Program.

Transkript

1 #somgu

2 Program 11:00 Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON 11:15 Myndigheter som vi gillar mer, och myndigheter som vi gillar mindre : SÖREN HOLMBERG 11:30 Alkoholopinionen: problemupplevelsens roll DAVID KARLSSON 11:45 Spiken i kistan för nyheter på papper? ULRIKA ANDERSSON 12:00 E-boken: en biprodukt i skuggan av den tryckta : ANNIKA BERGSTRÖM 12:15 Europaopinionen : LINDA BERG 12:30 PAUS 13:30 Välkomna tillbaka! ANNIKA BERGSTRÖM 13:45 Kampen om nyhetsanvändarna : JONAS OHLSSON 14:00 Medierna och den sociala sammanhållningen : JESPER STRÖMBÄCK 14:15 Mediemoral : STINA BENGTSSON 14:30 Orons politik : MARIA SOLEVID 14:45 Institutionsförtroende och politiska val LENNART WEIBULL 15:00 Perspektiv på supervalåret HENRIK EKENGREN OSCARSSON 15:15 Attityder till klimatskatt på flygresor och nötkött : JONAS NÄSSÉN 15:30 Slutord : HENRIK EKENGREN OSCARSSON

3 Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON

4 Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst

5 (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet är en universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom samverkan med forskargrupper vid svenska universitet, organisationer och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

6 Boksläpp bokproduktion formulärmakeri Fältstart Metodworkshop SOM-seminarium rapportmakeri validering Inbjudan samverkan Fältstopp Kodning Fältarbete bokproduktion Boksläpp & seminarium

7 Den nationella SOM-undersökningen 2014 Bruttourval Naturligt bortfall 762 Nettourval Antal vägrare/ej anträffade Antal svarande Papper Webb 372 Svarsfrekvens 54%

8 Partival i riksdagsval Träffsäkerhet (procentenhetsavvikelse per parti) för olika undersökningar 1,60 1,45 1,40 1,20 1,11 1,13 1,14 1,00 0,80 0,60 0,80 0,73 0,47 0,90 0,84 0,88 0,61 0,44 0,45 0,78 0,58 0,44 0,89 1,07 0,94 0,79 0,70 0,40 0,33 0,20 0, SOM SCB/VU SVT/Valu Opinionsinstitut

9 Opinionsklimatet Viktiga samhällsproblem Samhällsoro Attityder till flyktingmottagning

10 Viktiga samhällsproblem Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2014 (2013 i parentes) #1 Utbildning 40 (30) #2 Sjukvård 33 (28) #3 Integration/Immigration 27 (22) #4 Arbetsmarknad 24 (33) #5 Äldrefrågor 18 (17) #6 Sociala frågor 12 (14) #7 Miljö 12 (13) #8 Ekonomi 7 (7) #9 Lag och ordning 4 (7) #10 Demokrati 4 (3) #11 Utrikespolitik 4 (1) #12 Familjepolitik 3 (4) #13 Bostadsfrågor 3 (4) #14 Skatter 2 (3) #15 Offentlig service 2 (3) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? #16 Infrastruktur 2 (2) #17 Styrelseskick 2 (2) #18 Demografi 1 (1) #19 Jordbruk 1 (1) #20 Systemmissbruk 1 (1) #21 Näringsliv 1 (1) #22 EU/Internationella frågor 1 (1) #23 Moral/Etik 1 (1) #24 Ideologi 1 (1) #25 Övriga frågor 1 (0) #26 Kultur 0 (0) #27 Religion 0 (0) #28 Medier 0 (1)

11 70 60 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 50 Procent Skola/utbildning 41 Arbetsmarknad Ekonomi 7 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna

12 70 60 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 50 Procent Integration/immigration År Källa: De nationella SOM-undersökningarna

13 Graden av partipolitisering : privatiseringar och flyktingmottagning 0,60 Ta emot färre flyktingar (eta) Bedriva mer av sjukvården i privat regi (eta) 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Källa: De nationella SOM-undersökningarna

14 Sverige oroar sig 1: Topplistan Andel som upplever läget som mycket oroande inför framtiden, 2013 och 2014 (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? miljöförstöring nynazism terrorism förändringar i jordens klimat organiserad brottslighet situationen i Ryssland politisk extremism utrotning av växt- och djurarter ökad främlingsfientlighet stor arbetslöshet

15 Sverige oroar sig 2: Bottenlistan Andel som upplever läget som mycket oroande inför framtiden, 2013 och 2014 (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? utbredd korruption 31 militära konflikter 30 ökat antal flyktingar 29 ökade sociala klyftor 27 försvagad demokrati 26 försämrad välfärd 24 globala epidemier 24 ökad alkoholkonsumtion ekonomisk kris

16 Svensk samhällsoro Andel mycket oroande (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? 60 Procent Terrorism 46 Situationen i Ryssland 39 Militära konflikter 30 Globala epidemier 24 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna

17 70 Åsikter om politiskt förslag: Minska försvarsutgifterna 60 Procent Dåligt förslag 46 Varken bra eller dåligt förslag 36 Bra förslag År Källa: De nationella SOM-undersökningarna Bjereld & Ydén (2015, kommande)

18 70 Åsikter om politiskt förslag: ta emot färre flyktingar i Sverige Procent Bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Dåligt förslag 32 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna

19 Andel som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem bland samtliga och bland personer med olika inställning till flyktingmottagning Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa Inställning till flyktingmottagning Källa: De nationella SOM-undersökningarna Demker (2015, kommande)

20 Andel av partiernas sympatisörer som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem V FI S MP C FP KD SD M Källa: Den nationella SOM-undersökningarna 2014 Demker (2015, kommande)

21 Andel positiva till förslaget att ta emot färre flyktingar Andel med åsikter om flyktingmottagning Flyktingopinion Åsiktsintensitet Undersökningsår Undersökningsår Nämner INTE immigration som viktig fråga Nämner immigration som viktig fråga Nämner INTE immigration som viktig fråga Nämner immigration som viktig fråga

22 MYNDIGHETER SOM VI GILLAR MER, OCH MYNDIGHETER SOM VI GILLAR MINDRE SÖREN HOLMBERG

23 Tabell 1 Kända och mindre kända svenska myndigheter (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme 1. Polisen Skatteverket Försäkringskassan Trafikverket Arbetsförmedlingen Valmyndigheten Skolverket Migrationsverket Livsmedelsverket Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Socialstyrelsen Centrala studiestödsnämnden (CSN) Kronofogdemyndigheten Konsumentverket Riksrevisionsverket Statistiska centralbyrån (SCB) Energimarknadsinspektionen Havs- och vattenmyndigheten Forum för levande historia 21 Kommentar: För myndigheter som deltagit i fler SOM-undersökningar redovisar högsta kännedomsresultat. Undersökningsperioden omfattar åren

24 Tabell 2 Mer eller mindre kända kommunala/regionala verksamheter (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme 1. Sjukvården Renhållningen Kollektivtrafiken Räddningstjänsten Äldreomsorgen Grundskolan Förskolan Plan- och byggfrågor 62 Kommentar: Högsta kännedomsresultat redovisas för respektive verksamhet. Undersökningsperioden är

25 Tabell 3 Svenska folkets bedömningsbetyg på ett antal myndigheter. Andel som sköter sin uppgift bra/dåligt och betygsbalans (procent) Procent bra/dåligt Betygsbalans bra minus dåligt 1. Skatteverket 69/ SCB 62/ Polisen 68/ Konsumentverket 59/ Trafikverket 58/ Valmyndigheten 56/ Kronofogdemyndigheten 54/ Riksrevisionsverket 49/ Naturvårdsverket 51/ Livsmedelsverket 50/ Havs- och vattenmyndigheten 42/ Pensionsmyndigheten 47/ Forum för levande historia 38/ CSN 44/ Socialstyrelsen 37/ Skolverket 30/ Försäkringskassan 34/ Energimarknadsinspektionen 18/ Arbetsförmedlingen 17/ Migrationsverket 14/52-38 Kommentar: Högsta betygsbalans redovisas. Procenten har beräknats bland personer med kännedom om de olika myndigheterna. Undersökningsperioden omfattar åren

26 Tabell 4 Bedömningsbetyg på ett antal kommunala/regionala verksamheter (procent) Procent bra/dåligt Betygsbalans bra minus dåligt 1. Räddningstjänsten 85/ Förskolan 74/ Renhållningen 73/ Grundskolan 64/ Sjukvården 65/ Kollektivtrafiken 53/ Äldreomsorgen 47/ Plan- och byggfrågor 41/ Kommentar: Högsta betygsbalans redovisas. Endast personer med kännedom om verksamheterna är medtagna i analysen. Undersökningen omfattar åren

27 Tabell 9 Svenska folkets uppfattningar om förekomsten av korruption inom olika samhällsområden (procent och balansmått: Frånvaro av korruption) Fråga: Enligt din bedömning, i vilken utsträckning förekommer någon form av korruption i följande verksamheter i Sverige? Samhällsområde Inte alls (1, 2, 3) I mycket stor utsträckning (6,7) Balansmått: Frånvaro av korruption Sjukvården Föreningsverksamhet Politiska partier Massmedier Underhållningsbranschen Restaurangbranschen Byggsektorn Biståndet till U-länder Vapenindustrin Kommentar: Svaren avges på en 7-gradig skala mellan 1=inte alls och 7=i mycket stor utsträckning. Procenten är beräknad bland personer som angivit ett svar mellan 1-7. Frågan rymmer också ett explicit ingen uppfattning som svarsalternativ. Andelen som kryssar för det alternativet varierar mellan 29 och 48 procent för de olika samhällsområdena (se tabell 1). För områden som deltagit i fler än en SOM-mätning redovisas det mest positiva resultatet (=Frånvaro av korruption). Period

28 ALKOHOLOPINIONEN: PROBLEMUPPLEVELSENS ROLL DAVID KARLSSON

29 Befolkningens stöd för olika alkoholpolitiska åtgärder (procent) Höja skatten på alkohol Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Införa hårdare krav för att få servera alkohol på restaurang/bar/pub Sänka skatten på alkohol

30 Höja skatten på alkohol Hårdare serveringskrav Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra Mycket bra Mycket dåligt förslag Ganska dåligt förslag Varken bra eller dåligt Ganska Mycket bra förslagbra förslag Mycket dåligt förslag Avskaffa monopolet Ganska dåligt förslag Varken bra eller dåligt Ganska Mycket bra förslagbra förslag

31 Alkoholopinionen problemupplevelsens roll Problemets grad Övervägande positiva eller negativa konsekvenser? Hur allvarliga är problemen? Problemets lokalisering Privat eller samhälleligt (lokalt nationellt) Problemets art Moralfråga individuella tillkortakommanden: - Olycksfall och ansvarslöst beteende Ordningsfråga: - Våld, kriminalitet och otrygghet Folkhälsofråga: - Ohälsa och missbruk

32 Alkoholkonsumtion kan ha både positiva och negativa konsekvenser. Sammantaget, anser du att alkoholkonsumtionens positiva eller negativa konsekvenser överväger? = Neg. konsekvenser överväger kraftigt = Pos. konsekvenser överväger kraftigt För dig personligen (balans +28) För samhället (balans -67)

33 1,5 1 0,5 Problemupplevelse efter hur ofta medborgare dricker alkohol Problem för vem? För dig personligen 0-0,5-1 Ingen gång Någon gång under de senaste 12 mån Någon gång i halvåret Någon gång i kvartalet Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan För samhället -1,5-2 -2,5

34 Problemets art och nivå 1, ,8 3,2 3,3 3,6 3,8 1,7 3,2 3,

35 Några slutsatser Nivå tycks viktigare än problemets art. Distinktionen lokalt-nationellt viktig. Framöver: fördjupade analyser av problemets art och geografiska skillnader Stark endimensionalitet (negativ/restriktiv positiv/liberal) Problemupplevelsen: en mycket viktig förklaringsfaktor (kompletterad av alkoholkonsumtion och ideologi) Många faktorer indirekt via upplevelse och ideologi Upplevelsen av samhällsproblem mycket viktigare för åsikter om alkoholpolitik än problem i det privata

36 SPIKEN I KISTAN FÖR NYHETER PÅ PAPPER? ULRIKA ANDERSSON

37 Regelbunden användning av nyhetsmedier (procent)

38 Attityder till dagspress och lokala nyheter 2014 (procent)

39 Attityder till dagspress och lokala nyheter bland prenumeranter och icke-prenumeranter 2014 (procent)

40 Attityder till dagspress och lokala nyheter i olika åldersgrupper 2014 (procent)

41 Andel prenumeranter i olika grupper 2014 (procent)

42 Självskattad prenumerationsbenägenhet i relation till potentiella förändringar av tidningen 2014 (procent)

46 Vill du veta mer? Kontakta: Ulrika Andersson

47 E-BOKEN: EN BIPRODUKT I SKUGGAN AV DEN TRYCKTA ANNIKA BERGSTRÖM

48 E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället Författare Förläggare Bokhandlare Bibliotek Läsare Forskningsprojekt , finansierat av Vetenskapsrådet.

49 Andel som läst bok och e-bok, tillgång till surfplatta och biblioteksärenden via internet (procent) Läst bok senaste 12 månaderna Läst bok ngn gång/månad el. oftare Tillgång till surfplatta Gjort biblioteksärenden via internet senaste 12 mån Läst ngn e-bok senaste 12 mån

50 E-boksläsning någon gång de senaste 12 månaderna, olika grupper (procent)

51 Relationen mellan läsning av tryckta böcker och e-böcker, 2014 (totalprocent, antal svar = 1551) Läst tryckt bok Minst någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 månaderna Läst e-bok Minst någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 månaderna

52 Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn Att läsa i sängen Att dela med andra Att läsa vid pendling eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från Att få ta på snabbt

53 Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn 17 Att läsa i sängen 20 Att dela med andra 39 Att läsa vid pendling eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från Att få ta på snabbt

56 100 Att läsa för barn (differens)

57 Att läsa i sängen (differens)

58 Vid pendling (differens)

59 Få tag på snabbt (differens)

60 Stort utbud (differens)

61 Dela med andra (differens)

62 Förläggare: Tre faktorer som påverkar e-boksutvecklingen: Avsaknaden för en enhetlig modell för utlåning av e-böcker Läsarnas preferenser/avsaknad av preferenser för e-böcker Begränsningen som en liten språklig marknad utgör

63 Bokhandlare: Jobba mer med interaktiva funktioner E-böcker är för dyra Bättre teknik för läsare att tillgå böcker behövs

64 Författare: Generellt positiva till e-böcker: Ett sätt att sprida och tillgängliggöra innehåll Men: Risk för tillgänglighetsproblem i framtiden om format och teknik förändras Intresset för att publicera e-böcker är större hos författare som inte har så stark koppling till etablerade förlag.

65 Några avslutande reflektioner Det finns en tveksamhet i alla delar av e-boksprocessen E-boken upplevs ha förtjänster som kan gynna utvecklingen framgent Attityder och läsning går hand i hand och kommer på sikt att tillsammans bidra till en (troligtvis) långsam upptrappning E-böcker står i början av spridningsprocessen och tycks genomgå en liknande process som den vi sett för andra medier

66 EUROPAOPINIONEN LINDA BERG

67 procent 100 Åsikt om svenskt EU-medlemskap, Folkomröstning 1994 Sveriges första ordförandeskap 2001 Krisens effekter mer påtagliga Opinionen vänder upp För Emot Ingen uppfattning

68 Positiv, negativ eller neutral bild av EU, procent EU Positiv Neutral Negativ

69 Opinionsstödet för EU, olika mätserier A B C D E F G H A: Mycket/ganska dåligt förslag Sverige utträde ur EU B: I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU C: Mycket/ganska nöjd med demokratin i EU D: Allmänt mycket/ganska positiv till EU E: Mycket/ganska stort förtroende kommissionen F: Mycket/ganska stort förtroende Europaparlamentet G: Mycket/ganska bra förslag Europas förenta stater H: Mycket/ganska bra förslag införa euron som valuta

70 Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Svagt övervikt för bra förslag Dåligt förslag Bra förslag

71 Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU? Skillnader socioekonomiska grupper: Män mer än kvinnor Högutbildade Högt förtroende Politiskt intresserade Mer till höger politiskt Storstadsbor Geografiska skillnader: - Sydsvenskar mer positiva än norrlänningar. (-VGR = genomsnittlig) Kulturella skillnader: -Personer som känner sig som européer är mer positiva till EU Elitgrupper antas ha mest att vinna

72 Europaopinionen extra intressant under år maj Val till: Europaparlamentet 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun

73 EU-attityd och röstning Europaparlamentsvalet 2014 Pos EU Varken eller Neg EU Alla Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ Piratpartiet Annat parti

74 Slutsatser EU-opinionen har vänt upp igen, nästan som före krisen Liknande trend i hela EU Men inställningen till euron fortsatt negativ, 7 av 10 svenskar vill inte ha euron som valuta Vissa grupper stadigt mest positiva (t.ex. män, högutbildade, politiskt intresserade, höger & storstadsbor) EU-attityd påverkar partival, t.ex. positiva till EU röstar oftare på M, varken eller oftare på S och negativa ofta på SD.

75

77

78 #somgu

80 VÄLKOMNA TILLBAKA ANNIKA BERGSTRÖM

81 90 80 Fritidsvanor och aktiviteter minst någon gång i månaden Kört bil Diskuterat politik 58 Åkt kollektivt 42 Skänkt pengar till hjälporganisation Bio 10 Gudstjänst 7 Aktier 6

82 Medieteknik i svenska hushåll Mobiltelefon 96 Persondator 90 Internet 90 Smartphone Morgontidningspren 55 Surf/läsplatta

83 90 Medievanor (procent) 80 Internet flera/v Sociala medier flera/v 49 Sveriges Radio 5 d/v Nyheter i mobilen/dag Kommersiell radio 5 d/v 15

84 KAMPEN OM NYHETSPUBLIKEN JONAS OHLSSON

85 Tidningsprenumeration i hushållet, efter ålder (%) år år år år Källa: De nationella SOM-undersökningarna

86 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 820). Aktuellt/Rapport Regionala nyheter SVT Morgontidning, papper TV4Nyheterna Lokala nyheter SR Ekonyheter SR

87 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) år år år år Kvällstidning, webb Lokaltidning, webb DN/SvD, webb Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 686).

88 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) Lokaltidning, webb SVT, webb SR, webb år år år år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 820).

89 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, år, 2014 (%) 100 Enbart "linjärt" Både "linjärt" och webb Enbart webb Morgonpress Kvällspress SR* SVT** Kommentar: * Linjära nyheter avser lokalnyheter i P4 och Ekonyheterna. ** Linjära nyheter avser Aktuellt/Rapport och SVTs regionala nyhetssändningar. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 2 042).

90 Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, år, 2014 (%) 100 Enbart "linjärt" Både "linjärt" och webb Enbart webb Morgonpress Kvällspress SR* SVT** Kommentar: * Linjära nyheter avser lokalnyheter i P4 och Ekonyheterna. ** Linjära nyheter avser Aktuellt/Rapport och SVTs regionala nyhetssändningar. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 963).

91 Vad styr läsningen av lokaltidningen på nätet? (Regressionskoefficienter) Källa: Den nationella SOMundersökningen 2014 (OLS-regression; n=5 138; Adj. R 2 =26,5).

92 Slutsatser Stora åldersklyftor i nyhetsanvändningen Problem med återväxten för public service och lokalpress Systemskifte på väg? Inget stöd för att public service eller sociala medier stjäl publik från lokalpressens sajter Nyhetsmedierna tycks ha en förstärkande effekt på varandra Tidningsgrupperna olika långt i den digitala omställningen

93 MEDIERNA OCH DEN SOCIALA SAMMANHÅLLNINGEN JESPER STRÖMBÄCK

94 Social sammanhållning: definition Ett samhälle präglat av social sammanhållning utmärks av att människor känner gemenskap med och tillit till varandra, av att de upplevda avstånden och konflikterna mellan grupper är små, och av att toleransen för olikheter är stor.

95 Känslan av att höra till samhället I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? Jag känner mig som en del av det svenska samhället Jag känner att jag behövs i det svenska samhället

96 Instämmer inte alls Instämmer knappast 22 Instämmer delvis Jag känner mig som en del av det svenska samhället 72 Instämmer helt

97 Instämmer inte alls 9 Instämmer knappast Instämmer delvis Jag känner att jag behövs i det svenska samhället Instämmer helt

98 Samband Andelen som inte känner sig som en del av eller att hen behövs i samhället högre bland: Yngre Medborgare i annat land Lågutbildade Låginkomsttagare Boende på landsbygd/mindre tätort Sverigedemokrater

99 Känslan av samhörighet I vilken utsträckning känner du samhörighet med följande grupper i det svenska samhället Människor som Har en helt annan utbildning än jag Har en helt annan ekonomi än jag Har helt andra politiska åsikter än jag Har en annan sexuell läggning än jag Har en annan religion än jag Har helt annan etnisk bakgrund än jag Har en helt annan livsstil än jag Kommer från en annan kultur än jag

100 Annan utbildning Annan ekonomi Andra politiska åsikter Annan sexuell läggning Annan religion Annan etnisk bakgrund Annan livsstil Annan kultur I vilken utsträckning känner du samhörighet med följande grupper? Stor samhörighet Liten samhörighet

101 Samband Graden av samhörighet med människor som tillhör andra grupper än vad man själv gör lägre bland: Män Äldre Medborgare i annat land/dubbelt medborgarskap Lågutbildade Boende på landsbygd eller mindre tätort Sverigedemokrater

102 Medier och sociala sammanhållning Positivt samband mellan nyhetskonsumtion och att känna att man utgör en del av och behövs i samhället Negativt samband mellan nyhetskonsumtion och att känna samhörighet med olika grupper som skiljer sig från den egna Inga tydliga mönster mellan nyhetskonsumtion online och perceptuellt utanförskap och samhörighet

103 MEDIEMORAL STINA BENGTSSON

104 DIGITAL MEDIEMORAL Stina Bengtsson & Bengt Johansson

105 VAD ÄR DIGITAL MEDIEMORAL? Digital: Medialisering Moral: Etik, värden, val, sociala normer, ect. Normer för social interaktion i en automatiserad och kommersiellt organiserad livsmiljö. Vad får man göra mot andra? Direkt interaktion Indirekt interaktion i den medialiserade vardagen Internet som miljö för social interaktion och vardagsliv Varufiering av mig själv och andra Kommersialisering av aktiviteter/sociala relationer Automatisering av vardagens praktiker (privathet)

106 Frågebatteri 1: Hövlighets- och anständighetsnormer

107 Frågebatteri 2: Att leva i en medialiserad/digitaliserad vardag

108 Tabell 1. Synen på acceptabelt beteende i användandet av mobiltelefoner, internet och sociala medier (procent). Helt acceptabelt Delvis acceptabelt Delvis oacceptabelt Procent Antal svar Helt oacceptabelt Balansmått Prata om sitt privatliv i mobil så att andra hör Använda mobilen medan man äter middag med sin partner Använda högtalartelefon utan att först be den man pratar med om lov Använda en påhittad identitet på internet Förbättra foton av sig själv innan man lägger ut dem i sociala medier Tagga eller checka in andra personer i sociala medier utan att först be om lov Använda bilder som andra laddat upp på internet

109 Tabell 2. Synen på olika aspekter av internets villkor (procent) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls Procent Antal svar Balansmått Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier Det är okej att människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker Det är inget problem att andra kan se i sociala medier vad man lyssnar på för musik

110 Mediemoral en åldersfråga Balansmått år år år år år år år år år Prata högt om privatliv i mobil Använda mobilen på partnermiddag Använda högtalartelefon utan att be om lov Använda en påhittad identitet på internet Förbättra foton av sig själv på sociala medier Tagga utan att först be om lov Använda andras bilder internet

111 Mediemoral en åldersfråga 2 Instämmer BALANSMÅTT Instämmer inte Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier Det är inte okej att människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar* Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker Det är inte okej att andra kan se i sociala medier vad man lyssnar på för musik*

112 Generationsklyftor? Medelvärde (högre värde=mer oacceptabelt att prata, tagga, snygga till mm)

113 Tre generationer av mediemoral Generationsskillnaderna finns kvar även om man kontrollerar mot utbildningsnivå, kön, internetanvändning, hur mycket man använder sociala medier, mobiltelefonanvändning m.m. Den fördigitala generationen: födda före 1960 Beaktar konsekvenser för närvarande andra. Ser problem med kommersialisering av relationer och arenor. Web 1.0-generationen: födda från ca 1960 till slutet av talet Formativa år ca mellan Web 2.0-generationen: födda fr o m slutet av 1970-talet Bortser (mer) från konsekvenser för närvarande andra. Normaliserat automatiserade/kommersiella relationer och arenor (utom för dem själva)

114 ORONS POLITIK MARIA SOLEVID

115 Orons politik Orons politik, projekt finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningsledare är Lena Wängnerud och Monika Djerf- Pierre. Betydelsen av känslor för individers politiska beteende. Kausal kedja: Policyhot leder till ökad oro som leder till ökad uppmärksamhet vilket leder till ökat politiskt engagemang. Annan forskning visar att den positiva effekten av oro endast finns bland personer med gott självförtroende. Oftast spelar samhällsoro större roll för politiskt beteende än personlig oro för politiskt beteende. Huvudfråga 1: Vem oroar sig? Huvudfråga 2: Vilka är effekterna av oro på politiskt engagemang?

116 Personlig oro 2013 och 2014 Inte få tillräcklig pension Inte få tillräcklig pension Bli allvarligt sjuk Bli allvarligt sjuk Bli utsatt för brott Bli utsatt för brott Sakna pengar vid oväntad utgift Sakna pengar vid oväntad utgift Bli arbetslös Bli arbetslös % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 och 2014

117 Personlig oro i olika befolkningsgrupper Andel oroliga Antal svar Alla Man Kvinna år år år år Låg utb Medel -låg utb Medel -hög utb Hög utb Kommentar: Personlig oro utgörs av ett additivt index av de fem frågorna Bli allvarligt sjuk, Inte få tillräckligt i pension, Sakna pengar vid oväntad utgift, Bli arbetslös och Bli utsatt för brott. Värde 1 motsvarar Inte alls orolig på samtliga 5 frågor, värde 4 motsvarar svar Mycket orolig på samtliga 5 frågor. Svarspersoner med svar på minst fyra av fem frågor ingår i indexet. Andel oroliga avser procent svarspersoner med indexvärde 3 eller högre. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, samhällsoro och självskattat allmän självförtroende samtidigt testas mot personlig oro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan män och kvinnor, alla åldersgrupper samt alla utbildningsgrupper. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

118 Personlig oro i olika befolkningsgrupper, forts Alla Hushållsinkomst < kr Hushållsinkomst kr Hushållsinkomst > kr Andel oroliga Antal svar Andel oroliga Antal svar Alla V S C FP M KD MP SD FI Kommentar: Se föregående bild för information om indexkonstruktion. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, samhällsoro och självskattat allmänt självförtroende samtidigt testas mot personlig oro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan alla inkomstgrupper. Jämfört med SD:s sympatisörer är inte orosnivåer bland väljare som röstade på V, S, FP och FI signifikant skilda medan orosnivåer bland väljare som röstade på C, M, KD och MP är signifikant lägre. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

119 Samhällsoro i olika befolkningsgrupper Andel oroliga Antal svar Alla Man Kvinna år år år år Låg utb Medel -låg utb Medel -hög utb Hög utb Kommentar: Samhällsoro utgörs av ett additivt index av de elva frågorna Miljöförstöring, Stor arbetslöshet, Situationen i Ryssland, Försämrad välfärd, Organiserad brottslighet, Ökad alkoholkonsumtion, Ökat antal flyktingar, Försvagad demokrati, Utbredd korruption, Terrorism, Förändringar i jordens klimat. Värde 1 motsvarar Inte alls orolig på samtliga frågor, värde 4 motsvarar svar Mycket orolig på samtliga frågor. Svarspersoner med svar på minst nio av elva frågor ingår i indexet. Andel oroliga avser procent svarspersoner med indexvärde 3 eller högre. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, personlig oro och självskattat allmän självförtroende samtidigt testas mot samhällsoro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan män och kvinnor, alla åldersgrupper samt alla utbildningsgrupper. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

120 Samhällsoro i olika befolkningsgrupper, forts Alla Hushållsinkomst < kr Hushållsinkomst kr Hushållsinkomst > kr Andel oroliga Antal svar Andel oroliga Antal svar Alla V S C FP M KD MP SD FI Kommentar: Se föregående bild för information om indexkonstruktion. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, personlig oro och självskattat allmänt självförtroende samtidigt testas mot samhällsoro är skillnaden i orosnivå mellan låg- och medelinkomsttagare ej signifikant medan skillnaden mellan låg- och höginkomsttagare är signifikant. Jämfört med SD:s väljare är alla andra partiers väljare mindre samhällsoroade förutom FI:s väljare (det finns ingen signifikant skillnad i orosnivå mellan SD och FI). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

121 Oroliga personer något mindre nöjda med demokratin Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

122 Samhällsoroliga personer är något mer intresserade av politik Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

123 Samhällsoroliga personer diskuterar mer politik Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

124 Slutsatser 1. Vem oroar sig? Kvinnor, övre medelålders, lägre utbildade, och låginkomsttagare oroar sig i högre grad för så väl personliga omständigheter som för samhälleliga saker. SD:s och V:s respektive SD:s och S:s väljare oroar sig mest för personliga respektive samhälleliga saker. Mer samhällsoro än personlig oro i Sverige. 2. Vilka är effekterna av oro på politiskt engagemang? Både personlig oro och samhällsoro förknippat med något lägre stöd för den svenska demokratin Samhällsoro är förknippat med mer politiskt engagemang mätt som intresse för politik och diskuterat politik. I fortsättningen: ser oroseffekterna på politiskt beteende ut olika ut för män resp. kvinnor, för personer med lågt eller högt självförtroende?

125

126 INSTITUTIONSFÖRTROENDE OCH POLITISKA VAL LENNART WEIBULL

127 Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse, berördhet ) * * * Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

128 Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

129 Förtroendet för samhällsinstitutioner 2014 (procent och balansmått) Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Samhällsinstitution Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Radio/TV Riksbanken Domstolarna FN Regeringen Grundskolan Riksdagen Svenska kyrkan Dagspressen Kungahuset Kommunstyrelserna Bankerna Storföretagen Försvaret De fackliga org EU-kommissionen Europaparlamentet De politiska partierna Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan och Analysen bygger på editionen Riks-SOM där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014.

130 Samhällsförtroende 2013 och 2014 (balansmått) Sjukvården Universitet/högskolor +51 Polisen +47 Radio/tv +45 Riksbanken +42 Domstolarna +36 FN +32 Regeringen +25 Grundskolan +24 Riksdagen Dagspressen +7 Svenska kyrkan +7 Kungahuset +4 Kommunstyrelserna +2 Bankerna +1 Storföretagen -1 Försvaret -3 De fackliga organisationerna -4 EU-kommissionen -7 Europaparlamentet -7 De politiska partierna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 och 2014

131 Institutioner som har störst förtroende bland: Kvinnor Sjukvården Polisen Universitet/högskolor Radio-tv Domstolarna FN Män Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Riksbanken Domstolarna Radio-tv

132 Institutioner som har störst förtroende bland: år Universitet/högskolor Sjukvården Polisen Grundskolan Domstolarna FN år Sjukvården Radio-tv Polisen Riksbanken Universitet/högskolor Domstolarna

133 Institutioner som har störst förtroende bland: Klart vänster Sjukvården Radio-tv Universitet/högskolor Polisen FN Domstolarna De fackliga org Klart höger Sjukvården Polisen Riksbanken Regeringen Universitet/högskolor Domstolarna

134 Förtroendet för samhällsinstitutioner förtroendebalans Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan

135 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner förtroendebalans Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret

136 Förtroendet för samhällsinstitutioner förtroendebalans Riksbanken Bankerna Storföretagen De fackl org

137 Förtroendet för samhällsinstitutioner Regeringen Riksdagen Kommun- styrelserna De politiska partierna förtroendebalans

138 Genomsnittlig förtroendeförändring mellan enskilda år Förtroende Förtroendet ökar Förtroendet minskar 44% 45% 11% Förtroendet oförändrat Antal årliga förändringar = 451

139 Haloeffekten: förtroendets förändring mellan året före valet och valåret Förtroende Förtroendet minskar Förtroendet ökar 16% 5% Förtroendet oförändrat 79% Antal jämförelser = 123

140 Förändringar för enskilda val (procent) Valårspar Förändring i procentenheter Andel institutioner som ökar , , , , , , ,4 100

141 Institutioner som förändras mellan året för val och valår Regeringen Riksdagen Kommunstyrelserna Polisen De politiska partierna Sjukvården EU-kommissionen Europaparlamentet Domstolarna Svenska kyrkan Kungahuset 3,4 3,1 3,0 2,5 2,4 2,2 2,2 5,3 6,2 8,9 9,6

142 Institutioner som förändras mellan året för val och valår (forts) De fackliga organisationerna Grundskolan Storföretagen Försvaret Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen FN Riksbanken Bankerna 0,3 1,6 1,6 1,4 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 2,0

143 Slutsatser 1. Stabilitet i förtroendet i fråga om rangordning av institutionerna 2. Stora likheter mellan olika gruppers bedömningar 3. En ökning av förtroendenivån mellan 2013 och Ökningen av institutionsförtroendet är ett uttryck för valårets haloeffekt 5. De politiska institutionerna fungerar som valårens draglok

144 PERSPEKTIV PÅ SUPERVALÅRET HENRIK OSCARSSON

145 Det svenska partisystemets fragmentiseringsgrad i samband med allmänna val och Europaparlamentsval (effektivt antal partier) Europaparlamentsval 5,3 4,6 3,9 3,5 3,3 3,3 3,4 3,3 3,4 3,2 3,5 3,5 3,6 3,6 3,4 3,5 3,6 7,4 7,0 6,6 5,8 5,4 4,8 4,5 4,5 4,6 Riksdagsval Källa: Parliaments and governments database:

146 Röstdelning i svenska riksdagsval Andel som röstar på olika partier i riksdagsval och kommunval (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna (valåren) Erlingsson & Oscarsson (2015, kommande)

147 Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas ålderssammansättning 2010 och Procent Ålder år Ålder år Ålder år Ålder 65+ Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

148 Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas förtroende för svenska politiker Procent Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

149 Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas attityder till förslaget att ta emot färre flyktingar i Sverige Procent Mycket bra Ganska bra VE Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

150 Partiernas mandat Sammansättningen av Socialdemokraternas väljare 2010 och 2014 S-väljarnas attityder till förslaget att ta emot färre flyktingar i Sverige Procent Mycket bra Ganska bra VE Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: De nationella SOM-undersökningarna Oscarsson (2015, kommande)

151

152 Kartan över partisystemet 1994 Källa: Valundersökningen 1994 Oscarsson (1998) Den svenska partirymden.

153

154 Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Bra Dåligt Införa sextimmars arbetsdag Bra Dåligt Minska den offentliga sektorn Bra Dåligt Satsa mer på friskolor Bra Dåligt

155 Införa klimatskatt på nötkött Reservera en större del av föräldraledigheten till papporna Bra Bra Traditionalism Dåligt Dåligt Avskaffa skatteavdrag för läxhjälp Bra Dåligt Sverige bör utträda ur EU Bra Dåligt Införa könskvotering till offentliga styrelser och nämnder Bra Dåligt

156 Inställning till EU Bra Dåligt Åsikt om det svenska EU-medlemskapet Bra Dåligt Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället Bra Dåligt Införa dödsstraff för mord Bra Dåligt

157 Ta emot färre flyktingar i Sverige Dåligt förslag Bra förslag Partiväljarnas genomsnittliga positioner (medeltal) Bra förslag Dåligt förslag Höja skatterna

158 Bedriva mer av sjukvården i privat regi Dåligt förslag Bra förslag Partiväljarnas genomsnittliga positioner (medeltal) Bra förslag Dåligt förslag Höja bensinskatten

159 Några slutsatser Ökad fragmentisering i partisystemet: Svenskarna har aldrig tidigare spridit ut sina röster på fler partier eller röstdelat i lika stor utsträckning som Gruppen SD-väljare har fyllts på med framför allt äldre manliga M- väljare. Partiet har rekryterat fler väljare med samma starka elitmisstro och invandringskritik. Konfliktstrukturen i partisystemet speglar den parlamentariska situationen efter valet Vi ser en stark tendens till en tripolarisering.

160 ATTITYDER TILL KLIMATSKATT PÅ FLYGRESOR OCH NÖTKÖTT JONAS NÄSSÉN

161 Konsumtionstrender: Sverige, 50 år Källor: Trafikanalys 2014, Jordbruksverket 2014

162

163 Attityder till klimatskatter

165

166

167

168

169

171 Attityder till klimatskatter på flygresor och nötkött Jonas Nässén Institutionen för Energi och miljö Chalmers

172 SLUTORD HENRIK EKENGREN OSCARSSON

173 Pålysningar Inbjudan till samverkan i SOMundersökningarna 2015: Senast 4 maj! 23 juni: Pressträff för sommarens huvudrapport från SOM-institutet 1 juli: SOM-institutets seminarium i Almedalen

174 Följ SOM-institutet! Se seminariet i sin helhet på SVT play Vila ögonen på alla bilderna igen: Ladda ned alla våra publikationer på som.gu.se/publicerat Missa inga nyheter: Följ SOM på Facebook &

175 #somgu