Systemisk korttidsintervention

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systemisk korttidsintervention"

Transkript

1 Systemisk korttidsintervention Systemisk kortidsintervention (SKI), tidigare ibland kallad Systemisk och salutogen korttidsintervention (SSKI), är en modell för effektivt utrednings- och förändringsarbete inom barn-, ungdom- och vuxenpsykiatrin utvecklad av Hardy Olson i samarbete med Christer Telléus, Drottnings Silvias barnoch ungdomssjukhus, Göteborg. SKI innefattar essensen i förändringsarbete på systemisk grund. Utgångspunkten är ekosystemiska idéer, radikal konstruktivism, social konstruktionism och 2:a ordningens cybernetik. SKI är influerad av lösningsorienterade idéer, Neuro Lingvistisk Programmering (NLP), EMDR, Kognitivt beteendeterapi (KBT) och modern stressforskning. Delar av modellen är hämtade från Systemisk analys (utvecklad av Hardy Olson). I SKI är betonas respekt för den enskilda individen och förståelse för mellanmänskliga processer. SKI är formulerad för att erbjuda ett övergripande synsätt på förändringsarbete, som kan fungera tillsammans med de flesta modeller, metoder och teorier en struktur för en omfattande systemisk analys metoder för utrednings- och bedömningsarbete metoder för att tydliggöra uppdrag, ansvar och befogenheter i patientärenden

2 metoder för att kartlägga och tillvarata befintliga resurser och salutogena faktorer. metoder för att initiera och förstärka förändringsprocesser. I SKI ingår idén med psykiatriskt samråd i samband med nybesök och effektivt utnyttjande av befintliga personalresurser. Väsentligt att poängtera är att SKI inte är en modell som skall användas i stället för andra arbetsmetoder utan för att skapa förutsättningar för effektivt förändringsarbete. Målsättningen är att patienter skall få den hjälp de efterfrågar och behöver inom en kort tidsperiod alternativt under ett begränsat antal behandlingstillfällen; så att resurser därmed kan frigöras för patienter som behöver ytterligare hjälp och insatser. Utgångspunkten i SKI är att man parallellt med ett utrednings- och kartläggningsarbete i allt väsentligt bekräftar patientens erfarenheter och upplevelser samtidigt som man försöker starta önskvärda förändringsprocesser utifrån de systemiska idéerna om skillnad som gör en skillnad, distinktioner på tidigare gjorda distinktioner och meningsfull störning. Vilka metoder som används inom ramen för SKI tillsammans med en viss patient eller på vilket sätt ett förändringsarbete genomförs varierar utifrån vad som är ändamålsenligt. Metoder och tekniker liksom teorier värderas utifrån hur de bidrar till att man når uppsatta mål. I förändringsarbete utifrån SKI beaktas att diagnoser inte är orsaksförklaringar till problem, symtom eller besvär, utan professionella redskap för att organisera arbetsinsatser med. I SKI genomsyras förhållningssättet till patienter och andra inblandade personer av idéerna att en människa vet vad hon behöver och är lämpligt för henne i förhållande till hennes livssituation och att hon därför (i alla frivilliga samman-

3 hang) skall ha tolkningsföreträde. Att blanda ihop frivillighet och tvång är inte förenligt med SKI. I de ärenden och situationer där flera personer (exempelvis familjemedlemmar eller släktingar) träffas är grundprincipen att alla uppfattningar och idéer skall tydliggöras och respekteras. Vilka uppfattningar och idéer som skall ligga till grund för ett förändringsarbetet bestäms av patienten eller den rådande uppdragsgivaren. I situationer där det förekommer eller finns risk för våld, hot eller fara gäller speciella principer och regler.

4 I. Organisatoriska förutsättningar och grundläggande principer för Systemisk korttidsintervention (formulerade av Christer Telléus). Patientorientering Patienternas/familjernas vårdbegäran och önskemål skall (i möjligaste mån) tillgodoses utifrån deras upplevelser och beskrivningar. Genomflöde Det skall vara balans mellan inflöde och utflöde av patienter på en psykiatrisk enhet. Rättvis arbetsfördelning All personal skall utföra samma antal prestationer - i förhållande till sin tjänstgöringsgrad och bidra lika mycket till enhetens måluppfyllelse. Aktiv arbetsledning Personalens arbete och prestationer redovisas öppet och regelbundet, och ställs i relation till genomflödet av patienterna på enheten. Samverkan I de ärenden där andra myndigheter är involverade skall det finnas en gemensam planering gällande vad som skall uppnås, vem som skall göra vad och i vilken ordning.

5 II. Antaganden i SKI I SKI erbjuds ett antal antaganden som stöd i patientarbetet. Några av de viktigaste av dessa är: En människa är strukturellt determinerad (biologiskt, kognitiv och socialt) och kan enbart uppleva och utföra sådant som passar henne. En människa är ömsesidigt beroende av den biologiska och sociala miljö som hon är en del av.. En människas handlingar, valmöjligheter och värderingar är förankrade i hennes relationer och sociala omgivning. Alla människor gör så gott de kan för att ha det så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar. En människas tankar, känslor och upplevelser utgör en sammansatt helhet som är unik för enbart henne. En människas språkliga aktivitet (tankar, konversation m.m.) påverkar henne såväl kroppsligt som psykiskt. Alla människor skapar den verklighet som de upplever i relationer med andra människor. Vad de upplever kommer sedan till uttryck i vad de gör och säger. Man kan inte få kunskap om människors interna strukturer; man kan inte instruera eller överföra kunskap till människor; människor är i grunden oförutsägbara och okontrollerbara.

6 En människa reagerar och agerar utifrån sin unika föreställning om verkligheten (sin världsmodell). Alla beteenden har en god avsikt (tillgodoser ett viktigt behov) för den egna personen. En människa säger alltid som det är (i en tillitsfull relation). Det är en grundläggande skillnad i att vilja förändras och att vara tvingad till det; därav skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärder. Allt förändringsarbete äger rum i en språklig domän. I förändringsarbete finns det två experter: klienten, som är expert på sig själv och sina problem, och förändringsagenten, som är expert på förändringsarbetet. Förändringsarbete kan betraktas som ett hantverk där man använder verktyg (metoder) för att uppnå uppsatta mål utifrån ett givet uppdrag i förhållande till en eller flera personer. I förändringsarbete försöker man antingen hjälpa människor genom att de får nya upplevelser eller beter sig annorlunda eller båda delarna. Alla människor har de resurser som de behöver för att lösa sina problem; vilket ibland kan innefatta hjälp och insatser av andra personer. Effektivt behandlingsarbete bygger på bekräftelse, tillit och engagemang.

7 III. Några ytterligare idéer relevanta för SKI Ibland är det ohälsosamt för människor att fördjupa sig i hur de känner sig. Förändring förutsätter inte förståelse eller insikt, eller att må dåligt. Vid tvångsåtgärder kan en person inte straffa ut sig och skall inte förväntas vara motiverad. Det är inte modeller eller teorier som skapar förändringar, utan vad människor gör i olika sammanhang; som sedan kan resulterar i att förändringar inträffar Att en människa vill något innebär inte att hon kan göra detta; vissa människor har inte förmågan att vilja; vissa människor saknar kontroll över sig själva. IV. Fokus i Systemisk korttidsintervention I SKI används olika metoder och begrepp för att rikta uppmärksamheten fokusera på olika aspekter av patienten, hans problem och hans livssituation. De olika metoderna kan användas på flera olika sätt och någon strikt avgränsning mellan olika fokus finns inte. Metoderna och de följande frågorna syftar till att skapa en struktur som möjliggör flexibilitet och variationsmöjligheter i bemötande, metoder och arbetsinsatser.

8 Fokus 1 Sammanhangsmarkering och första problemanalys. Är inritat på att formulera problem, uppdrag och arbetsfördelning, framförallt genom att använda problemlösningsmodellen, göra sammanhangsmarkering och påbörja kartläggning av avgörande domäner. Därtill kommer att ta reda på tidigare lösningsförsök och göra riskbedömning. Följande frågor brukar vara relevanta i detta sammanhang: Vilka personer ingår och är engagerade i ärendet? Vem eller vilka personer har problem och med vad? Vilka symtom eller oönskade beteenden finns det? Vem eller vilka personer vill ha en förändring och med vad? Vilka önskade tillstånd finns? Vem eller vilka personer är och kan vara uppdragsgivare och i förhållande till vem? Vem är rådande uppdragsgivare och vem är rådande problemformulerare? Vem är klient, den som är föremål för förändringsarbetet? Är patienten tillräckligt gammal för att vara aktivt delaktig i förändringsarbetet? Skall någon person vara föremål för indirekt förändringsarbete? Vilka hypoteser finns om vad som behövs för ett tillfredsställande förändringsarbete? Vilka personer behöver ingå i en förändringsprocess? Skall det vara frivilligt, tvingande eller indirekt förändringsarbete, och på vilka grunder? Vilket eller vilka problem har patienten? Vad vill patienten ha hjälp med?

9 Vad har patienten för önskat tillstånd? Vilka hinder upplever patienten att han har för nå sitt önskade tillstånd? Vad anser patienten är orsaken till hans problem? Anser patienten att han är sjuk eller frisk, normal eller onormal? Vad anser andra människor? Var anser patienten att hans problem finns? Finns det inom honom eller utanför honom? När anser patienten att problemet uppstod och när blev det så stort att han behövde hjälp? Vilka olika lösningsförsök har patienten prövat på? Vad har andra personer försökt att hjälpa honom med och på vilket sätt? Om patienten har flera problem, hur rangordnar han dessa? Var anser patienten att kontrollen över hans problem och tillvaro finns? Hos honom själv eller hos någon annan? Vad anser patienten att han behöver för att bli av med sitt problem? Vilken hjälp vill han ha? Vilka resurser behöver han? Förekommer det någon fara eller hotbild för patienten? Behövs det en risk- och säkerhetsbedömning? Har patienten någon kroppslig sjukdom? Har patienten några kroppsliga besvär eller symtom? Finns det önskan eller behov av farmakologisk behandling?

10 Fokus 2 Systemisk analys och vidgad problembeskrivning Är inriktat på att sätta patientens problem i ett större systemiskt sammanhang och få ökad kunskap om patienten och hans livssituation. Det sker genom att fortsätta kartläggandet av avgörande domäner, att göra social inventering och resursinventering och ekologisk kontroll, samt göra en ekosystemisk nivåanalys. Följande frågor brukar vara relevanta i detta sammanhang: Hur ser patientens nätverk ut? Vilka personer ingår i detta? Hur förhåller de sig till varandra? Vilka personer umgås patienten med och hur beskriver han dessa? Vilka vänner har patienten? Vilka personer är patienten direkt eller indirekt påverkade av, och vilka är direkt eller indirekt påverkade av honom? Vilka resurspersoner finns i patientens nätverk? Vilka personer anser patienten att han blir bra och korrekt bemött av? Av vilka personer känner sig patienten förstådd, bekräftad och respekterad? Vilka personer känner patienten stöd av? Vem är han trygg hos? Av vilka personer kan patienten få praktisk och konkret hjälp? I vilka relationer och situationer anser patienten att han har tillräckligt med resurser? Vem brukar patienten vända sig när han mår dåligt? I vilket syfte? Vad har patienten för egna resurser? Vad är han bra på? I vilka situationer eller sammanhang fungerar patienten bra eller annorlunda jämfört med i de han har problem i?

11 När har det funnits undantag och variationer i patientens problem? Hur beskriver patienten sig själv och hur uppfattar han sig själv i förhållande till andra personer i sin omgivning? Hur beskriver andra personer patienten? Vilka personer är viktiga och viktigast för patienten och på vilket sätt, och i avseende på vad? Hur ser patientens sammanhangshierarki ut? Anser patienten att det är någon som har kontroll över hans liv? Anser patienten att någon person har (för stort) inflytande över honom eller någon annan? Vilka krav upplever patienten att han har på sig, och varifrån kommer de? Anser patienten att lösningen av hans problem förutsätter att andra personer förändras? Anser patienten att det finns personer eller relationer som är speciellt viktiga för hur han mår och har det? Upplever patienten sig ensam, övergiven, rädd, otrygg, ledsen, kränkt, förolämpad eller liknande, och i förhållande till vilka personer i så fall? Upplever patienten att han är i fara eller känner han sig utsatt? Hur tänker patienten om sig själv? Hur beskriver han sig själv? Vad är centralt i hans självuppfattning? Hur förklarar patienten hur han har det, för sig själv och andra? Hur värderar patienten sig själv och det han gör? Vad anser patienten om sig själv? Tycker han om sig själv? Vad anser patienten om sitt utseende, sin förmåga och sina egenskaper?

12 Hur värderar patienten sina egna känslomässiga reaktioner? Upplever patienten att han har kontroll över sig själv och sitt liv? Vad är betydelsefullt i patientens liv? Vad ger hans liv mening? Vilka intressen och hobbies har patienten? Vilka ideal och drömmar har patienten? Vilka förebilder och idoler har patienten? Vilka värderingar, idéer och principer är viktiga för patienten och hur rangordnar han dessa? Hur lång tid tror eller tycker patienten att hjälpen skall ta? Anser patienten att hans problem går att lösa? Hur rangordnar patienten sina problem och i vilken ordning och takt anser han att hjälpen behöver ha? Hur brukar patienten vilja få hjälp? Vilka personer skulle enligt patienten kunna få det bättre eller sämre om han blir av med sina problem? Är det i alla avseenden bra för patienten att bli av med sitt problem? I avseende på vad skulle det kunna vara negativt eller skadligt? Vilken social ålder upplever patienten att han har? Vilken social ålder anser andra människor att patienten har? Anser personer i patientens omgivning att patientens sociala och kognitiva färdigheter är normala? Utifrån en expertroll, kan man anse att patientens sociala och kognitiva färdigheter är normala i förhållande till hans ålder?

13 Utifrån en expertroll, på vilken ekosystemisk nivå verkar patientens problem finnas och på vilken nivå verkar insatserna behövas vara inriktad på? De insatser som efterfrågas och verkar behövas, är det 1) råd, kunskap, träning, uppbackning eller liknande, 2) är det insatser som syftar till strukturella (intra-psykiska eller inter-personella) förändringar eller 3) är det omvårdnad, stöd, symtomlindring eller liknande? Fokus 3 Språkbruk och kommunikationsmönster Uppmärksammar patientens ordval och uttryckssätt, hans icke-verbala beteenden, och förekomsten av eventuell inkongruens och ambivalens i handling och i ordval. Uppmärksammar även språkbruk och kommunikationsmönster i patientens omgivning. Frågor som kan vara relevanta i detta sammanhang är: Vilka språkliga formuleringar är typiska för patienten? Hur berättar han om sig själv? Vad upplever patienten att han måste och bör patienten göra? Vad kan eller får inte patienten göra? Vilka substantiveringar finns i patientens berättelse om sig själv och sitt problem? Vilka generaliseringar är vanliga i patientens berättelser? Förekommer det konjunktiv i patientens beskrivningar? Är det vanligt med Ja, men-formuleringar?

14 Vilka språkliga formuleringar är vanligt förekommande av personer i patientens omgivning? Finns det några typiska eller återkommande mönster i patientens sätt att kommunicera? Finns det några typiska eller återkommande mönster i omgivningens sätt att bemöta patienten eller andra personer? Vilket är patientens dominerande och ledande representationssystem? Vilka mönster kan man iaktta i patientens processignaler (ögonrörelser m.fl.)? Är patientens kommunikation kongruent och samstämmig? Hur är det i olika och i likartade situationer? Hur är det vid speciella tillfällen och hur är det över tid? Är omgivningens bemötande av patienten kongruent eller inkongruent?

15 IV. Metoder för att initiera och förstärka förändringsprocesser I Systemisk korttidsintervention används olika metoder och tekniker. Huvudmetoder är: bekräftelse och matchning sortering och klargöranden externalisering rådgivning och kunskapsförmedling omformuleringar Andra metoder är: Olika typer av frågor (undantagsfrågor, cirkulära frågor mirakelfrågor, Meta-modellen, mm) Omvandling av språkliga berättelser Hemuppgifter och terapeutiska instruktioner Skapa möjligheter till fler valmöjligheter Förankringstekniker, visualiseringstekniker Användande och förstärkning av resurser i den sociala omgivningen

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete. Teori och analys. Bill Petitt & Hardy Olson.

Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete. Teori och analys. Bill Petitt & Hardy Olson. 1. Studieanvisningar till Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson Hardy Olson 2. Tillägg till studieanvisningar Det har gått mer än 15

Läs mer

Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson

Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson 1. Studieanvisningar till Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson Förord Syftet med dessa studieanvisningar är att underlätta användandet

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Tieto PPS AH146, 2.0.1, Xxxx Leda förändring. Sida 1

Tieto PPS AH146, 2.0.1, Xxxx Leda förändring. Sida 1 Leda förändring Sida 1 Utveckling av en organisations verksamhet mot nya mål innebär alltid att arbetssituationen för de medarbetare som ingår i verksamheten behöver förändras. För att lyckas måste de

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Socialpsykiatriska behandlingsteamet Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Stegen finner stigen En principstyrd, pragmatisk behandlingsmodell för att möta ungdomar med självskadande

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv. Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås 2010-10-19

Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv. Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås 2010-10-19 Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås 2010-10-19 Böcker vi skrivit Med gemensamma krafter. Om förhållningssätt som metod i arbete med

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1 (6) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Smedjans förskola 2012 Planen reviderad 2011-11-24 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt Firma Margareta ivarsson Föreläsning vid KY-examen Södra Vårdskolan, Halmstad 22 maj 2007 Provar du någon n annans glasögon gon ibland? Att se världen med sina egna glasögon och andras Olika nivåer att

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Aprinova Sweden AB Ferkens gränd 1, Stockholm Medskapande förändringskraft

Aprinova Sweden AB Ferkens gränd 1, Stockholm  Medskapande förändringskraft www.aprinova.se Medskapande förändringskraft Aprinova Sweden AB Ferkens gränd 1, 111 30 Stockholm www.aprinova.se Vill du veta mer om gemensamma värdegrunder och medskapandets krafter? Besök vår hemsida

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY FÖRSKOLA 2011 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer