Program.

Transkript

1 #somgu

2 Program 11:00 Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON 11:15 Myndigheter som vi gillar mer, och myndigheter som vi gillar mindre : SÖREN HOLMBERG 11:30 Alkoholopinionen: problemupplevelsens roll DAVID KARLSSON 11:45 Spiken i kistan för nyheter på papper? ULRIKA ANDERSSON 12:00 E-boken: en biprodukt i skuggan av den tryckta : ANNIKA BERGSTRÖM 12:15 Europaopinionen : LINDA BERG 12:30 PAUS 13:30 Välkomna tillbaka! ANNIKA BERGSTRÖM 13:45 Kampen om nyhetsanvändarna : JONAS OHLSSON 14:00 Medierna och den sociala sammanhållningen : JESPER STRÖMBÄCK 14:15 Mediemoral : STINA BENGTSSON 14:30 Orons politik : MARIA SOLEVID 14:45 Institutionsförtroende och politiska val LENNART WEIBULL 15:00 Perspektiv på supervalåret HENRIK EKENGREN OSCARSSON 15:15 Attityder till klimatskatt på flygresor och nötkött : JONAS NÄSSÉN 15:30 Slutord : HENRIK EKENGREN OSCARSSON

3 VÄLKOMNA TILLBAKA ANNIKA BERGSTRÖM

4 90 80 Fritidsvanor och aktiviteter minst någon gång i månaden Kört bil Diskuterat politik 58 Åkt kollektivt 42 Skänkt pengar till hjälporganisation Bio 10 Gudstjänst 7 Aktier 6

5 Medieteknik i svenska hushåll Mobiltelefon 96 Persondator 90 Internet 90 Smartphone Morgontidningspren 55 Surf/läsplatta

6 90 Medievanor (procent) 80 Internet flera/v Sociala medier flera/v 49 Sveriges Radio 5 d/v Nyheter i mobilen/dag Kommersiell radio 5 d/v 15

7 KAMPEN OM NYHETSPUBLIKEN JONAS OHLSSON

8 Tidningsprenumeration i hushållet, efter ålder (%) år år år år Källa: De nationella SOM-undersökningarna

9 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 820). Aktuellt/Rapport Regionala nyheter SVT Morgontidning, papper TV4Nyheterna Lokala nyheter SR Ekonyheter SR

10 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) år år år år Kvällstidning, webb Lokaltidning, webb DN/SvD, webb Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 686).

11 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) Lokaltidning, webb SVT, webb SR, webb år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 820).

12 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, år, 2014 (%) 100 Enbart "linjärt" Både "linjärt" och webb Enbart webb Morgonpress Kvällspress SR* SVT** Kommentar: * Linjära nyheter avser lokalnyheter i P4 och Ekonyheterna. ** Linjära nyheter avser Aktuellt/Rapport och SVTs regionala nyhetssändningar. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 2 042).

13 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, år, 2014 (%) 100 Enbart "linjärt" Både "linjärt" och webb Enbart webb Morgonpress Kvällspress SR* SVT** Kommentar: * Linjära nyheter avser lokalnyheter i P4 och Ekonyheterna. ** Linjära nyheter avser Aktuellt/Rapport och SVTs regionala nyhetssändningar. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 963).

14 Vad styr läsningen av lokaltidningen på nätet? (Regressionskoefficienter) Källa: Den nationella SOMundersökningen 2014 (OLS-regression; n=5 138; Adj. R 2 =26,5).

15 Slutsatser Stora åldersklyftor i nyhetsanvändningen Problem med återväxten för public service och lokalpress Systemskifte på väg? Inget stöd för att public service eller sociala medier stjäl publik från lokalpressens sajter Nyhetsmedierna tycks ha en förstärkande effekt på varandra Tidningsgrupperna olika långt i den digitala omställningen

16 MEDIERNA OCH DEN SOCIALA SAMMANHÅLLNINGEN JESPER STRÖMBÄCK

17 Social sammanhållning: definition Ett samhälle präglat av social sammanhållning utmärks av att människor känner gemenskap med och tillit till varandra, av att de upplevda avstånden och konflikterna mellan grupper är små, och av att toleransen för olikheter är stor.

18 Känslan av att höra till samhället I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? Jag känner mig som en del av det svenska samhället Jag känner att jag behövs i det svenska samhället

19 Instämmer inte alls Instämmer knappast 22 Instämmer delvis Jag känner mig som en del av det svenska samhället 72 Instämmer helt

20 Instämmer inte alls 9 Instämmer knappast Instämmer delvis Jag känner att jag behövs i det svenska samhället Instämmer helt

21 Samband Andelen som inte känner sig som en del av eller att hen behövs i samhället högre bland: Yngre Medborgare i annat land Lågutbildade Låginkomsttagare Boende på landsbygd/mindre tätort Sverigedemokrater

22 Känslan av samhörighet I vilken utsträckning känner du samhörighet med följande grupper i det svenska samhället Människor som Har en helt annan utbildning än jag Har en helt annan ekonomi än jag Har helt andra politiska åsikter än jag Har en annan sexuell läggning än jag Har en annan religion än jag Har helt annan etnisk bakgrund än jag Har en helt annan livsstil än jag Kommer från en annan kultur än jag

23 Annan utbildning Annan ekonomi Andra politiska åsikter Annan sexuell läggning Annan religion Annan etnisk bakgrund Annan livsstil Annan kultur I vilken utsträckning känner du samhörighet med följande grupper? Stor samhörighet Liten samhörighet

24 Samband Graden av samhörighet med människor som tillhör andra grupper än vad man själv gör lägre bland: Män Äldre Medborgare i annat land/dubbelt medborgarskap Lågutbildade Boende på landsbygd eller mindre tätort Sverigedemokrater

25 Medier och sociala sammanhållning Positivt samband mellan nyhetskonsumtion och att känna att man utgör en del av och behövs i samhället Negativt samband mellan nyhetskonsumtion och att känna samhörighet med olika grupper som skiljer sig från den egna Inga tydliga mönster mellan nyhetskonsumtion online och perceptuellt utanförskap och samhörighet

26 MEDIEMORAL STINA BENGTSSON

27 DIGITAL MEDIEMORAL Stina Bengtsson & Bengt Johansson

28 VAD ÄR DIGITAL MEDIEMORAL? Digital: Medialisering Moral: Etik, värden, val, sociala normer, ect. Normer för social interaktion i en automatiserad och kommersiellt organiserad livsmiljö. Vad får man göra mot andra? Direkt interaktion Indirekt interaktion i den medialiserade vardagen Internet som miljö för social interaktion och vardagsliv Varufiering av mig själv och andra Kommersialisering av aktiviteter/sociala relationer Automatisering av vardagens praktiker (privathet)

29 Frågebatteri 1: Hövlighets- och anständighetsnormer

30 Frågebatteri 2: Att leva i en medialiserad/digitaliserad vardag

31 Tabell 1. Synen på acceptabelt beteende i användandet av mobiltelefoner, internet och sociala medier (procent). Helt acceptabelt Delvis acceptabelt Delvis oacceptabelt Procent Antal svar Helt oacceptabelt Balansmått Prata om sitt privatliv i mobil så att andra hör Använda mobilen medan man äter middag med sin partner Använda högtalartelefon utan att först be den man pratar med om lov Använda en påhittad identitet på internet Förbättra foton av sig själv innan man lägger ut dem i sociala medier Tagga eller checka in andra personer i sociala medier utan att först be om lov Använda bilder som andra laddat upp på internet

32 Tabell 2. Synen på olika aspekter av internets villkor (procent) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls Procent Antal svar Balansmått Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier Det är okej att människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker Det är inget problem att andra kan se i sociala medier vad man lyssnar på för musik

33 Mediemoral en åldersfråga Balansmått år år år år år år år år år Prata högt om privatliv i mobil Använda mobilen på partnermiddag Använda högtalartelefon utan att be om lov Använda en påhittad identitet på internet Förbättra foton av sig själv på sociala medier Tagga utan att först be om lov Använda andras bilder internet

34 Mediemoral en åldersfråga 2 Instämmer BALANSMÅTT Instämmer inte Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier Det är inte okej att människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar* Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker Det är inte okej att andra kan se i sociala medier vad man lyssnar på för musik*

35 Generationsklyftor? Medelvärde (högre värde=mer oacceptabelt att prata, tagga, snygga till mm)

36 Tre generationer av mediemoral Generationsskillnaderna finns kvar även om man kontrollerar mot utbildningsnivå, kön, internetanvändning, hur mycket man använder sociala medier, mobiltelefonanvändning m.m. Den fördigitala generationen: födda före 1960 Beaktar konsekvenser för närvarande andra. Ser problem med kommersialisering av relationer och arenor. Web 1.0-generationen: födda från ca 1960 till slutet av talet Formativa år ca mellan Web 2.0-generationen: födda fr o m slutet av 1970-talet Bortser (mer) från konsekvenser för närvarande andra. Normaliserat automatiserade/kommersiella relationer och arenor (utom för dem själva)

37 ORONS POLITIK MARIA SOLEVID

38 Orons politik Orons politik, projekt finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningsledare är Lena Wängnerud och Monika Djerf- Pierre. Betydelsen av känslor för individers politiska beteende. Kausal kedja: Policyhot leder till ökad oro som leder till ökad uppmärksamhet vilket leder till ökat politiskt engagemang. Annan forskning visar att den positiva effekten av oro endast finns bland personer med gott självförtroende. Oftast spelar samhällsoro större roll för politiskt beteende än personlig oro för politiskt beteende. Huvudfråga 1: Vem oroar sig? Huvudfråga 2: Vilka är effekterna av oro på politiskt engagemang?

39 Personlig oro 2013 och 2014 Inte få tillräcklig pension Inte få tillräcklig pension Bli allvarligt sjuk Bli allvarligt sjuk Bli utsatt för brott Bli utsatt för brott Sakna pengar vid oväntad utgift Sakna pengar vid oväntad utgift Bli arbetslös Bli arbetslös % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 och 2014

40 Personlig oro i olika befolkningsgrupper Andel oroliga Antal svar Alla Man Kvinna år år år år Låg utb Medel -låg utb Medel -hög utb Hög utb Kommentar: Personlig oro utgörs av ett additivt index av de fem frågorna Bli allvarligt sjuk, Inte få tillräckligt i pension, Sakna pengar vid oväntad utgift, Bli arbetslös och Bli utsatt för brott. Värde 1 motsvarar Inte alls orolig på samtliga 5 frågor, värde 4 motsvarar svar Mycket orolig på samtliga 5 frågor. Svarspersoner med svar på minst fyra av fem frågor ingår i indexet. Andel oroliga avser procent svarspersoner med indexvärde 3 eller högre. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, samhällsoro och självskattat allmän självförtroende samtidigt testas mot personlig oro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan män och kvinnor, alla åldersgrupper samt alla utbildningsgrupper. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

41 Personlig oro i olika befolkningsgrupper, forts Alla Hushållsinkomst < kr Hushållsinkomst kr Hushållsinkomst > kr Andel oroliga Antal svar Andel oroliga Antal svar Alla V S C FP M KD MP SD FI Kommentar: Se föregående bild för information om indexkonstruktion. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, samhällsoro och självskattat allmänt självförtroende samtidigt testas mot personlig oro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan alla inkomstgrupper. Jämfört med SD:s sympatisörer är inte orosnivåer bland väljare som röstade på V, S, FP och FI signifikant skilda medan orosnivåer bland väljare som röstade på C, M, KD och MP är signifikant lägre. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

42 Samhällsoro i olika befolkningsgrupper Andel oroliga Antal svar Alla Man Kvinna år år år år Låg utb Medel -låg utb Medel -hög utb Hög utb Kommentar: Samhällsoro utgörs av ett additivt index av de elva frågorna Miljöförstöring, Stor arbetslöshet, Situationen i Ryssland, Försämrad välfärd, Organiserad brottslighet, Ökad alkoholkonsumtion, Ökat antal flyktingar, Försvagad demokrati, Utbredd korruption, Terrorism, Förändringar i jordens klimat. Värde 1 motsvarar Inte alls orolig på samtliga frågor, värde 4 motsvarar svar Mycket orolig på samtliga frågor. Svarspersoner med svar på minst nio av elva frågor ingår i indexet. Andel oroliga avser procent svarspersoner med indexvärde 3 eller högre. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, personlig oro och självskattat allmän självförtroende samtidigt testas mot samhällsoro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan män och kvinnor, alla åldersgrupper samt alla utbildningsgrupper. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

43 Samhällsoro i olika befolkningsgrupper, forts Alla Hushållsinkomst < kr Hushållsinkomst kr Hushållsinkomst > kr Andel oroliga Antal svar Andel oroliga Antal svar Alla V S C FP M KD MP SD FI Kommentar: Se föregående bild för information om indexkonstruktion. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, personlig oro och självskattat allmänt självförtroende samtidigt testas mot samhällsoro är skillnaden i orosnivå mellan låg- och medelinkomsttagare ej signifikant medan skillnaden mellan låg- och höginkomsttagare är signifikant. Jämfört med SD:s väljare är alla andra partiers väljare mindre samhällsoroade förutom FI:s väljare (det finns ingen signifikant skillnad i orosnivå mellan SD och FI). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

44 Oroliga personer något mindre nöjda med demokratin Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

45 Samhällsoroliga personer är något mer intresserade av politik Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

46 Samhällsoroliga personer diskuterar mer politik Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

47 Slutsatser 1. Vem oroar sig? Kvinnor, övre medelålders, lägre utbildade, och låginkomsttagare oroar sig i högre grad för så väl personliga omständigheter som för samhälleliga saker. SD:s och V:s respektive SD:s och S:s väljare oroar sig mest för personliga respektive samhälleliga saker. Mer samhällsoro än personlig oro i Sverige. 2. Vilka är effekterna av oro på politiskt engagemang? Både personlig oro och samhällsoro förknippat med något lägre stöd för den svenska demokratin Samhällsoro är förknippat med mer politiskt engagemang mätt som intresse för politik och diskuterat politik. I fortsättningen: ser oroseffekterna på politiskt beteende ut olika ut för män resp. kvinnor, för personer med lågt eller högt självförtroende?

48

49 INSTITUTIONSFÖRTROENDE OCH POLITISKA VAL LENNART WEIBULL

50 Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse, berördhet ) * * * Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

51 Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

52 Förtroendet för samhällsinstitutioner 2014 (procent och balansmått) Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Samhällsinstitution Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Radio/TV Riksbanken Domstolarna FN Regeringen Grundskolan Riksdagen Svenska kyrkan Dagspressen Kungahuset Kommunstyrelserna Bankerna Storföretagen Försvaret De fackliga org EU-kommissionen Europaparlamentet De politiska partierna Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan och Analysen bygger på editionen Riks-SOM där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014.

53 Samhällsförtroende 2013 och 2014 (balansmått) Sjukvården Universitet/högskolor +51 Polisen +47 Radio/tv +45 Riksbanken +42 Domstolarna +36 FN +32 Regeringen +25 Grundskolan +24 Riksdagen Dagspressen +7 Svenska kyrkan +7 Kungahuset +4 Kommunstyrelserna +2 Bankerna +1 Storföretagen -1 Försvaret -3 De fackliga organisationerna -4 EU-kommissionen -7 Europaparlamentet -7 De politiska partierna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 och 2014

54 Institutioner som har störst förtroende bland: Kvinnor Sjukvården Polisen Universitet/högskolor Radio-tv Domstolarna FN Män Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Riksbanken Domstolarna Radio-tv

55 Institutioner som har störst förtroende bland: år Universitet/högskolor Sjukvården Polisen Grundskolan Domstolarna FN år Sjukvården Radio-tv Polisen Riksbanken Universitet/högskolor Domstolarna

56 Institutioner som har störst förtroende bland: Klart vänster Sjukvården Radio-tv Universitet/högskolor Polisen FN Domstolarna De fackliga org Klart höger Sjukvården Polisen Riksbanken Regeringen Universitet/högskolor Domstolarna

57 Förtroendet för samhällsinstitutioner förtroendebalans Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan

58 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret

59 Förtroendet för samhällsinstitutioner förtroendebalans Riksbanken Bankerna Storföretagen De fackl org

60 Förtroendet för samhällsinstitutioner Regeringen Riksdagen Kommun- styrelserna De politiska partierna förtroendebalans

61 Genomsnittlig förtroendeförändring mellan enskilda år Förtroende Förtroendet ökar Förtroendet minskar 44% 45% 11% Förtroendet oförändrat Antal årliga förändringar = 451

62 Haloeffekten: förtroendets förändring mellan året före valet och valåret Förtroende Förtroendet minskar Förtroendet ökar 16% 5% Förtroendet oförändrat 79% Antal jämförelser = 123

63 Förändringar för enskilda val (procent) Valårspar Förändring i procentenheter Andel institutioner som ökar , , , , , , ,4 100

64 Institutioner som förändras mellan året för val och valår Regeringen Riksdagen Kommunstyrelserna Polisen De politiska partierna Sjukvården EU-kommissionen Europaparlamentet Domstolarna Svenska kyrkan Kungahuset 3,4 3,1 3,0 2,5 2,4 2,2 2,2 5,3 6,2 8,9 9,6

65 Institutioner som förändras mellan året för val och valår (forts) De fackliga organisationerna Grundskolan Storföretagen Försvaret Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen FN Riksbanken Bankerna 0,3 1,6 1,6 1,4 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 2,0

66 Slutsatser 1. Stabilitet i förtroendet i fråga om rangordning av institutionerna 2. Stora likheter mellan olika gruppers bedömningar 3. En ökning av förtroendenivån mellan 2013 och Ökningen av institutionsförtroendet är ett uttryck för valårets haloeffekt 5. De politiska institutionerna fungerar som valårens draglok

67 PERSPEKTIV PÅ SUPERVALÅRET HENRIK OSCARSSON

68 Det svenska partisystemets fragmentiseringsgrad i samband med allmänna val och Europaparlamentsval (effektivt antal partier) Europaparlamentsval 5,3 4,6 3,9 3,5 3,3 3,3 3,4 3,3 3,4 3,2 3,5 3,5 3,6 3,6 3,4 3,5 3,6 7,4 7,0 6,6 5,8 5,4 4,8 4,5 4,5 4,6 Riksdagsval Källa: Parliaments and governments database:

69 Röstdelning i svenska riksdagsval Andel som röstar på olika partier i riksdagsval och kommunval (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna (valåren) Erlingsson & Oscarsson (2015, kommande)

70 Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas ålderssammansättning 2010 och Procent Ålder år Ålder år Ålder år Ålder 65+ Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

71 Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas förtroende för svenska politiker Procent Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

72 Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas attityder till förslaget att ta emot färre flyktingar i Sverige Procent Mycket bra Ganska bra VE Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

73 Partiernas mandat Sammansättningen av Socialdemokraternas väljare 2010 och 2014 S-väljarnas attityder till förslaget att ta emot färre flyktingar i Sverige Procent Mycket bra Ganska bra VE Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: De nationella SOM-undersökningarna Oscarsson (2015, kommande)

74

75 Kartan över partisystemet 1994 Källa: Valundersökningen 1994 Oscarsson (1998) Den svenska partirymden.

76

77 Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Bra Dåligt Införa sextimmars arbetsdag Bra Dåligt Minska den offentliga sektorn Bra Dåligt Satsa mer på friskolor Bra Dåligt

78 Införa klimatskatt på nötkött Reservera en större del av föräldraledigheten till papporna Bra Bra Traditionalism Dåligt Dåligt Avskaffa skatteavdrag för läxhjälp Bra Dåligt Sverige bör utträda ur EU Bra Dåligt Införa könskvotering till offentliga styrelser och nämnder Bra Dåligt

79 Inställning till EU Bra Dåligt Åsikt om det svenska EU-medlemskapet Bra Dåligt Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället Bra Dåligt Införa dödsstraff för mord Bra Dåligt

80 Ta emot färre flyktingar i Sverige Dåligt förslag Bra förslag Partiväljarnas genomsnittliga positioner (medeltal) Bra förslag Dåligt förslag Höja skatterna

81 Bedriva mer av sjukvården i privat regi Dåligt förslag Bra förslag Partiväljarnas genomsnittliga positioner (medeltal) Bra förslag Dåligt förslag Höja bensinskatten

82 Några slutsatser Ökad fragmentisering i partisystemet: Svenskarna har aldrig tidigare spridit ut sina röster på fler partier eller röstdelat i lika stor utsträckning som Gruppen SD-väljare har fyllts på med framför allt äldre manliga M- väljare. Partiet har rekryterat fler väljare med samma starka elitmisstro och invandringskritik. Konfliktstrukturen i partisystemet speglar den parlamentariska situationen efter valet Vi ser en stark tendens till en tripolarisering.

83 ATTITYDER TILL KLIMATSKATT PÅ FLYGRESOR OCH NÖTKÖTT JONAS NÄSSÉN

84 Konsumtionstrender: Sverige, 50 år Källor: Trafikanalys 2014, Jordbruksverket 2014

85

86 Attityder till klimatskatter

87 Attityder till klimatskatter

88

89

90

91

92

93 Attityder till klimatskatter

94 Attityder till klimatskatter på flygresor och nötkött Jonas Nässén Institutionen för Energi och miljö Chalmers

95 SLUTORD HENRIK EKENGREN OSCARSSON

96 Pålysningar Inbjudan till samverkan i SOMundersökningarna 2015: Senast 4 maj! 23 juni: Pressträff för sommarens huvudrapport från SOM-institutet 1 juli: SOM-institutets seminarium i Almedalen

97 Följ SOM-institutet! Se seminariet i sin helhet på SVT play Vila ögonen på alla bilderna igen: Ladda ned alla våra publikationer på som.gu.se/publicerat Missa inga nyheter: Följ SOM på Facebook &

98 #somgu