010-10-19

Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv. Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås 2010-10-19 Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås 2010-10-19 Böcker vi skrivit Med gemensamma krafter. Om förhållningssätt som metod i arbete med

Läs mer

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Åsa Jonsén asa.jonsen@gu.se Seminarieuppgift Uppgiften till idag: sammanfatta en innehållsrik akademisk text med 300 ord. Hur läser och sammanfattar man

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal

Läs mer

SOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

NLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus

NLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus INLPTA Certifierad NLP - Practitioner utbildning Hösten 2015 NLP PRACTITIONER Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus En INLPTA - certifierad utbildning, 5 långhelger, 15 dagar Vill du

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Ulf Korman,Linköping

Ulf Korman,Linköping Ulf Korman,Linköping 141023 Barnpsykiatri Medicinering Systemisk familjeterapi en avgränsad enhet som kan identifieras skild från sin omgivning, bestående av samspelande och ömsesidigt beroende delar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Psykoterapeutexamen Postgraduate Diploma in Psychotherapy 1. Fastställande Examensbeskrivning för psykoterapeutexamen vid Göteborgs universitet är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

KURSPLAN. Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1).

KURSPLAN. Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1). Institutionen för Vårdvetenskap och socialt arbete Dnr: 315/2007-514 KURSPLAN Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1). Familypsychotherapeutic course based on systemic/interacionistic

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012.

NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012. NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012. NLP Practitioner kurs För personligt ledarskap och utveckling En internationellt certifierad kurs 4 långhelger, 16 dagar Vill du: Kommunicera bättre

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Programmets benämning: SGPAR Programmet för personal och arbetsliv Study programme in Human

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

EXAMINATIONSFORMER Socialhögskolan i Lund/Hbg Gäller från höstterminen Fastställd av IS

EXAMINATIONSFORMER Socialhögskolan i Lund/Hbg Gäller från höstterminen Fastställd av IS EXAMINATIONSFORMER Socialhögskolan i Lund/Hbg Gäller från höstterminen 2012 1 Fastställd av IS 2012-03-21 Kurs: SOAA11 Socialt arbete: grundkurs, 30hp SOAA11 ges fristående kurs via lärandeplattformar.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME IN PSYCHOTHERAPY, SPECIALIZATION FAMILY THERAPY 90 CREDITS Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1200 Psykologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Psychology: Intermediate course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Psykologiska institutionen Vårterminen 2008

Psykologiska institutionen Vårterminen 2008 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet 300 hp Vårterminen 2008 DELKURSBESKRIVNING FÖR KURS 9, terminerna 7, 8 och 9 Handledd psykoterapi PDT 13,5 hp Förkunskapskrav och

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

INLPTA Certifierad NLP - Practitioner utbildning Hösten 2014.

INLPTA Certifierad NLP - Practitioner utbildning Hösten 2014. INLPTA Certifierad NLP - Practitioner utbildning Hösten 2014. NLP PRACTITIONER För personligt ledarskap och utveckling En INLPTA - certifierad utbildning, 4 långhelger, 16 dagar Vill du Kommunicera bättre

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK040 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 högskolepoäng Language Consultancy Programme, Course 4, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska språket

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Ledarskap och kommunikation med NLP

Ledarskap och kommunikation med NLP Ledarskap och kommunikation med NLP Lev, lär, träna och förändra utbildningen som ger dig helt nya perspektiv och resultat NLP Business Practitioner är utbildningen för dig som vill utvecklas som ledare

Läs mer

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Laboration Instruktioner och formulär

Laboration Instruktioner och formulär Kognition, 4,5 hp / TEK210, HT 2012 1(5) Laboration Instruktioner och formulär Syftet med övningen är att visa exempel på några fenomen inom mänsklig kognition. Till vardags är man knappt medveten om de

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship 8BKG55 Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 HT PRELIMINÄR

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer