Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson"

Transkript

1 1. Studieanvisningar till Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson Förord Syftet med dessa studieanvisningar är att underlätta användandet av boken Om svar anhålles!, En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete, Teori och analys i utbildningssammanhang. O.S.A. är givetvis skriven för att läsas och användas som en helhet, som en grundläggande introduktion till Interaktionistiskt förändringsarbete. Eftersom varje kapitel motsvarar ett avgränsat avsnitt av hela modellen kan emellertid de flesta kapitel även användas oberoende av varandra, eller tillsammans med något eller några andra kapitel. Man kan också säga att O.S.A. består en teoretisk del (kapitel 1-3) och en praktisk del (kapitel 4-9). Därav följer att det är möjligt att använda kapitel 1-3 på utbildningar och kursavsnitt där teoretiska avsnitt är av intresse och kapitel 4-9 på utbildningar och kursavsnitt där betoningen ligger på praktiska modeller etc. De följande studieanvisningarna består av två delar: Dels förslag till hur bokens olika kapitel kan användas tillsammans eller separat. Dels kommentarer och frågor till respektive kapitel. (Tillsammans med det som står under rubriken Värt att betona markerar dessa kommentarer och frågeställningar det viktigaste i respektive kapitel.) Observera att vissa frågor kan vara lika eller överlappa varandra, att vissa frågor gällande ett kapitel även kan passa andra kapitel och att vissa frågor i ett kapitel kan likna eller vara överensstämmande med frågor för de andra kapitlen. De sidhänvisningar som finns i dessa gäller såväl den första som den andra upplagan av Om svar anhålles! Eventuella skillnader i pagineringen skrivs på följande sätt: [120/121]; den första siffran hänvisar till första upplagan, den andra siffran till andra upplagan. Göteborg 1993 Hardy Olson

2 2. Tillägg till studieanvisningar. Det har gått mer än 15 år sedan Om svar anhålles! skrevs. Detsamma gäller studieanvisningarna till boken. Glädjande nog är innehållet i Om svar anhålles! fortfarande uppskattat och aktuellt. I flera avseenden var boken långt före sin tid. Men för att passa dagens språkbruk och strömningar är det lämpligt med några förtrydliganden och påpekanden. De idéer som presenteras i Om svar anhålles! i kapitel 1 och 2 (framförallt den ontologiska epistemologin) utgör grunden för det som idag kallas Systemiskt tänkande. Narrativ familjeterapi, lösningsfokuserad terapi och systemisk familjeterapi är andra modeller som också har denna grund. De metoder som presenteras i kapitel 5, 6, 7 och 8 har i allt väsentligt sin grund i Neuro Lingvistisk Programmering (NLP), men är integrerade med systemiska idéer och anpassade till klinisk praxis och de sammanhang som bl.a. socialtjänst och psykiatri utgör. De idéer som presenteras i kapitel 7 om matchning kan med fördel jämföras med dagens diskussion om bekräftelse, spegelneuroner och socialt stöd. Att använda De fem riktmärkena (kapitel 8) är ett utmärkt sätt hjälpa människor att dekonstruera sina berättelser om sig själva; i enlighet med narrativ eller språksystemiska idéer. Ett mer tidsenligt namn på Interaktionistiskt förändringsarbete skulle vara Systemiskt förändringsarbete. Göteborg 2008 Hardy Olson

3 3. Hur boken O.S.A. kan användas O.S.A. kan användas på olika sätt i utbildningssammanhang, beroende på vilka kapitel man vill betona eller använda sig av. Jag har valt att nämna några av dessa användningssätt under följande rubriker: Introduktion till Interaktionistiskt förändringsarbete. I detta syfte är alla kapitel i boken viktiga; kapitel 2 och kapitel 4 har emellertid en speciell plats i Interaktionistiskt förändringsarbete, eftersom den ontologiska epistemologin är den teoretiska grunden för hela modellen och sammanhangsmarkering går som en röd tråd i allt praktiskt klientarbete utifrån denna. Genom kopplingen till begreppet samordning har även matchningsmodellen en central plats i Interaktionistiskt förändringsarbete. Centrala idéer inom den familjeterapeutiska traditionen: kapitel 1 och 3. Interaktionistiskt förändringsarbete är utvecklad inom den familjeterapeutiska traditionen; det är av den anledningen som de viktigaste idéerna i denna presenteras i kapitel 1 och ett flertal familjeterapeutiska modeller i kapitel 3. Familjeterapi och familjearbete: kapitel 1, 3 och 2. O.S.A. kan användas som introduktion till familjeterapi och familjearbete; i detta syfte kan kapitel 1, 3 och - om så önskas - kapitel 2 användas. Den nya epistemologin: kapitel 2 och 1. I Interaktionistiskt förändringsarbete ingår idéer som brukar kallas för den nya epistemologin - under benämningen den ontologiska epistemologin. Denna innefattar bland annat 2:a ordningens cybernetik och radikal konstruktivism. I kapitel 2 presenteras dessa tankegångar för första gången på svenska på ett heltäckande och överskådligt sätt. Om så önskas kan kapitel 1 fungera som en introduktion för studier och undervisning i detta ämnesområde.

4 4. Olika synsätt på problem: kapitel 3. En grundläggande idé i Interaktionistiskt förändringsarbete är att problem kan förklaras på ett obegränsat antal sätt (lika många som det finns människor). I kapitel 3 presenteras några av dessa under rubrikerna allmänna antaganden och antaganden i familjeterapi. Etik, människosyn och klientbemötande: kapitel 1, 3 och 9, liksom kapitel 7 och 2. Uppläggningen och stilen i O.S.A. gör att boken kan användas som utgångspunkt för diskussioner i etik, människosyn, klientbemötande etc. De kapitel som är speciellt lämpade för detta är 1, 3 och 9. Kapitel 7 är också relevant i detta sammanhang, liksom delar av kapitel 2. Tillämpningen av den ontologiska epistemologin: kapitel 2, 4, 5, 6, 7 och 8. De modeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete, och hur de presenteras i boken, är ett exempel på hur den ontologiska epistemologin kan tillämpas i praktiskt klientarbete. Flertalet av bokens kapitel kan därför användas för diskussioner i tillämpad epistemologi och filosofi. Modeller i problemanalys: kapitel 4, 5 och 6. Att göra sammanhangsmarkering och Problemlösningsmodellen är två modeller för att analysera problem som kan användas tillsammans med många andra teorier och modeller. Kapitel 4, 5 och 6 kan uppfattas som ett självständigt avsnitt om problemanalys. Modeller i intervjumetodik: kapitel 7 och 8. Den intervjumetodik som används i Interaktionistiskt förändringsarbete bygger på matchning och De fem riktmärkena. Liksom modellerna för problemanalys kan dessa modeller användas tillsammans med andra teorier och modeller. Kapitel 7 och 8 kan också uppfattas som ett avsnitt.

5 5. Metamodell i förändringsarbete: kapitel 3, 9 och 2. Att fungera som en metamodell i förändringsarbete är syftet med Interaktionistiskt förändringsarbete. Som underlag för diskussioner om olika teorier och skolor kan kapitel 3 och 9 vara speciellt lämpliga. Den teoretiska grunden för detta finns i kapitel 2. Utredningsarbete: kapitel 4, 5, 6 och 9, samt Bilaga 1. De analysmodeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete är utformade för att vara verktyg och hjälpmedel i utredningsarbete, när man analyserar, undersöker och kartlägger problem, och gör bedömningar. Hur dessa modeller används framgår av den intervjustruktur som presenteras i kapitel 9 och den modell för ärendehandläggning som presenteras i Bilaga 1. Dessa modeller kan anpassas till de flesta förekommande utredningssituationer och kan därför användas på utbildningar och kurser på socialhögskolor, vårdskolor, folkhögskolor etc. när utredningsarbete är i fokus. Det är Problemlösningsmodellen som utgör stommen i utredningsarbete i Interaktionistiskt förändringsarbete: Aktuellt tillstånd är de omständigheter eller problem som skall utredas och önskat tillstånd hur uppdragsgivaren vill att det skall vara i stället. Det önskade tillståndet grundas på en bedömning av det aktuella tillståndet; hinder är det som hindrar uppdragsgivaren att nå sitt önskade tillstånd. Resurser är det som behövs för att nå det önskade tillståndet; det är vanligtvis olika former av insatser eller behandling. För att klargöra rollen för den som gör en utredning görs sammanhangsmarkering innan utredningen startar och under utredningens gång. Det är speciellt viktigt att klargöra om klient (föremålet för utredningen) och uppdragsgivare är samma person eller olika personer, och om utredningen utförs på frivillig basis eller som en tvångsåtgärd. Underlag för diskussioner och grupparbeten. Utöver dessa olika användningsområden är O.S.A. lämplig att användas som utgångspunkt för diskussioner om många andra aspekter av förändringsarbete. För att få igång dessa diskussioner kan läraren använda sig av de fetisar som finns i boken (indragen kursiverad fet text som är markerad med ny rad). De frågeställningar och de rekommendationer till betoning som finns i dessa studieanvisningar kan också användas i detta syfte.

6 6. Organisationsarbete och organisationsutveckling: kapitel 4, 5 och 6, samt kapitel 3 och 1. De idéer och modeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete är utvecklade och väl anpassade för olika former av organisationsarbete/-utveckling. I utbildningar där detta är i fokus kan exempelvis kapitlen om Problemlösningsmodellen och Sammanhangsmarkering vara lämpliga att använda. De idéer som presenteras i kapitel 3 och 1 är också relevanta i detta sammanhang. Kapitel 1 Systemteori, cybernetik och förändringsarbete I detta kapitel presenteras de teorier som brukar ingå i den familjeterapeutiska traditionen (utan att för den skull ha sitt ursprung i denna eller enbart användas i denna), såsom systemteori, cybernetik, 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik. Här diskuteras även vissa delar av familjeterapins utveckling. Värt att betona - Skillnaden mellan systemteori och systemfilosofi. - Skillnaden mellan systemteori och cybernetik. - Olika uppfattningar om kausalitet. - Skillnaden mellan 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik. 1. Varför utvecklades systemtänkandet och av vem? 2. Vilka grundidéer ingår i systemtänkandet? 3. Vad är frambrytande egenskaper? 4. Varför är påståendet att helheten är mer av summan av delarna tillsammans felaktigt, enligt Petitt/Olson? 5. Vad är den generella systemteorin? 6. Vad är skillnaden mellan systemtänkande, den generella systemteorin och systemfilosofi? 7. Beskriv och exemplifiera de fem olika formerna av kausalitet som nämns i O.S.A. 8. Vad är cybernetik och vilka begrepp ingår i denna?

7 7. 9. Nämn tre sätt att kategorisera system och förklara varför denna indelning kan vara viktig att göra. 10. Diskutera tillämpningen av cybernetiska begrepp (ex. homeostas) i familjeterapi/familjearbete. 11. Var är en paradox? 12. Vad är dubbelbindning? 13. Vad innebar Batesongruppens syn på psykiska sjukdomar och problem i familjer? 14. Såväl systemfilosofin som Batesongruppens idéer innebar nya sätt att förhålla sig till människor och mänskliga problem. Diskutera dessa. 15. Diskutera uppdelningen mellan verbal och icke-verbal kommunikation, process och innehåll. (Se även kapitel 3 [sid 287].) 16. Diskutera skillnaden mellan 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik i förändringsarbete. På vilket sätt har skillnaden mellan dessa perspektiv med etik att göra? 17. Vad är grundidéerna i det ecosystemiska synsättet? Kapitel 2 Epistemologi, ontologi och förändringsarbete Kapitel 2 kan sägas vara bokens tunga teoretiska kapitel, inte för att det är svårläst, utan för att de idéer som presenteras i kapitlet kan upplevas som annorlunda jämfört med vad många är vana vid. Vissa tankegångar kräver också eftertanke och noggrannhet i ordvalet. I undervisningssammanhang kan man därför behöva lägga in förtydligande föreläsningar kring detta kapitel. De fetisar som ingår i kapitlet kan med fördel användas till diskussioner i grupper eller på seminarier. De kan även användas när andra böcker diskuteras. Värt att betona - Förhållandet mellan kunskapsteori och etik. - Vad är kunskap och hur uppstår kunskap? - Observatörens roll i skapandet av kunskap. - Människan som en strukturellt determinerad individ. - Begreppet samordning. - Att beskriva människan som en icke-trivial maskin.

8 8. 1. Vad är epistemologi? 2. Vad är innebörden av den ontologiska epistemologin? 3. Vad är skillnaden mellan instruktiva och icke-instruktiva system? 4. Vad är innebörden av att människan är strukturellt determinerad? 5. Varför kan man inte informera människor om något? 6. Varför kan man inte instruera människor till att göra något? 7. Diskutera observatörens roll i skapandet av det han eller hon upplever. 8. Diskutera begreppen identitet och distinktion. 9. Hur lär sig barn att använda ett språk? 10. Varför kan vi aldrig veta vad en annan människa upplever eller behöver? 11. Tre olika sätt att definiera kommunikation? 12. Vad är förutsättningen för att kunna använda ett språk? 13. Vad är skillnaden mellan kommunikation och samspel? 14. Vad är innebörden av von Foersters begrepp icke-trivial maskin? Och vari består skillnaden att betrakta människan som en trivial maskin och en icke-trivial maskin? 15. Vad innebär Heisenbergs osäkerhetsprincip? 16. Diskutera Petitt/Olsons idéer om människan som oförutsägbar. 17. Diskutera begreppen sanning och vetenskap. 18. Varför anser Petitt/Olson att det är konsekvenserna av teorier och modeller som gör dem existensberättigande? 19. Vad innebär självreferens? 20. Vilka konsekvenser anser Petitt/Olson att det blir om man tillämpar den ontologiska epistemologin i förändringsarbete? 21. Vad är innebörden av begreppet multiversum? 22. Vad innebär principen för odifferentierad förvandling? Kapitel 3 Antaganden - eller hur vi förklarar problem Första hälften av detta kapitel är avsett att fungera som utgångspunkt för diskussioner i etik, människosyn och klientbemötande. De modeller och teorier som kan diskuteras utifrån detta kapitel är antingen de som finns i boken eller sådana som finns i andra böcker. Kapitlets senare hälft kan också användas i detta syfte, men ger även en presentation av ett flertal teorier i familjeterapi. Kapitlet innehåller en övningsuppgift [sid. 109/110] som syftar till träning i att tänka utifrån olika antaganden.

9 9. Värt att betona - Att antaganden inte är något annat än just antaganden. - Idén att det finns en orsak till problem. - Dormitivprincipen. - Skillnaden mellan de teorier i familjeterapi som betonar struktur och kommunikation, och de som betonar värderingar och språkliga fenomen när orsaken till problem diskuteras. - Att valet av teorier och orsaksförklaringar får konsekvenser. 1. Vad är skillnaderna respektive likheterna mellan de olika (allmänna och/eller familjeterapeutiska) antaganden som presenteras i kapitlet? 2. Beskriv dormitivprincipen. 3. Vilken huvudidé har Satir (Haley, Minuchin, Watzlawick etc.) om orsaken till problem i en familj? 4. Välj ut tre antaganden i familjeterapi som Du tycker passar Dig. Motivera Ditt val. Om kapitlet läses efter kapitel 2 kan följande frågor ställas: 5. Vilka antaganden är förenliga eller överensstämmande med den ontologiska epistemologin (helt eller delvis)? 6. Hur kan även de antaganden som inte utgår ifrån den ontologiska epistemologin användas tillsammans med denna? (Svar: Genom att uppfatta dem som antaganden och hypoteser som enbart är verkliga för en viss observatör.) Kapitel 4 Att göra sammanhangsmarkering Modellen Att göra sammanhangsmarkering har en framträdande plats i Interaktionistiskt förändringsarbete. Tillämpningen av modellen förutsätter emellertid inte att man har lärt sig den ontologiska epistemologin. Om man i en utbildningssituation enbart tänker uppehålla sig vid Att göra sammanhangsmarkering kan det emellertid vara lämpligt att inkludera avsnittet Konsekvenser i förändringsarbete från kapitel 2 [sid /88-96].

10 10. Att göra sammanhangsmarkering kan användas tillsammans med andra modeller i utredningsarbete. Den ingår som en integrerad del i den modell för ärendehandläggning inom Socialtjänsten som presenteras i O.S.A. (Bilaga 1). I kapitlet finns en övningsuppgift [193/194] i att göra sammanhangsmarkering på arbetsplatser. Denna kan efter modifiering även användas i andra sammanhang. Värt att betona - Definitionen av begreppet sammanhang. - Att man gör sammanhangsmarkering i samspel med andra människor, men för sig själv. - Könsroller i förändringsarbete. - Begreppet uppdragsgivare. - Skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärd. - Skillnaden mellan uppdragsgivare och påtryckare. 1. Varför definierar Petitt/Olson begreppet sammanhang som de gör? 2. Varför är sammanhang ett inre fenomen och inte ett yttre? 3. På vilket sätt ger våra sammanhang betydelse åt det vi upplever? 4. Vem gör sammanhangsmarkering och i vilket syfte? 5. Vad är skillnaden mellan primär och sekundär sammanhangsmarkering? 6. Vilka frågor ingår när man definierar sin professionella position? 7. Diskutera på vilket sätt våra olika kön har betydelse i förändringsarbete? 8. Varför anser Petitt/Olson att kännedom om och hänsyn till gällande lagar är ett viktigt inslag när man gör sammanhangsmarkering? 9. Diskutera varför Petitt/Olson definierar problem och förändring som de gör. 10. Diskutera begreppet uppdragsgivare 11. Diskutera begreppen yrkesansvar och uppdragsansvar. 12. Diskutera relationen mellan uppdragsgivare, uppdragsagent och klient. 13. Vari ligger skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärd? Varför anser Petitt/Olson att denna skillnad är så viktig? 14. Hur motiverar Petitt/Olson att en 50-utredning ( 11) enligt SOL är en tvångsåtgärd? 15. Vad innebär det att familjesera enligt Petitt/Olson? 16. Diskutera en arbetsledares roll utifrån begreppet sammanhang och modellen att göra sammanhangsmarkering.

11 11. Kapitel 5 Problemlösningsmodellen Liksom kapitel 4 kan detta kapitel användas separat i undervisningssituationer. Om det används tillsammans med kapitel 6 eller inte är en fråga om vad man vill betona i modellen. Problemlösningsmodellen kan användas tillsammans med andra modeller i utredningsarbete. Den ingår som en integrerad del i den modell för ärendehandläggning inom Socialtjänsten som presenteras i O.S.A. (Bilaga 1). I kapitlet ingår en övningsuppgift [239] som kan användas när man skall träna på Problemlösningsmodellen. Värt att betona - Skillnaden mellan analys och intervention. - Skillnaden mellan operationella beskrivningar och teorier. - Begreppen verklighet och fantasi. - Skillnaden mellan Önskat tillstånd och Resurs. 1. Vad är skillnaden mellan analys/bedömning och intervention/ förändringsarbete? Varför är den felaktig, men viktig att göra? 2. Diskutera Problemlösningsmodellens olika delar. Varför anser Petitt/Olson att den skall användas i en viss ordning, och i vilken ordning? 3. Vad är sammanhangskontroll? När gör man en sådan och i vilket syfte? 4. Vad är skillnaden mellan en teori och en operationell beskrivning? 5. Diskutera begreppen verklighet, fantasi och hallucination? 6. Vad är en orsaksförklaring, enligt Petitt/Olson? 7. Hur definierar Petitt/Olson ett hinder? 8. Vad är innebörden av begreppet icke anklagande detektiv? 9. Diskutera begreppen kontroll och subjektiv hierarki i förhållande till begreppen hinder och orsaksförklaringar. 10. När skall man följa klientens subjektiva hierarki? 11. När är det fel att arbeta efter klientens subjektiva hierarki? 12. Diskutera begreppet resurs. Petitt/Olson anser att det finns en fara i att blanda ihop önskat tillstånd och resurs - hur resonerar de då? 13. På vilket sätt kompletterar Problemlösningsmodellen och Sammanhangsmarkering varandra?

12 Vilka moment och kategorier i Problemlösningsmodellen motsvaras av andra benämningar när man gör sammanhangsmarkering? 15. Vad är Steve DeShazers uppfattning om relationen klient - terapeut? Kapitel 6 Sekvensbeskrivning och mönsteranalys Detta kapitel skall uppfattas som en fortsättning på kapitel 5; att göra sekvensbeskrivning och mönsteranalys ingår när man använder Problemlösningsmodellen. Kapitlet är framförallt viktigt när man använder O.S.A. som utgångspunkt för utredningsarbete. Innehållet i kapitel 6 har även beröringspunkter med kapitel 3 och kan användas tillsammans med detta i diskussioner om antaganden och teorier. Kapitlet innehåller en övningsuppgift [267] i att uppfatta sekvenser och benämna mönster. 1. Hur definierar Petitt/Olson begreppen sekvens och mönster? 2. Vad är skillnaden mellan sekvensbeskrivning och mönsteranalys? 3. När är det som sägs om en klient relevant för klienten? 4. Vilka teorier och mönster är lämpligast att använda i förändringsarbete? Varför? 5. Hur vet man vilka mönsterbenämningar som man skall använda? 6. Vad innebär interpunktering? Kapitel 7 Matchning En fara med kapitel 7 är att det läses för snabbt och att matchning tas för självklart. För att kompensera detta och undanröja denna fara anser vi att begreppet matchning bör ha stort utrymme på alla utbildningar. Lika viktigt är det att eleverna får tillfälle att träna sig att matcha. Man lär inte ut matchning genom att tala om det! Man lär sig inte att matcha genom att läsa om det!

13 13. Tillsammans med kapitel 8 innehåller kapitel 7 den intervjumetodik som finns i Interaktionistiskt förändringsarbete. Även dessa kan användas separat och läsas utan förkunskap. (Men, man får naturligtvis mer ut av dessa kapitel, liksom de övriga, när man läser dem tillsammans.) Att betona - Begreppet kärlek. - Diskussionen om verbal och icke-verbal kommunikation. - Att matchning är en möjlighet, inte ett tvång. - Etik. Speciellt begreppen påverka, manipulera och influera. 1. Hur definierar Maturana kärlek och på vilket sätt är kärlek viktig i människors utveckling? 2. Vad är skillnaden mellan matchning förändringsarbete och annars? 3. Varför är uppdelningen mellan verbal och icke-verbal kommunikation vilseledande, enligt Petitt/Olson? (Se även kapitel 1.) 4. Hur definierar Petitt/Olson begreppet kommunikationskanal? 5. Vad är innebörden av beteendematchning? 6. Vilka beteenden bör man inte matcha? 7. Vad kan man göra om man inte vill matcha i en viss kommunikationskanal? 8. Diskutera begreppet motstånd i förhållande till matchningsbegreppet. 9. Diskutera begreppet upplevelsematchning och vad denna matchning innebär? 10. Vad är förutsättningen för att använda matchning som teknik? 11. Varför kan man inte matcha när man är en åtgärdsagent? 12. Vilka gränser för matchning nämns i O.S.A.? Kapitel 8 De fem riktmärkena - en intervjumodell I Interaktionistiskt förändringsarbete används De fem riktmärkena tillsammans med matchning när man gör sammanhangsmarkering och tillämpar Problemlösningsmodellen. Liksom matchningsmodellen är det en modell som man behöver träna för att kunna behärska.

14 14. I utredningsarbete är De fem riktmärkena ett effektivt redskap för att få operationella beskrivningar och kan därför användas i utbildningssyfte i detta och närliggande områden. Eftersom språk och ordval är i fokus i kapitel 8 kan kapitlet även användas när begreppet sammanhang diskuteras utifrån kapitel 4. Att betona - Språkets betydelse för våra upplevelser och känslor. - Att alla människor använder sina ord på ett unikt sätt. 1. Vilka fyra kategorier ingår i transformationsgrammatiken? 2. Vilka tre kategorier av substantiv ingår i De fem riktmärkena? 3. Hur resonerar Petitt/Olson när de säger att en familj inte finns? 4. Vad är innebörden av begreppet begränsningar? 5. Om kapitlet läses tillsammans med kapitel 4 och 5: Diskutera begreppet begränsningar i förhållande till begreppen subjektiv hierarki och orsaksförklaringar i Problemlösningsmodellen och begreppet problem när man gör sammanhangsmarkering. 6. På vilket sätt kan generaliseringar vara vilseledande i förändringsarbete? 7. På vilket sätt hur begreppet jämförelser ihop med begreppet antaganden? 8. Diskutera användandet av De fem riktmärkena utifrån matchningsbegreppet och sammanhangsmarkering. 9. Väl ut ett stycke från boken XXX och analysera de centrala idéerna i detta stycke med hjälp av De fem riktmärkena. Avgör sedan om resten av boken tillhandahåller en tillräcklig djupstruktur för att Du skall förstå stycket. Motivera vilket sätt Du tycker eller inte tycker att så är fallet. Kapitel 9 Sammanfattande konversation Det är i kapitel 9 som innehållet från tidigare kapitel knyts samman till en hel modell; det sker dels genom den intervjustruktur som presenteras, dels genom kapitlets diskussion vad man gör efter analysen och om olika interventioner. Det är framförallt de sistnämnda avsnitten som kan användas som en metamodell för olika former av förändringsarbete.

15 15. Kapitlets inledande diskussion kan tjäna som utgångspunkt för diskussioner om vad förändringsarbete skall ha för ideologisk, politisk och etisk grund. Att betona - Allt förändringsarbete vilar på att någon har gjort ställningstaganden. - Det som är sant är enbart sant så länge det är sant! - Behovet av flexibilitet i förändringsarbete. 1. Diskutera Dina egna idéer om förändringsarbete utifrån författarnas egna ställningstaganden. 2. Föreställ Dig en intervjusituation och beskriv på vilket sätt du följer bokens intervjustruktur? 3. Vad är innebörden av det citat från Milton H. Erickson som Petitt/Olson hänvisar till? 4. Vad anser Du om författarnas uppfattning omvalet av tekniker och metoder? Motivera Dig. 5. Vad är ett samarbetssystem? 6. Beskriv de fyra typer av interventioner som Petitt/Olson redogör för i sin bok? 7. Varför är det viktigt att veta när det är kunskapsinhämtning som en klient behöver och inte något annat? 8. Varför har Petitt/Olson kallat boken för Om svar anhålles? 9. Diskutera boken XXX eller böckerna XXX utifrån de grundidéer som finns i O.S.A. I Din diskussion skall följande begrepp ingå: epistemologi, orsaksförklaringar, patologi, mönster, sammanhangsmarkering, etik och matchning etc. 9. Ge Din personliga åsikt om Interaktionistiskt förändringsarbete. Vad tycker Du om och vad tycker Du inte om? Tack för ditt intresse för boken!

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Systemisk korttidsintervention

Systemisk korttidsintervention Systemisk korttidsintervention Systemisk kortidsintervention (SKI), tidigare ibland kallad Systemisk och salutogen korttidsintervention (SSKI), är en modell för effektivt utrednings- och förändringsarbete

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

KURSPLAN. Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1).

KURSPLAN. Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1). Institutionen för Vårdvetenskap och socialt arbete Dnr: 315/2007-514 KURSPLAN Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1). Familypsychotherapeutic course based on systemic/interacionistic

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

NLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus

NLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus INLPTA Certifierad NLP - Practitioner utbildning Hösten 2015 NLP PRACTITIONER Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus En INLPTA - certifierad utbildning, 5 långhelger, 15 dagar Vill du

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen

Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen Vägledningsmodeller En vägledningsmodell består dels av en teori och metod för det professionella samtalet, dels teoretiska utgångspunkter för hur val och beslut genomförs. Under det sista årtiondet har

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012.

NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012. NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012. NLP Practitioner kurs För personligt ledarskap och utveckling En internationellt certifierad kurs 4 långhelger, 16 dagar Vill du: Kommunicera bättre

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

IHF FAMILJEBEHANDLING

IHF FAMILJEBEHANDLING IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik. från vårdhögskolan 53/2000-51 1998-05-26 2000-02-29. Beslutsdatum Reviderad. Kurskod MBB 221 Dnr Dnr

Kursplan. Inst. för pedagogik. från vårdhögskolan 53/2000-51 1998-05-26 2000-02-29. Beslutsdatum Reviderad. Kurskod MBB 221 Dnr Dnr Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod MBB 221 Dnr Dnr från vårdhögskolan 53/2000-51 Beslutsdatum Reviderad 1998-05-26 2000-02-29 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Pedagogik med inriktning

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Ledarskap och kommunikation med NLP

Ledarskap och kommunikation med NLP Ledarskap och kommunikation med NLP Lev, lär, träna och förändra utbildningen som ger dig helt nya perspektiv och resultat NLP Business Practitioner är utbildningen för dig som vill utvecklas som ledare

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Kurskod SPA 513 Dnr 2001:17 Beslutsdatum 2001-03-22. Socialpsykologi och mellanmänskliga relationer. Social Psychology and Interpersonal Relations

Kurskod SPA 513 Dnr 2001:17 Beslutsdatum 2001-03-22. Socialpsykologi och mellanmänskliga relationer. Social Psychology and Interpersonal Relations Kursplan Kurskod SPA 513 Dnr 2001:17 Beslutsdatum 2001-03-22 Engelsk benämning Ämne Social Psychology and Interpersonal Relations Socialpsykologi 10 Nivå 1-10 Kursplanen gäller från 2001-07-01 Inplacering

Läs mer

Lösningsfokuserad samtalsmetodik i arbetslivet

Lösningsfokuserad samtalsmetodik i arbetslivet Lösningsfokuserad samtalsmetodik i arbetslivet En introduktion Cecilia Olsson och Sylwe Olsson OM DET INTE ÄR SÖNDER LAGA DET INTE NÄR DET FUNGERAR GÖR MER AV DET OM DET INTE FUNGERAR GÖR NÅGOT ANNORLUNDA

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Ledarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden

Ledarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden Ledarskapsprogrammet Många menar att NLP är det bästa man kan hitta inom chefsutveckling. Det tror vi är en bra grund för framgångsrikt ledarskap. Läs här om alla verktyg du kommer lära dig. Genom hela

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. För elever med rörelsehinder är

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Alkohol påverkar alla

Alkohol påverkar alla Alkohol påverkar alla Din utbildning kan förändra liv Missbrukaren är ofta den man minst anar. Det är småbarnsmamman, pensionären, företagsledaren eller bussföraren. Helt normala människor, som har hamnat

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng Professional Translation Programme, 120 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC Dagens program Kort om familjebehandling/familjeterapeutiska teorier och skolor Genomgång av familjeterapeutrollen i MTFC. - Från undersökning till eftervård. Filmcase: Anton

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

NLP Master Practitioner utbildning 2011

NLP Master Practitioner utbildning 2011 Var i din mästerlighet! NLP Master Practitioner utbildning 2011 Fördjupning och mästerlighet! Använd språkmönster framgångsrikt! Fånga ditt eget och andras mästerskap och lär dig modellera! NLP ger dig

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Personligt ombud (PO) Lund 170510

Personligt ombud (PO) Lund 170510 Personligt ombud (PO) Lund 170510 Sauli Suominen PL, leg. familjeterapeut och handledare sauli.suominen@welho.com Bakgrund Arbetat i tio år med personligt ombud I början med psykiska funktionshinder men

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer