Norrbottens läns landsting. Redovisning av hemuppgift Mäta för att leda december 2008
|
|
- Birgit Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Norrbottens läns landsting Redovisning av hemuppgift Mäta för att leda december 2008
2 Attraktiv region Stark ekonomi Vision God hälsa Verksamhetsidé Engagerade medarbetare God vård Strategier
3 Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
4 Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.
5 Strategi Tillämpa ett uthålligt, kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete för att ur ett patientperspektiv förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Öppna jämförelser ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbetet. Resultaten från medicinska kvalitetsregister ska användas systematiskt i förbättringsarbetet
6 Struktur för förbättringsarbetet Styrning, ledning och samordning via ledningsgrupper Utbildade handledare Utbildning i systematiskt förbättringsarbete Medverkan i nationella program för förbättringsarbete Medverkan i SKL s program Lean Nyttja Improwement Advisors Interna nätverk med alla aktörer deltagande Regelbunden mätning och redovisning av resultat
7 Mätningar Mångdimensionellt i vårdprocessen enligt värdekompassen På flera nivåer -Macro -Meso -Micro Regelbundet Tydligt ansvar Definierade mått och mätmetoder
8 UTVECKLING UTVECKLING PÅGÅR, PÅGÅR, STÖR STÖR GÄRNA GÄRNA Integrera Integrera med med planeringsprocessen planeringsprocessen Ta Ta till till vara vara kompetens kompetens på på alla alla nivåer nivåer Utveckla Utveckla mål mål och och mått mått Metoder Metoder att att mäta mäta Resultattavla Resultattavla med med systemmått systemmått Kvalitetssäkra Kvalitetssäkra datarapporteringen datarapporteringen Förbättra Förbättra datalagret datalagret Elektronisk Elektronisk resultattavla resultattavla
9 God hälsa Systematiskt folkhälsoarbete Prioriterade områden Mål (strategins åldersgrupper) Åtgärder, handlingsplaner (varje division ska konkretisera sina bidrag till målen) Uppföljning Hälsoläge => Hälsobokslut länet, kommunala välfärdsbokslut Mot målen => LP och strategi Aktivitetsnivå => HFS-indikatorer På divisionsnivå => div planer, årsredovisning Statistikunderlag från divisionerna
10 Landstingets prioriterade områden i folkhälsopolitiska strategin Barn och ungdom Psykisk hälsa Vuxna Övervikt och fetma Äldre Övervikt, fetma, undervikt Övervikt och fetma Tobaksbruk Fallskador Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Sexuellt överförbara infektioner(särskilt klamydia) Aborter Kulturens bidrag till god livskvalitet Kulturens bidrag till god livskvalitet Kulturens bidrag till god livskvalitet
11 Strategier Aktivt samverka med kommuner och andra myndigheter och aktörer i länet. Verka för att befolkningen har kunskap om vad som ger god hälsa. Sammanställa och sprida statistik och underlag som beskriver hälsans utveckling i länet, och använda denna kunskap i förbättringsarbetet. Landstinget ska i egen verksamhet, genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till god hälsa. Landstinget ska arbeta med kultur och hälsa som ett arbetsområde. Verka för en jämställd och jämlik hälsa. Verka för att förebygga olycksfall och fallolyckor.
12 Mål Mått Mål Nuläge Självskattad hälsa Bäst i Sverige år 2020 Kvinnor 63 % (bäst 73%) Män 68 % (bäst 75 %) Hälsobokslut 2008 Förbättringar jämfört med 2007 Hälsobokslut 2007 Självskattad hälsa bland ungdomar Metoder tillämpas för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa. Tobaksbruk bland ungdomar 95 % av både flickor och pojkar mår bra år 2010 Bland elever årskurs 1 gymnasiet i länet, 2007: 87 % bland flickor 93 % bland pojkar Metoder tillämpas i minst 75% av landstingets verksamheter med patientmöten år 2009 En halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker eller snusar 50 % år 2007 Bland elever årskurs 1 gymnasiet i länet 2007: 11 % röker minst en gång i veckan bland pojkarna och lika många bland flickorna, 25 % av pojkarna och 9 % av flickorna snusar minst en gång i veckan Rökande spädbarnsföräldrar En tobaksfri livsstart från år 2014 År 2007, Norrbotten: 6,8 % av mammor och 9 % av pappor till barn 8 månader
13 Mål, forts Övervikt Andelen 4-åringar med övervikt/fetma ska minska med 50 % fram till år % av flickorna och 13 % av pojkarna bland 4- åringar i Norrbotten var överviktiga, år 2007 Nya fall av klamydia Riskabla alkoholvanor bland ungdomar. Andelen med övervikt och fetma bland vuxna norrbottningar ska vara den lägsta i Sverige år 2018 Konstaterande fall av klamydia i fem-årsklasser mellan år ska, oavsett kön, understiga 20 fall per 1000 inv, år Halvera andelen ungdomar med riskabla alkoholvanor till år 2018 Fetma i Norrbotten, 2006: Män 15 % (bäst 10 %) Kvinnor 13 % (bäst 9 %) Övervikt i Norrbotten, 2006: Män 45 % (bäst 40 %) Kvinnor 29 % (bäst 24 %) Högsta antal fall av klamydia per 1000 inv i åldersklasser om fem år är 27, år % av män och 28 % av kvinnorna mellan 16 och 24 år i Norrbotten hade riskabla alkoholvanor år 2006 Fallskador, äldre Minst sju av kommunerna i länet ska finnas med bland de 25 % kommuner i landet som uppvisar minst fallskador bland 80 år eller äldre år 2014 Tre av 14 kommuner finns med bland de 25% kommuner med minst fallskador bland 80 år eller äldre, år 2006
14 Medellivslängd vid födseln åren MÄN KVINNOR Medellivslängd antal år MÄN 73,8 till 74,93 (3) 74,93 till 76,06 (2) 76,06 till 77,19 (4) 77,19 till 78,31 (5) Medellivslängd antal år Kvinnor 80 till 80,78 (1) 80,78 till 81,56 (4) 81,56 till 82,34 (6) 82,34 till 83,1 (3)
15 Andel som röker eller snusar dagligen bland vuxna i Norrbotten, Västerbotten och riket Procent 35 Norrbotten 30 Västerbotten 25 Riket Röker dagligen Snusar dagligen Röker dagligen Snusar dagligen Män Kvinnor
16 Utvecklingen av klamydia från 1997, alla åldrar Norrbotten och riket 600 Norrbotten Riket Antal per inv
17 HFS-indikatorer som processmått Uppföljning 2007 enligt indikatorerna från nätverket Hälsofrämjande sjukhus Resultat ur verksamhetsperspektiv Utveckla sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och sjukvården Fråga 1 Preventiva program tillämpas angående: Tobak Sporadiskt 0% Nej 17% Delvis 33% Ja 50%
18 Jämförelse mellan norrlandstingen och med riket
19 Kultur och hälsa Effektmätning av sex projekt i Norrbotten: Mätning av glädje och välbefinnande före och efter kulturaktivitet. Andel som skattat 4 och 5 på skala enligt Uggledalens välbefinnandeenkät Sjukhusclowner, Sunderby sjukhus. Samverkan med Lule Stassteater. Uggledalens skala för mätning av glädje och välbefinnande har följande definitioner: 1 djupt olycklig, nedslagen, väldigt nedslagen eller illa till mods 2 bekymrad, en smula olycklig 3 neutral 4 någorlunda nöjd och belåten, relativt harmonisk 5 mycket glad, på väldigt gott humör, obekymrad och harmonisk (Källa, skattningsskala: En bättre demensvård- SKL 2006)
20 Egna indikatorer för strategin Delaktighet och inflytande Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Tandhälsa Hälsa i arbetslivet Fysisk aktivitet och matvanor Tobak, alkohol, narkotika Skydd mot smittspridning Miljöer och produkter Processindikatorer på kommunal nivå
21 Fakta och mer fakta på HÄLSO BOKSLUT 2007 Befolkningsundersökningar Barn och ungdomars hälsa
22 Norrbottens läns landsting målområdet God vård
23 Här Här var var vi vi i i maj maj Patientfokuserad Evidensbaserad Mått Andel patienter som är registrerade i nationella diabetesregistret (NDR) Mål 100 procent Nuläge Påbörja mätning Mått Kostnad per DRG 1,0 exklusive ytterfall Mål Effektiv Kostnaden per poäng ska inte överstiga kostnaden i KPPdatabasen för läns- och länsdelssjuk hus i riket Nuläge Poängkostnad 2006: kr KPP-databasen kr Gällivare sjukhus Kalix sjukhus Kiruna sjukhus Sunderby sjukhus Piteå sjukhus Tillgänglig Mått Mål Nuläge Andel som fått kontakt 100 procent 94 procent 2007 med primärvård per telefon samma dag Andel som fått tid till 100 procent 90 procent 2007 läkare i primärvård inom sju dagar Andel som väntat på 0 procent 37 procent på besök/behandling inom besök och 15 specialiserad vård procent på längre än 90 dagar behandling 31 december 2007 Andel utförda behandlingar inom 90 dagar inom specialiserad vård 100 procent Kvalitativt likvärdig och jämlik Mått Frekvens av medverkan Vårdstatistik Mål Rapportering till alla relevanta kvalitetsregist er Alla relevant uppdelas per kön Nuläge Påbörja mätning Påbörja mätning Mått Patienterna ska vara nöjda/mycket nöjda med sitt besök (sammanfatt ande betyg) Mål 90 procent av patienterna ger betyg 4 eller 5 i sammanfatt ande bedömning i den landstingsge mensamma patientenkät en Nuläge Börjat med gemensam enkät hösten 2007 Mått Andel patienter som återinläggs akut inom 30 dagar för samma hälsoproblem Säker Mål Max 10 procent Nuläge Påbörja mätning
24 Nu är vi här! Nu är vi här!
25 1) Patientfokuserad 1) Patientfokuserad Patientenkät om bemötande vilket sammanfattande betyg vill du ge på ditt besök? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Folktandvård (n=9086) Primärvård (n=3621) Sjukhusvård (n=3951) Högsta betyg Näst högsta betyg Lägre betyg 2,4% Folktandvård (n=9086) Andel med "Lägre betyg" 9,0% 8,4% Primärvård (n=3621) Sjukhusvård (n=3951) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 (n=3431) (n=4220) (n=5128) (n=2260) 75- (n=1437) 6,1% 0-19 (n=3431) Andel med "Lägre betyg" 8,0% (n=4220) 3,9% (n=5128) 3,0% (n=2260) 3,8% 75- (n=1437) Högsta betyg Näst högsta betyg Lägre betyg
26 c Chart 2) Tillgänglig 2) Tillgänglig Antal som väntat längre än 90 dgr på nybesök specialiserad vård Mål = 0 st Telefontillgänglighet i primärvård; andel samtal som ej besvarats samma dag. Mål = 0 0,14 p Chart UCL=959,85 CEN=871,3 LCL=782,75 0, , ,08 0,06 UCL=0, CEN=0, LCL=0, Maj Okt Maj Okt Maj 08- jan feb mar apr 06 jun jul aug sep 06 nov dec jan feb mar apr 07 jun jul aug sep 07 nov dec jan feb mar apr 08 jun 0,04 0, jan 08-feb 08-mar 08-apr Maj jun 08-jul Besök i primärvård; Andel som får träffa läkare inom sju dagar Mål = 100 Antal som väntat längre än 90 dgr på behandling specialiserad vård Mål = 0 st 0,14 p Chart 0,12 Vårdgaranti: Andel som får träffa läkare inom sju dagar (SKL ) 0,1 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2003 mars 2003 oktober 2004 mars 2004 oktober 2005 mars 2005 oktober 2006 mars 2006oktober 2007 mars 0,08 0,06 0,04 0,02 0 UCL=0, CEN=0, LCL=0, jan 08-feb 08-mar 08-apr Maj jun 08-jul Division Primärvård NLL Riket
27 20,0 Andel akuta återinskrivningar inom 30 dagar 3) Säker 3) Säker 15,0 Procent 10,0 5,0 0, År 0-49 år år 80-W år Antal anmälda och ersatta skador hos patientförsäkringen 14,0% 28-dagars-dödlighet i stroke för sjukhusvårdade förstagångsinsjuknade ,0% ,0% 8,0% 6,0% 4,0% ,0% 100 0,0% Andel avlidna (%) Antal insjuknade
28 4) 4) Kvalitativt Kvalitativt likvärdig likvärdig och och jämlik jämlik All relevant vårdstatistik uppdelas per kön Ex patientenkät om bemötande Sammanfattande betyg efter kön Andel med "Lägre betyg" 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna (n=9206) Man (n=7108) 5,61% Kvinna (n=9206) 4,73% Man (n=7108) Högsta betyg Näst högsta betyg Lägre betyg
29 5) 5) Effektiv Effektiv Kostnad per DRG-poäng sluten vård (exkl ytterfall), genomsnitt per sjukhus Mål: kostnaden per poäng ska inte överstiga kostnaden i KPPdatabasen för läns- och länsdelssjukhus i riket kronor Gällivare Kalix Kiruna SY Piteå Läns- /länsdelssjh KPPdatabasen
30 6) Evidensbaserad 6) Evidensbaserad Följsamhet till Läkemedelskommittens riktlinjer för kostnadseffektiv och evidensbaserad läkemedelsanvändning Andel ACE-hämmare inkl kombinationer av C09 (Procent DDD) i öppen vård Bästa landsting* Riket snitt NLL *2006: Östergötland 2007: Gotland NLL: 10% ökning ACE-hämmare ger 5,5 Mkr i besparing MÅL 2008 och 2009: en ökning jmf fg år
31 Nuvarande resultattavla Nuvarande resultattavla
32 Framtida resultattavla Framtida resultattavla
33 Engagerade medarbetare Värdegrund alla medarbetare har ett lika värde samverkan och samarbete mellan all personal på arbetsplatsen är en viktig förutsättning för en väl fungerande verksamhet alla medarbetares kompetens och kreativitet tas till vara som en grund för verksamhetsutvecklingen ledarskapet utövas tydligt och aktivt och skapar förutsättningar för mötesplatser där medarbetarnas kompetens och kreativitet synliggörs och utvecklas i det dagliga arbetet.
34 Målområden LP Engagerad medarbetare Arbetstillfredsställelse Frisknärvaro och sjukfrånvaro Ledarskap Kompetens
35 Målområden inkl mått och mål Mått Mål Nuläge Arbetstillfredsställelse Frisknärvaro - Andel medarbetare som har högst fem dagars sjukfrånvaro under senaste tolvmånadersperioden Sjukfrånvaro - Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden 70/positiv utveckling för samtliga divisioner NLL 66, divisioner ligger i spannet procent 72 procent (2007) 5,1 procent 6 procent (2007)
36 Målområden inkl mått och mål Mått Mål Nuläge Ledarskap Kompetens Andel studenter som anser att det stämmer helt och hållet samt ganska bra att de kunnat uppnå kursmålen under sina VFU-kurser 70/positiv utveckling för samtliga divisioner 75/positiv utveckling för samtliga divisioner 65, divisioner ligger i spannet NLL 72, divisioner ligger i spannet procent Påbörja mätning
37 Arbetstillfredsställelse, ledarskap och kompetens
38 Frisknärvaro Andel frisknärvarande Frisknärvaro 2005, 2006, 2007 och ,5 66, (sept) 72 71,89 75 År mål 2008
39 Total sjukfrånvaro / bruttoarbetsid p Chart 9% 8% 7% 6% 5% UCL=0, CEN=0, LCL=0, % 3% 2% 1% 0%
40 % 3% 3% 2% 2% 1% 1% 0% Kort sjukfrånvaro (1-14 dgr) /bruttoarbetstid p Chart UCL=0, CEN=0, LCL=0,
41 % 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Lång sjukfrånvaro (>15 dgr) /bruttoarbetstid p Chart UCL=0, CEN=0,04336 LCL=0,
42 Måldelning sjukfrånvaro exempel NLL Division Verksamhetsområde Enhet Halvering av sjukfrånvaron (5,1 % 2008) Mål 4,5 % sjukfrånvaro/total bruttoarbetstid (2008) Arbetad tid/total bruttoarbetstid Mål: 75%, Sjukfrånvaro/total bruttoarbetstid Mål: 5%, Utbildning/total bruttoarbetstid 1,2 % Aktiv rehabiliteringshandläggning/ minskad korttidssjukfrånvaro
43 Stark ekonomi i LP Inriktningsmål: Landstinget ska ha en god hushållning både ur ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv Delmål: Positivt resultat Nettokostnadsandel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Likviditet
44 Stark ekonomi: Målområde inkl mått och mål Mått Mål Nuläge Positivt resultat, mkr Minst 2 procent av 15 mkr 2007 e verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnadsandel 98 procent 101 procent 2007 av skatt och statsbidrag, procent Likviditet, 10 procent av nettokostnaderna, mkr 630 mkr 664 mkr 2007
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs merSveriges bästa självskattade hälsa år 2020?
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;
Läs merAndel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs merFolkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare Framtiden börjar nu! Nionde nationella nätverkskonferensen 2010 Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från kunskap
Läs merHANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR
BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska
Läs mersamt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större
Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober
Läs mersamt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större
Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober
Läs merKultur och Hälsa i Norrbotten
Bilder i taket Skaparkraft Sjung o minns Konst o bild Musik o rörelse Sjung o minns Musiklust Sjung o minns Minnesträning Sjung o minns Kultur och Hälsa i Norrbotten Berättande Djur i vården Minnesträning
Läs merLandstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och
Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs mer1 HÄLSO BOKSLUT 2007
1 HÄLSO BOKSLUT 27 1 Bakgrund God hälsa är ett av de fem övergripande målen i landstingsplanen för s läns landsting. Landstingets folkhälsoarbete bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt fokus
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs mersamt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större
Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merHandlingsplan för Norrbottens läns landsting
Handlingsplan för Norrbottens läns landsting Landstingets mål och strategier för att bidra till förverkligande av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi 1 Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier
Läs merHälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet
Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är
Läs merHälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015
1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig
Läs merDIVISION Landstingsdirektörens stab
Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad
Läs merTankar kring förbättringsarbete i vardagen. Kirurgklinken kusten Norrbotten
Tankar kring förbättringsarbete i vardagen Kirurgklinken kusten Norrbotten Tankar kring förbättringsarbete i vardagen Viktigt för det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Engagemang! Väsentligt
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merVad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merSveriges bästa självskattade hälsa?
HÄLSO- BOKSLUT 28 Bakgrund God hälsa är ett av de tre övergripande målen i Norrbottens läns landstingsplan. Landstingets arbete med folkhälsa bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt inrikting
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet
Läs mermötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Läs merNorrbottens läns landsting 2014
Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar) Besöksnäringen
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.
Läs merNLL Norrbottens läns landsting 2014
NLL-2014-01 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar)
Läs merStrategi för hälsa. En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg
Strategi för hälsa En sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressen har beslutat om en sammanhållen och långsiktig strategi.
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merLedningsrapport september 2018
Periodens resultat är + 243 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 117 mnkr men en försämring med 40 mnkr jmf föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 3,1 procent jämfört med samma period föregående
Läs merRobertsfors folkhälsopolitiskt program
Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige
Läs merHFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013
HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).
Läs merLedningsrapport april 2018
Periodens resultat är + 54 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 56 mnkr men en försämring med 36 mnkr jmf föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 3,3 procent jämfört med samma period föregående
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merLedningsrapport januari 2018
Periodens resultat är + 32 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 8 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 5,3% jämfört med samma period föregående år. Periodens nettokostnaderna är 16 mkr lägre än budget.
Läs merLedningsrapport december 2018
Resultat före finansnetto är +220 mnkr vilket är 94 mnkr bättre än budget och 59 mnkr sämre än föregående år. Finansnettot är negativt med 70 mnkr vilket helt beror på orealiserad värdereglering av pensionsportföljen
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merFolkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar
Läs merLandstingsfullmäktiges mätplan 2018
Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merFolkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Läs merHFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012
HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merHur styrs landstinget..
Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling
Läs merFrån Vision till mål?
Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober
Läs merI den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merSå kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa
Så kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa En förslag från Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) Agneta Granström (MP) Ordförande, NLL Anders Öberg (S), NLL Helena Öhlund (S), Älvsbyn
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merNationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merDet svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande
Läs mersamt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större
Månadsrapport Januari 2016 Månadsrapport Juli 2016 Månadsrapport Februari 2016 Månadsrapport Augusti 2016 Månadsrapport Mars 2016 Månadsrapport September 2016 Månadsrapport April 2016 Månadsrapport Oktober
Läs merStyrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 019 Grå text = VIVA Yttre kvalitet 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 00 000 medborgare
Läs merLandstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE
Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merPolitisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola
Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merBudget 2014 Landstingets kansli
Budget 2014 Landstingets kansli Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Genom ledning, stöd och service skapar vi tillsammans förutsättningar för största möjliga välfärd för invånarna.
Läs merMånadsrapport November 2010
Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre
Läs merAlingsås folkhälsomål 2019
Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merBarns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
Läs merFolkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten
Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merLäkemedel - trender och utmaningar
Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merHandlingsplan för friskare arbetsplatser. H ns-peter Eriksson, HR-strateg
Handlingsplan för friskare arbetsplatser H ns-peter Eriksson, HR-strateg Handlingsplan för friskare arbetsplatser Bakgrund varför? Kort om Landstinget i Kalmar län Så här gjorde vi Våra förslag Vad blev
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs mer