Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson
|
|
- Emil Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Studieanvisningar till Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson Förord Syftet med dessa studieanvisningar är att underlätta användandet av boken Om svar anhålles!, En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete, Teori och analys i utbildningssammanhang. O.S.A. är givetvis skriven för att läsas och användas som en helhet, som en grundläggande introduktion till Interaktionistiskt förändringsarbete. Eftersom varje kapitel motsvarar ett avgränsat avsnitt av hela modellen kan emellertid de flesta kapitel även användas oberoende av varandra, eller tillsammans med något eller några andra kapitel. Man kan också säga att O.S.A. består en teoretisk del (kapitel 1-3) och en praktisk del (kapitel 4-9). Därav följer att det är möjligt att använda kapitel 1-3 på utbildningar och kursavsnitt där teoretiska avsnitt är av intresse och kapitel 4-9 på utbildningar och kursavsnitt där betoningen ligger på praktiska modeller etc. De följande studieanvisningarna består av två delar: Dels förslag till hur bokens olika kapitel kan användas tillsammans eller separat. Dels kommentarer och frågor till respektive kapitel. (Tillsammans med det som står under rubriken Värt att betona markerar dessa kommentarer och frågeställningar det viktigaste i respektive kapitel.) Observera att vissa frågor kan vara lika eller överlappa varandra, att vissa frågor gällande ett kapitel även kan passa andra kapitel och att vissa frågor i ett kapitel kan likna eller vara överensstämmande med frågor för de andra kapitlen. De sidhänvisningar som finns i dessa gäller såväl den första som den andra upplagan av Om svar anhålles! Eventuella skillnader i pagineringen skrivs på följande sätt: [120/121]; den första siffran hänvisar till första upplagan, den andra siffran till andra upplagan. Göteborg 1993 Hardy Olson
2 2. Tillägg till studieanvisningar. Det har gått mer än 15 år sedan Om svar anhålles! skrevs. Detsamma gäller studieanvisningarna till boken. Glädjande nog är innehållet i Om svar anhålles! fortfarande uppskattat och aktuellt. I flera avseenden var boken långt före sin tid. Men för att passa dagens språkbruk och strömningar är det lämpligt med några förtrydliganden och påpekanden. De idéer som presenteras i Om svar anhålles! i kapitel 1 och 2 (framförallt den ontologiska epistemologin) utgör grunden för det som idag kallas Systemiskt tänkande. Narrativ familjeterapi, lösningsfokuserad terapi och systemisk familjeterapi är andra modeller som också har denna grund. De metoder som presenteras i kapitel 5, 6, 7 och 8 har i allt väsentligt sin grund i Neuro Lingvistisk Programmering (NLP), men är integrerade med systemiska idéer och anpassade till klinisk praxis och de sammanhang som bl.a. socialtjänst och psykiatri utgör. De idéer som presenteras i kapitel 7 om matchning kan med fördel jämföras med dagens diskussion om bekräftelse, spegelneuroner och socialt stöd. Att använda De fem riktmärkena (kapitel 8) är ett utmärkt sätt hjälpa människor att dekonstruera sina berättelser om sig själva; i enlighet med narrativ eller språksystemiska idéer. Ett mer tidsenligt namn på Interaktionistiskt förändringsarbete skulle vara Systemiskt förändringsarbete. Göteborg 2008 Hardy Olson
3 3. Hur boken O.S.A. kan användas O.S.A. kan användas på olika sätt i utbildningssammanhang, beroende på vilka kapitel man vill betona eller använda sig av. Jag har valt att nämna några av dessa användningssätt under följande rubriker: Introduktion till Interaktionistiskt förändringsarbete. I detta syfte är alla kapitel i boken viktiga; kapitel 2 och kapitel 4 har emellertid en speciell plats i Interaktionistiskt förändringsarbete, eftersom den ontologiska epistemologin är den teoretiska grunden för hela modellen och sammanhangsmarkering går som en röd tråd i allt praktiskt klientarbete utifrån denna. Genom kopplingen till begreppet samordning har även matchningsmodellen en central plats i Interaktionistiskt förändringsarbete. Centrala idéer inom den familjeterapeutiska traditionen: kapitel 1 och 3. Interaktionistiskt förändringsarbete är utvecklad inom den familjeterapeutiska traditionen; det är av den anledningen som de viktigaste idéerna i denna presenteras i kapitel 1 och ett flertal familjeterapeutiska modeller i kapitel 3. Familjeterapi och familjearbete: kapitel 1, 3 och 2. O.S.A. kan användas som introduktion till familjeterapi och familjearbete; i detta syfte kan kapitel 1, 3 och - om så önskas - kapitel 2 användas. Den nya epistemologin: kapitel 2 och 1. I Interaktionistiskt förändringsarbete ingår idéer som brukar kallas för den nya epistemologin - under benämningen den ontologiska epistemologin. Denna innefattar bland annat 2:a ordningens cybernetik och radikal konstruktivism. I kapitel 2 presenteras dessa tankegångar för första gången på svenska på ett heltäckande och överskådligt sätt. Om så önskas kan kapitel 1 fungera som en introduktion för studier och undervisning i detta ämnesområde.
4 4. Olika synsätt på problem: kapitel 3. En grundläggande idé i Interaktionistiskt förändringsarbete är att problem kan förklaras på ett obegränsat antal sätt (lika många som det finns människor). I kapitel 3 presenteras några av dessa under rubrikerna allmänna antaganden och antaganden i familjeterapi. Etik, människosyn och klientbemötande: kapitel 1, 3 och 9, liksom kapitel 7 och 2. Uppläggningen och stilen i O.S.A. gör att boken kan användas som utgångspunkt för diskussioner i etik, människosyn, klientbemötande etc. De kapitel som är speciellt lämpade för detta är 1, 3 och 9. Kapitel 7 är också relevant i detta sammanhang, liksom delar av kapitel 2. Tillämpningen av den ontologiska epistemologin: kapitel 2, 4, 5, 6, 7 och 8. De modeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete, och hur de presenteras i boken, är ett exempel på hur den ontologiska epistemologin kan tillämpas i praktiskt klientarbete. Flertalet av bokens kapitel kan därför användas för diskussioner i tillämpad epistemologi och filosofi. Modeller i problemanalys: kapitel 4, 5 och 6. Att göra sammanhangsmarkering och Problemlösningsmodellen är två modeller för att analysera problem som kan användas tillsammans med många andra teorier och modeller. Kapitel 4, 5 och 6 kan uppfattas som ett självständigt avsnitt om problemanalys. Modeller i intervjumetodik: kapitel 7 och 8. Den intervjumetodik som används i Interaktionistiskt förändringsarbete bygger på matchning och De fem riktmärkena. Liksom modellerna för problemanalys kan dessa modeller användas tillsammans med andra teorier och modeller. Kapitel 7 och 8 kan också uppfattas som ett avsnitt.
5 5. Metamodell i förändringsarbete: kapitel 3, 9 och 2. Att fungera som en metamodell i förändringsarbete är syftet med Interaktionistiskt förändringsarbete. Som underlag för diskussioner om olika teorier och skolor kan kapitel 3 och 9 vara speciellt lämpliga. Den teoretiska grunden för detta finns i kapitel 2. Utredningsarbete: kapitel 4, 5, 6 och 9, samt Bilaga 1. De analysmodeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete är utformade för att vara verktyg och hjälpmedel i utredningsarbete, när man analyserar, undersöker och kartlägger problem, och gör bedömningar. Hur dessa modeller används framgår av den intervjustruktur som presenteras i kapitel 9 och den modell för ärendehandläggning som presenteras i Bilaga 1. Dessa modeller kan anpassas till de flesta förekommande utredningssituationer och kan därför användas på utbildningar och kurser på socialhögskolor, vårdskolor, folkhögskolor etc. när utredningsarbete är i fokus. Det är Problemlösningsmodellen som utgör stommen i utredningsarbete i Interaktionistiskt förändringsarbete: Aktuellt tillstånd är de omständigheter eller problem som skall utredas och önskat tillstånd hur uppdragsgivaren vill att det skall vara i stället. Det önskade tillståndet grundas på en bedömning av det aktuella tillståndet; hinder är det som hindrar uppdragsgivaren att nå sitt önskade tillstånd. Resurser är det som behövs för att nå det önskade tillståndet; det är vanligtvis olika former av insatser eller behandling. För att klargöra rollen för den som gör en utredning görs sammanhangsmarkering innan utredningen startar och under utredningens gång. Det är speciellt viktigt att klargöra om klient (föremålet för utredningen) och uppdragsgivare är samma person eller olika personer, och om utredningen utförs på frivillig basis eller som en tvångsåtgärd. Underlag för diskussioner och grupparbeten. Utöver dessa olika användningsområden är O.S.A. lämplig att användas som utgångspunkt för diskussioner om många andra aspekter av förändringsarbete. För att få igång dessa diskussioner kan läraren använda sig av de fetisar som finns i boken (indragen kursiverad fet text som är markerad med ny rad). De frågeställningar och de rekommendationer till betoning som finns i dessa studieanvisningar kan också användas i detta syfte.
6 6. Organisationsarbete och organisationsutveckling: kapitel 4, 5 och 6, samt kapitel 3 och 1. De idéer och modeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete är utvecklade och väl anpassade för olika former av organisationsarbete/-utveckling. I utbildningar där detta är i fokus kan exempelvis kapitlen om Problemlösningsmodellen och Sammanhangsmarkering vara lämpliga att använda. De idéer som presenteras i kapitel 3 och 1 är också relevanta i detta sammanhang. Kapitel 1 Systemteori, cybernetik och förändringsarbete I detta kapitel presenteras de teorier som brukar ingå i den familjeterapeutiska traditionen (utan att för den skull ha sitt ursprung i denna eller enbart användas i denna), såsom systemteori, cybernetik, 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik. Här diskuteras även vissa delar av familjeterapins utveckling. Värt att betona - Skillnaden mellan systemteori och systemfilosofi. - Skillnaden mellan systemteori och cybernetik. - Olika uppfattningar om kausalitet. - Skillnaden mellan 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik. 1. Varför utvecklades systemtänkandet och av vem? 2. Vilka grundidéer ingår i systemtänkandet? 3. Vad är frambrytande egenskaper? 4. Varför är påståendet att helheten är mer av summan av delarna tillsammans felaktigt, enligt Petitt/Olson? 5. Vad är den generella systemteorin? 6. Vad är skillnaden mellan systemtänkande, den generella systemteorin och systemfilosofi? 7. Beskriv och exemplifiera de fem olika formerna av kausalitet som nämns i O.S.A. 8. Vad är cybernetik och vilka begrepp ingår i denna?
7 7. 9. Nämn tre sätt att kategorisera system och förklara varför denna indelning kan vara viktig att göra. 10. Diskutera tillämpningen av cybernetiska begrepp (ex. homeostas) i familjeterapi/familjearbete. 11. Var är en paradox? 12. Vad är dubbelbindning? 13. Vad innebar Batesongruppens syn på psykiska sjukdomar och problem i familjer? 14. Såväl systemfilosofin som Batesongruppens idéer innebar nya sätt att förhålla sig till människor och mänskliga problem. Diskutera dessa. 15. Diskutera uppdelningen mellan verbal och icke-verbal kommunikation, process och innehåll. (Se även kapitel 3 [sid 287].) 16. Diskutera skillnaden mellan 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik i förändringsarbete. På vilket sätt har skillnaden mellan dessa perspektiv med etik att göra? 17. Vad är grundidéerna i det ecosystemiska synsättet? Kapitel 2 Epistemologi, ontologi och förändringsarbete Kapitel 2 kan sägas vara bokens tunga teoretiska kapitel, inte för att det är svårläst, utan för att de idéer som presenteras i kapitlet kan upplevas som annorlunda jämfört med vad många är vana vid. Vissa tankegångar kräver också eftertanke och noggrannhet i ordvalet. I undervisningssammanhang kan man därför behöva lägga in förtydligande föreläsningar kring detta kapitel. De fetisar som ingår i kapitlet kan med fördel användas till diskussioner i grupper eller på seminarier. De kan även användas när andra böcker diskuteras. Värt att betona - Förhållandet mellan kunskapsteori och etik. - Vad är kunskap och hur uppstår kunskap? - Observatörens roll i skapandet av kunskap. - Människan som en strukturellt determinerad individ. - Begreppet samordning. - Att beskriva människan som en icke-trivial maskin.
8 8. 1. Vad är epistemologi? 2. Vad är innebörden av den ontologiska epistemologin? 3. Vad är skillnaden mellan instruktiva och icke-instruktiva system? 4. Vad är innebörden av att människan är strukturellt determinerad? 5. Varför kan man inte informera människor om något? 6. Varför kan man inte instruera människor till att göra något? 7. Diskutera observatörens roll i skapandet av det han eller hon upplever. 8. Diskutera begreppen identitet och distinktion. 9. Hur lär sig barn att använda ett språk? 10. Varför kan vi aldrig veta vad en annan människa upplever eller behöver? 11. Tre olika sätt att definiera kommunikation? 12. Vad är förutsättningen för att kunna använda ett språk? 13. Vad är skillnaden mellan kommunikation och samspel? 14. Vad är innebörden av von Foersters begrepp icke-trivial maskin? Och vari består skillnaden att betrakta människan som en trivial maskin och en icke-trivial maskin? 15. Vad innebär Heisenbergs osäkerhetsprincip? 16. Diskutera Petitt/Olsons idéer om människan som oförutsägbar. 17. Diskutera begreppen sanning och vetenskap. 18. Varför anser Petitt/Olson att det är konsekvenserna av teorier och modeller som gör dem existensberättigande? 19. Vad innebär självreferens? 20. Vilka konsekvenser anser Petitt/Olson att det blir om man tillämpar den ontologiska epistemologin i förändringsarbete? 21. Vad är innebörden av begreppet multiversum? 22. Vad innebär principen för odifferentierad förvandling? Kapitel 3 Antaganden - eller hur vi förklarar problem Första hälften av detta kapitel är avsett att fungera som utgångspunkt för diskussioner i etik, människosyn och klientbemötande. De modeller och teorier som kan diskuteras utifrån detta kapitel är antingen de som finns i boken eller sådana som finns i andra böcker. Kapitlets senare hälft kan också användas i detta syfte, men ger även en presentation av ett flertal teorier i familjeterapi. Kapitlet innehåller en övningsuppgift [sid. 109/110] som syftar till träning i att tänka utifrån olika antaganden.
9 9. Värt att betona - Att antaganden inte är något annat än just antaganden. - Idén att det finns en orsak till problem. - Dormitivprincipen. - Skillnaden mellan de teorier i familjeterapi som betonar struktur och kommunikation, och de som betonar värderingar och språkliga fenomen när orsaken till problem diskuteras. - Att valet av teorier och orsaksförklaringar får konsekvenser. 1. Vad är skillnaderna respektive likheterna mellan de olika (allmänna och/eller familjeterapeutiska) antaganden som presenteras i kapitlet? 2. Beskriv dormitivprincipen. 3. Vilken huvudidé har Satir (Haley, Minuchin, Watzlawick etc.) om orsaken till problem i en familj? 4. Välj ut tre antaganden i familjeterapi som Du tycker passar Dig. Motivera Ditt val. Om kapitlet läses efter kapitel 2 kan följande frågor ställas: 5. Vilka antaganden är förenliga eller överensstämmande med den ontologiska epistemologin (helt eller delvis)? 6. Hur kan även de antaganden som inte utgår ifrån den ontologiska epistemologin användas tillsammans med denna? (Svar: Genom att uppfatta dem som antaganden och hypoteser som enbart är verkliga för en viss observatör.) Kapitel 4 Att göra sammanhangsmarkering Modellen Att göra sammanhangsmarkering har en framträdande plats i Interaktionistiskt förändringsarbete. Tillämpningen av modellen förutsätter emellertid inte att man har lärt sig den ontologiska epistemologin. Om man i en utbildningssituation enbart tänker uppehålla sig vid Att göra sammanhangsmarkering kan det emellertid vara lämpligt att inkludera avsnittet Konsekvenser i förändringsarbete från kapitel 2 [sid /88-96].
10 10. Att göra sammanhangsmarkering kan användas tillsammans med andra modeller i utredningsarbete. Den ingår som en integrerad del i den modell för ärendehandläggning inom Socialtjänsten som presenteras i O.S.A. (Bilaga 1). I kapitlet finns en övningsuppgift [193/194] i att göra sammanhangsmarkering på arbetsplatser. Denna kan efter modifiering även användas i andra sammanhang. Värt att betona - Definitionen av begreppet sammanhang. - Att man gör sammanhangsmarkering i samspel med andra människor, men för sig själv. - Könsroller i förändringsarbete. - Begreppet uppdragsgivare. - Skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärd. - Skillnaden mellan uppdragsgivare och påtryckare. 1. Varför definierar Petitt/Olson begreppet sammanhang som de gör? 2. Varför är sammanhang ett inre fenomen och inte ett yttre? 3. På vilket sätt ger våra sammanhang betydelse åt det vi upplever? 4. Vem gör sammanhangsmarkering och i vilket syfte? 5. Vad är skillnaden mellan primär och sekundär sammanhangsmarkering? 6. Vilka frågor ingår när man definierar sin professionella position? 7. Diskutera på vilket sätt våra olika kön har betydelse i förändringsarbete? 8. Varför anser Petitt/Olson att kännedom om och hänsyn till gällande lagar är ett viktigt inslag när man gör sammanhangsmarkering? 9. Diskutera varför Petitt/Olson definierar problem och förändring som de gör. 10. Diskutera begreppet uppdragsgivare 11. Diskutera begreppen yrkesansvar och uppdragsansvar. 12. Diskutera relationen mellan uppdragsgivare, uppdragsagent och klient. 13. Vari ligger skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärd? Varför anser Petitt/Olson att denna skillnad är så viktig? 14. Hur motiverar Petitt/Olson att en 50-utredning ( 11) enligt SOL är en tvångsåtgärd? 15. Vad innebär det att familjesera enligt Petitt/Olson? 16. Diskutera en arbetsledares roll utifrån begreppet sammanhang och modellen att göra sammanhangsmarkering.
11 11. Kapitel 5 Problemlösningsmodellen Liksom kapitel 4 kan detta kapitel användas separat i undervisningssituationer. Om det används tillsammans med kapitel 6 eller inte är en fråga om vad man vill betona i modellen. Problemlösningsmodellen kan användas tillsammans med andra modeller i utredningsarbete. Den ingår som en integrerad del i den modell för ärendehandläggning inom Socialtjänsten som presenteras i O.S.A. (Bilaga 1). I kapitlet ingår en övningsuppgift [239] som kan användas när man skall träna på Problemlösningsmodellen. Värt att betona - Skillnaden mellan analys och intervention. - Skillnaden mellan operationella beskrivningar och teorier. - Begreppen verklighet och fantasi. - Skillnaden mellan Önskat tillstånd och Resurs. 1. Vad är skillnaden mellan analys/bedömning och intervention/ förändringsarbete? Varför är den felaktig, men viktig att göra? 2. Diskutera Problemlösningsmodellens olika delar. Varför anser Petitt/Olson att den skall användas i en viss ordning, och i vilken ordning? 3. Vad är sammanhangskontroll? När gör man en sådan och i vilket syfte? 4. Vad är skillnaden mellan en teori och en operationell beskrivning? 5. Diskutera begreppen verklighet, fantasi och hallucination? 6. Vad är en orsaksförklaring, enligt Petitt/Olson? 7. Hur definierar Petitt/Olson ett hinder? 8. Vad är innebörden av begreppet icke anklagande detektiv? 9. Diskutera begreppen kontroll och subjektiv hierarki i förhållande till begreppen hinder och orsaksförklaringar. 10. När skall man följa klientens subjektiva hierarki? 11. När är det fel att arbeta efter klientens subjektiva hierarki? 12. Diskutera begreppet resurs. Petitt/Olson anser att det finns en fara i att blanda ihop önskat tillstånd och resurs - hur resonerar de då? 13. På vilket sätt kompletterar Problemlösningsmodellen och Sammanhangsmarkering varandra?
12 Vilka moment och kategorier i Problemlösningsmodellen motsvaras av andra benämningar när man gör sammanhangsmarkering? 15. Vad är Steve DeShazers uppfattning om relationen klient - terapeut? Kapitel 6 Sekvensbeskrivning och mönsteranalys Detta kapitel skall uppfattas som en fortsättning på kapitel 5; att göra sekvensbeskrivning och mönsteranalys ingår när man använder Problemlösningsmodellen. Kapitlet är framförallt viktigt när man använder O.S.A. som utgångspunkt för utredningsarbete. Innehållet i kapitel 6 har även beröringspunkter med kapitel 3 och kan användas tillsammans med detta i diskussioner om antaganden och teorier. Kapitlet innehåller en övningsuppgift [267] i att uppfatta sekvenser och benämna mönster. 1. Hur definierar Petitt/Olson begreppen sekvens och mönster? 2. Vad är skillnaden mellan sekvensbeskrivning och mönsteranalys? 3. När är det som sägs om en klient relevant för klienten? 4. Vilka teorier och mönster är lämpligast att använda i förändringsarbete? Varför? 5. Hur vet man vilka mönsterbenämningar som man skall använda? 6. Vad innebär interpunktering? Kapitel 7 Matchning En fara med kapitel 7 är att det läses för snabbt och att matchning tas för självklart. För att kompensera detta och undanröja denna fara anser vi att begreppet matchning bör ha stort utrymme på alla utbildningar. Lika viktigt är det att eleverna får tillfälle att träna sig att matcha. Man lär inte ut matchning genom att tala om det! Man lär sig inte att matcha genom att läsa om det!
13 13. Tillsammans med kapitel 8 innehåller kapitel 7 den intervjumetodik som finns i Interaktionistiskt förändringsarbete. Även dessa kan användas separat och läsas utan förkunskap. (Men, man får naturligtvis mer ut av dessa kapitel, liksom de övriga, när man läser dem tillsammans.) Att betona - Begreppet kärlek. - Diskussionen om verbal och icke-verbal kommunikation. - Att matchning är en möjlighet, inte ett tvång. - Etik. Speciellt begreppen påverka, manipulera och influera. 1. Hur definierar Maturana kärlek och på vilket sätt är kärlek viktig i människors utveckling? 2. Vad är skillnaden mellan matchning förändringsarbete och annars? 3. Varför är uppdelningen mellan verbal och icke-verbal kommunikation vilseledande, enligt Petitt/Olson? (Se även kapitel 1.) 4. Hur definierar Petitt/Olson begreppet kommunikationskanal? 5. Vad är innebörden av beteendematchning? 6. Vilka beteenden bör man inte matcha? 7. Vad kan man göra om man inte vill matcha i en viss kommunikationskanal? 8. Diskutera begreppet motstånd i förhållande till matchningsbegreppet. 9. Diskutera begreppet upplevelsematchning och vad denna matchning innebär? 10. Vad är förutsättningen för att använda matchning som teknik? 11. Varför kan man inte matcha när man är en åtgärdsagent? 12. Vilka gränser för matchning nämns i O.S.A.? Kapitel 8 De fem riktmärkena - en intervjumodell I Interaktionistiskt förändringsarbete används De fem riktmärkena tillsammans med matchning när man gör sammanhangsmarkering och tillämpar Problemlösningsmodellen. Liksom matchningsmodellen är det en modell som man behöver träna för att kunna behärska.
14 14. I utredningsarbete är De fem riktmärkena ett effektivt redskap för att få operationella beskrivningar och kan därför användas i utbildningssyfte i detta och närliggande områden. Eftersom språk och ordval är i fokus i kapitel 8 kan kapitlet även användas när begreppet sammanhang diskuteras utifrån kapitel 4. Att betona - Språkets betydelse för våra upplevelser och känslor. - Att alla människor använder sina ord på ett unikt sätt. 1. Vilka fyra kategorier ingår i transformationsgrammatiken? 2. Vilka tre kategorier av substantiv ingår i De fem riktmärkena? 3. Hur resonerar Petitt/Olson när de säger att en familj inte finns? 4. Vad är innebörden av begreppet begränsningar? 5. Om kapitlet läses tillsammans med kapitel 4 och 5: Diskutera begreppet begränsningar i förhållande till begreppen subjektiv hierarki och orsaksförklaringar i Problemlösningsmodellen och begreppet problem när man gör sammanhangsmarkering. 6. På vilket sätt kan generaliseringar vara vilseledande i förändringsarbete? 7. På vilket sätt hur begreppet jämförelser ihop med begreppet antaganden? 8. Diskutera användandet av De fem riktmärkena utifrån matchningsbegreppet och sammanhangsmarkering. 9. Väl ut ett stycke från boken XXX och analysera de centrala idéerna i detta stycke med hjälp av De fem riktmärkena. Avgör sedan om resten av boken tillhandahåller en tillräcklig djupstruktur för att Du skall förstå stycket. Motivera vilket sätt Du tycker eller inte tycker att så är fallet. Kapitel 9 Sammanfattande konversation Det är i kapitel 9 som innehållet från tidigare kapitel knyts samman till en hel modell; det sker dels genom den intervjustruktur som presenteras, dels genom kapitlets diskussion vad man gör efter analysen och om olika interventioner. Det är framförallt de sistnämnda avsnitten som kan användas som en metamodell för olika former av förändringsarbete.
15 15. Kapitlets inledande diskussion kan tjäna som utgångspunkt för diskussioner om vad förändringsarbete skall ha för ideologisk, politisk och etisk grund. Att betona - Allt förändringsarbete vilar på att någon har gjort ställningstaganden. - Det som är sant är enbart sant så länge det är sant! - Behovet av flexibilitet i förändringsarbete. 1. Diskutera Dina egna idéer om förändringsarbete utifrån författarnas egna ställningstaganden. 2. Föreställ Dig en intervjusituation och beskriv på vilket sätt du följer bokens intervjustruktur? 3. Vad är innebörden av det citat från Milton H. Erickson som Petitt/Olson hänvisar till? 4. Vad anser Du om författarnas uppfattning omvalet av tekniker och metoder? Motivera Dig. 5. Vad är ett samarbetssystem? 6. Beskriv de fyra typer av interventioner som Petitt/Olson redogör för i sin bok? 7. Varför är det viktigt att veta när det är kunskapsinhämtning som en klient behöver och inte något annat? 8. Varför har Petitt/Olson kallat boken för Om svar anhålles? 9. Diskutera boken XXX eller böckerna XXX utifrån de grundidéer som finns i O.S.A. I Din diskussion skall följande begrepp ingå: epistemologi, orsaksförklaringar, patologi, mönster, sammanhangsmarkering, etik och matchning etc. 9. Ge Din personliga åsikt om Interaktionistiskt förändringsarbete. Vad tycker Du om och vad tycker Du inte om? Tack för ditt intresse för boken!
Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete. Teori och analys. Bill Petitt & Hardy Olson.
1. Studieanvisningar till Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson Hardy Olson 2. Tillägg till studieanvisningar Det har gått mer än 15
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merSystemisk korttidsintervention
Systemisk korttidsintervention Systemisk kortidsintervention (SKI), tidigare ibland kallad Systemisk och salutogen korttidsintervention (SSKI), är en modell för effektivt utrednings- och förändringsarbete
Läs merFramsida På framsidan finns:
Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SW2263 Psykoterapeutisk teori och metod, 30 högskolepoäng Psychoterapeutic Theory and Method, 30 Fastställande Kursplanen är fastställd, fastställd av Institutionen för
Läs merKURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)
KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap
Läs merKonsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv. Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås 2010-10-19
Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås 2010-10-19 Böcker vi skrivit Med gemensamma krafter. Om förhållningssätt som metod i arbete med
Läs merGlobalisering. Ur olika olika perspektiv
Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt
Läs merGRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI
GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merVid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.
Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång
Läs merSOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merNLP PRACTITIONER. Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus
INLPTA Certifierad NLP - Practitioner utbildning Hösten 2015 NLP PRACTITIONER Med ditt personliga ledarskap och din utveckling i fokus En INLPTA - certifierad utbildning, 5 långhelger, 15 dagar Vill du
Läs merAtt läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå
Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Åsa Jonsén asa.jonsen@gu.se Seminarieuppgift Uppgiften till idag: sammanfatta en innehållsrik akademisk text med 300 ord. Hur läser och sammanfattar man
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merExtramaterial till Samhällskunskap 7-9
Extramaterial till Samhällskunskap 7-9 Samhällsresurser och fördelning s. 123-166 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Samhällskunskap 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merFamiljeinriktade insatser Familjeprogram
Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?
Läs merPrövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merKursplanen är fastställd av Socialhögskolans institutionsstyrelse att gälla från och med , höstterminen 2017.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN35, Socialt arbete med inriktning på funktionsförmåga och funktionshinder, 15 högskolepoäng Social Work: Disability and Functioning in a Social Context, 15 credits
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merKursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs merLPP, Reflektion och krönika åk 9
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda
Läs merUlf Korman,Linköping
Ulf Korman,Linköping 141023 Barnpsykiatri Medicinering Systemisk familjeterapi en avgränsad enhet som kan identifieras skild från sin omgivning, bestående av samspelande och ömsesidigt beroende delar
Läs merSOAN40, Socialt arbete med äldre, 15 högskolepoäng Social Work with Elderly, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN40, Socialt arbete med äldre, 15 högskolepoäng Social Work with Elderly, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merKursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merNLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012.
NLP Practitioner med INLPTA Certifikat Höstterminen 2012. NLP Practitioner kurs För personligt ledarskap och utveckling En internationellt certifierad kurs 4 långhelger, 16 dagar Vill du: Kommunicera bättre
Läs merFyra positioner under ett konsultativt samtal
Fyra er under ett konsultativt samtal Många chefer, handledare, coacher, konsulter och andra liknande yrkesgrupper genomför regelbundet olika former av konsultativa samtal med sina medarbetare, klienter
Läs merSTUDIEGUIDE. Socionomprogrammet B-nivå REFELEKTIONSGRUPPER. Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete
Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete Socionomprogrammet B-nivå STUDIEGUIDE REFELEKTIONSGRUPPER Inriktning SP,MK,SO,VU terminerna 4,5,6. Martina Campart Tina Eriksson-Sjöö Innehåll
Läs mer- Knyta teoretiska begrepp till observationer, att begreppsförankra sina observationer
Handledning En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang och av en person som jag uppfattar som tillitsfull och kompetent att ge denna utifrån erfarenheter
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ5172 Psykosocialt arbete, 25 högskolepoäng Psychosocial Work, 25 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för socialt arbete 2013-11-25 och senast
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merLÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp
Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341
Läs merFörord. Författarna och Studentlitteratur
I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merEkonomiprogrammet (EK)
Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merReflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning
Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merKursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p
Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Psykoterapeutexamen Postgraduate Diploma in Psychotherapy 1. Fastställande Examensbeskrivning för psykoterapeutexamen vid Göteborgs universitet är fastställd av samhällsvetenskapliga
Läs merMarcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merHur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet
Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För
Läs merDelkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp
Betygskriterier NS2031, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4247 Missbruk och beroende, 10 högskolepoäng Substance Abuse and Addiction, 10 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för socialt arbete 2012-10-05
Läs merLedarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden
Ledarskapsprogrammet Många menar att NLP är det bästa man kan hitta inom chefsutveckling. Det tror vi är en bra grund för framgångsrikt ledarskap. Läs här om alla verktyg du kommer lära dig. Genom hela
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merLedarskap och kommunikation med NLP
Ledarskap och kommunikation med NLP Lev, lär, träna och förändra utbildningen som ger dig helt nya perspektiv och resultat NLP Business Practitioner är utbildningen för dig som vill utvecklas som ledare
Läs merVetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet
Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merEn samling övningar för att komma igång med samtal
En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merFamiljerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04
Familjerekonstruktion Så gör jag Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag
Läs merGlobalisering. Ur olika olika perspektiv
Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om
Läs merUndervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Läs merVälkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!
UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK SPP200 Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15 higher
Läs merMall för uppsatsskrivning 2013-2014
Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer
Läs merKURSPLAN. Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1).
Institutionen för Vårdvetenskap och socialt arbete Dnr: 315/2007-514 KURSPLAN Familjeterapeutisk kurs på systemisk/interakationistisk grund (steg 1). Familypsychotherapeutic course based on systemic/interacionistic
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merHandledning och checklista för klarspråk
Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...
Läs merVi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.
Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merRetorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merPortfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I
Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merHumanistisk socialpedagog Väddö Folkhögskola. Start augusti 2017
Humanistisk socialpedagog Väddö Folkhögskola Start augusti 2017 Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är hämtat ifrån den humanistiska psykologins tro på varje människas förmåga och inneboende kraft till
Läs mer10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners
10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merBedömning & Utvecklingssamtal på särvux
Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux Jönköping 2010-09-30 Åsa Hirsh asa.hirsh@hlk.hj.se Gradskillnad inte artskillnad Alla elever omfattas av samma rätt-och skyldigheter när det gäller skolgång Alla
Läs merSärskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merSocialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil
Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan
LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER
Läs merUtveckling av ett grafiskt användargränssnitt
Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat
Läs merKlinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg
Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merSOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Läs mer