Jämställdhetsseminariet Acusticum, Piteå

Transkript

1 Jämställdhetsseminariet Acusticum, Piteå Norrbottensmusikens chef, Kristina Nilsson, hälsar alla välkomna och berättar vidare; Det här är en del av en förstudie av strukturernas betydelse för ett jämställt musikliv i Norrbotten och dess påverkan på det fria musiklivet. Norrbottensmusiken har beviljats pengar från Musikplattformen för förstudien. Förhoppningsvis ska den här kvällen ge inspiration, en klarare bild av hur strukturerna och nätverken ser ut och en överblick av hur läget på jämställdhetsfronten ser ut i länet idag. Målet är: Ökad kunskapsnivå Starta dialoger, bilda nätverk och grupper Sätta egna mål i länets olika verksamheter Långsiktig strategi/handlingsplan/metod för jämställdhet Arbeta fram en ny projektansökan för länet Projekt har ju en form av att det ska finnas en början och ett slut, men förhoppningsvis ska den här frågan finnas med en längre tid. Vad händer efter det här seminariet? De tankar och idéer som dyker upp under kvällen ska samlas ihop och minnesanteckningar kommer att skrivas. Sprid dem gärna till alla som har fått en inbjudan eller andra som kan vara intresserade. Efter nästa träff kommer en rapport att skrivas som förhoppningsvis leder fram till en ny projektansökan i januari Det finns ingen hemlig agenda utan vi tar till vara på det som kommer upp. Ta chansen att påverka. Ulrika Lind, kvällens ciceron, är för närvarande egen konsult men har bland annat en bakgrund som handläggare på Kulturrådet där hon fördelat pengar. Men hon har även en bakgrund både som klarinettstudent och klarinettlärare på Framnäs Folkhögskola. Statens Musikverk har fått ett uppdrag av regeringen att främja jämställdhet i musiklivet. Det långsiktiga målet är att män och kvinnor ska bli mer jämställt representerade i musiklivet inom de musikgenrer där behovet är som störst. Musikverket ska stödja och stimulera ett strategiskt och långsiktigt arbete för ett mer jämställt musikliv. Totalt ska åtta miljoner fördelas under fyra år. Anna Klerby, frilansande utredare och doktorand i Nationalekonomi vid högskolan i Dalarna, föreläste om Jämställdhet inom musikområdet tankar, idéer och inspiration.

2 Anna inleder sin föreläsning med att redovisa regeringens övergripande jämställdhetsmål och en historisk tillbakablick över utvecklingen på jämställdhetsområdet, följt av en redovisning av statistik på kulturens område. Siffrorna visar att det faktiskt fanns fler kvinnor i högre positioner inom musiken på 1800-talet än idag, till exempel är antalet chefsdirigenter i landet till 100 % män och de flesta verk som framförs är komponerade av män. Slutsatsen blir att kvinnor och män möter skilda villkor i samhället och därför får olika livserfarenhet. Vad är då genussystemet och kan vi välja om vi ska påverkas av genussystemet eller inte? Genussystemet är ett begrepp som beskriver maktordningen mellan könen där kvinnliga egenskaper och manliga egenskaper tillskrivs olika värden, där de manliga värdena får bilda norm och ges högre status. Genussystemet kan beskrivas genom de två logikerna Särskiljning (olika värden för manliga och kvinnliga egenskaper) och Maktordning (högre värdering av manliga egenskaper). Problemet är alltså normskillnader, som kan leda till att män väljer män, till exempel Live Nations styrelse som enbart består av män, men också kan leda till att kvinnor väljer män då de vill vara som män d.v.s. tillskrivas mäns högre värde. Kan vi då välja om vi ska påverkas av genussystemet eller inte? Ja, vi bör vara medvetna om hur strukturerna påverkar, då det finns flera vinster med aktivt jämställdhetsarbete; demokratiska vinster är att vi tar ansvar för kulturarv, nu och då samt uppnår en rättvis resursanvändning. Företagsekonomiska vinster är att kreativitet och innovationsförmåga i personalgruppen ökar och produktutveckling och innovativ design anpassas till olika kundgrupper. Ah, men hur går det med den konstnärliga kvaliteten då? Anna redovisar en modell Önskekvisten - som är hämtad ur en handbok i evaluering av teater, dans och musik (Langsted, Hanna and Rordam, Larsen 2005) som beskriver ett idealtillstånd i form av en slagruta där vilja och engagemang, yrkesskicklighet samt relevans och aktualitet, tillsammans med ett genusperspektiv är en förutsättning för hög konstnärlig kvalitet. Anna rundar av med aktuell statistik från några av sommarens festivaler som visar att 59 av 80 akter på Stockholms sommarscener är av män, på Piteå dansar och ler är 30 % av akterna framförda av kvinnor och 70 % av akterna av män och på Peace&Love är 7 kvinnor och 92 män representerade i festivalens akter. Branschen skyller på att det är svårt att hitta artister som är kvinnor, måste boka publikdragande artister, fler kvinnor än män har tackat nej.. (Aftonbladet, ). Föreläsningen avslutas med orden jämställdhetsintegrering ska tillämpas både vad gäller arbetsmiljö, repertoarläggning, publikarbete samt media/kommunikation, så Ta ansvar, sätt mål och följ upp! Fredrika Johansson, verksamhetsledare för UpSweden i Luleå UpSweden är en ideell svensk musikförening, som arbetar med artister, band, låtskrivare och producenter som alla kallas för akter. Upsweden finns på nio orter i landet. Alla som är intresserade av att bli en akt inom UpSweden kan ansöka genom att kontakta den lokala representanten. Akterna väljs utifrån kvalitet, seriositet i det musikaliska projekt och ambitioner.

3 Verksamheten finansieras vanligen genom att akterna bedriver sitt musikprojekt i form av en studiecirkel. Fredrika har tidigare inte sett jämställdheten som något problem. Hon har arbetat med många män och oftare känt sig motarbetad av kvinnor än av män. Av UpSwedens aktiva medlemmar är bara 12 % kvinnor därför har föreningen påbörjat ett visionsarbete för att 2015 vara helt jämställda. Alla medarbetare samlades till ett Wake-up-call, där Fredrika är enda tjej, för att starta arbetet. Fredrika tipsar om projektet Crossing borders som ska främja ett mer jämställt deltagande i fritidsverksamheter både beträffande kön och funktionshinder. De har bland annat utarbetat 9- stegsmodellen som är ett verktyg för att arbeta med exempelvis jämställdhetsarbete. Det är ingen idé att kartlägga nuet det vet alla hur det ser ut ska en helhetsplan vara framtagen för att medvetet kunna jobba för att nå målet Var börjar man med jämställdhetsarbetet? Det gäller att börja i sin egen verklighet vad kan JAG börja med. I Göteborg har de till exempel kvoterat in två kvinnliga akter. I Luleå ska samverkan ske mellan olika nätverk för att få alla akter medvetna om genus och även arbeta med jämställda workshops. Förutsättningen för att få bidrag via studiecirklar är att det ska vara minst tre personer vilket betyder att det alltid blir band som kan delta. Vilket leder till att det blir stor dominans av killar då de är mer benägna att spela i band. Fredrika arbetar även på redaktionen för Musikguiden i P3 och där har man som mål att 50 % av musiken som sänds ska vara av kvinnor. Redaktionen har stor möjlighet att påverka vad som syns och hörs. De försöker bland annat påverka programsättarna vid festivaler genom att oavsett utbud på festivalen alltid sända 50 % musik av män och 50 % av kvinnor. Dan Engman, Pitebygdens musikförbund och arrangör av världsmusikfestivalen Pitefolk m.m. Dan menar att män faktiskt för det mesta kvoteras in utan att vi tänker på det. Det handlar i stället om att titta åt det andra hållet och se alla duktiga tjejer i branschen. Han anser att folk-, och världsmusikgenren, som är ett resultat av 70-talets progressiva musikrörelse kanske har ett öppnare klimat med mer jämställda musiker än andra genrer. Ett tips från Dan är att arbeta med blind auditions vid uttagning av artister till festivaler och arrangemang, för att inte automatiskt kvotera in män och utelämna duktiga musiker, kompositörer m.m. bara för att de är kvinnor. Peter Hauptmann, Norrbottensmusiken, projektledare för Music on Top Music on Top är ett EU-projekt för att utveckla musiklivet på Nordkalotten. Norrbottens representant i projektet är Norrbotten Big Band. Jazzgenren är väldig ojämställd. Det är nästan bara män som spelar men däremot flest kvinnor som är vokalister var Music on Top med Peter som representant en av arrangörerna för Swedish Jazz Celebration. Målsättningen när artister skulle väljas var att det skulle vara ett mer känt

4 dragplåster per kväll och övriga akter skulle representera något nytt med bra kvalitet. Utan att det fanns någon tanke på könsfördelningen så blev könsfördelning på frontpersonerna i de 35 akterna 50 % män och 50 % kvinnor. Inom Music on Top bedrivs bland annat ett utbyte mellan ungdomsorkestrar. Då jazzmusiken är väldigt mansdominerad så bestämdes att vid sidan om de stora träffarna med de tre ländernas ungdomsstorband skulle det göras en speciell satsning på de unga tjejerna. Från varje land har tre till fyra tjejer plockats ut för att träffas några gånger. I augusti i år träffades de för första gången i Vadsö. De tolv tjejerna fick träffa norska kvinnliga jazzmusiker och trots att deltagarna befann sig på olika musikaliska nivåer blev det en bra känsla i gruppen. I blandade grupper är det oftast killarna som tar för sig och hugger på soloframträdanden, här vågade alla träda fram. Instruktörerna hade gärna velat vara med om något liknande själva när de var unga. En viss skillnad mellan länderna tycker sig Peter se i tankarna kring jämställdhet. Mest fokus på jämställdhet finns i Norge och minst i Finland, Sverige hamnar mittemellan. Louise Nygren, initiativtagare för den nystartade föreningen Impra Nord. Louise har gått två år på jazzlinjen på Framnäs Folkhögskola. Impra, som nu också finns i Norrbotten, är ett nätverk vars syfte främst är att stödja och främja kvinnliga musiker som arbetar med improvisation oavsett genre, eftersom det finns en stor brist på kvinnliga musiker inom dessa områden. Impras vision är ett musikliv där fokus ligger på musiken och musikern/kompositören och där alla har lika möjligheter att utöva detta yrke, oavsett kön, sexuell läggning eller härkomst. Impra har tillsammans med Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, SMoK, beviljats ett bidrag på 550 tkr av Statens Musikverk till projektet Genusfällan. I projektet ingår fortbildning och seminarier för kulturskolelärare med syftet att motverka invanda könsroller i musikundervisningen och främja ett fritt musicerande för både pojkar och flickor. Hur presenteras till exempel instrumenten för barnen som ska välja vad de vill spela? En träff kommer att hållas inom projektet i Umeå för kulturskolelärare. Impra var ursprungligen bara ett nätverk för musiker men har numera utvidgats och människor med andra ingångar i musiklivet välkomnas, till exempel arrangörer. Norrbotten Big Bands nya konstnärliga ledare, Joakim Milder, är aktiv i föreningen. Förhoppningsvis kommer han att jobba med ungdomsstorbanden. Diskussion i hela salen I den efterföljande diskussionen framfördes att strukturerna i Norrbotten inte är gynnsamma för kvinnliga musiker men det gavs också många exempel på motsatsen. Ulrika Lind frågade deltagarna vad man kan göra och vad Norrbotten kan bidra med. Att ta upp samtalet och börja prata om ett jämställt musikliv är en bra början som också ger ett kvalitetstänk, genom att inkludera alla duktiga musiker som är kvinnor.

5 Deltagarna i diskussionen efterlyser också utbildning på området samt en granskning av hur offentliga medel hanteras och vilka signaler som skickas ut. Genusnormalitet vad eftersträvar vi och vad utstrålar vi, finns det ett kön i föreställningen är frågor som bör ställas. Men arbetet för jämställdhet är komplext och berör på många plan, även om det finns ett jämställt utbud i Norrbotten så är det också köparen som styr vad som framförs. Därför är en bred ansats där så många som möjligt nås en nödvändighet. Andra synpunkter som framförs är att vi måste börja se att jämställdhet är en möjlighet och inte sammankoppla ordet jämställdhet med problem hela tiden. Att ge frågan till ägarna/politikerna, att bestämma sig för att vara ett jämställt bolag/en jämställd organisation är en bra väg att välja. Att kvinnor framställs som underdogs hela tiden är också lite tröttsamt, om man som musikelev bara får spela manliga kompositörer kan man föreslå att läraren breddar utbildningen genom att addera kvinnliga kompositörer, ett exempel som faktiskt fungerat vid en musikutbildning. Men det handlar inte om att män och kvinnor ska ställas mot varandra utan om en jämn fördelning (50/50). Kvotering som allmän princip förespråkas inte men kan vara verksam inom till exempel valberedningar och beslutande organ. Ett sätt att medvetandegöra frågan om att skapa jämställda strukturer som inte hindrar är att reflektera över hur valen görs och ta fram metoder som främjar en jämn fördelning. Att ta fram statistik kan vara ett sätt att visa hur det ser ut. Vi träffas igen den 15 november på Framnäs folkhögskola, kl