Verksamhetsberättelse och systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och systematiskt kvalitetsarbete Häggviks Gymnasium Gymnasiesärskolan Läsåret 2014/2015

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Häggviks Gymnasium... 2 Organisation... 2 Skolledning... 3 Medarbetare... 3 Stödfunktioner... 3 Elevhälsan... 3 Övriga skolstödjande funktioner... 4 Elever... 4 Arbetet i verksamheten lå 2014/ De nationella målen... 5 Våra värderingar... 5 Lärandet, utbildningen och undervisningen... 5 Förstelärare... 6 IT-pedagog... 7 Elevens delaktighet... 8 Medarbetarnas kompetensutveckling... 8 Elevhälsa... 9 Elevhälsoteam Likabehandlingsarbete, Trygghetsgrupp Skolhälsovård Skolpsykolog Skolkurator Pedagogisk handledare Studie- och yrkesvägledare Systematiskt kvalitetsarbete Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Åtgärder utifrån lå 2013/2014 års systematiska kvalitetsarbete Förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet Ekonomi Lokaler IT Resultat, måluppfyllelse samt analys i förhållande till nationella mål Prioriterade verksamhetsmål lå 2014/ Arbetsplatsförlagd utbildning APU BRUK Fokusområden läsår 2015/ Kvalitetsmål skola läsåret 2015/ Mål attraktiv arbetsgivare Övriga viktiga fokusområden Långsiktiga mål och strategier

3 Inledning Den presenterade verksamhetsberättelsen och redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet avser läs- och budgetår 2014/2015. Häggviks Gymnasium Häggviks Gymnasium är sedan 1994 en fristående gymnasiesärskola i Sollentuna kommun. Skolan drivs av Utvecklingspedagogik Sverige AB (UP) och bedriver gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med gällande styrdokument för elever mottagna i särskolan. Skolan bedriver sedan 2013 även gymnasieskola med begränsning i mottagandet till att gälla elever diagnosticerade inom AST. Skolan arbetar i nära samverkan med Svedenskolan Bergshamra och Svedenskolan Mälarhöjden, två skolor som också drivs av UP. Organisation Rektor har det övergripande och yttersta ansvaret för skolans verksamhet. Ansvar och uppdrag utifrån formella krav framgår i Skollagen (2010:800) samt 2.6 Lpf94 och 2.6 Läroplan för gymnasiesärskolan Skolledningen består av rektor samt tre biträdande rektorer som har ett delegerat ansvar från rektor för delar av verksamheten. Den pedagogiska verksamheten leds av behöriga lärare och speciallärare/specialpedagoger. I samtliga klasser finns också en eller flera elevassistenter. Skolan har under året bestått av tre lärarlag som leds av de biträdande 2

4 rektorerna. Lärarlagen har ett delegerat ansvar för delar av det pedagogiska arbetet och det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller skolans verksamhet och pedagogiska utveckling. Samtliga lärare och elevassistenter ingår i arbetslag som också de leds av de biträdande rektorerna. Lärare och övrig personals ansvar och uppdrag framgår av Lpf94 och Läroplanen för gymnasiesärskolan 2013 Lärare ska samt Alla som arbetar i skolan ska. Skolledning Skolledningen har under läsåret bestått av rektor samt tre biträdande rektorer. Dessa personer bildar en skolledningsgrupp som träffats en eftermiddag i veckan. Skolledningsgruppens syfte är att tillsammans leda, samordna och fördela det pedagogiska arbetet i enlighet med gällande styrdokument samt att tillsammans bygga upp och utveckla en skola som är välskött samt kontinuerligt och systematiskt följer upp, utvärderar och förbättrar resultat. Medarbetare Gymnasiesärskolan på Häggviks Gymnasium hade under året 36 undervisande lärare varav 2 saknar lärarutbildning. Utöver det har även en friskvårdsinstruktör och en fordonsinstruktör bedrivit utbildning i delar av sina tjänster. Lärarna har tjänstgjort motsvarande ca 31,8 heltidstjänster. Skolan har även haft 50 elevassistenter som tjänstgjort motsvarande cirka 32,5 heltidstjänster. Merparten av skolans elevassistenter arbetar även på företagets korttidstillsyn, Häggvik Fritid, vilket lyder under LSSlagstiftningen och är en egen verksamhet inom Utvecklingspedagogik. Stödfunktioner Till skolans stödorganisation hör elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, förstelärare och skoladministration. Samtliga stödfunktioner delas mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Omfattningen av stödfunktioner som funnits under läsåret är: Skolsköterska, 80 % Skolläkare, 153 timmar Skolpsykolog, 50 % under ht 2014 och 70 % under vt 2015 Skolkurator, 50 % Studie- och yrkesvägledare, 100 % + 60 % Pedagogisk handledare, 60 % IT-pedagog, 60 % Förstelärare, 3 x 20 % Skoladministratör, 100 % Elevhälsan Skolans elevhälsoarbete leds av rektor och har ett elevhälsoteam som träffas en förmiddag i veckan. Där ingår: Biträdande rektorer Skolpsykolog Pedagogisk handledare/specialpedagog 3

5 Skolkurator Skolsköterska Studie- och yrkesvägledare Skolläkare deltar i elevhälsoteamet några gånger per termin Övriga skolstödjande funktioner HR, ekonomi, kommunikation, lunchrestaurang, fastighetsskötsel och lokalvård. Företagsgemensamma frågor och ekonomisk styrning har hanterats av företagets ledningsgrupp där Häggviks Gymnasiums rektor ingår. Elever Vid läsårets start 2014/2015 hade gymnasiesärskolan 158 elever fördelade på 102 pojkar och 56 flickor. Under höstterminen tillkom en flicka. Eleverna på gymnasiesärskolan har varit fördelade på 19 undervisningsgrupper. Fördelning av elever gamla gymnasiesärskolan Nationellt/specialutformat program Åk Media T&M C&R I&H Summa Individuella program Åk YT VT Summa Fördelning av elever GySär 2013 Nationella program Åk SNS ESV HRB Summa Individuella program Åk Summa 43 Under läsåret fanns det elever representerade från 15 kommuner, samtliga från Stockholms län. Störst representation av elever hade Stockholm (31 %), följt av Sollentuna (14 %) och Järfälla (12 %). 4

6 Arbetet i verksamheten lå 2014/2015 De nationella målen Skollagen med timplanerna samt läroplanerna och kursplanerna är de nationella styrdokument/måldokument som skall styra verksamheten i skola. Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen. Lagen anger övergripande mål för utbildningen samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. Gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om gymnasiesärskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser. Lpf 94/Läroplan för gymnasiesärskolan 2013 ska tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. Skolans uppgifter och de värden som skall ligga till grund för undervisningen bestäms i läroplanen, som är uppdelad i följande huvudområden: Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval - arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Rektorns ansvar För vart och ett av dessa huvudområden anger läroplanen mål samt riktlinjer för arbetet. Regeringen fastställer programmål för varje nationellt program i gymnasiesärskolan och ämnesplaner/ämnesområdesplaner kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Våra värderingar Skolans uppdrag gentemot elever, föräldrar/vårdnadshavare och elevernas hemkommuner är att ge varje elev möjlighet att utvecklas efter hens förutsättningar. Vi arbetar efter följande värderingar och ledord. Häggviks Gymnasium erbjuder utbildning och omsorg av hög kvalitet. Vi ger eleverna kunskaper och färdigheter inför vuxenlivet. Skolan driver sin verksamhet med fokus på ständig utveckling och undervisningen bygger på individuellt utformade insatser i en anpassad miljö med hög vuxentäthet. Vi har en skola som sätter kunskap och kompetens men också trygghet, delaktighet och självständighet i centrum. Våra ledord är Kunskap, trygghet, delaktighet, självständighet Lärandet, utbildningen och undervisningen Undervisningen är till stora delar individualiserad och anpassad till varje elevs enskilda förutsättningar. Varje elev har en individuell studieplan. Vi har upprättat fyraårsplaner för samtliga ämnesområden och dessa revideras varje år vid behov. För de nationella programmets kurser görs vid varje terminsstart även en övergripande ämnesplanering. Kontinuerligt görs också pedagogiska planeringar. 5

7 Lärandet baseras på en visuell och tydligt strukturerad undervisning. Ett ständigt pågående arbete är att varje elev ska få en ökad livskvalitet genom ökad kunskap och delaktighet i samhället och vi arbetar kontinuerligt med att utveckla elevinflytandet och delaktigheten i skolans arbete. Vi driver verksamheten med fokus på ständig utveckling, individuellt elevfokus, hög kvalitet, trygghet, trivsel och kontinuerligt arbete kring utveckling av pedagogiska metoder och arbetssätt. Varje dag ska vara en bra dag för varje elev! Fokus för skolan har varit att fortsätta utvecklandet av fyraårsplaner och progressionstrappor för samtliga ämnesområden, att konkretisera och tydliggöra kunskapskrav och centrala innehåll för våra elever samt att hitta en samsyn i dokumentationen kring elevens kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Infärgning, temaarbeten och samarbete över klassgränserna tillämpas i stor utsträckning. Skolan bedriver ett verksamhetsövergripande hälsoarbete och har en hälsogrupp med representanter från skolledning, lärare, elevassistenter och elever. Hälsa och rörelse genomsyrar hela skolans verksamhet och vi arbetar med att hålla en hälsosam profil med sund kosthållning och mycket rörelse och motion. I skolans läs-, skriv- och matematikverkstad finns möjligheter för elever att få specifik, individanpassad och fördjupad undervisning både enskilt och i liten grupp. Förstelärare Häggviks Gymnasium har under året haft tre förstelärare inom områdena: Hälsa och idrottsplanering Att öka tillgängligheten för samtliga elever i fysisk miljö och i lärandemiljön Att öka medarbetarnas kompetens kring bemötande av elever inom AST Hälsa och idrottsplanering Jonas Lindqvist Fokus under hösten var att initiera och söka nationell idrottsutbildning (NIU) för 6 idrotter (fotboll, innebandy, simning, bordtennis, friidrott och handigolf) genom Svenska Golfförbundet och Svenska Handikappidrottsförbundet. De båda specialidrottsförbundet har i sin tur styrkt vår ansökan, godkänt och certifierat Häggviks Gymnasium. Ansökan om att starta NIU på Häggviks Gymnasium med start 2016 skickades i januari till Skolverket som har godkänt ansökan för samtliga sökta idrotter. Fokus under våren har varit att bl.a. i samverkan med hälsogruppen diskutera utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, hur vi ska arbeta för att ge våra elever sunda vanor. I uppdraget har en sammanställning gjorts av den forskning som finns i området hälsa/fysisk aktivitet i vår elevgrupp. Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Hälsa och fysisk aktivitet som en del i det systematiska kvalitetsarbetet, där vi regelbundet utvärderar och är i ständig utveckling. 6

8 NIU - marknadsföra inför start lå 2016/2017, utöka samarbetet med specialidrottsförbunden och föreningar, avtal med idrottsläkare, sjukgymnast, naprapat, samarbete med Sollentuna kommun och löpargymnasiet Elevers tillgänglighet Marie Nilsson Fokusområden under läsåret har varit att utveckla den kommunikativa tillgängligheten i den fysiska miljön samt i lärandemiljön i vissa grupper och framförallt för vissa elever. Insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå Försteläraren har varit delaktig i arbetet med elevers alternativa kommunikation samt övergripande delaktig i att se över elevernas klassplacering, vilket resulterat att några elever har bytt klass på förstelärarens inrådan. Vidare har hon tagit fram ytterligare bildstöd, framför allt i köket och matsalen samt hos skolsköterska och kurator. Ett arbete med bildstöd till ämnesområdesplanerna pågår i kommunikationsgruppen, som leds av försteläraren. Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Att under nästa år göra egna kommunikationsskattningar. Ha en inspirationsdag kring metoden samtalsmattan samt ytterligare egen utbildning inom den, för att bli certifierad utbildare och kunna hålla kurser både inom UP och externt. Kommunikationsgruppen ska träffas mer regelbundet och jobba vidare på att utveckla den kognitiva och kommunikativa miljön i skolan. AST Anna Svevar Syftet med försteläraruppdraget har varit ett ha ett autismperspektiv på det som sker i klassrummet med fokus på lärarens förhållningssätt, vilka anpassningar som görs och hur miljön är utformad. Försteläraren har under läsåret undersökt personalens behov av kompetens och utbildning på området med fokus på i huvudsak lärarna på de nationella programmen och gymnasieskolan. Insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå Fokus har legat på insatser inriktade på gruppnivå, samt vissa insatser inriktade för enskilda elever. Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Utbildning för medarbetare i lågaffektivt bemötande, utbildning för samtliga medarbetare kring anpassningar i lärmiljön. IT-pedagog Fokus har under läsåret legat på bildstöd, skolans kommunikationsgrupp där vi haft ett fortsatt arbete med att öka tillgängligheten på skolan, visningar och utbildningar inom IT för medarbetare. Vidare har IT-pedagogen arbetat med att komma igång med och öka användandet av talböcker, hjälp och stöd kring ActivBoard samt arbete med skollicenser och skolavtal. En inventering över elevdatorer, interaktiva tavlor, IKT kringutrustning, skolprogram och ipads har också gjorts. 7

9 Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Satsning läs- och skriv. Till detta ingår att fortsätta spridningen av att använda talböcker samt att få in ett användande av kompensatoriska program. Elevens delaktighet Skolan arbetar aktivt för att eleverna ska ges inflytande och fortlöpande stimuleras och uppmuntras att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen samt att de hålls informerade i frågor som rör dem. Vi ger eleverna redskap för att kunna välja, argumentera och tycka. Detta kan vara arbetsbeskrivningar, visuella utvärderingar av lektioner, enkäter, bilder på valmöjligheter och möjlighet till egna samtal med läraren. Elevrådet består av en elevrepresentant från varje klass. Under läsåret har de haft fem möten som delas in i två grupper en grupp för eleverna på de nationella programmen och en grupp för eleverna på de individuella programmen. Varje klass har kontinuerligt klassråd, bl.a. med syfte att förbereda sig inför elevrådet. Varje elevrådsmöte följer en dagordning och protokollförs. Elevrådet arbetar för att skolan ska vara en trygg och bra arbetsplats för samtliga elever. Elevrådet har en egen budget där de själva beslutar om inköp. Efter sina egna förutsättningar medverkar varje elev vid planering av skolarbetet både i den dagliga undervisningen samt under utvecklingssamtal. För elever på de nationella programmen har ett arbete tagits fram där eleverna får vara med och reflektera över och analysera sitt eget arbete. Eleven medverkar också, efter sina förutsättningar, i skolans likabehandlingsarbete. Skolan har ett elevskyddsombud som medverkar i arbetsmiljöarbetet och deltar i skyddsrond och tillgänglighetsrond. Elevrepresentanter finns även i matråd och hälsogrupp. Medarbetarnas kompetensutveckling Lärare och elevassistenter har klassvis regelbunden handledning av skolans psykolog och/eller pedagogiska handledare. Riktad och fördjupad handledning förekommer också vid behov, både enskilt och i grupp. Varje medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan som planeras i samråd med närmaste chef vid utvecklingssamtalet. För samtliga nyanställda är det obligatoriskt att gå skolans internutbildning. Under läsåret har vi fokuserat på följande gemensamma kompetensutbildningsinsatser: Tid Innehåll Ansvarig Deltagare 14/8 Uppstart LAP, prioriterade Skolledning Samtlig personal verksamhetsmål 12/9 20/3 Internutbildning varje fredag Cissi Olsson Nyanställda 8

10 22/9 Studiedag föreläsning, bedömning Skolledning/ Susanne Weiner Ahlström Samtliga lärare och specialassistenter 27/10 Uppföljning föreläsning, bedömning Skolledning Samtliga lärare och specialassistenter 28 29/10 Tecken som stöd Tarja Cuhadar Lärare och elevassistenter 28 29/10 HLR och brand Skolledning Lärare och elevassistenter 7/1 Studiedag - förhållningssätt och Skolledning/fritidsledning Samtlig personal bemötande 12/3 Studiedag i samverkan med Foucaultgymnasiet i Södertälje. Skolledning Häggvik och Foucaultgymnasiet Samtliga lärare och specialassistenter 15/6 Utvärdering Skolledning Samtlig personal 16 17/6 Utvärdering Skolledning Samtliga lärare och specialassistenter 17 juni Utvärdering Skolledning Samtliga lärare och specialassistenter Utöver detta har skolans IT-pedagog vid ett flertal tillfällen erbjudit kompetensutbildning till alla medarbetare. Internutbildning Internutbildningens syfte är att ge alla medarbetare en gemensam kunskapsbas. Internutbildningen har skett för alla nyanställda medarbetare inom skolan vid 22 tillfällen, totalt 23 timmar. Ämnen som har behandlats är: Utvecklingsstörning, Autism (AST), ADHD, Motorik/rörelsehinder, Kommunikation, Lågaffektivt bemötande, Rygghälsa/lyftteknik, Gemensam problemlösning, Sex och relationer, Självbild, Livet efter skolan, LSS och andra lagar. Elevhälsa Elevhälsan är en resurs i arbetet för en hälsofrämjande skolutveckling. Arbetet genomsyrar hela skolan och startar i klassrummet. Alla som jobbar med eleverna ska ha kunskap om varje elevs funktionsnedsättningar och vad de innebär i fråga om bemötande och anpassningar. Kunskap och förmåga att omsätta dessa i praktiken får varje medarbetare genom elevgenomgångar, internutbildning, kontinuerlig samt vid behov riktad handledning (psykologisk och pedagogisk), stöd/handledning från förstelärare samt gemensam och egen kompetensutveckling. Samtliga elever får kontinuerligt stöd i form av extra anpassningar i klassrum och övrig skolmiljö. För elever som behöver särskilt stöd kan detta ges såväl i klassrummet som av speciallärare kopplade till skolans läs/skriv/matematikverkstad. Skolan har också en trygghetsgrupp som arbetar aktivt och förebyggande mot alla typer av mobbning, diskriminering och kränkande behandling. I förebyggande syfte upprättas individuella riskanalyser och handlingsplaner för att säkerställa en trygg lärmiljö för alla elever. Skolhälsovården erbjuder hälsosamtal/hälsobesök hos skolsköterska/skolläkare. Eleven får även individuellt stöd av kurator genom samtal både individuellt, i grupp samt genom olika nätverk. Även 9

11 skolsköterska, pedagogisk handledare och skolpsykolog finns tillgängliga för skolans elever och nätverk för samtal. Skolan jobbar aktivt för att varje elev ska vara huvudperson i sitt lärande, bl.a. genom att öka tillgängligheten för samtliga elever i lärmiljön, pedagogisk genomgång av diagnos/utredning för elever som så önskar samt konkretisering av kunskapskrav, centralt innehåll, betygskriterier. Elevhälsoteam Elevhälsoteamets syfte är att genom förebyggande och hälsofrämjande arbete bidra till att skolan blir en så bra arbetsplats som möjligt för samtliga elever samt att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Stor vikt läggs vid att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, bl.a. genom stöd till lärare vid upprättande av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. För varje enskilt elevärende sätts minst ett mål som sedan följs upp. Ansvarig från elevhälsoteamet anges för varje enskild åtgärd och ansvarar för återkoppling. Efter varje termin görs en översyn och analys över måluppfyllelse. Under läsåret har elevhälsoteamet behandlat 53 elevärenden varav det satts mål kring 46 ärenden (sju ärenden har endast behandlats som information där det inte satts några mål). Typ av mål och omfattning under läsåret Det har totalt satts 65 mål (Gy och GySär). Flest mål har gällt att fungera socialt/minska utagerande beteende samt ökad närvaro. Under Vt 2015 har 51 mål satts och: 28 mål har nåtts 8 mål har delvis nåtts 3 mål är ännu inte utvärderingsbara 12 mål har inte nåtts och ska följas upp kommande läsår 2 mål visade sig inte vara relevanta. 10

12 Den typ av mål som har lägst måluppfyllelse är ökad närvaro. Ett särskilt arbete kring hemmasittare och elever med lång och oroande frånvaro kommer att startas nästa läsår. Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Förebyggande insatser Ökad närvaro utveckla och implementera handlingsplanen kring ELOF (elever med långvarig och/eller oroande frånvaro) Fungera socialt och minska utagerande beteende Öka medarbetarens kunskaper och färdigheter i att hantera problemskapande beteende (riktad utbildning för aktuella personalgrupper lå 15/16) Extra anpassningar Utbildning och implementering av metoder och kartläggningsinstrument kring anpassningar i lärmiljön. (Alla medarbetare vt 2016) Utveckla och anpassa skolans elevenkät kring trygghet och trivsel så att den blir tillgänglig för fler elever Åtgärdande Hantering av tillbud och incidentrapporter kring elever med utagerande beteende Ett stort utvecklingsområde som vi behöver ta ett stort grepp om under kommande läsår. Vi behöver titta på: Hur ser lärmiljön ut? Hur ser gruppindelningar ut? Vilken kompetens har medarbetarna som arbetar i dessa grupper? Vad behöver kompletteras? Tidiga insatser Förenkla gången vid anmälan av elevärenden till elevhälsoteamet - öppet hus hos elevhälsoteamet utan skriftlig föranmälan Tidigare kartläggning av nya elevers behov av stöd och anpassningar så att varje elev får rätt stöd från början Elevhälsans stödfunktioner mer tillgängliga vid arbetslagsmöten Öka möjligheten för samtliga nyanställda att delta i skolans internutbildning (organisatoriskt och schemaläggning) Systematiskt kvalitetsarbete Förbättra målformuleringarna (konkreta, kortsiktiga och mätbara) i elevhälsoteamet Förbättra våra delprocesser kring pedagogisk utredning och åtgärdsprogram Forskning och beprövade erfarenheter Vi behöver bli bättre på att värdera och förmedla relevant forskning för vår verksamhet Likabehandlingsarbete, Trygghetsgrupp Det främjande arbetet riktar sig till alla oavsett problembild och syftar främst till att hitta det som är bra och att stärka det. Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker, även detta utifrån den kartläggning som gjordes föregående år. Bland annat genom att identifiera otrygga platser på skolan för att sedan se till att det alltid finns personal på dessa ställen. 11

13 Vi har även fokus på sociala medier och hur eleverna är mot varandra i dessa forum. Samtalsgrupper, studiedagar och kontinuerligt arbete i klasserna är det förebyggande arbetet inom sociala medier. Likabehandlingsfrågor och trivsel är stående punkter på dagordningen både på klassråd och på elevråd. Eleverna har en visuell, mer lättillgänglig version av likabehandlingsplanen. Information från trygghetsgruppen förs kontinuerligt till elevhälsoteamet. Trygghetsgruppen har haft stort fokus på internet och sociala medier. Detta fokus kommer att fortsätta även under kommande läsår. Trygghetsgruppen leds av skolans kurator. Särskilda insatser på individ-, grupp- eller organisationsnivå Presentation i alla klasser Kartläggning av trivsel och trygghet Elevenkät 2 ggr/läsår Trygghetsluncher 1 g/månad Utökat ansvar under schemabrytande aktiviteter Trygghetströjor Temadag med elevföreställning Summering av riktade insatser Trygghetsgruppen har haft 0 % fall av mobbning detta läsår. Det har varit fall av kränkande behandling via sociala medier som trygghetsgruppen har varit involverade i, vid två tillfällen. Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Under kommande läsår kommer trygghetsgruppen att fortsätta arbeta aktivt och förebyggande kring sociala medier. Skolan har erhållit kr från Skandia Idéer för livet, för att fortsätta arbetet med att eleverna ska kunna ha ett bra klimat på sociala medier. I detta ingår en temadag för elever samt en halvdags utbildning för personal. Trygghetsgruppen har som ambition att komma närmare eleverna på skolan. Trygghetsgruppen kommer till exempel att finnas tillgängliga för eleverna under schemabrytande aktiviteter, med ett utökat trygghetsansvar. Det ska även finnas en representant från trygghetsgruppen på alla elevråd för att kunna lyfta trygghet och trivsel som en stående punkt. Under kommande läsår ska även elevenkäten utvecklas ytterligare. Den ska göras tillgänglig för än fler elever på skolan. Skolhälsovård Skolhälsovården har elevens behov som utgångspunkt och arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Skolhälsovården erbjuds och organiseras i enlighet med skollagens kap. 2 om elevhälsa. Alla elever som har ett eget språk har erbjudits hälsobesök hos skolsköterska, övriga erbjuds ett hälsosamtal tillsammans med förälder hos skolläkaren. Om möjligt är eleven med en kort stund men beroende på vilka svårigheter eleven har, väljer ibland förälder att komma själv för samtal. Utöver hälsosamtal så träffar skolsköterskan kontinuerligt elever som kommer själva spontant eller tillsammans med lärare eller sina föräldrar. Besöken kan gälla allt från enklare sårvård till bedömning och rådgivning av sjukdom och omvårdnad, hjälp att komma i kontakt med förskrivare av hjälpmedel m.m. remiss till logoped, hjälp vid 12

14 akuta olycksfall, blodtryckskontroller av elever som påbörjar medicinering eller vid doshöjning samt återapportering till berörd mottagning och/eller förälder. Skolpsykolog Psykologen har både en konsultativ roll och utgör en aktiv part genom att elevhälsoteamet ger psykologen uppdrag på såväl individ- som på grupp och organisationsnivå. I den konsultativa rollen bidrar psykologen med psykologisk kunskap om vad som främjar hälsa och lärande i skolan som organisation och hur skolan kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande på såväl individ- som på gruppoch organisationsnivå. Under läsåret 14/15 har psykologen haft ett fortsatt ansvar för inläsning och tolkning av psykologiska/neuropsykiatriska utlåtanden samt att bistå lärare då pedagogiska utredningar/åtgärdsprogram ska skrivas. Under läsåret 14/15 har psykologen deltagit i ett fortbildningsprojekt som planeras i samarbete med Svedenskolorna och resp. skolas fritidsverksamhet, där temat handlar om extra anpassningar/stödåtgärder. Utbildningen kommer att genomföras på Häggviks Gymnasium under VT-16 och omfatta alla medarbetare. Ett fokusområde har varit att bistå organisationen att i skrift beskriva elever och elevers behov. Det har regelmässigt rört ansökningar om ändring av behovsgrupp (gysär), ansökan om tilläggsbelopp (gymnasiet), att bistå vid/ alternativt att själv ansvara för pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram kring individuella elever. Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Stödet till personal som i sina arbeten tillfälligt eller mer regelbundet möter problemskapande beteende hos elever behöver fortsätta att utvecklas ytterligare. Insatser behöver därför genomföras med fördjupande utbildande inslag till fler grupper, men även utökad observation/handledning kring specifika ärenden. Psykolog medverkar i att skolan utvecklar bättre rutiner för debriefing av personal och ett mer proaktivt hanterande efter att incidentrapporter inlämnats/kommit till ledningens kännedom. Skolkurator Skolkuratorns ansvarsområde och uppdrag är att arbeta främjade och förebyggande med psykosocialt arbete på individ- grupp- och organisationsnivå. Allt arbete syftar till att alla elever ska nå kunskapskraven samt utvecklas socialt och emotionellt i en miljö som främjar lärande. Under verksamhetsåret 14/15 har kuratorn bidragit med ett socialt och psykosocialt perspektiv i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten som en del av elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag. Kuratorns uppgift har även varit att främja elevens delaktighet och möjlighet att komma till tals. Kuratorn har flera stödsamtal med elever varje vecka, både enskilt, i par och i grupp. 13

15 Särskilda insatser på individ-, grupp- eller organisationsnivå Under läsåret 14/15 påbörjades ett stort arbete med att utveckla en handlingsplan för elever med hög frånvaro. Skolkuratorn har under läsåret varit på utbildningar samt träffat representanter från skolor där de har ett väl utarbetat sätt att arbeta med elever med hög frånvaro. Kuratorn har under läsåret gått med i en samverkansgrupp med Sollentuna kommuns preventionssamordnare, närpolis och socialtjänst för att arbeta preventivt med att trygga närområdet runt skolan och tågstationen Summering av riktade insatser Kuratorn har under läsåret varit direkt involverad i individuella stödinsatser kring 23 % av Gymnasiesärskolans elever. Stödinsatserna har bestått i samtal, rådgivning eller hjälp till samverkan med verksamheter och myndigheter utanför skolan. Skolkuratorn har löpande under året haft stödsamtal med elever både enskilt och i par. Kuratorn har även regelbunden kontakt med vårdnadshavare vid behov. Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Under kommande läsår kommer kuratorn att fortsätta arbeta aktivt och förebyggande kring sociala medier. Ett annat prioriterat område är arbete med ELOF (Elever med långvarig och/eller oroande frånvaro), att hitta ett sätt att presentera och implementera den handlingsplan som har upprättats. Pedagogisk handledare Målet för den pedagogiska handledarens arbete är att varje elev ska få de pedagogiska anpassningar och det bemötande som eleven behöver för att utvecklas efter sina förutsättningar och nå kunskapsmålen. Arbetet har under läsåret bl.a. omfattat regelbunden specialpedagogisk handledning, klassvis för lärare och elevassistenter. I arbetet med eller kring enskilda elever har den pedagogiska handledarens arbete bestått av pedagogisk genomgång av utredningar, handledning i upprättande av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, skattningar av begåvningsnivå och kommunikation, observationer av undervisningsmiljön och handledning kring riskanalyser och handlingsplaner. Den pedagogiska handledaren har planerat, organiserat och ansvarat för skolans internutbildning för nyanställda. Den pedagogiska handledaren har i samverkan med Svedenskolans pedagogiska handledare under läsåret upprättat en handlingsplan kring övergångsprocessen för elever som slutar grundsärskolan och ska börja på Häggviks Gymnasium. Ett förberedande arbete för att under kommande läsår öka samverkan och samarbete mellan skolformerna. Den pedagogiska handledaren ansvarar för att göra en elevinventering där en översikt av elevernas förekomst av funktionsnedsättningar kartläggs. Inventeringens syfte är att ge ett översiktligt underlag för bedömning av specialpedagogiska insatser utöver anpassning till utvecklingsstörning. 14

16 Av de 159 eleverna som gick i gymnasiesärskolan har: 138 elever ytterligare en eller flera funktionsnedsättningar av sådan art att specialpedagogiska insatser utöver specialpedagogik om utvecklingsstörning behövs. 61 elever ytterligare en funktionsnedsättning 49 elever ytterligare två funktionsnedsättningar. 28 elever ytterligare tre eller flera funktionsnedsättningar. Förekomsten av olika funktionsnedsättningar är: 76 elever - autism/asperger eller liknande svårigheter 75 elever - kommunikation 32 elever - rörelsehinder 21 elever ADHD/ADD/Damp 18 elever - syn 13 elever hörsel Därutöver enstaka fall av andra specifika diagnoser. Studie- och yrkesvägledare Elever i främst åk 3 och 4 förbereder sin sysselsättning efter avslutad skolgång genom APU/praktik. Studie- och yrkesvägledarna arbetar övergripande för att eleven efter sin förmåga får den kunskap hen behöver för att kunna fatta beslut om val/önskemål av studier och yrken/sysselsättning. Studie- och yrkesvägledarna ska i samverkan med andra positioner på skolan säkerställa att elever och vid behov deras anhöriga får vägledning inför övergången till nästa steg i livet. Studie- och yrkesvägledarna ska vidare verka för ett gott samarbete med elevernas hemkommuner, arbetsförmedlingar och övriga aktörer vad gäller arbete, sysselsättning och fortsatta studier för eleverna. Under läsåret har studie- och yrkesvägledarna fokuserat på vägledning för elever i åk 4 och deras anhöriga. Totalt elevantal i åk 4 har varit 49 elever, 34 på individuellt program och 15 på nationellt program. Samtliga elever på individuellt program har fått daglig verksamhet beviljat. På det nationella programmet har 4 elever valt att söka arbete på öppna arbetsmarknaden. En har valt folkhögskola. Vägledningen har i huvudsak skett på individnivå genom utvecklingssamtal, planeringsoch utslussningsmöten. I samtalen har elevens intressen, förutsättningar och behov belysts. Erfarenheter från praktikplatser har diskuterats. Information om möjligheter efter gymnasiesärskolan när det gäller sysselsättning och försörjning har getts. En informationskväll för elever och deras anhöriga har genomförts med information om daglig verksamhet samt studier på folkhögskola. Ett antal studiebesök tillsammans med elever, föräldrar och lärare, har genomförts på arbetsplatser och dagliga verksamheter. Arbetet med vad eleverna ska göra efter gymnasiesärskolan har på individuellt program påbörjats vid utvecklingssamtalen i åk 3 med information om dagliga verksamheter samt sedan inbokning av praktikplatser med tillhörande dokumentation. 15

17 För elever på nationellt program har planeringen börjat senast vid utvecklingssamtalet i åk 4 med arbete kring APU och APL tillsammans med mentorer och karaktärsämneslärare. Förutom dokumentation har SYV också varit i kontakt med arbetsplatser för att försöka hitta fler samarbetspartners för elevernas arbetsplatsförlagda utbildning och lärande. SYV har även anordnat en handledarträff under läsåret. Prioriterade områden till kommande läsår, utifrån årets arbete Att kunna erbjuda mer individuell vägledning i ett tidigare skede för de nationella eleverna på gymnasiesärskolan. Att få större kunskap om vad eleverna gör efter att de slutat på Häggviks gymnasiesärskola. En plan för att följa upp eleverna är på gång och uppföljningen planeras att starta under nästa läsår. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att skolan systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen. Huvudmannen följer regelbundet upp det systematiska kvalitetsarbetet i nära samverkan med rektor. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet börjar med den verksamhetsplan som upprättas till läsårets start. Där finns årets prioriterade verksamhetsmål formulerade. Under läsåret arbetas det kontinuerligt och systematiskt med dessa prioriterade verksamhetsmål. De bryts ner i delmål som under läsåret utvärderas och analyseras i bl.a. lärarlag och arbetslag. Utöver de prioriterade verksamhetsmålen finns även ytterligare mål- och fokusområden som vi arbetar med under året. Bl.a. mål i likabehandlingsplanen. Arbetet med de prioriterade verksamhetsmålen redovisas också löpande till huvudman under läsåret. För läsåret 2014/2015 finns årshjul för arbete med de prioriterade verksamhetsmålen, årshjul för arbetsmiljöarbete och flödesschema för elevhälsans arbete. Underlag för utvärdering och analys av läsåret 2014/2015 års systematiska kvalitetsarbete har skett via: BRUK Elevenkät trygghet och trivsel Föräldraenkät Dokumentation av måluppfyllelse Åtgärder utifrån lå 2013/2014 års systematiska kvalitetsarbete Utvecklingsområden inför lå 14/15 Kontinuerligt arbete i trygghetsgruppen, med fokus på sociala medier Trygga upp samtliga platser på skolan 16

18 Vidareutveckla elevernas delaktighet och inflytande över både utbildning en och undervisningen Utökad mentorstid Öka tillgängligheten för samtliga elever i lärmiljön och i den fysiska miljön Fortsatt utbildning för medarbetare inom IT Fortsätta utveckla och förbättra arbetet kring APL Långsiktiga mål Fortsätta utveckla användandet av digitala läromedel samt utveckla kognitivt och kommunikativt stöd Matematiklyftet Ökad kompetens kring autism Samsyn kring dokumentation, samt kommunikation av kunskapsresultat, bedömning och betygsättning Redskap för att mäta elevernas lärandeprocess Utveckling av APL Arbete med den nya gymnasiesärskolans utformning av nya kursplaner och betygskriterier Öka behörigheten bland lärare för att undervisa gymnasiesärskolan Värdegrundsarbete/likabehandlingsarbete/sociala medier Systematiskt kvalitetsarbete Kompetensutveckling lågaffektivt bemötande Läslyftet Kompetensutveckling - förhållningssätt och bemötande Förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet Ekonomi Skolans verksamhet finansieras av elevavgifter. Skolan har framtagna riktvärden för de olika program som erbjuds. För elever på de nationella programmen fastställs ersättningsnivån efter Skolverkets riksprislistas grundbelopp med eventuellt kompletterande tilläggsbelopp (kommuner som inte har egen gymnasiesärskola eller likvärdigt nationellt program) eller efter kommunens egna grundbelopp och eventuellt kompletterande tilläggsbelopp (för kommuner som erbjuder eget likvärdigt nationellt program). För elever på det individuella programmet kommer skola och hemkommun överens om bidragsbelopp. Ekonomi och budget har de senaste åren varit i balans vilket möjliggjort satsningar i anpassningar av lokaler och satsningar på IT och andra verktyg i undervisningen. Den enskilt största kostnadsposten är personalkostnader följt av lokalkostnader. Budget fastställs på företagsnivå med rektor delaktig i processen. Lokaler Skolans lokaler är anpassade efter verksamheten och modernt utrustade. Utöver moderna ordinarie undervisningslokaler finns även bl.a. växthus, inspelningsstudio, gym, spinninglokal och behandlingsbassäng. Ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete säkrar upp att lokalerna är rätt anpassade vad gäller bl.a. klimat och 17

19 ventilation. I skolans lokaler har det bedrivits särskoleverksamhet sedan Sedan 1994 drivs den i Utvecklingspedagogiks regi. IT Standarden på skolans IT-utrustning är mycket god. Dator- och ipadtätheten är hög. I samtliga ordinarie undervisningslokaler finns också ActivBoards eller Panaboards. Skolans IT-pedagog ansvarar för utvecklingen och stöd i användandet av kognitiva/tekniska hjälpmedel. Resultat, måluppfyllelse samt analys i förhållande till nationella mål Prioriterade verksamhetsmål lå 2014/2015 Alla elever trivs i skolan Alla elever känner sig trygga i skolan Enligt Lpf 94/Läroplan för gymnasiesärskolan 2013 är skolans mål att varje elev: Respekterar andra människors egenvärde och integritet Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor Utvecklas så långt som möjligt till att kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen Åtgärder Alla elever är, efter egen förmåga, delaktiga i arbetet med likabehandlingsfrågor Värdegrundsdiskussioner i samtliga klasser Utvecklingssamtal och mentorssamtal Hög vuxentäthet Aktivt och förebyggande arbete i skolans Trygghetsgrupp Elev- och föräldraenkät Resultat Många klasser startar sin dag med en kort samling där fokus ofta ligger på hur vi bemöter och är mot varandra, både på sociala medier och i verkliga livet - likabehandlingsarbete. Alla elever får möjlighet att göra sig hörda både i grupp och vid behov i enskilda samtal. I flera klasser startar man både upp dagen tillsammans och har även en återsamling i slutet på dagen för att kunna följa upp eventuella saker som har hänt under dagen. Vi arbetar nära eleverna och har en helhetssyn. Samverkan mellan karaktärsämnes- och teorilärare ökar elevernas trivsel och trygghet då de känner att vi samarbetar och står för samma åsikter. Trygghetsgruppen har arbetat brett och förebyggande och riktar sig till alla oavsett problembild. 18

20 Resultat elevenkät vt 2015 skala 1-4 Alla elever trivs i skolan Totalt Gysär Nationellt Gysär IV 3,77 3,71 3,84 Alla elever känner sig trygga i skolan Totalt Gysär Nationellt Gysär IV 3,72 3,74 3,76 Resultat föräldraenkät vt 2015 skala 1-4 Föräldraenkät - Alla elever känner sig trygga i skolan Totalt 3,77 Elev- och föräldraenkät - analys och åtgärder: Resultaten ligger överlag väldigt högt i samtliga klasser. Alla medarbetare i skolan arbetar medvetet och systematiskt för att säkra upp att samtliga elever känner trygghet och trivsel. Exempel på åtgärder som bidrar till det höga resultatet En bra ansöknings- och mottagningsprocess (prova på, mottagningskonferens, Öppet hus, föräldrakontakter m.m.) gör att varje elev som börjar har bra förutsättningar redan vid skolstart. Tydliga och bra morgonrutiner som skapar förutsättningar för en fortsatt bra dag Individuellt och personligt bemötande anpassat till varje elevs behov och förutsättningar Allmän skolmiljö Goda resurser Bred kompetens och kunskap bland medarbetarna Ökad tillgänglighet i den kommunikativa miljön Trygghetsgrupp som arbetar aktivt och förebyggande Utvecklingsområden Systematiskt arbete/handlingsplan för ELOF (Elever med Lång och Oroväckande Frånvaro) Ytterligare stärka skolans arbete kring sociala medier, både genom fortbildning för medarbetare och temadagar för elever Ett fåtal elever har i elevenkäten angett att de känner sig otrygga på vissa platser i skolan. Genom anpassningar ska vi trygga upp samtliga skolmiljöer 19

21 Alla elever känner lust och nyfikenhet till lärandet Eleven är huvudperson i sitt eget lärande Enligt Lpf 94/Läroplan för gymnasiesärskolan 2013 ska läraren/alla som arbetar i skolan: Ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära Utgå från att eleverna, utifrån sina förutsättningar, kan och vill ta ansvar för sitt lärande Tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen Åtgärder Eleven deltar, efter sina förutsättningar, vid planering och utvärdering av undervisningen samt vid utvecklingssamtal Kursens/ämnesområdets mål och delmål konkretiseras och utvärderas kontinuerligt, på ett för eleven förståeligt sätt Fortsätta utveckla modeller och mallar för att på ett tydligt sätt följa upp och tydliggöra elevernas utbildningsmål och lärandeprocess Mentorstid för varje elev Elev- och föräldraenkät Resultat Skolan präglas av hög vuxentäthet och relativt små undervisningsgrupper, vilket gör att flera lärare uttrycker att man har tid att se alla elever, kunna arbeta individuellt med deras styrkor och ge var och en självförtroende och möjlighet att lära av varandra. Möjligheter till nivågrupperingar ger eleven möjlighet till en större delaktighet och högre aktivitet. Många jobbar med förmågor och tillsammans med eleverna utvärderar de och ger eleverna möjlighet till reflektion och att uttrycka åsikter genom att använda alternativa kommunikationssätt såsom t.ex. samtalsmattan. Under året har arbetet med tillgänglighet fortsatt såsom arbete kring AKK. Detta har ökat elevernas inflytande och delaktighet. Vi ger tydlig feedback till eleverna under det dagliga arbetet, ser vad eleverna presterar, att de förstått vad de har gjort bra och vad de behöver utveckla. Många av eleverna gör informerade val och påverkar utifrån sin förmåga hur det egna lärandet ska fortskrida. Resultat elevenkät vt 2015 skala 1-4 Alla elever känner lust och nyfikenhet till lärandet Totalt Gysär Nationellt Gysär IV 3,68 3,64 3,80 Eleven är huvudperson i sitt lärande Totalt Gysär Nationellt Gysär IV 3,75 3,69 3,84 20

22 Resultat föräldraenkät vt 2015 skala 1-4 Alla elever känner lust och nyfikenhet till lärandet Totalt - 3,57 Eleven är huvudperson i sitt lärande Totalt - 3,79 Elev- och föräldraenkät - analys och åtgärder: Resultaten ligger överlag väldigt högt i samtliga klasser. Alla medarbetare i skolan arbetar med tydligt fokus på att eleverna ska vara delaktiga och känna att skolarbetet är lustfyllt och utmanande Exempel på åtgärder som bidrar till det höga resultatet Individuellt och personligt bemötande anpassat till varje elevs behov och förutsättningar Arbete kring elevens delaktighet i undervisningen genom att ge eleven möjlighet till att vara med att påverka och planera sin undervisning, genom exv. olika val Personal är lyhörd för elevernas önskemål Personalen har arbetat med att medvetandegöra elevens delaktighet i valsituationer, planering, undervisningssituation m.m. Utökade mentorssamtal Temaarbeten Klassråd, elevråd Ökad tillgänglighet i den kommunikativa miljön Ökad användning av AKK i undervisningen, vilket leder till ökade möjligheter till delaktighet Undervisningsprocessen välplanerade lektioner med tydligt syfte, innehåll och förberedelser IT-resurser som möjliggör stor variation i undervisningen Utvecklingsområden Elevledda utvecklingssamtal Större möjlighet till val/delaktighet vid planering av APL/praktik Internationell samverkan på elevnivå Fler inriktningar inom IV Utökat programutbud Varje elev når målen i alla ämnen Enligt Lpf 94/Läroplan för gymnasiesärskolan 2013 ska läraren/alla som arbetar i skolan: Ge stöd och stimulans till att alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt Utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter 21

23 Åtgärder Utvecklingssamtal och mentorssamtal Hög lärartäthet med möjlighet till anpassad undervisning Kursens/ämnesområdets mål och delmål konkretiseras och utvärderas kontinuerligt, på ett för eleven förståeligt sätt Åtgärdsprogram Individuella programmen För elever på det individuella programmet i GySär 2013 finns två kravnivåer grundläggande kravnivå och fördjupad kravnivå. Kravnivåerna är utformade så att alla elever ska ha möjlighet att nå den grundläggande kravnivån där kravet på eleven i stor utsträckning handlar om att delta. Undervisningen ska planeras på ett sätt som bidrar till att elevens lärande och kunskapsutveckling stimuleras så att eleven ges möjlighet att nå fördjupad kravnivå. Elever på individuellt program som har förutsättningar att klara kurser på gymnasiesärskolans nationella program ska ges sådana möjligheter. Nuläge grundläggande/fördjupad kravnivå GySär 2013 Åk 1 Åk 2 Många fler i åk 2 når den fördjupade kravnivån. Ju mer vi lär våra elever och ju bättre vi kan anpassa undervisningen individuellt, med för eleven rätt stöd och verktyg, desto större är möjligheterna till att eleven efter sina förutsättningar ska kunna ta till sig undervisningen efter fördjupad kravnivå. Gymnasiesärskolan 2013 har nu avslutat sitt andra läsår och med vårt sätt att arbeta individualiserat och anpassat kommer än fler elever att nå fördjupade kunskaper i åk 3 och 4. Två elever har läst den nationella kursen i matematik under läsåret. I den tidigare gymnasiesärskolan sätts betyg på det individuella programmets yrkesträning. Kurserna pågår under elevens hela studietid och betyg sätts i åk av eleverna på yrkesträningen har läst nationella kurser under delar av sin studietid. 22

24 Nationella programmen GySär 2013 Betyg sätts efter avslutad kurs med betyg A-E och betygsstegen följer en progressionstabell där stegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade. Satta betyg efter avslutad kurs, lå 14/15, GySär 2013 Betyg E D C B A Antal betyg För två elever har det under läsåret upprättats åtgärdsprogram kring måluppfyllelse inom kurser som inte avslutas detta läsår. Tidigare gymnasiesärskolan Betyg sätts efter avslutad kurs med betyg G eller VG. Satta betyg efter avslutad kurs, lå 14/15, tidigare gymnasiesärskolan Betyg G VG Antal betyg För två elever har det under läsåret upprättats åtgärdsprogram kring måluppfyllelse. Dessa elever har uppnått målen i och med de stöd de fått. Resultat Ett arbete med att medvetandegöra och konkretisera mål och kunskapskrav påbörjades i och med implementeringen av GySär 2013 och har fortsatt även under detta läsår. För att nå en så likvärdig bedömning som möjligt har vi under läsåret haft studiedagar med föreläsning kring betyg och bedömning. Vi har också startat upp ett samarbete med Foucaultgymnasiet, en gymnasiesärskola i Södertälje, kring bl.a. betyg och bedömning. En av gymnasiesärskolans stora utmaningar är elevens upplevelse av delaktighet, inflytande och förståelse av sitt lärande. Genom tydliggörande pedagogik och med hjälp av visuellt stöd gör vi kursmål och kunskapskrav mer förståeliga för våra elever. Utvecklingsområden Fortsatt samverkan med Foucaultgymnasiet Tydligare betygskonferenser Fortsatt arbete att medvetandegöra, konkretisera och tydliggöra kursplaner och kunskapskrav för våra elever Fortsatt arbete med elevens delaktighet i sitt lärande Arbetsplatsförlagd utbildning APU På de nationella och specialutformade programmen finns krav på 22 veckors APU. APU genomförs två dagar i veckan i åk 3 och åk 4, varför inga elever i GySär 2013 ännu påbörjat sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL). Samtliga avgångselever hade vårterminen 2015 genomfört sina 22 veckor. BRUK Under läsårets har vi arbetat med BRUK, skolverkets självskattningsverktyg av kvalitet i skolan. De delar av BRUK som skolan arbetat med är: Bedömning för lärande Allsidig och likvärdig bedömning 23

25 Elevernas ansvar, delaktighet och inflytande Reflektioner av arbetet Väldigt mycket fungerar bra på skolan. Följande saker behöver vi arbeta vidare med: Vad Vi behöver hitta fler former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna, för att stödja elevernas mångsidiga utveckling och lärande Hur Vi kommer att frigöra mer tid inom och utöver lärarlag, arbetslag, handledning, studiedagar, uppstartsdagar, utvärderingsdagar och egen planeringstid för att bättre kunna prioritera detta. Vad Rektor bör ta större ansvar för att resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till lärarnas värdering av elevernas utveckling Hur Prioritering av vikarier vid sjukdom. Inte plocka medarbetare från vissa klasser för att täcka upp andra. Se över resurserna i vissa undervisningsgrupper Vad Mer och bättre riktad anpassad kompetensutveckling Hur Kommande läsår görs en stor satsning på kompetensutveckling kring lågaffektivt bemötande samt anpassningar i lärmiljön Vad För lite tid till strukturerade former för att systematiskt analysera och diskutera bedömning och betygssättning med varandra, för att få en likvärdig bedömning på skolan. Hur Vi kommer att frigöra mer tid inom och utöver lärarlag, arbetslag, handledning, studiedagar, uppstartsdagar, utvärderingsdagar och egen planeringstid för att bättre kunna prioritera detta. Fokusområden läsår 2015/2016 Kvalitetsmål skola läsåret 2015/2016 Eleven är huvudperson i sitt lärande Alla elever trivs i skolan Alla elever känner sig trygga i skolan Varje elev når målen i alla ämnen Mål attraktiv arbetsgivare NMI NPS 24