Delårsrapport. April Foto: Anders Alm

Transkript

1 Delårsrapport April 2012 Foto: Anders Alm

2 Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I Landstingsplan finns finansiella mål samt mål för verksamheten. Dessa mål utgör utgångspunkten för denna delårsrapports struktur. 1

3 Omvärlden Samhällsekonomin Under hösten och vintern 2011/2012 har den ekonomiska återhämtningen i världsekonomin och i Sverige kommit av sig. Oron har varit stor för de finansiella marknaderna och de skuldsatta staterna. Situationen är nu mer stabil men bekymren kvarstår för hur Europas skuldsatta ekonomier ska kunna få tillväxt i sina ekonomier då besparingskraven är mycket stora. Det innebär att risken för recession i Europa kvarstår även Regeringens huvudscenario är dock att det blir en viss BNP ökning i Europa från och med 2013 men att återhämtningen tar mycket lång tid. Den svaga internationella efterfrågan leder till att den svenska exporten inte ökar alls 2012 men även till låga investeringar. Även hushållen är försiktiga. De grundläggande förutsättningarna för svensk ekonomi i form av hushållens ekonomi, offentliga finanser, skuldsättning och konkurrenskraft är emellertid relativt goda. Efterfrågan väntas öka i och med att förtroendet hos företag och hushåll stärks när situationen på den finansiella marknaden fortsätter att stabiliseras. Återhämtningen bedöms ta längre tid än vad som tidigare antagits. Även Sveriges kommuner och landstings bedömningar bygger på att den nuvarande oron inte övergår i en ännu allvarligare kris och recession, även om det senare är en uppenbar risk. Landstingens och kommunernas ekonomi Överskottet för hela kommunsektorn blev 5 miljarder år 2011, vilket kan jämföras med överskottet på 18 miljarder Landstingen visade ett underskott på 2,5 miljarder. Att resultaten minskade beror till stor del på engångskostnader för kommunala pensioner samt att det tillfälliga konjunkturstödet fasats ut. Generellt sett klarar sig kommunerna bättre än landstingen. För 2013 och framåt förbättras kommunernas resultat, men utan att nå upp till god ekonomisk hushållning. I flera landsting kommer det med stor sannolikhet att krävas besparingar och/eller skattehöjningar för att nå plusresultat. Inför 2012 var det totalt 11 landsting som ändrade skattesatsen. I de flesta fallen berodde det dock på skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Landstingen är inne i en period där de demografiskt betingade behoven ökar kraftigt vilket gör det svårt att klara en ekonomi i balans fram till 2015 utan att se över verksamhet och finansiering. Befolkningsutvecklingen Länets befolkning minskade under 2011 med 64 personer. Antalet invånare sista december 2011 var personer. Befolkningsminskningen fortsätter men har stannats upp något. Kommunerna Boden, Kiruna, Luleå och Piteå ökade sin befolkning under Under årets första kvartal minskade antalet innevånare i länet med 123 personer. De kommuner som ökade sin befolkning var Arvidsjaur, Kiruna och Luleå. Aktuella och avslutade utredningar På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt kan påverka landstinget. Följande utredningar är avslutade: Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen, helikopterutredningen, den nationella översynen av missbruks- och beroendevården, tolkutredningen, vård efter behov och på lika villkor hälso- och sjukvård och tandvård på lika villkor åt asylsökande och papperslösa, kommunaliserad hemsjukvård, avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m m och fritt val av hjälpmedel. Landstinget ska yttra sig över en departementsskrivelse om införandet av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svensk lag- 2

4 stiftning. I skrivelsen föreslås bland annat en ny lag om ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land och en ny lag om landstingens och kommunerna kostnadsansvar för viss utlandsvård. Följande utredningar är klara eller pågår: I propositionen Ny ordning för nationella vaccinationsprogram föreslås att en ny reglering av nationella vaccinationsprogram förs in i smittskyddslagen. Programmen ska genomföras av landsting och kommuner, vilka också ska svara för kostnaden. Vidare föreslås att det införs en ny lag om register för nationella vaccinationsprogram där vårdgivarna ska registrera alla vaccinationer som ges inom ramen för programmen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari Utredningen Statens roll i framtidens vård- och omsorgssystem ska vara klar i mitten av april Läkarutbildningsutredningen ska vara klar senast den 31 december Patientmaktsutredningen ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och kan stärkas. Den ska vara klar den 30 juni Utredningen om den statliga regionala förvaltningen pågår. Attraktiv region Mål Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande betydelse för länets utveckling. Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region. Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla. Norrbotten ska vara ett gott län att leva i. Mått Mål Nuläge 2014 Befolkningsutveckling Positiv 2012: : : -64 Förändring öppet arbetslösa Minskning Minskning Minskande 2010: -410 Förändring mars: 2011/2012: -7 % (k), -3,2 % (m) 2010/2011: -5 % (k), -21,6 (m) Förändring mars: 2011/2012: -3 % (k), -7,9 % (m) 2010/2011: 5,2 % (k), -9,1 % (m) Förändring mars: 2011/2012: -2,7 % (k), 10,6 % (m) 2010/2011: 9,7 % (k), -16 % (m) Förändring sökande i program med aktivitetsstöd Ungdomsarbetslöshet öppet arbetslösa (18-24 år) Nya företag Ökande : st, 1,96 procent av riket Attraktiva livsmiljöer En öppen arena för alla som värnar om regionens utveckling Kraftsamling som är en bred insamling av värdefulla tankar och idéer, fortgår och den andra konferensen genomfördes i februari och samlade 500 personer. Vid den första konferensen i juni 2011 tillfrågades de drygt 300 deltagarna om vilka områden länet behöver arbeta med för att skapa befolkningstillväxt. Svaret blev fyra områden mångfald och integration, unga, jämställdhet samt självbild och stolthet, och vid den andra konferensen tillfrågades deltagarna vad som behöver göras inom dessa områden. Förslagen handlar om ökad kunskap, ökad samverkan och ett tydligare regionalt ledarskap. Under maj månad kommer tillväxtrådet, som består av rundabordsordföranden, att träffas och prioritera vilka förslag från rundabordssamtalen i februari som ska drivas vidare. Öppenhet, mångfald och nya perspektiv Nya perspektiv på äldres kunskaper och erfarenheter Ett led i att ta tillvara även de äldres kunskaper och erfarenheter anordnade projektet Best Agers en inspirationsdag och workshopserie i Luleå respektive Övertorneå för personer i åldern 50+ som är intresserade av entreprenörskap. 3

5 Hit kom många personer som kan tänka sig att byta bana mitt i livet. Diskussion med medborgarna om hur äldre människors kunskap och kompetens ska kunna tas tillvara på arbetsplatser och i samhället fördes vid två föreläsningarna i Luleå. Hållbar utveckling och inomregional balans Ansöker om att bilda Region Norrbotten Landstingsfullmäktige beslutade i april att ansöka hos regeringen om att bilda Region Norrbotten. Bakgrunden till ansökan är att lokala och regionala angelägenheter bäst hanteras av lokala respektive regionala politiker. Medborgarna ska kunna ställa någon till ansvar i politiska frågor, det vill säga frågor där intressen vägs mot varandra, mål sätts, prioriteringar görs och resurser fördelas. Bildande av en regionkommun med regionalt utvecklingsansvar är ett naturligt steg för att stärka länet i den globala konkurrensen men också konkurrensen gentemot andra regioner i Sverige. Den regionala utvecklingen blir mer effektiv och legitimiteten stärks då det förenas med beskattningsmöjligheter. Genom att bilda en regionkommun flyttas rätten att besluta i viktiga utvecklingsfrågor från staten till regionerna. Medborgarnas inflytande över vardagens frågor stärks och därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas. Kommunernas beslutsrätt berörs inte. Infrastruktur Ökad tillgänglighet med mobiltelefoni i glesbygd IT Norrbotten AB som ägs av landstinget och länets kommuner har tagit initiativ till att Sverige bör införa regional och nationell roaming. Det skulle innebära att det blir möjligt att ringa och vara uppkopplad med mobiltelefon oavsett vilken operatör användaren har, på samma sätt som det fungerar när man är utanför landets gränser. Detta är särskilt viktigt i glesbygd där mobiltäckningen främst består av en enda operatör. Tillgänglighet med mobiltelefoni är viktigt för såväl besöksnäringen men också för säkerheten och tillgängligheten till larmfunktioner Välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv Norrbotten har goda förutsättningar för innovationsdriven tillväxt Norrbotten har tillsammans med andra län och regioner arbetat fram ett regionalt innovationsindex vars mål är att mäta de regionala förutsättningarna för innovationsdriven tillväxt. Syftet är att få ett bättre underlag inför regionala satsningar och se effekterna av dessa. Kultursamverkansmodellen Under perioden har arbetet med kultursamverkansmodellen och med Norrbottens kulturplan fortsatt. Kulturplanens arbetsgrupper har arbetat vidare med kulturplanens mål, kommunbesök i fyra av länets kommuner har genomförts liksom två möten mellan landstingets och alla kommuners kulturansvariga. Det stora konstprojektet Konstmuseet i Norr med länskonstmuseiverksamhet i Kiruna, konstverksamhet i Havremagasinet i Boden och ett Resurscentrum för konst i Luleå har i alla delar tagit nya steg framåt. Musikprojektet Kraftcentrum för ny musik, ett samarbete mellan Norrbottensmusiken, Piteå Musikhögskola och Studio Acusticum har framgångsrikt genomfört planerade aktiviteter. Stor fokus har även ägnats uppföljningsarbetet för 2011 och Beslut om utvecklingsmedel från Statens Kulturråd i april innebar 3, 8 nya miljoner i kulturutvecklingsstöd till Norrbotten. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet för 2011 har, med anledning av nya förutsättningar, varit föremål för tydlig utveckling i landstingets kulturverksamhet. Arbetet med stöd till digitalisering av Norrbottens biografer har fortgått under 4

6 perioden, ett samarbete mellan Norrbottens läns landsting, Folkets Hus och Parker samt Filmpool Nord. God hälsa Mål Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Självskattad hälsa utgår från hur individen själv bedömer eller uppfattar sin hälsa. En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet inom olika befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen bland vuxna kvinnor och män som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd. I linje med att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa, ska landstinget bidra till att andelen barn och ungdomar, särskilt flickor, med psykisk ohälsa minskar i länet. De mål som finns inom God hälsa följs upp i samband med delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen för Tobaksvanor under graviditet De senaste uppgifterna visar på att Norrbotten finns bland de fem län/regioner som har lägst andel rökare under graviditeten (3,4 procent). Landstinget har som mål att högst två procent av de gravida röker. Norrbotten finns bland de delar av Sverige som har flest snusare bland gravida med 2,5 procent. Andel gravida i vecka 32 år 2010 som röker eller snusar i Norrbotten och riket (staplar). Lodräta linjen anger lägsta respektive högsta värdet bland samtliga län/regioner (%) Procent Andel som röker innan graviditet, i tidig graviditet och under graviditetsvecka 32 registrerade i Norrbotten under år Procent ,4 4,9 2,5 0,5 Norrbotten Riket Norrbotten Riket 5 0 Röker Norrbotten, Riket, Snusar Tre kommuner uppfyller landstingets mål om rökning bland gravida medan nio kommuner ligger strax ovan. Andel som röker bland gravida under graviditetsvecka 32 i Norrbottens kommuner, år 2010 En översiktlig jämförelse inom länet under år 2010 mellan rökvanorna innan graviditeten med förhållandena vid graviditetsveckan 32 talar för att mödrahälsovården har framgång med tobaksförebyggande arbete. Tre månader före Tidig graviditet Graviditetsvecka 32 5

7 Ålder och vikt bland gravida Medelåldern för förstföderskor i Sverige har ökat stegvis de senaste trettio åren till i genomsnitt 28,4 år. I Norrbotten har medelåldern för förstföderskor ökat från 23,3 år till 27,3 år mellan åren 1975 och För gruppering av under- eller övervikt och fetma bland befolkningen används body mass index (bmi), som beräknas utifrån vikt och längd. Ett bmi mellan 25 29,9 bedöms som övervikt och vid eller efter 30 som fetma. Medelvärdet av bmi bland kvinnor vid inskrivning till mödrahälsovården i Norrbotten har stigit med 1,1 enheter sedan År 2010 var medelvärdet av bmi 25,4, vilket tangerar gränsvärdet för övervikt. Detta ligger över riksgenomsnittet 24,7 och är bland de sex län/regionerna med högsta medelvärde. Medelvikten vid födseln bland norrbottniska barn, gram, ligger högre än riksgenomsnittet. Medelfödelsevikten vid födsel, Norrbotten och riket, åren Antal gram Riket Norrbotten Fallolyckor bland äldre Landstingts mål är att hälften av invånarna i länets kommuner ska befinna sig bland de kommuner som har minst sjukhusvård pga av fallskador bland de äldsta. Vid senaste redovisningen inom Öppna jämförelser ligger frekvensen av fallskador bland de äldre i Norrbottens kommuner fortfarande bland de högre i landet. Placering av kommunerna i Norrbotten bland samtliga kommuner i riket vad gäller fallskador som medfört slutenvård bland 80 år eller äldre. Mått: antal personer med fallskador per invånare. Genomsnitt för åren , och Placering bland samtliga kommuner Bland de 25 % med flest fallskador Bland de % kommunerna i mitten Bland de 25 % med minst fallskador Totalt antal kommuner 2006/ / / Riskbedömning för fall Kvalitetsregistret Senior Alert är infört inom landstingets verksamheter som har inneliggande patienter. Detta innebär att riskbedömning görs av patienter över 65 år för fall, nutrition och trycksår. Vid behov vidtas åtgärder. Fördelning av statsbidrag för prevention av hiv och andra sexuellt överförda infektioner, STI Norrbottens läns landsting beviljades statliga bidrag för år 2012 med 0,8 mkr. Dessa medel har fördelats till pågående projekt som är riktade till grupperna män som har sex med män, asylsökande och anhöriginvandrare, ungdomar och unga vuxna samt hivinfekterade i länet. Detta innebär bland annat fortsatt utbildning av vårdcentralernas personal inom sexuell hälsa och sexuellt överförda infektioner. Det gör det också möjligt att fortsätta påbörjade insatser för gruppen migranter och hivpositiva liksom nya preventiva insatser riktade mot personer med injektionsmissbruk och personer som köper och säljer sex. Det regionala kunskapsnätverket inom hiv och STI mellan landstingen i Norrbotten, Jämtland, Västerbotten och Väs- 6

8 ternorrland, har beviljats statsbidrag om 2 mkr för år Detta möjliggör fortsatt utveckling och drift av webbsidan gratiskondomer.nu och verksamheten Lustverket med information om sex och relationer. Båda dessa insatser riktar sig till ungdomar. Bidraget möjliggör fortsatt utveckling av metoder för samtal om sexuell hälsa inom hälsosamtalet med asylsökande/-flyktingar samt hivskola för hivpositiva ungdomar i norra Sverige. Nya insatser planeras riktade mot injektionsmissbruk, personer som köper och säljer sex, liksom utlandsresenärer. Kultur och hälsa Det ständigt pågående arbetet för att öka kunskapen om kopplingen mellan kultur och hälsa och även hur kultur och hälsa kan användas som verktyg inom vård, omsorg och rehabilitering har fortsatt under perioden. Särskilt fokus har legat på framställandet av två för framtiden värdefulla rapporter gällande utvärdering av två kultur och hälsaprojekt samt förberedelserna för veckoprogram med olika kulturinslag, kallat Kulturentré, på Gällivare och Kiruna sjukhus för patienter, anhöriga, personal och besökare. God vård Mål Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå. I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som kan vara lättare för patienten att bedöma, t ex bemötande och information om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger med hänsyn till patientens hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhetens resurser används på ett för patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamheten grundar sig på evidensbaserad kunskap. Mått Andel högfrekventa besökare på akutmottagningar vid sjukhus Väntetid vid akutmottagningar, andel besök med första läkarkontakt inom 30 minuter Väntetid vid akutmottagningar, andel besök med total handläggningstid under 180 minuter Andel vårdrelaterade trycksår Blodtryck/hjärtsvikt; användning av kostnadseffektiva blodtryckssänkande läkemedel Hjärta/kärl, diabetes, stroke; andel användning av kostnadseffektiva blodfettssänkande läkemedel Primärvård, telefontillgänglighet, andel samtal som besvaras samma dag Mål Nuläge % : 20 % : 20 % : 19 % 90 % : 41 % 2011: 41 % 2010: 40 % 90 % : 68 % 2011: 70 % 2010: 70 % 0 % : 13,5 % : 13,9 % : 12,0 % 75 % : 70,7 % 2011: 70,2 % 2010: 69,5 % 80 % : 65,1 % 2011: 67,5 % 2010: 70,6 % 100 % : 94 % : 94 % : 96 % Patientcentrerad vård Landstingsgemensam patientenkät om bemötande Inom hela landstinget används en gemensam patientenkät som är tänkt att spegla patienternas upplevelse av bemötandet i vården. Enkäten besvaras av patienter i både öppen och slutenvård enligt ett schema som beslutas inom respektive division. Alla verksamheter med patientkontakter ska genomföra minst en enkät per år. Resultatet från enkäten kommer att redovisas i årsredovisningen. Patientnämndsstatistik Ärenden fördelade på huvudkategori och kön första tertialen 2012, jämfört med samma period åren

9 Bemötande/ Kommunikation Organisation/Regler/ Resurser Vård/ Behandling (82k (44k (39k (52 k 31m) 22m) 30m) 40m) 73 (39k 34m) 74 (45k 29m) Totalt 260 (166k 94m) 59 (34k 25m) 76 (47k 29m) 201 (125k 76m) 40 (25k 15m) 65 (35k 30m) 174 (99k 75m) 42 (22k 20m) 73 (44 k 29m) 207 (118k 89m) Totalt 207 ärenden är registrerade under första tertialen 2012, vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år. Den största andelen (44 procent) utgörs av ärenden under kategorin bemötande/kommunikation. I jämförelse med första tertialen 2011 ses också den största ärendeökningen inom kategorin bemötande/kommunikation, men samtliga kategorier har ett ökat antal ärenden. Precis som samma period föregående år gällde anmälningarna till 57 procent kvinnor och 43 procent män. Tillgänglig vård Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov. Den nationella vårdgarantin, som från den 1 juli 2010 regleras i lag, handlar om en god tillgänglighet för alla. Vårdgarantin innebär att: 0 Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag. 7 Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar. 90 Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården erbjudas inom högst 90 dagar. 90 Efter beslut om behandling ska denna kunna påbörjas inom högst 90 dagar. Måluppfyllelse 2012 för Kömiljarden Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har genom överenskommelse enats om villkoren för de prestationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården som ska gälla för Förutsättningarna för att få ta del av medlen är desamma som för år 2011, det vill säga att minst 70 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 mkr i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 200 mkr fördelas till de landsting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning. Primärvården telefontillgänglighet (0:an) Mätningen av primärvårdens telefontillgänglighet i mars 2012 visade att vårdcentralerna i länet tog emot telefonsamtal, varav 94 procent besvarades. Mätningen inkluderar även de privata vårdcentralerna. Siffran för vårens mätning gällande riket var 89 procent. Procent 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% Våren 2010 Hösten 2010 Telefontillgänglighet i primärvården (0:an) Våren 2011 Mättillfälle Hösten 2011 Våren 2012 Primärvården läkarbesök inom 7 dagar (7:an) Andelen patienter som får komma på läkarbesök inom sju dagar i Norrbotten har ökat något vid vårens mätning jäm- Riket Norrbotten 8

10 fört med mätningen hösten 2011, från 89 procent till 89,4 procent. Landstinget ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet på cirka 93 procent. Mätningarna inkluderar även de privata vårdcentralerna. Procent 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% 78% 76% Våren 2010 Hösten 2010 Läkarbesök i primärvården inom 7 dgr (7:an) Våren 2011 Mättillfälle Hösten 2011 Våren 2012 Riket Norrbotten Besök inom specialiserade vården (90) I april fanns det totalt väntande patienter (inkl patientvald och medicinskt orsakad väntan) till ett första besök. Av dessa hade 59 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar. 94,7 procent av patienterna fick sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar. Andelen som väntat kortare än 60 dagar var i april 82 procent vilket är något sämre jämfört med föregående månad (85,2 procent). Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januariapril 2012 Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*) Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse vårdgaranti) Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl MoV*) Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse kömiljard, minst 70 %) Jan ,7 % ,2 % Feb ,5 % ,8 % Mar ,8 % ,2 % Apr ,7 % ,0 % *PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan Operationer/behandling inom specialiserade vården (90) I april väntade patienter i Norrbotten på en operation/behandling. Av dessa var det totalt 33 patienter som själva hade valt att vänta längre än 90 dagar. Tillgängligheten till operation/behandling ökar. 97,7 procent av patienterna fick sin operation/åtgärd inom vårdgarantins 90 dagar. Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare var i april 87,6 procent. Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari-april 2012 Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*) Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse vårdgaranti) Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl MoV) Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse kömiljard, minst 70 %) Jan ,1 % ,5 % Feb ,4 % ,1 % Mar ,0 % ,1 % Apr ,6 % ,6 % *PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan Säker vård Tillsammans för världens säkraste vård! Så formulerar Sveriges kommuner och landsting (SKL), sin mission för patientsäkerheten i landet. (SKL:s verksamhetsberättelse 2011) Gör varje dag till en säker dag! Så formulerar SKL visionen i samma dokument. Säkrare vård sparar liv, minskar lidande och frigör resurser. Norrbottens läns landsting delar SKL;s mission och vision. Under de första månaderna har arbetet fokuserats på överenskommelsen mellan Staten och SKL:s om prestationsbaserade ersättning där 525 mkr avsatts för att med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen. De grundläggande kraven består av att landstinget ska ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse, infört Säker IT i hälso- och sjukvård (SITHS), Nationell patientöversikts (NPÖ) säkerhetstjänster, samt den nationella katalogtjänsten HSA, påbörjat införandet av IT-stödet Infektionsverktyget och genomfört strukturerad journalgranskning. Indikatorer för specifika områden är definierade och handlar om upprätta handlingsplan för att stärka patientsäkerhets- 9

11 kulturen, höja följsamheten till basala hygienrutiner/klädregler, upprätta handlingsplan för att minska trycksår, minska antibiotikaförskrivningen, mäta och rapportera överbeläggningar, delta i nationell patientenkäten för primärvården Arbetet går enligt planerna och förutsättningar finns för att ta del av prestationsmedlen som ska användas till systematiskt patientsäkerhetsarbete i syfte att minska undvikbara vårdskador Antal Patientförsäkringen LÖF Antal inkomna och ersatta ärenden hos Patientförsäkringen, Norrbottens läns landsting År År Å2 År År År År År År Antal inkomna ärenden Antal ersatta ärenden Över tid förekommer vissa variationer. I ett längre perspektiv ansöker mellan 350 och 400 personer om ersättning och cirka 150 personer ersätts. De flesta ärenden hos patientförsäkringen-löf är de som inträffar inom opererande verksamheter. Förekomst av trycksår Målet är att ingen patient ska drabbas av trycksår i samband med vård och behandling. Tidpunkt Antal och andel patienter med trycksår (antal patienter inom parentes) Kvinnor Män Totalt Mar (292) 15,4 % 36 (241) 14,9 % 81 (533) 15,2 % Okt (313) 16,0 % 32 (258) 12,4 % 82 (571) 14,4 % Mar (304) 11,2 % 34 (265) 12,8 % 68 (569) 12,0 % Okt (293) 12,6 % 38 (248) 15,3 % 75 (541) 13,9 % Mar (281) 12,8 % 40 (282) 14,2 % 76 (563) 13,5 % Källa; Punktprevalensmätning, SKL databas Från första mätningen år 2010 har antalet trycksår minskat marginellt vilket föranleder ytterligare insatser i arbetet med hög följsamhet till evidensbaserade åtgärder. Antal Fall och fallskador Fallskada, tillbud/fall, risk/fall 2010, 2011, 2012 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial De första fyra månaderna skadades 18 patienter vid fall i samband med vård och behandling. Under samma tid registrerades 91 tillbud och 4 risk för fall. Att 18 patienter skadas vid fall är allvarligt och föranleder ytterligare insatser i arbetet med hög följsamhet till evidensbaserade åtgärder. Säker läkemedelshantering I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. I en internkontroll visar det sig att läkemedelsavstämningen inte ännu är en självklarhet. Apotekare som kompetensstöd för läkare och sjuksköterskor är infört. I detta arbete har patientsäkerhetsrisker kunnat identifieras. De flesta läkemedelsavvikelserna finns inom delprocesserna ordination, administrering och dokumentation rapporterades 357 avvikelser, 2011 registrerades 384 avvikelser och en prognos för 2012 är att ingen större ökning kommer att ske. Att så få avvikelser inom läkemedelsområdet är omhändertagna enligt avvikelsehanteringsprocessen torde bero på en underrapportering. Säker läkemedelshantering minskar risken för akuta inläggningar orsakade av läkemedel och risk för vårdskador. Därför kommer patientsäkerhetsarbetet att fokusera på att förbättra läkemedelshanteringen för inneliggande patienter samt att öka förståelsen för att läkemedelsavstämning ska vara en obligatorisk aktivitet. Fallskada Tillbud/fall Risk/fall 10

12 Kunskapsbaserad vård Grunden för kunskapsbaserad vård finns i principerna för systematiskt, lärandestyrt förbättringsarbete där fakta- och evidensbaserade uppgifter tas till vara. Vården ska bygga på vetenskap och dokumenterad beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Inom landstinget pågår ett arbete för att skapa strukturer och ta fram rutiner för systematisk kunskapsspridning och implementering av nationella riktlinjer, vårdprogram samt andra övergripande styrdokument och riktlinjer för vården. Inom landstinget har ett flertal vårdprogram och handlingsöverenskommelser (HÖK) fastställts vilka används som underlag till förbättringsarbete. Exempel på detta är den utveckling och förbättring av diabetesvården, hjärtsjukvården och tandvården som pågår och där de nationella riktlinjerna ligger som grund. Andra områden där förbättringsarbeten påbörjats utifrån nationella riktlinjer är demensvård, strokevård, rörelseorganens sjukdomar samt sjukdomsförebyggande metoder. Förbättringsarbeten inom vården i Norrbotten har uppmärksammats inte bara i länet utan nationellt och internationellt. Kvalitativt likvärdig och jämlik vård Landstinget ska erbjuda likvärdig vård till flickor och pojkar, kvinnor och män. Oavsett var i länet patienten bor, vilket könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller kön patienten har, ska vården tillhandhållas och fördelas på jämställda och jämlika villkor. Resultat från Öppna jämförelser ska användas i förbättringsarbete för att erbjuda patienterna en likvärdig vård. En analys av öppna jämförelser från 2011 pågår där resultat ska redovisas i en analysrapport som ska vara grund för förbättringsarbete. Verksamheterna inom hälso- och sjukvården är med i relevanta kvalitetsregister. Data från dessa register är en värdefull kunskapskälla vid olika förbättringsarbeten inom vården. Deltagande i kvalitetsregister gör det möjligt för varje enhet att när som helst ta ut egna kvalitetsdata och jämföra dessa med data från både länet och övriga landet. Arbete med att öka registreringsfrekvensen i första hand i nationella kvalitetsregister fortgår och intensifieras vid nytillkomna register. I syfte att sprida kunskap och uppnådda resultat i förbättringsarbete genomförs regelbundet utbildningsdagar för att engagera ledare och medarbetare i förbättringsarbetet. Från och med 2012 finns även landstingets jämställdhetsarbete med i det nationella redovisningssystemet MakE- Quality som gör det möjligt både för beslutsfattar, ledare och personal, men även medborgare/patienter att se hur landstinget arbetar med jämställdhet i jämförelse med andra landsting. Första omgången deltagande och resultat visar att jämställdhetsintegreringsarbetet är påbörjat och har tagit några steg framåt, men har en bra bit kvar till ett hållbart och säkrat jämställdhetsarbete. Bättre liv för sjuka äldre heter landstingets och kommunernas gemensamma satsning för att förbättra för de äldre. Målet är att tillgodose den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Den äldre ska erbjudas behovsanpassade insatser, ska ges möjlighet att leva självständigt under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Landstinget arbetar även med en omfattande kompetensinsats så att all personal inom hälso- och sjukvård kan höja sin sakkunskap kopplat till jämställd vård, vilket i sin tur skapar möjlighet för en ökad kvalitativt likvärdig, jämställd och jämlik vård. 11

13 Inom ramen för jämställdhet finns också fjärde delmålet, mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Arbetet med mäns våld mot kvinnor och barn, och våld i nära relation, har pågått under en tid, och intensifierats under Under 2012 tas ett vårdprogram fram i arbetet med våld i nära relation. Effektiv vård Tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi. Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk kvalitet, god produktivitet och kostnadseffektivitet, utvecklad samverkan, hög tillgänglighet och hög patienttillfredsställelse. KPP (kostnad per patient) är en metod för beräkning av sjukvårdskostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt. DRG innebär förenklat en viktning av olika åtgärder/sjukdomstillstånd för att kunna göra jämförelser mellan olika verksamheter. Tillsammans utgör KPP/DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning som alltmer används inom sjukvården för att, på ett överskådligt sätt, visa vad man producerar och till vilken kostnad men även visa resursförbrukningen för enskilda patienter, olika patientgrupper, diagnosgrupper etc. Målet i Landstingsplan 2012 är att kostnaden per DRG-poäng i landstinget inte ska överstiga kostnaden i den nationella KPP-databasen för läns- och länsdelssjukhus i riket. Kostnaden per DRG poäng för 2011 per sjukhus kommer att presenteras i delårsrapporten per augusti. Snittkostnaden per DRG-poäng för länsoch länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen kommer att presenteras i årsredovisningen för Två av uppföljningsparametrarna för effektiv vård är användning av kostnadseffektiva blodtryckssänkande medel respektive blodfettssänkande läkemedel. Utfallet visar på att det behövs ytterligare insatser till förbättringar för att de fastställda målen ska uppnås. Patentutgångar samt ny kunskap eller dokumentation för läkemedel kan delvis förändra utgångspunkten samt målvärde. Verksamhetsstatistik per april Läkarbesök Primärvård NLL LOV-enheter Primärvård privat 1) ) 2) Spec somatisk vård NLL Spec somatisk vård privat Vuxenpsykiatri Övriga besök Primärvård NLL LOV-enheter Privata sjukgymnaster Spec somatisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen Primärvård (obsplatser) Spec somatisk vård Vuxenpsykiatri Operationstillfällen Öppen vård Sluten vård I genomsnitt disponibla platser Primärvård Spec somatisk vård Vuxenpsykiatri ) Med privata läkare i primärvården menas inte LOVenheter, utan vårdgivare enligt nationella taxan. 2) Någon uppdelning på primärvård och specialiserad vård gjordes inte för de privata läkarna under Totalt antal besök var under det aktuella tertialet, att jämföra med under tertial ) Antalet besök hos privata läkare har räknats till och med mars. Vårdval Norrbotten Bakgrund Lag om valfrihetssystem inom vården (LOV, 2008:962), trädde i kraft januari Lagen ger privata vårdgivare rätten att etablera verksamhet inom pri- 12

14 märvården. Norrbottens läns landsting införde valfrihetssystem inom primärvården, Vårdval Norrbotten, januari Systemet utgår från invånarnas val av vårdcentral. Konkurrensneutralt system Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån landstingets beställning. Landstinget ställer samma krav på offentligt och privat drivna vårdcentraler. De ska erbjuda en trygg och säker vård och uppfylla samma krav på kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Nya privata vårdgivare Landstinget har hittills granskat och godkänt totalt fem privata vårdgivare inom ramen för LOV och Vårdval Norrbotten. Följande vårdcentraler har öppnat: Vårdcentralen Hermelinen i Luleå, juni 2010 (Hermelinen Hälsovård AB) Cederkliniken i Piteå, augusti 2010 (Praktikertjänst AB) Vårdcentralen Björnen i Piteå, augusti 2010 (Hermelinen Hälsovård AB) Vårdcentralen Åkerbäret i Boden, februari 2011 (Hermelinen Hälsovård AB) Adviva Hälsocentral AB i Gällivare, oktober 2011 Landstinget har ytterligare en vårdcentral i privat drift, upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det är Vittangi vårdcentral som drivs av Praktikertjänst AB. Det finns totalt 38 vårdcentraler i Norrbotten. Vårdval och befolkningen Sedan vårdvalet infördes har befolkningen möjlighet att göra ett vårdval, det vill säga att aktivt lista sig på valfri vårdcentral. De som inte gör ett aktivt val har till och med 2011 listats passivt på en landstingsdriven vårdcentral. Från och med 2012 sker den passiva listningen till närmaste vårdcentral oavsett driftsform utifrån en geografisk indelning. Resultat av listning Den sista april 2012 är läget avseende aktivt och passivt listade följande: Aktivt val, personer (35 procent) Passivt val, personer (65 procent) Andelen av befolkningen som nyttjat sin möjlighet att göra ett aktivt vårdval ökar, från 32 procent till 35 procent under första tertialen Sammanlagt är personer listade på någon av de privata aktörerna inkluderande Vittangi vårdcentral. Det motsvarar 12,7 procent av befolkningen i Norrbotten. Andelen av befolkningen som får sin primärvård via en privat leverantör har ökat från 11,5 till 12,7 procent under första tertialen Engagerade medarbetare Mål Landstingets medarbetare ska bidra till att uppfylla verksamhetens mål. Chefen har ett övergripande ansvar för verksamheten och dess resultat. Resultatet uppnås genom medarbetarnas samlade insatser. Chefen har ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för likabehandling, bra hälso- och arbetsmiljö och väl fungerande samverkan på arbetsplatsen Landstingets medarbetare ska vara motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt se möjligheterna till ständiga förbättringar. De ska ha en helhetssyn och förståelse för hur de genom sitt arbete bidrar till att verksamhetsmålen uppnås. Varje medarbetare ska ges förutsättningar för att känna sig sedd och individens kompetens och erfarenhet ska tas till vara. Landstinget ska erbjuda alla medarbetare ut- 13

15 vecklingsmöjligheter som bidrar till ökat engagemang och arbetsglädje inom nuvarande arbetsuppgifter, men som också stimulerar viljan att ta ansvar för nya områden. Utvecklingen av verksamheten ska ske i god samverkan. Utvecklings- och samverkansavtalets intentioner ska genomsyra alla verksamheter. Jämställda villkor ska råda mellan kvinnor och män. Inga könsrelaterade löneskillnader ska förekomma inom landstingets verksamheter. Mått Mål Nuläge Arbetstillfredsställelse ) positiv utveckling för samtliga divisioner 2012: 70 (k), 68 (m) 2011: 70 (k), 68 (m) 2010: 70 (k), 67 (m) Frisknärvaro 1) 75 % : 68 (k), 79 (m) : 69 (k), 81 (m) : 69 (k), 81 (m) Sjukfrånvaro 2) 3 % : 5,4 (k), 3,1 (m) : 5,0 (k), 2,9 (m) : 4,6 (k), 2,6 (m) Ledarskap Kompetens Målkvalitet 70 3) positiv utveckling för samtliga divisioner 75 3) positiv utveckling för samtliga divisioner 70 3) positiv utveckling för samtliga divisioner 2012: 70 (k), 68 (m) 2011: 69 (k), 68 (m) 2010: 69 (k), 67 (m) 2012: 76 (k), 75 (m) 2011: 74 (k), 73 (m) 2010: 74 (k), 72 (m) 2012: 60 (k), 56 (m) 2011: 60 (k), 57 (m) 2010: 59 (k), 56 (m) 1) Andel medarbetare som har högst fem dagars sjukfrånvaro under senaste tolvmånadersperioden. 2) Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden. 3) Sammanlagt värde från medarbetarundersökningen. Maxvärde är 100. Medarbetare i landstinget Antalet anställda är per den sista april, en minskning med 26 jämfört med samma period föregående år. Andelen kvinnor utgör 80 procent, och andelen heltidsarbetande är 83 procent, båda oförändrade sedan samma period föregående år. Medelsysselsättningsgraden är fortsatt oförändrat 95 procent. Medelåldern är 47 år. Antal anställda per april Administration Läkarsekreterare Kultur, turism och fritidsarbete Rehabilitering och förebyggande arbete Skol- och barnomsorgsarbete Socialt och kurativt arbete Tandvårdsarbete Teknikarbete Vård och omsorgsarbete m m Läkare Sjuksköterskor Totalt Medarbetarundersökning Landstinget har för femte året i rad genomfört den landstingsgemensamma medarbetarundersökningen. Resultatet visar på en liten förbättring av arbetstillfredsställelse både för kvinnor och män samt visar på positiv utveckling inom flera av förbättringsområdena. Under april månad har resultatet presenterats för ledningarna både på övergripande nivå och på divisionsnivå. Förbättringsarbetet fortsätter kontinuerligt och utvärderas löpande. Fokus kommer att vara förbättringsområdena delaktighet och målkvalitet för landstinget som helhet. Kompetensförsörjning Landstingets medarbetare upplever kompetensen och lärandet i arbetet som gott. Målvärdet 75 är uppnått för såväl kvinnor som män. Kvinnorna uppger värde 76 och männen har gått från värdet 73 år 2011 till 75 år Medarbetarna upplever att deras kunskaper används på ett tillfredsställande sätt samt att de utvecklas i sitt arbete. Vidare upplever medarbetarna att deras kompetens behövs och motsvarar verksamhetens behov. Detta kan ses som en styrka för det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet inom verksamheten. 14

16 Landstingets handledarmodell har införts i ytterligare verksamheter och på fler orter med ökat antal huvudhandledare och adjungerade kliniska adjunkter. Nu finns tio adjungerade kliniska adjunkter inom omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. Samtliga VFU-placeringar inom de medellånga vårdutbildningarna hanteras nu i det IT-stöd som införts. För att stärka kompetensförsörjningsarbetet har ett kompetensförsörjningsråd bildats inom Norrlands regionförbund. Ledarskap Landstingets mål för ledarskap är på väg att uppnås. Männens uppfattning om ledarskapet har under två år legat på värdet 68 och kvinnornas uppfattning om ledarskapet är som tidigare år 70. Området ledarskap innebär uppfattningen om hur chefen upplevs kommunicera, agera, tydliggöra mål, ge möjlighet till kompetensutveckling samt förändra organisation och arbetssätt. Under våren 2012 har två årslånga ledarskapsprogram om vardera 20 medarbetare avslutats. Vidare bedriver Landstinget kontinuerliga ledarskapsutbildningar enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Ledarskapsutbildningarna omfattar 15 dagar och våren 2012 har 25 ST-läkare avslutat sitt utvecklingsprogram. Arbetstillfredsställelse Landstingets mål 70, för upplevd arbetstillfredsställelse har nåtts för kvinnor. Männens upplevelse är som tidigare år 68. Arbetstillfredsställelsen speglar upplevelsen av medarbetarnas egenskattade hälsa (medarbetarkraft, arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt) samt hur processerna (effektivitet, delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, återkoppling, ledarskap, medarbetarskap, målkvalitet) på arbetsplatsen fungerar. Verksamheterna har under året arbetat med olika utvecklingsarbeten för att förbättra delaktiget och målkvalitet. Fokus i arbetet är att bryta ner övergripande mål i landstings-, divisions- och verksamhetsplaner till individuella mål. De individuella målen ska kopplas till verksamhetens behov och krav. Det är vikigt att medarbetarna förstår målen och upplever att de är realistiska och möjliga att påverka och utvärdera. Några verksamheter har startat friskvårdsutmaningar bland personalen som på sikt ska ge en förbättrad hälsa, dessutom fortsätter flera verksamheter med det viktiga värdegrundsarbetet som är en av insatserna för att förbättra delaktigheten och arbetsmiljön. Närvaro och frånvaro Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med motsvarande period förra året inom alla åldersgrupper samt både för kvinnor (ökning om 0,4 procentenheter) och män (ökning om 0,3 procentenheter). Landstingets sjukfrånvaro är 4,9 procent för årets första fyra månader jämfört med 4,6 för motsvarande period i fjol. Det är främst den korta sjukfrånvaron, 1-14 dagar, som ökar något inom alla åldersgrupper såväl som för kvinnor och män. Orsakerna till den ökande sjukfrånvaron under de första fyra månaderna år 2012 uppges vara fler långvariga och ihållande infektioner samt en period med ett flertal utbrott av den så kallade vinterkräksjukan. Verksamheten arbetar aktivt med rehabilitering och följer utvecklingen av all frånvaro. I detta arbete är chefer och medarbetare viktiga aktörer för en effektiv process. Den arbetade tiden är som tidigare år ca 80 procent och frånvaron inklusive sjukfrånvaro är ca 20 procent av bruttoarbetstiden. Frisknärvaron, det vill säga medarbetare som har högst fem dagars sjukfrånvaro under en 12 månaders period, har minskat jämfört med tidigare jämförbar period. Detta gäller såväl kvinnor som män. Det vill säga fler medarbetare har varit sjuka mer än 5 dagar under denna mätperiod jämfört med föregående jämförbara period. 15

17 Sjukfrånvaro per kön och åldersintervall period januari till april Total sjukfrånvaro 4,9 4,6 Sjukfrånvaro + 60 dgr* 31,3 47,8 Sjukfrånvaro män 3,1 2,9 Sjukfrånvaro kvinnor 5,4 5,0 Sjukfrånvaro - 29 år 3,5 3,3 Sjukfrånvaro år 4,5 4,1 Sjukfrånvaro + 50 år 5,5 5,3 *Lång sjukfrånvaro (+60dgr) uttryckt i % av den totala sjukfrånvaron Andel friska medarbetare senaste 12 månaderna Andel medarbetare utan registrerad sjukfrånvaro = upp t o m sjukdag 5 (i procent) Period Totalt Kvinnor Män Maj april ,3 68,8 81,3 Maj april ,1 67,9 79,3 Stark ekonomi Mål Landstingets ska ha en god hushållning både ur ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv för att behålla en stark ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Finansiella mål och mått Resultat före finansiella poster, minst 2 procent av nettokostnaden, 130 mkr Verksamhetens nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag, 98 % Likviditet, 10 procent av nettokostnaderna, 631 mkr Prognos mkr 23 mkr 97 % 99,8% 99,7 % mkr mkr mkr Delårsresultat Resultatet före finansiella poster för perioden januari-april visar ett överskott på 11 mkr, vilket är 8 mkr bättre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är ett överskott på 6 mkr, vilket är 3 mkr bättre än Verksamhetens nettokostnad har ökat med 2,5 procent perioden januari-april jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 2,9 procent jämfört med föregående år, vilket är 1,3 procent är högre än budgeterat. Årsprognos Årsprognosen pekar på ett överskott på 1 mkr, vilket är 13 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 23 mkr, vilket är 36 mkr sämre än budget. Prognosen visar att verksamhetens intäkter ökar med 2,7 procent och nettokostnaden med 2,2 procent jämfört med Övriga kostnader beräknas öka med 2,3 procent och personalkostnader med 2,8 procent. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 2,4 procent medan de i budget för 2012 beräknades öka med 1,6 procent. Divisionernas prognoser pekar på ett underskott på 164 mkr, vilket är 167 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2011 är det en förbättring med 63 mkr. Nedanstående graf visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för 2011 och 2012, prognos 2012 samt budget Mkr Resultat före finansnetto jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Helårsprognos per april Budget 2012 Utfall 2011 Utfall 2012 Det prognostiserade negativa resultatet för divisionerna beror bland annat på att antalet listade invånare hos de landstingsdrivna vårdcentralerna fortsätter minska i kombination med att ersättningen i vårdvalet sänkts med 2 procent Sänkningen av ersättningen motsvarar cirka 19 mkr. Utöver detta har inte kostnaderna i verksamheten fullt ut anpassats till minskningen av intäkter. Minskat elevantal vid naturbruksskolorna påverkar också det prognostiserade resultatet negativt. I övrigt förklaras den 16

18 negativa prognosen för divisionerna av att kostnaderna inte fullt ut har anpassats till angivna ramar. I landstingsplanen för året anger fullmäktige att divisionerna ska ha en ekonomi i balans år 2014 och målet för 2012 är minus 120 mkr. Prognosen pekar nu på ett underskott för divisionerna motsvarande 164 mkr. Inom landstinget pågår ett arbete med att ta fram en ekonomisk handlingsplan i syfte att klara ett nollresultat år Divisionerna hade inför 2012 ett sparkrav på 144 mkr varav 101 mkr bedöms genomföras under året. Landstinget har från Sveriges kommuner och landsting fått en indikation om att AFA Försäkrings styrelse avser att innan sommaren fatta beslut om återbetalning av premier gällande avtalsförsäkringar för år 2008 och eventuellt även för år Då något beslut kring detta ännu ej finns så har återbetalningen inte beaktats i prognosen. I prognosen har en försiktig bedömning gjorts avseende utdelning från aktie- samt räntefonder. Personalkostnader och arbetad tid Personalkostnaderna exklusive pensionskostnader har ökat med 33 mkr i jämförelse med motsvarande period föregående år. Av detta är 16 mkr avtalsenliga löneökningar. Övertidskostnaden uppgår till 60 mkr, en ökning med 6 mkr. Kostnaden för timvikarier uppgår till 32 mkr och har ökat med 5,5 mkr. Kostnaderna för sjuklöner har ökat med 2 mkr. Personalkostnaderna avviker positivt mot budget med 14 mkr. Detta motsvarar skillnaden i arbetsgivaravgifter mellan budget och det verkliga utfallet. I budgeten har beräkningen gjorts med 43,05 procent och i utfallet är arbetsgivaravgiften 42,33. Denna skillnad på 0,72 procentenheter motsvarar ca 14 mkr och blir en intäkt för divisionerna. Den procentuella skillnaden beror på att premien för de avtalsmässiga försäkringarna sänktes efter det att budgeten för 2012 var fastställd. Antalet anställda var vid utgången av april personer, varav 622 är visstidsanställda. Under perioden januariapril har landstinget i genomsnitt haft anställda, en minskning med 81 personer jämfört med samma period föregående år. I diagrammet nedan visas antalet anställda två år tillbaka i tiden. Sedan april 2010 har antalet minskat med 93 personer Antal anställda NLL totalt Ökningen av antalet timanställda och övertidsarbete för perioden motsvarar 64 heltidsanställda. Minskat antal anställda i kombination med ökade kostnader för timvikarier och övertid innebär sammantaget ingen minskning av personalkostnaderna. I nedanstående graf visas hur den arbetade tiden har förändrats de senaste två åren när jämförelsen görs med rullande 12 månader, d v s att varje mätpunkt visar summan av de senaste 12 månaderna. Antalet årsarbetare har ökat med 73 personer mellan mätperioderna och Ökningen består av ökat antal övertidstimmar samt ökat antal timmar för timvikarier *Arbetad tid 12 månader/ Antal årsarbetare* utveckling rullande 12 månader Övriga kostnader Övriga kostnader uppgår för perioden till mkr. En ökning med 34 mkr,