Systematiskt kvalitetsarbete på Öckerö seglande gymnasieskola och studiecentrum

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete på Öckerö seglande gymnasieskola och studiecentrum 1. Allmän del Denna kvalitetsrapport omfattar följande verksamheter: Öckerö seglande gymnasieskola. Kommunens uppföljningsansvar för ungdomar mellan år, inklusive Studiecentrum. Verksamhetens ide och organisation av undervisningen På Öckerö seglande gymnasieskola, som är den största delen av verksamheten, finns idag tre gymnasieprogram: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogram och Sjöfartsprogrammet med två inriktningar, däck och maskin. Vi har 32 platser på Natur, 44 på Samhäll, 12 på Sjöfart, däck och 15 på Sjöfart, maskin i årskurs 1. Antalet gymnasieplatser styrs genom ett samarbetsavtal med GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. 14 elever från Öckerö kommun började hösten 2014 på Öckerö gymnasieskola. På Studiecentrum har vi haft 5-6 elever under läsåret 2014/2015. Sedan har vi haft 4 elever som gick i 1114 och som läst ett fjärde år på Studiecentrum, samt några elever från gymnasieskolan som läste vissa perioder på Studiecentrum. Nedanstående uppgifterna är hämtade från vårt elevregister den 15 februari respektive 15 oktober respektive termin.

2 Verksamhet Natur/MBI fram till ht Vt 95 Vt 93/Ht Vt 87/Ht Vt 78/Ht Vt 71/Ht Vt 67/Vt Natur/MBI fram till ht 2011, egna Samhäll/DSG fram till ht 2011 Samhäll/DSG fram till ht 2011, egna Sjöfart/FST och MST fram till ht 2011 Sjöfart/FST och MST fram till 2011, egna Studiecentrum/Gyslussen fram till ht 2009 Vt 18 Vt 132 Vt 16 Vt 56 Vt 15/Ht 18 Vt 132/Ht 132 Vt 20 Ht 16 Vt 57/Ht 58 Vt 16/Ht 14 Vt 131/Ht 131 Vt 20/Ht 20 Vt 70/Ht 57 Vt 15 Vt 20/Ht 15 Vt 22/Ht 20 Vt 5 Vt 3/Ht 6 Vt 7/Ht 3 Vt 21/Ht 17 Vt 133/Ht 132 Vt 20/Ht 20 Vt 71/Ht 73 Vt 21/Ht 22 Vt 7/Ht 5 Vt 19/Ht 21 Vt 130/Ht 133 Vt 23/Ht 20 * Antal studerande på Vux Öö, läser olika mycket och vissa av dem på fler än en kurs. ** Antal olika elever som läser Vux utanför Öö, ej fördelat på hur mycket var och en läser. *** Antal olika elever som läser SFI i Gbg, ej fördelat på hur mycket var och en läser. På gymnasieskolan har vi cirka 10,9 elever per årsarbetare i mars 2015 och det går cirka 18,9 elever i varje klass. Fördelningen mellan flickor och pojkar är jämn om man ser totalt på skolan, men på Natur och Samhäll är det övervägande flickor och på Sjöfart däck och maskin övervägande pojkar. På skolan finns 8 elever med funktionshinder. Det finns inte några särskoleelever. Studiecentrum har haft 5 inskrivna elever, 4 elever som läser sitt fjärde år och där har arbetat 1,6 lärare under våren. På studiecentrum finns 2 elev med funktionshinder. Organisation av elevhälsan Vi har en arbetsgång för att följa upp elevernas studieresultat. På skolan finns en kurator, en skolsköterska, en specialpedagog och en studie- och yrkesvägledare. De ingår i skolans elevhälsoteam, EHT, tillsammans med rektor. EHT har möten varannan vecka. Vi har under de senaste åren arbetat mycket med elevernas stress och har bl. a. erbjudit kurser som arbetar med stresshantering under kurators ledning. Vt 84/Ht 70 Vt 23/Ht 22 Vt 10/Ht 12 Vt 23/Ht 19 Vt 130/Ht 132 Vt 24/Ht 24 Vt 74/Ht 87 Vt 17/Ht 21 Vt 23/Ht 12 2

3 Sedan ett antal år tillbaka genomför vi FMS med våra elever. FMS står för fysisk, mental och social hälsa och innebär att eleverna fyller i en hälsoenkät, genomför ett fys-test på idrotten och sedan har ett uppföljningssamtal med kurator. Organisation i övrigt Varje måndag förmiddag samlas all personal en stund för gemensam information. Sedan har vi arbetslagsträffar, APT och ämnesträffar enligt ett rullande schema. Därefter samla de programansvarig och rektor för ett möte. Vi har alltid med SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, som en punkt på APT och LSG, samt på arbetslagsmöten. Lärare med pedagogisk högskoleutbildning: På Öckerö seglande gymnasieskola och vuxenutbildning har 33 personer arbetat under läsåret 2014/2015 (28,4 heltidstjänster), varav 20 kvinnor och 13 män. Skolan leds av en rektor, sedan finns det programansvariga för respektive verksamhet (Natur, Samhäll, Sjöfart och Vux). Det finns en kurator på 100 %, en skolsköterska på 60 %, en specialpedagog på 80 % och en studie- och yrkesvägledare på 100 %. Vi samarbetar med ÖMC, Öckerö maritima centrum, kring praktik och vissa yrkesämnen. Under året har ett antal av deras instruktörer (2,5 heltidstjänster) undervisat våra elever i bl. a. Fartygsbefäl, Maskinbefäl, Miljö och säkerhet, Verkstadsteknisk grundkurs och Överlevnad. 99 % av skolans lärare har pedagogisk högskoleutbildning och är behöriga i sina ämnen. ÖMC:s instruktörer är inte utbildade lärare, men har yrkeserfarenhet i relation till den kurs de undervisar i. Lokaler, utrustning och skolbibliotek Gymnasieskolan hyr lokaler av ÖMC och Nimbuskyrkan. Lokalerna är nya och välutrustade. Idrott och hälsa har vi på Hedens idrottshall. Under den delen av året när vädret tillåter utnyttjar vi utemiljön för undervisning i Idrott och hälsa. Eleverna äter lunch på kommunens 7 9 skola, Brattebergsskolan. Vi har ett samarbete med Öckerö kommuns bibliotek och använder det som skolbibliotek. Eftersom skolan vuxit så är vi trångbodda, vilket märks tydligt under vårterminen när vi har fler elever hemma på skolan. 3

4 Arbete med särskilt stöd Vi genomför en screening i Matematik och Svenska på alla elever som börjar hos oss. Den gås igenom med de lärare som undervisar i klassen och de elever som behöver följas upp följs upp. Det finns två situationer när en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som gäller för en kurs: 1. när läraren har en uppfattning om varför det är så. 2. när läraren inte har en uppfattning orsakerna. I den första situationen dokumenterar läraren utifrån sin bedömning av situationen de åtgärder som läraren planerar att genomföra för att stötta eleven att nå kursens mål. Detta görs enklast i form av ett åtgärdsprogram tillsammans med eleven samt vårdnadshavare och rektor/ elevhälsan. Hög frånvaro ingår i denna situation och ökar bara behovet av att dokumentera och delge elevhälsan rådande situation. Detta då elevhälsan kan börja arbeta med orsakerna till frånvaron parallellt som läraren arbetar med kursen. I den andra situationen har läraren testat en del åtgärder enligt ovan men det har inte hjälpt alternativt så har läraren ingen bild av vad som kan ligga bakom den svårighet som eleven befinner sig i. I dessa fall kontaktar läraren elevhälsan för vidare stöd. På ett första möte diskuteras de åtgärder som läraren redan testat och eventuellt bestäms några nya åtgärder att testa inom en snar framtid. Utifrån mötet kan det även beslutas om en fördjupad utredning tillsammans med kurator och/eller specialpedagog på klass- eller individnivå. Utifrån utredningen utformas ett åtgärdsprogram tillsammans med eleven, vårdnadshavare och berörda lärare. Även beslut om att inte skriva ett åtgärdsprogram meddelas elev och vårdnadshavare. Inflytande och samråd Alla klasser har klassråd en gång i veckan då aktuella frågor tas upp. Frågor från klassråden förs vidare till arbetslag m.m. Eleverna bildade under våren 2011 en elevkår och har därför inte något elevråd längre, men en gång per termin samlas representanter från klassråden tillsammans med rektor och tar upp de frågor som varit uppe på klassråden. När eleverna är ombord på T/S Gunilla så finns ett båtråd, som träffar kapten och utbildningsledare regelbundet. 4

5 Trygghet och studiero Alla elever i skolår två besvarar GR:s enkät där det bland annat finns med frågor om trygghet och studiero. Det tas även upp under utvecklingssamtalen en gång per termin. Under läsåret 2014/2015 har vi lämnat 2 incidentrapport. En angående en skymd väska som gjorde att en person trillade och en angående en klämskada vid en dörr. Åtgärder mot kränkande behandling Vi uppdaterar vår plan mot diskriminering och kränkande behandling årligen. Planen kommuniceras på klassråd och APT. Alla elever på skolan genomgår en trestegsutbildning i konflikthantering, som baseras på forskning inom området. Undervisning i modersmål Vi har 4 elever med annat modersmål än svenska. De erbjuds möjligheten att läsa svenska som andraspråk i stället för svenska. Utvecklingssamtal och individuell studieplan Alla elever erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin. Studie- och yrkesvägledaren går igenom de individuella studieplanerna med alla elever i år tre. 5

6 2. Resultat- och analysdelen Vårt kvalitetsarbete bygger på flera olika delar: Målen i läroplanen, kunskaper, normer och värden, elevers inflytande, utbildningsval arbete och samhällsliv, samt betyg och bedömning, utvärderas under läsåret enligt vårt kvalitetshjul. Varje år får vi ett uppdrag, uppdrag II, från skolchefen, som är kopplat till budgeten. Uppdraget utvärderas i anslutning till en ekonomiska uppföljningen. Vårt löpande arbete med utvecklingssamtal, elevenkäter, kursutvärderingar m.m. Resultatet av detta sammanfattas i en kvalitetsrapport. Utvärdering av resultat och Mål Kunskaper Skolans mål är att varje elev: på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, 6

7 kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Resultat: Alla tre arbetslagen skattar måluppfyllelsen som god, på en skala mellan Vår analys är: Naturarbetslaget skattar att måluppfyllelsen när det gäller kunskaper är god och målen täcks upp bra sammantaget, då ämnena uppfyller olika mål. Många mål arbetas med inom samtliga kurser/ämnen. Att arbeta med att eleverna tar till sig och kan använda kunskaper är centralt i vår dagliga verksamhet. Seglingarna med T/S Gunilla ger en ytterligare dimension till kunskapsinhämtandet då upplevelser sker i såväl andra miljöer, som andra kulturer. Samhällsarbetslaget skattar att måluppfyllelsen när det gäller kunskaper är bra. Inte så konstigt med tanke på arbetssättet, vi arbetar aktivt med elever som är självständiga, söker kunskap och litar till sin egen förmåga. Vi har gjort om Resa 2 efter elevernas åsikter om reseuppgifterna. SAM1215 har haft åsikter om sin 7

8 utbildning vilket lett till att vi nu reviderat reseuppgifterna under resa 2. SAM1316 har visat stort engagemang för MR och har fixat med att Amnesty och Anti-trafficking varit synligt på skolan. Detta stimulerades av att de deltog i Amnestys arrangemang (A-day) i Göteborg och en teater om trafficking i Stockholm. Att konsekvent använda lärplattformen It s learning i kurserna ger elever, som kan ta ansvar för sin egen utbildning. I FN-rollspelet visar eleverna hur de tagit ansvar för sina egna studier, liksom i andra större arbeten som rapportskrivningen. Det som drar ner är kunskaper om nationella minoriteter. Om man tar bort matten och moderna språk blir siffran högre, men inte bra nog. Vi har följande förslag för att förbättra arbetet: Förslag på tema minoriteter med samordning av historia, svenska, samhälle och religion i årskurs 1. Psykologi tar upp utanförskap i åk 2. Vi funderar på en temadag, som kickoff. Vi lägger in arbetet med minoriteter som punkt i vårt synergiarbete på ett arbetslagsmöte under hösten. Sjöfartsarbetslaget säger att det framgår tydligt att inget kunskapsområde förbises. Representerade i undersökningen är ämnena Engelska, Idrott och hälsa, Samhällskunskap samt Svenska. Inom samtliga kunskapsområden har minst ett ämne bedömt som 10 på skalan. Flertalet kunskapsområden har samtliga representerade ämnen bedömt som minst 8. Ett område har något sämre siffror än övriga hos tre av fyra lärare. Samtidigt rör det sig om 7, 10, 5 och 5 vilket vi tolkar som att vi arbetar med målet men inte i riktigt samma utsträckning. Siffrorna som är lägre för målet, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, bedömer vi framför allt handlar om skolans teoretiska ämnen. Uppgiften stämmer överens med resultatet i GR:S enkät, som pekar på att eleverna inte vill lära mer. Det är viktigt att vi som lärare arbetar vidare med: Uppgifter där eleverna kan lyckas, bygga själförtroende. Infärgning av sjöfart i kurserna skapar ett sammanhang. Tydlighet i kurser. Arbeta med elevgruppen så att alla har en chans att komma till tals genom t.ex. no-handstekniker. Arbeta med trygghet i klassrummet. Beskrivning av hur vi arbetat för att nå målen Naturarbetslaget: reseuppgifter om hållbar utveckling och mänskliga rättigheter, kursernas centrala innehåll, laborativa moment, egna uppgifter där de söker information och kritiskt 8

9 granskar källor, studiebesök, kulturarvsorientering, klassrumsklimatet och att få elever delaktiga, information från högskolor, besök på Tjärnö. S amhällsarbetslaget: stimulera intresse för fil- och teaterupplevelser, uppmana till litteraturläsning, fokus på MR, FNrollspel, använda moderna teknik, ämnesövergripande arbete kring bl. a. resorna, demokratiskt arbete i klassrummet, söka egen information. S jöfartsarbetslaget: att eleverna ska ha tillräckligt med kunskaper för att sköta kost och träning, estetiska och kulturella upplevelser genom friluftsliv, argumentation inom MR, i kursernas centrala innehåll, arbetsmarknadsfrågor, kulturarv, levnadsvillkor i olika länder. Baserat på ovanstående resultat kommer vi under läsåret 2015/2016 att fokusera på följande mål inom området Kunskaper: kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, Normer och värden Skolans mål är att varje elev: kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Resultat: Alla tre arbetslagen skattar måluppfyllelsen som god. 9

10 Vår analys är: Naturarbetslaget skattar att måluppfyllelsen när det gäller normer och värden är bra och målen täcks upp bra sammantaget, då ämnena uppfyller olika mål. En fundering vi har är om vi eventuellt kan använda resorna bättre? Vi använder oss av dem redan idag, till exempel genom att eleverna får intervjua personer under resans gång. Kanske kan man förbereda detta bättre innan man kommer till Safi, där det är en stor kulturkrock? Samhällsarbetslaget skattar måluppfyllelsen högt, mellan 8,1 och 9,1 på en skala mellan 0 och 10. Vi ligger högt och det känns kul, men vi kan alltid bli bättre. En fundering vi har är att alla svarat utifrån vad de själva gjort och därför kan det ha blivit lägre än vad hela arbetslaget gör. Sjöfartsarbetslaget skattar måluppfyllelsen högt, ca 8. Vi kan bli bättre på att se genus i klassrummet. För att bli bättre bör vi ta del av föreläsning/litteratur i frågan. Målet är att bli bättre i det spontana mötet med genusfrågor. En effekt av vårt arbete är att: Vi ser färre uttalande av kränkande karaktär i klassrum. Vi har inga pågående elevärende med kränkningar. Situationen i korridorer är lugnare och vi hör sällan uttalanden av kränkande karaktär. Vi behöver jobba vidare med: Fortbildning oss i genusfrågor. Kränkande uttalanden i klassrum Beskrivning av hur vi arbetat för att nå målen Naturarbetslaget: Eleverna har arbetat med litteratur i ämnet. Vi har besökt synagogan, tingsrätten, filmfestivalen och teatrar. Vi tar upp de olika aspekterna i de ämnesområden där det passar, till exempel hållbar utveckling, sex och samlevnad. I religionen arbetar vi med mänskliga rättigheter, att se människans villkor utifrån andra kulturer och religioner. Vi arbetar även med moraliska frågor inom etik och moral där människans värde sätts i centrum utifrån samhälle, kultur och individperspektivet. Mänskliga rättigheter i historia, samt i svenskan genom litteraturen. Under resan kommer eleverna konstant i kontakt med människor med olika livsvillkor och från olika kulturer och religioner. Vi arbetar fortlöpande med frågorna på klassråden. Vi pratar direkt med en elev om den har sagt något kränkande om en annan person. Samhällsarbetslaget: Har rollspel/debatter där eleven får ta olika parters perspektiv. Tar upp ämnesinnehåll som berör MR och olika människors livsvillkor. Arbetar som vanligt med att 10

11 klassrumsklimatet skall vara tillåtande och där eleverna behandlar varandra med respekt. Samhällsprogrammet bygger på möten med andra människor och kulturer. Vi jobbar hårt med att överbrygga fördomar. Förutom arbetet tillsammans med samhällskunskap om exempelvis mänskliga rättigheter, har vi arbetat med att få in externa aktörer inom området. Vi har exempelvis besökt AMNESTY- A-day vilket resulterade i engagemang hos våra elever som gjort att de startat en egen Amnesty-grupp på skolan. Vi har tagit hit FAIRSEX som informerade om trafficking och det tillsammans med teaterbesök i Stockholm resulterade i att våra elever började sälja armband för att samla in pengar till traffickingoffer. Inom ramen för konflikthantering, förutom regelrätt konflikthantering, många diskussioner med eleverna om respekt och hur man kan "dela samhälle" med alla individer. Det är viktigt att göra eleverna uppmärksamma på att vi alla påverkar varandra. Hur jag beter mig påverkar dig och så vidare. Ha öppna diskussioner om händelser i världen och närmiljön. I psykologi använder vi flitigt värderingsövningar i arbetet. Arbetar mycket med mänskliga rättigheter genom reseuppgifter och förberedelser inför resan samt under resan. Arbetar mycket för att eleverna ska förstå andra människors livssituation i exempelvis religionskunskapen. Diskuterat, arbetat med och reflekterat över resursanvändning och energiproduktion. Under klassråd har vi funderat över hur vi behandlat våra kamrater och hur vi själva blivit behandlade. Genom att ha nolltolerans i klassrummet för alla former av kränkande behandling. Genom att som gott exempel berätta och undervisa om alla människors lika värde. I kurslitteratur öppna ögonen för eleverna om livets vidunderliga mångfald. Sjöfartsarbetslaget: Visat filmen Vad fick du luft ifrån på klassrådet med efterföljande diskussion. Ta enskilda elever åt sidan som på något sätt kränkt eller uttryckt sig nedlåtande om en annan person och diskutera detta med denne. Ibland kan det "hetta till" rätt ordentligt, speciellt i olika lagspel. Det agerandet har jag fått uppskattning och respekt för hos eleverna. Försöka sätta mig in i den enskilde elevens situation, var den befinner sig, så att denne inte känner sig överrumplad eller överkörd inför klasskompisar, när jag delar ut olika uppgifter. I Idrott och Hälsa är det också mycket viktigt att blanda elevgrupper på olika sätt, så att ingen känner sig utsatt. Det känns som Naturkunskapen kan bidra mycket! Allt från att jag eventuellt är den första vuxna människa de träffar på som tycker det är helt normalt med homosexualitet. Många av eleverna jag diskuterat med tycker inte det är OK, men de kanske aldrig har träffat någon som innan uttryckt något liknande. Många bäckar små. I Nk tas ju även resursfördelning inom miljö och mänskliga 11

12 rättigheter upp. Men det ger inte lika stor effekt som diskussionen kring normer om människans sexualitet. (nu minns jag inte helt påståendena i exakta ord). I ämnet samhällskunskap kretsar mycket av innehållet kring förståelsen av alla människors lika värde, mänskliga rättigheter och hur vi bör leva tillsammans. I historia arbetar vi med och samtalar kring mänskliga rättigheter i historien och studerar goda och dåliga exempel. Miljöperspektivet finns i kurserna men har inte riktigt samma fokus som mänskliga rättigheter och förhållanden mellan människor. I mitt fall handlar det mycket om att bemöta eleverna på ett sätt som signalerar det här så mycket som möjligt. Alltså inte att "väva in det i undervisningen" utan mer i allmänhet bemöta dem på ett sätt som korrelerar med det här. I samband med texten Link s Story diskuterat utanförskap och de hemlösas situation i samhället. För att värna miljön har jag betonat vikten av att vara rädd om t ex skolmaterial. Inkluderat ovanstående i arbetsuppgifter likväl som diskussionsövningar,.tex i koppling till litteratur. Direkt tagit diskussionen i klassrummet när frågor som berör ovanstående dykt upp (ex.v. hbtq-frågor). Diskussioner i arbetslag inklusive det här läsårets fokus på mentalisering och hur vi kan möta eleverna professionellt och med eftertanke - för att förebygga samt bearbeta. Som jag ser det handlar det främst om det förhållningssätt och de attityder jag som lärare förmedlar till mina elever. I skolarbetet under mina lektioner bjuds eleverna till många tillfällen att sätta sig in i andra elevers resonemang och en viktig del i det är att vara respektfull mot andras sätt att tänka. Baserat på ovanstående resultat kommer vi under läsåret 2015/2016 att fokusera på följande mål inom området Normer och värden: kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Elevers inflytande Skolans mål är att varje elev: tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och 12

13 stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Resultat: Alla tre arbetslagen skattar måluppfyllelsen som god. Vår analys är: Naturarbetslaget skattar att måluppfyllelsen när det gäller normer och värden är bra och målen täcks upp bra sammantaget, då ämnena uppfyller olika mål. Vi tycker att det fungerar bra som det gör nu och fortsätter att arbeta på samma sätt. Vi tror att eleverna trivs i skolan. Eleverna tycker själva att de får vara med och bestämma. Samhällsarbetslaget skattar måluppfyllelsen högt, mellan 7,4 och 8,2 på en skala mellan 0 och 10. Det vi skriver att vi gör speglar inte siffrorna vi fått. Vi har svarat utifrån hur bra vi tycker själva att vi gör det, inte arbetslaget i stort. Vi kanske är mer självkritiska än vad helheten visar. En annan aspekt är att det påverkar vilka årskurser man undervisar i. Det är skillnad mellan treor och ettor gällande exempelvis personligt ansvar. Sjöfartsarbetslaget skattar måluppfyllelsen högt, ca 8. Vi arbetar för att få våra elever att ta mer ansvar för skolan och helheten som klass, skola och samhälle. Vi kan ta större ansvar för att planera och följa upp bambavärdar, cafevärdar, arbetet i Gunillakåren m.m. Vi bör även hitta möjligheter utanför skolan som t.ex. möte med sjöräddningen, städa stränder m.m. Effekter av vårt arbete är: Vi ser att fler elever klarar studierna inom utbildningens ramar. Närvaron är betydligt bättre. Betygen har stigit och eleverna strävar efter högre bedömningar i ökad utsträckning. Vi behöver jobbar vidare med: Att sjöfartseleverna är fortfarande underrepresenterade på skolan vad gäller Gunillakåren och andra forum där eleverna är aktiva Beskrivning av hur vi arbetat för att nå målen Naturarbetslaget: Vi pratar om demokrati mm i SO ämnena. Vi för ett fortlöpande arbete på klassråden. Eleverna leder sina egna klassråd och är med och påverkar provschemat. Vi arbetar för ett gott klimat i klassrummet. Eleverna arbetar demokratiskt i till exempel grupparbeten. Vi uppmuntrar eleverna att komma med egna förslag på till exempel hur man kan arbeta. Vi arbetar med att alla elever skall få komma till tals. 13

14 Samhällsarbetslaget: Jag låter eleverna till viss del vara med och påverka innehåll och arbetsformer, även om det kan bli mycket bättre. Jag arbetar för att allas synpunkter skall komma fram i samtalen i klassrummet. Diskussion om demokratins möjligheter och begränsningar med eleverna. Hela skolan bygger på att ta ansvar för sig själv och varandra genom att vi seglar med våra elever. Bortsett från det arbetar vi aktivt med demokrati genom uppstyrda klassråd, som eleverna själva håller i. Jag arbetar med att försöka få eleverna att bli medvetna om sitt eget lärande genom att de arbetar med responsgrupper och möjlighet att i små grupper bedöma andra texter exempelvis. I konflikthanteringskursen ger vi eleverna verktyg för att få syn på sitt eget beteende, och redskap för att tala för sig (vilken kan vara viktigt om de känner att de inte blir lyssnade på eller respekterade av vissa exempelvis lärare eller befäl). Jag brukar alltid lägga upp planeringen tillsammans med eleverna och låter dem påverka hur vi skall öva på det centrala innehållet i den mån det går. Jag anser också att ett tillåtande klimat i klassrummet är a och o för att uppnå elevdemokrati, och arbetar aktivt för att skapa ett sådant. Det är viktigt att de känner att de blir lyssnade på och tagna på allvar. Om de har synpunkter/frågor gällande min undervisning brukar vi diskutera det tillsammans. Om eleverna tar upp sådant på klassrådet om det gäller en annan lärare brukar vi be eleverna att konkretisera vad det är de vill ha annorlunda, och sedan låta två valfria elever be om en tid med läraren för att diskutera igenom sina önskemål. Dialog är viktigt. Jag arbetar med att försöka få eleverna att förstå sitt eget ansvar i sitt liv och i hur vårt samhälle ser ut. Vad gäller min undervisning använder jag mig (eller försöker använda mig av) responsive classroom-metoder. På klassråden arbetar vi med att eleverna fungerar som ordförande växelvis. Eleverna får ofta med demokratiska medel bestämma redovisningsformer. Frågan om eget ansvar över den egna situationen, såväl studiemässig som social, lurar alltid runt hörnet och påminns ofta om under lektioner. Genomfört gemensam planering av kursmoment med klassen. Arbeta på ett demokratiskt sätt i klassrummet med öppen dialog, högt i tak, rum för kritik och elevinflytande. Ge eleverna möjligheter till vidare lärande, förutom det vi går igenom i klassrummet, genom olika digitala hjälpmedel och plattformer. Sporra och till viss del tvinga eleverna att ta ett större ansvar för att nå sina mål med studierna. Sjöfartsarbetslaget: Utifrån givna ramar i utifrån kursplan och skolverkets bedömningsstöd med uppgiftsexempel i idrott och hälsa, låta eleverna välja utifrån personliga värderingar och behov, få tillfälle att fördjupa sig i olika träningsformer/färdigheter. Att lyfta fram elevers individuella kunskaper och färdigheter för att 14

15 skapa lärsituationer där elever lär av varandra. Att låta elever leda varandra genom olika rörelseaktiviteter. Försöka förtydliga att genom att ta personligt ansvar för sina studieresultat och sätta upp delmål och slutmål, är det lättare att få struktur och motivation. Svårt att ge exakta exempel (minns inte helt hur de var formulerade). Men en sak angående ansvar på sjöfartsprogrammet är ju detta med deras praktiker. De är år 1 17 år och reser till sina (ofta helt okända) praktikplatser på egen hand. Vilken utveckling i ansvar! Det mål jag arbetar mest på SJ är nog att ta ansvar för hur de själva kommer att ha det i sin kommande yrkesroll. Att våga ställa krav på skyddsutrustning mm. Som lärare i samhällskunskap så sammanfaller andan i dessa mål med de specifika målen i kursen. Samtal, praktiska övningar och olika former av prövningar syftar till att eleverna skall ta ansvar för demokratin och engagera sig i sin omvärld. Jag stöttar som revisor och kontaktperson Gunillakåren i deras arbete med att utveckla skolan. Jag känner att det finns en viss diskrepans mellan mina ambitioner att få eleverna att ta ansvar och att de verkligen gör det. Jag tror att de känner att de har inflytande på när, och i viss mån hur, uppgifter ska göras. Vi har också pratat om elevdemokrati, valt klassrepresentanter osv, men inte hunnit göra så mycket konkret ännu. De representanter som valts har heller inte kunnat delta i Gunillakårens gemensamma träffar eftersom de varit på praktik då. Mycket handlar om att aktivera deras tänk kring de här frågorna. Visa på att de kan påverka lektioner och innehåll genom ett visst sätt att agera och uttrycka sig så att säga. Under lektionstid och mentorstid återkommande diskutera vikten av att engagera sig i egen såväl som andras möjligheter att vara med och bidra samt förbättra. Kontinuerligt en utmaning på sjöfart där många elever väljer bort att engagera sig i att driva frågor som rör egen skolgång respektive andra, för dem, viktiga frågor. Försöka ha ett treårstänk gällande ansvarstagande, utifrån vad vi har diskuterat och enats om i diskussioner i arbetslaget. Successivt öka kraven - samt möjligheterna till inflytande. Skapa situationer i klassrummet (såväl det digitala som det fysiska) där eleverna har möjlighet att diskutera och fatta beslut, för att - mot ett kursslut respektive mot slutet av de tre åren på skolan - ha förmågan samt behöva förfoga mer över sina studier respektive tid på skolan. Mer konkret: - I en 1-kurs tillhandahåller jag det mesta av / allt av materialet samt ger tydliga instruktioner med tydlig vägledning, återkoppling och därefter möjlighet att utveckla/förbättra. - I en 2-kurs höjs kraven så att eleverna inledningsvis får material men under kursens gång behöver ansvara för att leda sig framåt och söka eget material etc. (Dock fortfarande med tydlig respons och möjlighet att förbättra/utveckla.) - I en 3-kurs krävs att eleven är aktiv i att söka 15

16 och se över vilket material som lämpar sig, är medskapande i planering och upplägg. (Samma här, som tidigare nämnt, vad gäller möjlighet att utveckla utifrån respons.) Baserat på ovanstående resultat kommer vi under läsåret 2015/2016 att fokusera på följande mål inom området Elevers inflytande: aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Utbildningsval arbete och samhällsliv Skolans mål är att varje elev: utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Resultat: Vi skattar måluppfyllelsen till 7,5 på en skala mellan Vår analys är: Naturarbetslaget tycker att punkt 5 är mycket viktig. Fundering om att eleverna kanske vet mer om detta än vi vet? Behöver vi jobba mer med den här punkten? En idé är att SYV, klf och elev träffas tillsammans på höstterminen i år 3. Samhällsarbetslaget tycker att eleverna fått en större medvetenhet om olika yrkens villkor och möjligheter. Bra om vi kan utveckla yrkesdagen genom att inte bara bjuda in personer med en högskoleutbildning ska också bjuda in fackliga representanter för att ge eleverna större kunskap om arbetslivets villkor. Eleverna behöver verktyg för att kunna hantera sina första steg in i arbetslivet, som de ofta ta tar under första eller andra sommarlovet. 16

17 Arbetslaget vill med hjälp av SYV få mer kunskap om elevernas valmöjlighet och vilka alternativa vägar som finns, detta för att kunna möte elevernas oro kring betygen. Beskrivning av hur vi arbetat för att nå målen Naturarbetslaget: Vi använder klassråden, kalendern på It s learning, utvecklingssamtal och mittkurssamtal för att utveckla självkännedomen och förmågan till studieplanering. SYV gör ett bra jobb i trean med att prata med eleverna. Vi låter dem även besöka institutioner på resorna och hemma, yrkeseftermiddagen, matematiska vetenskaper. Vi pratar med eleverna på utvecklingssamtalen om vad de har för planer. Vi informerar om individuella val och hur det påverkar, diskussioner med eleven vid till exempel utvecklingssamtalen om vad som händer om man får F, om man slappar osv. SYV informerar, vi besöker olika institutioner, framförallt marinbiologiska, fönster mot naturvetenskapen, om vi får plats nästa år kan även det ge dem en inblick i yrkeslivet. VIRTUE. SYV, samt att besöka institutioner. Vi pratar om nya fält inom ämnena, till exempel inom marinbiologin pratas det om aquakultur,genteknnik, i fysik och matematik använder man excel istället för att rita grafer eller diagram, svenskan har muntliga presentationer som är viktigt att kunna i arbetslivet, svenskan skriver även CV, och gör rollspel där man tränar på anställningsintervjuer. Samhällsarbetslaget: har planerat och genomfört en yrkesdag då eleverna gavs möjlighet att få information om olika yrken, delat med oss av våra erfarenheter kring hur man kan ta sig vidare till högre utbildningar på olika sätt, under utvecklingssamtal uppmanar vi eleverna att sätta sig in i krav på antagningen till högskolan och kontakta vår SYV för att ta reda på vad som egentligen krävs. Baserat på ovanstående resultat kommer vi under läsåret 2015/2016 att fokusera på följande mål inom området Utbildningsval arbete och samhällsliv: ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. Betyg och bedömning Skolans mål är att varje elev: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och 17

18 kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Resultat: Alla tre arbetslagen skattar måluppfyllelsen som hög, 7 9 på en skala mellan Vår analys är: Naturarbetslaget skattar att eleverna tar ett relativt stort ansvar för sitt lärande. Lärarna skattar elevernas förmåga att själva kunna avgöra huruvida de kan bedöma sina egna utvecklingsområden och bedöma sina egna studieresultat lite lägre, men fortfarande relativt högt. Under diskussion framkom att vi tar många av elevernas eget ansvar för givet, t. ex. att de gör sina läxor, att de kommer förberedda och dylikt där av saknas den typen av info i våra svar på enkäten. Arbetslaget pratar med eleverna om deras resultat, kommenterar deras arbete och jobbar kontinuerligt med deras förståelse för deras utvecklingsområden och kunskapskraven. Kommer att arbeta vidare med matriser. Alla ämnen ska kunna visa en sammantagen bild över hur eleverna har mött de olika kunskapskraven. Samhällsarbetslaget tycker att de arbetar mot det, men alla elever tar inte ansvar ändå. Detta kan bero dels på hälsoaspekter, men också på slapphet. Vissa elever lägger mycket fokus på att vara resultatinriktade(detta händer oftast i 3:an). Eleverna vill gärna att lärarna tar ansvar för att de får alla kunskapskrav uppnådda innan inlämning. Arbetslaget skulle vilja att de vågade ta ansvar själva. Vad kan arbetslaget göra för att det ska bli så? Skapa en miljö där man vågar göra fel. Detta måste förankras redan i ettan. Övning/prövning är viktigt. Försöker att konkretisera när det är övning och när det är skarpt läge. Har tagit bort betygssättning på enskilda uppgifter, och arbetar istället med matriser kopplade till kunskapskrav. Förhoppningen är att samtliga lärare ska koppla matriserna till It s learning på sikt. Sjöfartsarbetslaget identifierade 2 olika utvecklingsområden: 1 Att utveckla elevernas ansvarstagande över tid. Små och tydliga uppgifter är bra träning och ger resultat men eleverna behöver även tränas i att ta ansvar där uppgiften är mer diffust och sträcker sig över längre tid. 2 Mentorer och enskilda lärare kan utveckla en större kunskap om programmet som helhet och stötta eleverna i att bedöma sina resultat och utvecklingsbehov i relation till utbildningen till sjöman. Elevgruppen är i detta avseende mycket heterogen och resultat och 18

19 utvecklingsbehov kan variera stort beroende på vad eleven har för mål med sin utbildning. Beskrivning av hur vi arbetat för att nå målen Naturarbetslaget: diskuterat elevuppgifter med eleverna, konkretiserat olika kunskapskrav, försöker att ge kontinuerlig feedback på elevernas arbete, ger en långsiktig planering och övningsprov inför varje större prov. Samhällsarbetslaget: förtydligat och konkretiserat kunskapskraven, matriser för att ge konkret feed-forward, tydlig med att deadline måste hållas för att få respons, tränar eleverna i planering av sina studier och guidar dom i tankar runt hur mycket tid de behöver lägga på olika saker, arbetar formativt och försöker att lära eleverna skillnaden mellan övning och prövning, eleverna kan följa sin process via exempelvis It s learning, ger eleverna möjlighet att få syn på sitt lärande i samverkan med andra. Sjöfartsarbetslaget: använder tydlighet i mål i kurserna, som en metod för att eleven skall veta vad som skall klaras av i olika moment, tydliga, mindre avstämningar i relation till målen visar tydligt om elever tar ansvar för sina studier, med hjälp av It s learning så framgår det tydligt om elever gör vad som förväntas och ger snabb överblick, olika former av kamratbedömning används för att bl.a. motivera eleverna att ta ansvar. Baserat på ovanstående resultat kommer vi under läsåret 2015/2016 att fokusera på följande mål inom området Betyg och bedömning: tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. Kunskapsuppföljning Nedanstående är en sammanställning över de klasser som tog studenten våren NA 1215 F E D C B A Totalt antal På natur var det 31 elever som gick i årskurs 3 under vårterminen 2015, varav 29 elever med examensbevis och 1 med studiebevis. De fick betyg i ca 25 kurser, beroende på hur många kurser de hade inom ramen för det individuella valet. 19

20 SA 1215 F E D C B A Totalt antal På samhäll var det 44 elever som gick i årskurs 3 under vårterminen 2015, varav 41 elever med examensbevis, 1 med studiebevis och 2 elever med förlängda kursslut. De fick betyg i ca 27 kurser, beroende på hur många kurser de hade inom ramen för det individuella valet. Sjöfart 1215 F E D C B A Totalt antal På sjöfart var det 15 elever som gick i årskurs 3 under vårterminen 2015, varav 12 elever med examensbevis och 3 med studiebevis. De fick betyg i ca 22 kurser, beroende på hur många kurser de hade inom ramen för det individuella valet. Nedanstående är en sammanställning över de nationella prov som skrivits under läsåret och de betyg som sattes i respektive kurs. Ht 2014 X anges då alla delprov i det nationella provet ej utförts X i Kursbetyg anges då betyg ej ännu är satt NAT1316, åk 2 Kurs: Matematik 2c Nationellt prov Kursbetyg SAM1215, åk 3 Svenska 3 Nationellt prov Kursbetyg 44 Vt 2015 X anges då alla delprov i det nationella provet ej utförts 20

21 X i Kursbetyg anges då betyg ej ännu är satt NAT1417, åk 1 Kurs: Engelska 5 Nationellt prov Kursbetyg Kurs: Matematik 1c Nationellt prov Kursbetyg Kurs: Svenska 1 Nationellt prov Kursbetyg SAM1417, åk 1 Kurs: Engelska 5 Nationellt prov Kursbetyg Kurs: Matematik 1b Nationellt prov Kursbetyg Kurs: Svenska 1 Nationellt prov Kursbetyg SJDM1417, åk 1 Kurs: Matematik 1a Nationellt prov Kursbetyg Kurs: Svenska 1 21

22 Nationellt prov Kursbetyg NAT1316, åk 2 Kurs: Engelska 6 Nationellt prov Kursbetyg 32 Kurs: Matematik 3c Nationellt prov Kursbetyg SAM1316, åk 2 Kurs: Engelska 6 Nationellt prov Kursbetyg Kurs: Matematik 2b Nationellt prov Kursbetyg SJDM1316, åk 2 Kurs: Matematik 2a Nationellt prov Kursbetyg NAT1215, åk 3 Kurs: Matematik 4 Nationellt prov Kursbetyg Kurs: Svenska 3 Nationellt prov

23 Kursbetyg SJDM1215, åk 3 Kurs: Engelska 6 Nationellt prov Kursbetyg Kurs: Matematik 3c Nationellt prov Kursbetyg 1 3 Kurs: Svenska 3 Nationellt prov Kursbetyg Trivsel och Trygghet I GR:s enkät för årskurs som eleverna i skolår två besvarar finns det två frågor som gäller trivsel och trygghet, Jag känner mig trygg i skolan och Jag får möjlighet till studiero i skolan. Generellts sätt känner sig eleverna trygga i vår skola och upplever att de får möjlighet till studiero. Naturarbetslaget har reflekterat över: När det gäller att en del elever inte tycker att de känner till kunskapskraven, så är det fortfarande en hög andel som känner till dem. Kanske är det så att de eleverna som inte förstår vad som krävs av dem inte är där än och därför inte förstår kunskapkraven. Några elever känner att lärarna inte förväntar sig att de skall klara allt. Detta är något som vi måste arbeta med. Skolmiljö: Killarna svarar lägre när det gäller toaletter och datorer och aktuella läromedel. Kunskap och lärande: Tjejerna önskar mer hjälp av lärarna. Tjejerna vet vad som krävs av dem och får veta hur det går i skolarbetet medan killarna säger att de inte tycker det i samma 23

24 grad. Bemötande: Under bemötande är det mycket positivt att 0 inte håller med, dvs ingen tycker att de blir mobbade, eller diskriminerade, att alla tycker att de blir positivt bemötta. Det är viktigt att vi tar upp bemötande ibland med klassen, till exempel på klassråd. Samhällsarbetslaget har reflekterat över: 16 % av eleverna tycker det stämmer ganska dåligt/inte alls gällande att vara delaktiga i planeringen. Vi bör som arbetslag fundera över elevernas inflytande i undervisningen, får de lov att vara med i planeringen så som det ser ut idag? Vad gäller kunskap och lärande tycker 21 % av eleverna att det stämmer ganska dåligt/inte alls, de anser inte att skolarbetet gör dem intresserade eller att de får lust att lära sig mer. Här kan vi även relatera till att 16 % av eleverna ger oss underkänt gällande i att vara tydliga i hur vad som krävs för betygskriterierna % av eleverna tycker inte att klimatet i skolan är tillräckligt bra, då de är upplever att vi inte pratar om hur vi ska vara mot varandra. Samtidigt anser 11 % av eleverna att vi på skolan inte respekterar varandra. Borde vi göra vi utveckla arbetet kring elevvård kopplat till klimatet och i skolan med värderingsövningar och genom konflikthanteringskursen? På sjöfartsprogrammet visade enkäten på flera oroande svar bl.a. otrygghet, brist på vuxna som lyssnar på dem och mobbing. Arbetslagets analys är att undersökningen sammanföll med en större konflikt i klassen, samt avslutningen av kurser inför praktik. Insatserna av åtgärderna skall utvärderas i samband med att klassen återkommer i november Entreprenöriellt lärande/el Vi har arbetat med entreprenöriellt lärande sedan skolan startade, genom vårt sätt att arbeta med uppgifter under seglingarna med T/S Gunilla. Strategisk del - Utvärdering från Nedan redovisas de utvecklingsområden som finns beskrivna i kvalitetsredovisningen för 2013/2014 samt vad dessa resulterat i. Läsåret 2014/2015 kommer vi att: 24

25 göra klart vår reviderade vision för skolan. arbeta med vår reviderade modell för hur vi arbetar med elever i behov av särskilt stöd arbeta med vår reviderade modell för kvalitetsarbete delta i Matematiklyftet utveckla arbetet med formativ bedömning Resultat: Vår reviderade vision ser ut så här och finns på vår hemsida Välkommen till Öckerö seglande gymnasieskola! På Öckerö seglande gymnasieskola har vi havet som klassrum. Skolan grundades 1999 och har nu ca 300 elever. Vi erbjuder tre program: naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och sjöfartsprogrammet med två inriktningar, däck och maskin. Våra tre program har alla anknytning till havet och sjöfarten. På Öckerö seglande gymnasieskola erbjuder vi en krävande utbildning i ett tillåtande klimat. Vi har verklighetsförankrad undervisning på riktigt. Vi arbetar utifrån: Nyfikenhet Alla ska känna glädje, positiv känsla och engagemang Öppenhet Alla ska känna sig delaktiga, behövda, lika värda och trygga Tydlighet - Alla ska veta vad, när, hur och varför Våra kärnvärden Trygghet hur vi känner oss Vi har ett medmänskligt samspel på skolan där alla vågar och får höras, synas och blir bekräftade. Vi respekterar varandra och lär oss att samarbeta i olika situationer iland och till sjöss. Arbetssätt hur vi jobbar Vi känner nyfikenhet, glädje och lust att lära i nya miljöer och i utbyte med andra kulturer och människor. Vi utvecklar förmågan att reflektera, dra slutsatser, tänka kritiskt och se nya perspektiv. Vi tar in världen i våra klassrum och tar med vårt klassrum ut i världen. Skolmiljön hur vi har det 25

26 Vi arbetar i en inspirerande miljö nära hav och natur som stimulerar våra sinnen. Vi har arbetat efter vår reviderade modell för hur vi arbetar med elever i behov av särskilt stöd och tycker att den fungerar bra. Vi har arbetat med vår reviderade modell för kvalitetsarbetet och tycker att den fungerar bra. Vi har deltagit i matematiklyftet. Vi har arbetat vidare med formativ bedömning, bl. a. genom att utnyttja It s learning för bedömning. Att utveckla arbetet i naturarbetslaget. Genom att Arbeta med motivation för elever och lärare. Att förankra varför vi gör det vi gör. Målbild utifrån vad vill eleven och vad vill vi med det vi gör. Gå igenom underlaget på vad våra gamla elever gör idag. Ta in gamla elever som berättar för NA eleverna på skolan om vad de har haft nytta av vad de läst och låta dem berätta vad de gör idag. Bokcirkel, föreläsningar. Resultat: En del idéer har kommit upp under samtalen vi har haft. Många av årets treor tycker om naturämnena och vill läsa vidare på naturprogram. Många läser vidare direkt. Känns som om vi har mer naturintresserade elever nu än när vi startade med naturprogrammet. Kanske har vi förmedlat en positiv syn på naturämnena? Inte så mycket fokus har lagts på motivationen, önskan att vi kunde engagerat oss mer. För elevernas del var yrkesdagen motiverande. Samma gäller med matteinformationen. Naturvetenskapligt fönster kan även användas till motivation, vi fick inga platser i år men kan matcha Tjärnö till nästa år så att vi har chans att boka in oss på fönstret också. Kanske kan vi även utnyttja den nya kontakten på Klubban? Att utveckla arbetet i samhällarbetslaget. Genom att 26

27 Arbeta med synergieffekten. Utgå från de centrala målen i kurserna och på så sätt hitta samarbetsmöjligheter mellan olika kurser. Koppla detta till arbetet med formativ bedömning Resultat: Arbetat med synergieffekten genom att utgå från det centrala innehållet i årskurs 1. Samverka kring detta i olika kurser, bl. a. i rapporten med fokus på mänskliga rättigheter i Samhällskunskap och Svenska. Arbetat med att ge de moderna en tydligare profil. Att utveckla arbetet i sjöfartsarbetslaget. Genom att Ha erfarenhetsutbyte och pedagogiska samtal. Handledning med kurator. Fokus på ansvar och mentalisering Arbeta för en ökad konkurrenskraft och yrkesidentitet. Samverkan med norsk sjöfart, yachting och högskolan. Utveckla IT i skolan. Använda It s learning, som aktiv plattform i kommunikation och dokumentation. Likabehandling. Könsroller i sjöfarten, utarbeta en strategi för att förebygga. Resultat: Erfarenhetsutbyte och pedagogiska samtal. Handledning med Ann-Marie fokus ansvar och mentalisering. Vi har genomfört möten med Ann-Marie och samtalen har varit givande. Mentalisering borde ha varit mer närvarande för att tydligare forskningsanknyta samtalen. Ökad konkurrenskraft och yrkesidentitet Norsk sjöfart, yachting närhet till högskolan. Vi genomför studiebesök på Chalmers sjöbefälsutbildning, träffar arbetsförmedlingen, deltar i SJÖLOG m.m. Betydligt mer praktik än vad utbildningen kräver borgar även. Det har inte utvecklats ännu. IT i skolan. It s learning som aktiv plattform i kommunikation och dokumentation. - KU-dagen var bra och bidrog till att fler till hösten kommer att digitalisera mer. Viktigt att vi arbetar och tvingar in eleverna mer frekvent så att plattformen blir mer levande. Likabehandling. Könsroller i sjöfarten att utarbeta en strategi för att förebygga kontakter har tagits med Chalmers för att samarbeta kring utformandet av en plan. Vi behöver arbeta mer med mansroller. 27