TSJ TSJ:s transportservice transporterar hemmets skrymmande avfall. Återvinningsgraden av samhällsavfall steg redan till målet på 95 %

Transkript

1 Vi guidar till sortering Bra saker återanvänds TSJ 2011 TSJ:s transportservice transporterar hemmets skrymmande avfall Återvinningsgraden av samhällsavfall steg redan till målet på 95 %

2 Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ) är ett avfallsbolag som ägs av fjorton kommuner. Vi sköter om insamling och mottagning av avfall från nejdens invånare och den offentliga sektorn samt slussar avfallet vidare för nyttoanvändning och nödvändig behandling. Vår avfallsrådgivning ger råd om hur man kan minska på mängden avfall samt avfallssortering. Bolaget ägs av 14 kommuner i regionen: Aura, Lundo, Masko, Nousis, Nådendal, Pöytis, Reso, Rusko, S:t Karins, S:t Mårtens, Tarvasjoki, Virmo, Pargas och Åbo. I slutet av år 2011 hade vårt verksamhetsområde cirka invånare. Företagstjänsterna överförde vi i slutet av år 2010 till dotterbolaget TSJ Yrityspalvelut och i början av år 2012 till delägarbolaget Ekokem- TSJ Yrityspalvelut Oy [Kontaktuppgifter] Åbonejdens Avfallsservice Ab Formansgatan 2, 3. vån., Åbo. Adressen fr.o.m är Lastgatan 17, Åbo. Växel Fax [Redaktion] Åbonejdens Avfallsservice/Päivi Mikkola och OSG Viestintä [Bilder] Åbonejdens Avfallsservice [Ombrytning] OS/G Viestintä/Pekka Eskelinen [Tryckpapper] Cocoon Silk, FSC-certifierat 100 % returpapper [Tryck] Jaakkoo-Taara Respons om denna årsberättelse kan ni sända per e-post till paivi.mikkola@tsj.fi

3 Innehåll BOLAGET OCH LEDNINGEN 4 Verkställande direktörens översikt: TSJ anpassade sin verksamhet 4 Nejdens egna bolag 5 Ekonomin och verksamheten i korthet 6 Ledningen ger riktlinjer för verksamheten och lotsar den 7 Med helhetsansvar för invånarnas och miljöns bästa 8 Vi deltar i samarbetsprojekt och utvecklas 9 SERVICE OCH PRODUKTER 10 Avfallet från den egna gården till rätt hantering 10 Det farliga avfallet till ansvarsfull hantering 12 Avfallscentralerna har täckande service 13 Nyttoanvändningen av avfallet ökar 14 Vi guidar i avfallssortering och förebyggandet av uppkomsten av avfall 15 SOCIALT NSVAR A 18 Kommunikation och växelverkan 18 Personalen 20 MILJÖANSVAR 22 De viktigaste miljöaspekterna 22 Toppå avfallscentral är störst 23 EKONOMISKT NSVAR A 28 Resumé av styrelsens årsberättelse 28 Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Finansieringsanalys 32 Noter till bokslutet 33 Revisionsberättelse 38 Begrepp och förkortningar 39 MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR SERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGEN EKONOMISKT ANSVAR

4 Den nya avfallslagen för med sig en ny gemensam avfallsnämnd för våra delägarkommuner. Kommunerna tar i fortsättningen allt större ansvar för planeringen av avfallsservicen och TSJ:s roll är i allt högre grad att producera tjänster. DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT TSJ anpassade verksamheten en totalreviderade avfallslagen D trädde i kraft första maj Åbonejdens Avfallsservice (TSJ) gick redan 2011 in för att aktivt anpassa sin verksamhet i enlighet med den nya lagen. Den mest anmärkningsvärda händelsen för bolaget var att den offentliga sektorns service och företagstjänsterna tog det sista steget mot en separation. TSJ Företagstjänster som grundades 2010 blev via företagsarrangemang en del av Ekokem-TSJ Företagstjänster Ab och verkar under namnet Ekoparterit. TSJ tog två långa steg. Först bolagiserades företagstjänsterna och därefter förstärktes bolaget med en kunnig företagspartner. TSJ:s och Ekokems värderingar är likriktade och bolagens ägargrund har likheter vilket gjorde att inledningen av samarbetet lyckades. Separationen av den offentliga servicen och företagstjänsterna utgjorde slutet på en betydande synergifördel. Nu måste den offentliga servicen täcka sina egna kostnader. Bortfallet av synergifördelen ledde till att de offentliga tjänsternas avgifter måste höjas. Att verka på den öppna marknaden är lönsamt. Överskottet från verksamheten läggs i en fond ägnad för avfallsservicens miljöskydd och utvecklandet av kundservicen. En del av företagstjänsternas överskott utbetalas som dividend till TSJ:s ägarkommuner. De redan höga miljökraven skärps inte märkbart i och med den nya avfallslagen. De för Åbonejdens kommuner gemensamma målsättningarna, som är likriktade med statsmaktens målsättningar, har uppnåtts i förtid. Återvinningsgraden för samhällsavfall uppnådde 90 % redan år År 2011 var återvinningsgraden cirka 95 %. Att så gott som allt avfall från boendet har kunnat styras till återvinning har å sin sida redan lett till att avfallets hanteringsavgifter stigit. Den nya avfallslagen för också med sig en ny, för delägarkommunerna gemensam, avfallsnämnd. Det innebär att kommunerna i fortsättningen tar större ansvar för planeringen av avfallsservicen och TSJ:s roll är i allt högre grad att producera tjänster. Ja tackar vår personal och våra samarbetspartners. Dragaransvaret för bolaget överförs på min efterföljare Jukka Heikkilä. Jag önskar framgång åt TSJ under vars första tid jag har haft möjlighet att medverka. I Åbo Markku Lehtokari Markku Lehtokari berättar att TSJ gått in för att anpassa verksamheten i enlighet med den nya avfallslagen redan år Årsberättelse 2011 TSJ

5 TSJ arbetar ansvarsfullt för miljöns, invånarnas och den offentliga verksamhetens bästa. År 2011 var bolagets 8 verksamhetsår. Nejdens egna bolag bonejdens Avfallsservice Ab Å (TSJ) är ett av fjorton kommuner ägt bolag som producerar tjänster inom avfallshantering och avfallsrådgivning. TSJ arbetar ansvarsfullt för miljöns, invånarnas och den offentliga verksamhetens bästa. År 2011 var bolagets åttonde verksamhetsår. TSJ organiserar och arrangerar mottagning och insamling av avfall från invånare och den offentliga sektorn och transporterar det vidare för återvinning och nödvändig behandling. Avfallsrådgivningen vägleder i förebyggandet av uppkomsten av avfall och sortering. Tjänsterna för företag har sedan 2010 skötts via ett separat bolag, först TSJ Företagstjänster Ab och från och med början av 2012 genom delägarbolaget Ekokem-TSJ Företagstjänster Ab. Bolagets delägarkommuner hade cirka invånare i slutet av år Antalet hushåll var cirka och antalet fritidsbostäder cirka Markarealen på verksamhetsområdet är km² och den totala arealen km². Bolaget har kontor på Formansgatan och Lastgatan i Oriketo i Åbo. Sommaren 2012 flyttar hela kontorspersonalen till renoverade utrymmen på adressen Lastgatan 17. Avfallsservicens bemannade verksamhetsplatser kan ses på kartan här intill. KONCERNEN TSJ År 2011 var TSJ en koncern som bestod av moderbolaget Åbonejdens Avfallsservice Ab, Klara Skärgårdens Renhållning samt TSJ Företagstjänster Ab. TSJ köpte Klara år 2009 vilket innebar att Väståboland (numera Pargas) anslöts till TSJ:s verksamhetsområde. Klara har inte haft någon operativ verksamhet. Avfallstjänsterna för företag avknoppades år 2010 till ett separat dotterbolag. TSJ Företagstjänster inledde sin verksamhet den I början av år 2012 upplöstes koncernen. Klara Skärgårdens Renhållning upplöstes i slutet av år 2011 och i februari 2012 överfördes Företagstjänster till TSJ:s delägarbolag. TSJ verksamhetsområde omfattar 14 delägarkommuner. KOMMUNERNAS INVÅNARE OCH ÄGOFÖRHÅLLANDEN Kommun Invånare Invånare Invånare Aktier % -andel Aura St. Karins Lundo Väståboland ,4 S:t Mårtens Masko Virmo Nådendal Nousis Pöytis (uppskattning, inte Yläne) Reso Rusko Tarvasjoki ,4 Åbo TSJ Källa: Befolkningsdatasystemet, befolkningsregistercentralen och TSJ. BOLAGET OCH LEDNINGEN SERVICE OCH PRODUKTER EKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR TSJ Årsberättelse

6 18 % INTÄKTER ENLIGT INKOMSTSLAG Avfallshanteringsavgifter Inkomster från 6 % avfallsåtervinning Avfallstransportavgifter 5 % Övriga försäljningsintäkter Övriga rörelseintäkter 3 % 67 % KOSTNADER ENLIGT UTGIFTSSLAG Material och utrustning 6 % Köpta tjänster Personalkostnader 5 % Avskrivningar Avfallsskatter 12 % Övriga rörelsekostnader (exklusive avfallsskatt) 16 % 7 % 54 % Ekonomin och verksamheten i ett nötskal samband med upprättandet av I budgeten fastställde bolagsstämman bolagets ambitioner och mål för år Budgetens mål gällande verksamheten har uppfyllts. Också affärsverksamhetens resultatmål har uppnåtts. Det exceptionellt stora totalresultatet för år 2011 beror på företagsarrangemang kring företagstjänsterna. TSJ:s omsättning år 2011 var euro. Avfallsskattens andel av omsättningen uppgår till 5,6 procent dvs euro. Avfallsskatten har i enlighet med bokföringsnämndens direktiv införts som utgift i de övriga kostnaderna för affärsverksamheten. Resultatet för år 2011 är före extraordinära poster euro. De extraordinära posterna på sammanlagt euro inkluderar koncernbidrag på euro. Räkenskapsperiodens resultat uppvisade en vinst på euro. Av bolagets inkomster kom 67,4 procent från avfallshanteringsavgifter. Resten bestod bland annat av transportavgifter samt försäljning av återvinningsbart avfall och deponigas. Av bolagets utkomstposter utgörs över hälften, 54 procent, av tjänster köpta utifrån. Affärsverksamhetens övriga kostnader utgör 22 procent av vilka 6 procent är avfallsskatt. Personalkostnaderna uppgår till 12 procent av bolagets utkomstposter. Bolaget tog inga lån under räkenskapsperioden. Lånen avkortades med euro. Inga betydande investeringar ägde rum. Nettoinvesteringarna uppgick sammanlagt till euro. Den gamla deponins ytstrukturer vid Toppå avfallscentral kompletterades på ett 0,5 hektar stort område. Ytstrukturerna finansieras med medel avsatta till Åbo stad för efterskötsel av deponin. TSJ har utvecklat verksamhetssystemet i sin helhet under de senaste åren. Bolaget fick certifikat för sina miljö-, kvalitets-, arbetshälso- samt arbetssäkerhetssystem. Certifieringen utfördes av Inspecta Sertifiointi Oy. MÅLSÄTTNINGARNA UPPFYLLS Återvinningsgraden för samhällsavfall är i Åbonejdens uppskattningsvis 95 procent. Återvinningen har stigit under de senaste åren i huvudsak på grund av återvinningen av det brännbara avfallet. Det brännbara avfallet utnyttjades i praktiken till 100 procent för produktionen av energi. Av den totala återvinningen av samhällsavfall utgör detta 62 procent. En förbättring i jämförelse med tidigare år uppnåddes genom inplastning av avfall på sommaren samt genom ett större antal transporter till återvinning. Sommaren 2011 inplastades cirka avfall. Vid Oriketo i Åbo hanterades cirka ton brännbart avfall. Till Kotkan Hyötyvoimala transporterades sammanlagt cirka ton. Till E.ON Värme Sverige Ab i Norrköping samt avfallsförbränningsanläggningen i Umeå skeppades cirka ton avfall. Till materialåtervinning räknas både egentlig återvinning av material samt biologisk behandling, dvs. kompostering och rötning då slutprodukten används som jordförbättringsämne eller gödsel. Materialåtervinningen utgör cirka 33 procent av återvinningen av samhällsavfall, varav 22 procent utgörs av egentlig materialåtervinning. Bioavfallet som samlas in från restauranger, storkök och butiker transporteras till en rötningsanläggning och hemkompostering är populärt i småhus. Tillsammans utgör dessa den biologiska hanteringens 13 procent. Bara cirka 5 procent av samhällsavfallet i Åbonejdens slutdeponeras. KOMMUNERNAS AVFALLSPOLITIK STYR TSJ:s ägarkommuner fastställde den nya regionala avfallspolitiken år TSJ har förbundit sig att agera enligt avfallspolitikens principer. Verksamheten anpassas också till den nya avfallslagen som trätt i kraft den Att företagstjänsternas delades upp från den offentliga avfallsservicen var den synligaste följden av den nya lagen. Som stöd för planeringen av avfallsservicen lät TSJ lät utföra en livscykelsanalys över genomförandet av den separata insamlingen av hushållens bioavfall. Miljöplanerare Henna Knuutila skrev sitt slutarbete om utredningen för en högre yrkeshögskoleexamen vid Åbo yrkeshögskola. Hösten 2011 inleddes förfarandet vid miljökonsekvensbedömning för ett eventuellt kommande avfallskraftverk. MKB-programmet blev klart i början av år Bedömningen färdigställs år DE CENTRALA EKONOMISKA NYCKELTALEN TSJ:S MÅLSÄTTNINGAR ÅR 2011: Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget TSJ Konserni TSJ emoyhtiö återvinningsgraden för samhällsavfall överstiger 90 % Omsättning, milj. euro 24,43 18,53 21,44 20,40 18,70 17,70 de offentliga servicen täcker Rörelsevinst sina kostnader Vinstens andel av omsättningen % 11,60 4,00 2,79 1,40 1,88 2,07 företagstjänsterna har överförts Rörelsevinst/Förlust i euro till ett separat bolag Rörelsevinstens andel av omsättningen % 8,48 10,95 1,75 1,00 1,29-0,41 verksamheten anpassas till Avkastning på eget kapital % 29,8-0,2 7,40 1,30 5,30 5,60 avfallslagen som reviderats i sin helhet Avkastning på investerat kapital 29,6 2,2 7,20 3,60 4,80 4,20 och till kommunernas avfallspolitiska Soliditet % 50,5 53,0 46,5 48,5 52,4 54,5 linjedragningar. Personalantal i genomsnitt 54,5 49, Årsberättelse 2011 TSJ

7 TSJ:s styrelse har 13 medlemmar. Styrelsen sitter i två år. 5 ANSVARSOMRÅDEN: hemmets avfallsservice tekniskt underhåll och utveckling kommunikation och rådgivning ekonomi och personal företagstjänster. Ledningen ger riktlinjer för verksamheten och lotsar den SJ:s ägarkommuner övervakar laget leds av styrelsen och den verkställande T bolaget genom arbetet i bolagsstämman. Bolagsstämman lemmar. Ordförande är Olli A. Manni, viceord- direktören. I TSJ:s styrelse arbetar 13 med- väljer bland annat styrelsemedlemmarna utgående från ägarkommunernas Ari-Pekka Korhonen- verkställande direktör förande är Jarmo Rosama och sekreterare förslag och fastställer bolagets budget. Bo- Markku Lehtokari. Verkställande direktör TSJ:S STYRELSE FRÅN OCH MED Markku Lehtokari är styrelsens föredragare. År 2011 sammanträdde styrelsen nio gånger och höll en strategidag. Styrelsen sitter i två år, bolagsstämman fastställde den nya styrelsen i april BOLAGET OCH LEDNINGEN LEDNINGSTEAMET STYR TSJ:S OPERATIVA VERKSAMHET TSJ:s verksamhet var år 2011 uppdelad i fem ansvarsområden: hemmets avfallstjänster, tekniskt underhåll och utveckling, kommunikation och avfallsrådgivning, ekonomi och personal samt dotterbolagets företagstjänster. De olika ansvarsområdenas dragare utgör bolagets ledningsteam tillsammans med verkställande direktören. Ledningsteamet sammankommer i regel två gånger i månaden. Teamets protokoll är tillgängliga för hela bolagets personal. TSJ:s styrelse med början från vänster: verkställande direktör Markku Lehtokari, styrelsens viceordförande Jarmo Rosama, styrelsens suppleant Olli Vuorinen, styrelsens ordförande Olli A. Manni, styrelsemedlemmarna Antero Jaskari och Kjell Lundahn, styrelsens suppleant Lassi Lehtinen samt styrelsens sekreterare Ari-Pekka Korhonen. Sittande från vänster: styrelsemedlemmarna Hannu Rautanen, Minna Arve, Mari Mikkola, Elina Rantanen och Ilkka Laaksonen. Från bilden fattas styrelsemedlemmarna Jörgen Hermansson, Mirja Hovirinta, Teija Leino och Jonni Moislahti. TSJ:s ledningsteam våren Invånarservicechef Britt-Marie Juup (till vänster), kontaktchef Päivi Mikkola, verkställande direktör Markku Lehtokari, utvecklingschef Kalle Karsten och administrationschef Arja Tuokko. SERVICE OCH PRODUKTER EKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR TSJ Årsberättelse

8 HENNA KNUUTILA utredde i slutarbetet beställt av TSJ vilka effekterna av en separat insamling av bioavfall skulle ha på utsläppen av växthusgaser. Bolagets vision är att vara ett kompetenscentrum på toppnivå inom avfallshantering genom att utvidga kundkretsen och samarbetet med andra aktörer inom branschen. Med helhetsansvar för invånare och miljö bonejdens Avfallsservice Ab:s Å verksamhetsidé går ut på att organisera avfallsservice- och rådgivningstjänsterna på ett sakkunnigt, centrerat och effektivt sätt i syfte att höja servicenivån för invånarna och företagen i nejden. Samtidigt förbättras ägarkommunernas konkurrenskraft och miljöskyddets nivå. Bolagets vision är att vara ett kompetenscentrum på toppnivå inom avfallshantering genom att utvidga kundkretsen och samarbetet med andra aktörer inom branschen. Kommunernas fullmäktige har godkänt den regionala avfallspolitiken som en grund för planeringen av avfallsservicen och för arbetet för att förebygga uppkomsten av avfall. TSJ:s ägarkommuner tog under året upp den uppdaterade regionala avfallspolitiken i sina organ. Den omfattande arbetsgrupp som berett politiken beaktade i sitt förslag förutom de regionala målen också den nationella avfallsplanen samt avfallsplanen för södra och västra Finland. TSJ:s operativa ledning uppdaterar kontinuerligt bolagets strategi utifrån principen om en årsklocka.i samband med upprättandet av budgeten förankras strategin i strategiska beslut. De strategiska verktygen består till exempel av en kontinuerlig analys av förändringarna i affärsverksamhetsmiljön, verksamhetsplanering och alokering av resurser enligt balanserade mätare samt en treårsbudgetering med fokus på ekonomisk balans. De balanserade mätarna grundar sig på inlärningsperspektivet från vilket man härleder effektiva och smidiga inre processer samt en stabil ekonomi i syfte att uppnå nöjda kunder och intressegrupper. STRATEGISKA KONTROLLASPEKTER: kunder och intressegrupper ekonomi inre processer inlärning och tillväxt. TSJ:S AMIBITIONER (2020) 1. Att förändra konsumtionsvanorna för att minska uppkomsten av avfall och effektivera återvinningen 2. Att högst 5 % av den sammanlagda mängden avfall från boendet och den offentliga sektorn slutdeponeras på avstjälpningsplatsen 3. Avfallsservicens samarbetsområde har utvidgats 4. TSJ är ett centrum för högt servicekunnande som producerar effektiva avfallsservicetjänster. BOLAGETS GEMENSAMMA VÄRDEN: service med kunden som utgångspunkt kompetensutbildning en förebild i miljöfrågor samhällsansvar. TSJ:S MÅLSÄTTNINGAR 2011: Att återvinningsgraden för boendets avfall är över 90 Att den offentliga servicen täcker sina egna kostnader och att företagstjänsterna överförts på ett separat bolag verksamheten anpassas till den totalreviderade avfallslagen och kommunernas avfallspolitiska linjedragningar. Kommunernas fullmäktige har godkänt den regionala avfallspolitiken som en grund för planeringen av avfallsservicen och för arbetet för att förebygga uppkomsten av avfall. 8 Årsberättelse 2011 TSJ

9 DEN REGIONALA AVFALLSPOLITIKEN betonar fortsättningsvis vikten av källsortering för att gynna återvinningen. Vi deltar i samarbetsprojekt och utvecklas rbetet för att utveckla bolagets A verksamhetssystem fick erkännelse i slutet av året då Inspecta Sertifiointi Oy tilldelade bolaget miljö- och kvalitetscertifikat samt certifikat för arbetshälsa och arbetssäkerhet. Vidareutvecklingen av verksamheten har nu goda riktlinjer. En utredning om separat insamling av hushållens bioavfall förverkligades utgående från den regionala avfallspolitiken och som ett stöd för verksamhetsplanen och för att göra upp avfallshanteringsbestämmelser. Avfallspolitiken betonar fortsättningsvis vikten av källsortering för att gynna återvinningen. Tonvikten på de regionala avfallshanteringsanläggningarna var större än tidigare. Under hösten inledde TSJ ett MKB-förfarande för ett eventuellt nytt avfallskraftverk med syftet att säkerställa att avfallet också i fortsättningen kan utnyttjas för energiproduktion i Åbonejden. BOLAGET DELTAR I FÖLJANDE UTVECKLINGSPROJEKT Produktifiering av biogasprocessens materialströmmar (MTT) W-fuel (MTT) En hållbar lokal transportlösning (Åbo stad, PBI Research Institute) Hållbar återvinning av nya material NeReMa (VTT) Petra-avfallsjämförelseverktyget skräddarsys för Åboregionen (HRM, PHJ) TSJ arrangerade publiktillställningar i Åbo och Reso i januari 2012 i anslutning till det planerade avfallskraftverkets MKB-program. Bägge tillställningarna lockade rikligt med deltagare. MKB-projektet startade hösten URVAL FRÅN BOLAGETS SAMARBETSPROJEKT Projektet W-fuel från avfall till trafikbränsleprojektets målsättning är att främja återgärder som minskar på mängden bioavfall. Inom projektet undersöks och utvecklas produktionen av biogas och användningen av gasen som bränsle i södra Finland och norra Estland. Förutom att man gör upp planer för hur biogasen kan utnyttjas så ställer man också upp mål för hur mängden avfall minskar i projektområdet. Projektet har sammanställt god praxis om hur uppkomsten av avfall kan förebyggas. På basen av dessa föreslår man för hushåll, företag och andra producenter av samhällsavfall hur de kan minska på mängden avfall. Åbo stad har som målsättning av utveckla en hållbar transportlösning baserat på användningen av biogas bland annat som bränsle inom busstrafiken. I den av TSJ utförda livscykelsutredningen för boendets bioavfall var biogasens användning som trafikbränsle ett möjligt alternativ. Alternativet visade sig vara det bästa för separat insamlat bioavfall om man tar utsläppen av växthusgaser i beaktande. I fall också sopbilarna skulle använda biogas som bränsle skulle nyttan av den separata insamlingen vara klar. Då man använder fossila bränslen är det med tanke på utsläppen av växthusgaser bäst att hålla fast vid det insamlingssystem som nu är i användning i Åboregionen, dvs. bioavfallet insamlas och utnyttjas som en del av det brännbara avfallet. Petra-projektet, som förverkligas i samarbete med Helsingforsregionen miljötjänster och Päijät-Hämeen Jätehuolto Oy, startade hösten Verktyget för att jämföra mängden avfall utvecklades i tätt samarbete under slutet av året och samtidigt kartlade TSJ potentiella användare av verktyget i Åboregionen. Målet med TSJ:s projekt är främst att förbättra kommunernas och den offentliga sektorns möjligheter att följa med och minska på sina avfallsmängder samt gynna återvinningen. Projektet har beviljats ERUF-finansiering som en del av projektet Materialeffektiv avfallsservice som koordineras av HRM. BOLAGET OCH LEDNINGEN SERVICE OCH PRODUKTER EKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR TSJ Årsberättelse

10 Returpapper insamlas i rad- och höghus med minst 4 lägenheter och returkartong i höghus med minst 20 lägenheter. Mängden brännbart avfall var sammanlagt ton. Avfallet utnyttjades till 100% för energiproduktion. Oriketo använde 66%, till Kotka fördes 20% och Sverige 14 %. Soporna går från hemgården till rätt behandling nligt avfallshanteringsbestämmelserna i Åbonejdens kommu- E ner bör alla boendefastigheter ha ett kärl för brännbart avfall. Höghus- och radhusfastigheter med fyra lägenheter eller fler bör ha egna insamlingskärl för glas och metall. I stadskommunerna är det obligatoriskt att också separera returkartongen om fastigheten har 20 lägenheter eller fler. Insamlingen av returpapper har med stöd av avfallslagstiftningen i praktiken anordnats i alla höghus och radhus. Insamling av bioavfall är obligatorisk i storkök och butiker som producerar över 100 liter bioavfall i veckan. Vid bostadsfastigheter är insamlingen av bioavfall frivillig. Småhusägare uppmuntras att kompostera vid den egna fastigheten med möjligheten att förlänga sopkärlets tömningsintervall. INSAMLINGEN AV AVFALL Det är kommunerna som tar beslutet om avfallstransportsystem. Insamlingen kan antingen vara kommunalt anordnad, dvs. TSJ konkurrensutsätter transportentreprenörerna, eller avtalsbaserad. Avtalsbaserad avfallstransport innebär att varje fastighetsägare själv konkurrensutsätter avfallstransporten. Fem kommuner i Åboregionen har kommunalt anordnad avfallstransport: Nådendal, Nousis, Masko, Virmo och Reso. Pargas skärgård samt Vahto-området i Rusko kommun hör också till området med kommunalt anordnad avfallstransport. I sju kommuner på TSJ:s verksamhetsområde konkurrensutsätter fastighetsinnehavarna själva sina avfallstransporter. På området med centraliserat konkurrensutsatta avfallstransporter sköter TSJ för kommunernas del konkurrensutsättningen av avfallstransporterna samt avfallstransporternas kundservice- och faktureringstjänster. Som TSJ:s entreprenörer på området med centralt konkurrensutsatta transporter verkade år 2011 Lassila & Tikanoja, Sita Finland Oy, HFT Network Turun Seudun Hyötykuljetus, Gräv och Transport Saarinen, Stig Österman och Lindqvist Trans. Skärgårdstransporterna sköts av förbindelsebåtarna, HSR rf:s servicefartyg samt många lokala företagare med sina servicebåtar. Av de fast bosatta i Åboregionen bor cirka personer på området med centraliserat konkurrensutsatta avfallstransporter. Antalet fast bosatta fastigheter i systemet är och antalet fritidsbostäder Den områdesvisa insamlingen av brännbart avfall fanns i Nådendal, Masko och Pargas. Dessa är i huvudsak avsedda för fritidsfastigheter och stadigvarande bostadsfastigheter med dåliga vägförbindelser. I Pargas skärgård finns Antalet tömda avfallskärl (st) brännbart avfall deponiavfall deponiavfall Metallavfallet återvinns det ca 115 platser med områdesinsamling av brännbart avfall och antalet familjer som använder dem sommartid är ca På resten av verksamhetsområdet finns det 40 platser med områdesinsamling och antalet användarfamiljer är cirka TSJ:S KONKURRENSUTSATTA AVFALLSTRANSPORTER: Cirka invånare/ fastigheter. Kundbrev till fastigheterna med 10 olika ärenden så som information om nya avfallsentreprenörer och information om avfallsservicens serviceplatser. Antalet tömningar av kärl för nyttoavfall steg med 10 % från föregående år. Redan 70 fastigheter har frivilligt tagit i bruk kärl för deponiavfall. Invånarna i rad- och höghus på TSJ:s område förde år 2011 sammanlagt cirka 1600 ton metall till fastigheternas insamlingskärl. 10 Årsberättelse 2011 TSJ

11 I Nagu inledde MOBILEN AVFALLS- MOTTAGNINGEN. Invånarna i rad- och höghus på TSJ:s område förde år 2011 sammanlagt cirka 1600 ton metall till FASTIGHETERNAS INSAMLINGSKÄRL. TSJ:S ÅTERVINNINGSPUNKTER I 14 KOMMUNER: 510 återvinningspunkter med småmetall, returglas och papper. mängden glas som insamlats ca 1300 ton mängden metall som insamlats ca 1600 ton 103 kartonginsamlingspunkter. mängden kartong som insamlats ca 1200 ton. Återvinningspunkterna betjänar småhusinvånarna KOSTNADER: Användningskostnaderna ca euro, dvs. ca 2,1euro/invånare på verksamhetsområdet. Städarbetets andel av användningskostna derna är ca 27 %. BOLAGET OCH LEDNINGEN SJ ansvarar för cirka 510 återvinningspunkter avsedda för T småhusinvånare och utplacerade i småhusområden. I Pargas skärgård är antalet punkter närmare 100. Vid alla punkter finns kärl för småmetall, returglas och returpapper. Returkartong insamlas vid 103 platser. vinningspunkter. Arbetet har slutförts i S:t Karins, Pikis, Nådendal, Vahto, S:t Mårtens, Aura, Tarvasjoki, Masko, Pargas, Reso, Nousis samt Virmo. I arbetet ingick att placera punkterna på så centrala platser som möjligt, att ta i bruk djupuppsamlingskärl samt att förnya skyltningen så att den blir tydlig och synlig. Återvinningspunkterna har under åren förnyat 147 återvinningspunkter. I Åbo lades förnyandet av ca 200 återvinningspunkter på is eftersom den totalreviderade avfallslagen för med sig ett 100 procentigt producentansvar på konsumentförpackningar. Skötseln av de regionala insamlingspunkterna och återvinningspunkterna utförs av ett fyra personer stark serviceteam. Servicetea- SERVICE OCH PRODUKTER Under åren har sammalagt förnyats i S:t Karins, Pikis, Nå- met använder TSJ:s körstyrningssystem som 147 återvinningspunkter förnyats. Målet med dendal, Vahto, S:t Mårtens, Aura, Tarvasjoki, hjälp för att hålla sig up to date till exempel utvecklingsarbetet var att skapa ett snyggt, fungerande och lättåtkomligt nätverk av åter- Nötös avfallspunkt togs i bruk Masko, Pargas, Reso samt i en del av Lundo, Åbo, Rusko och Virmo. Sammanlagt har man då det gäller att reda upp allvarligare fall av nedskräpning. SOCIALT ANSVAR en nya avfallspunkten på Nötö D vigdes i bruk den 22 augusti I invigningen deltog invånare från Nötö och de närliggande holmarna samt representanter för Åbonejdens Avfallsservice, Håll Skärgården Ren rf och Pargas stad. Den nya punkten har moderna och rymliga djupuppsamlingskärl. Den nya avfallspunkten har enligt uppgift fungerat bra också på sommaren trots stora avfallsmängder. Den före detta avfallsterminalen på Nötö i Pargas togs ur bruk år Att finna en ny plats visade sig dock ta tid. Under planeringsoch utredningsskedet sköttes avfallsservicen med Håll Skärgården Ren rf:s servicefartyg som hämtade invånarnas sopor enligt en fastslagen tidtabell. Den nya terminalen har sopkärl för bränn- Avfallspunkten på Nötö används av invånarna på Nötö och de närliggande holmarna, fritidsboende samt av båtfolket. bart avfall, returpapper, returglas och returmetall. Servicebåten Roope från Håll Skärgården Ren rf sköter om tömningen av kärlen. Den nya terminalen är ett resultat av gott samarbete mellan Pargas stad, Åbonejdens Avfallsservice Ab, Håll Skärgården Ren rf, Molok Oy samt invånarna på Nötö. MILJÖANSVAR EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

12 Toppå avfallscentral tar årligen emot närmare 200 ton farligt avfall. MILJÖBILEN YRJÖS rundturer i kommunerna har redan 15 år på nacken. Det farliga avfallet hanteras på vederbörligt sätt roblemavfallet kallas nuförtiden för farligt avfall. Begreppet P ändrades i och med den nya avfallslagen som trädde officiellt i kraft den TSJ har 11 fasta mottagningsplatser samt den ambulerande miljöbilen Yrjö för att ta emot hushållens farliga avfall. TSJ har också ingått avtal med nejdens apotek om att apoteken tar emot läkemedelsavfall samt febertermometrar. Hushållens och jordbrukets farliga avfall tas emot utan avgift, med undantag för astbestavfall som ska specialdeponeras. Isosuo, Toppå och Rauhala avfallscentraler samt sorteringsstationerna mottar alla typer av farligt avfall, förutom explosiva ämnen. Asbest och tryckimpregnerat virke tas emot endast vid avfallscentralerna. Problemavfallscontainrarna för farligt avfall som finns vid återvinningscentralerna tar inte emot läkemedel. Läkemedlen försöker TSJ styra till apotekens mottagning. Miljöbilen Yrjö tar emot alla typer av farligt avfall från hushållen. Explosiva produkter så som nödraketer och fyrverkerier bör föras till polisens mottagning. Batterier och ackumulatorer omfattas av producentansvar och uttjänta produkter kan återlämnas till butikernas insamlingslådor. Batterier och ackumulatorer samt lysrör och energisparlampor tas fortsättningsvis emot vid TSJ:s mottagningsplatser för farligt avfall med stöd av de avtal som TSJ ingått med producentorganisationerna. EL- OCH ELEKTRONIKSKROTET ÅTERGÅR TILL SINA RÖTTER Bolaget har avtal med producentsammanslutningarna om mottagning av el- och elektronikskrot av konsumenter. Mottagningsplatserna finns vid bolagets avfallscentraler och sorteringsstationer samt hos två samarbetspartners: Kisällikellari i Lundo och Ekosmedjan i Åbo. Producentsammanslutningarna avhämtar el- och elektronikskrotet från mottagningsplatserna för behandling och återvinning. MOTTAGNINGSPLATSER FÖR FARLIGT AVFALL: TSJ:s avfallscentraler 3 st, tar emot Apotek 39 st, tar endast emot läkemedel alla typer av farligt avfall och termometrar TSJ:s sorteringsstationer 4 st, tar Hälsocentraler 1 st, tar endast emot emot alla typer av farligt avfall läkemedel och termometrar Ekotorgen och återvinningscentralerna Miljbilen Yrjö ambulerar sammanlagt 4 st, inte läkemedel 136 dagar i kommunerna. GIFTIG SKADLIG OXIDERANDE FRÄTANDE LÄTTANTÄNDLIG SKADLIG FÖR MILJÖN MÄNGDERNA FARLIGT AVFALL: - exklusive asbest, EE-skrot och impregnerat trä ton alltså 1,9 kg/invånare ton alltså 1,6 kg/invånare ton alltså 1,8 kg/invånare. KOSTNADERNA FÖR FARLIGT AVFALL: euro alltså 1,6 euro/invånare euro alltså 1,5 euro/invånare euro alltså 1,4 euro/invånare. MÄNGDEN EL- OCH ELEKTRONIKSKROT: ton alltså 6,1 kg/invånare ton alltså 6,1 kg/invånare ton alltså 6,0 kg/invånare. 12 Årsberättelse 2011 TSJ

13 VID TOPPÅ AVFALLSCENTRAL balades sommaren 2011 sammanlagt ton brännbart avfall År 2011 hämtade sammanlagt personer avfall till AURANMAA SORTE- RINGSSTATION. Avfallscentralerna har täckande service bonejdens Avfallsservice har tre Å Centralerna är Isosuo avfallscentral i Reso, avfallscentraler där det utöver mottagningen av avfall också finns hanteringsfunktioner. Rauhala avfallscentral i Pargas och Toppå avfallscentral i Åbo. Hushållen betjänas vid avfallscentralernas serviceställen för småkunder. Tjänsterna för storkunder och slutdeponeringen av avfall har koncentrerats till Toppå avfallscentral. Hushållen får service vid avfallscentralernas sorteringsstationer som är planerade för småkunder. Toppå avfallscentral är den central som har flest besökare. Antalet småkunder var sammanlagt närmare Vid Isosuo var besökarantalet över och vid Rauhala Bolaget handhar mottagningen av brännbart kommunalt avfall vid Oriketo mottagningsstation i Åbo. Det brännbara avfall som transporteras till Kotka och Sverige går via terminalen vid Toppå avfallscentral. Under sommaren balas det brännbara avfallet i väntan på att perioden för energiutvinning börjar på nytt. Hushåll och andra småkunder betjänas också vid de separata sorteringsstationerna. I augusti 2010 invigdes sorteringsstationen i Tarvasjoki. På Pargas öar, I Houtskär, Korpo och Utö betjänar sorteringsstationerna både fast bosatta och det stora antalet fritidsbosatta. Sorteringsstationen i Nagu ersattes i början av år 2011 av Mobilen, en sorteringsstation på hjul. Bilen tar emot avfallet och transporterar det vidare till större mottagningscentra. TOPPÅ AVFALLSCENTRAL Toppå avfallscentral ligger i Skogsbacka stadsdel cirka fem kilometer från Åbo centrum. Sydvästra Finlands miljöcentral beviljade avfallsstationen miljötillstånd den Tillståndet fick laga kraft den Miljökontrollerna utförs enligt den kontrollplan som fastställdes den Den totala arealen för den nuvarande avfallscentralen är cirka 59 hektar. Avfallsmottagningstjänsterna, mottagningsområdena och hallarna samt sorteringsområdena upptar cirka 37 hektar av området. Området för slutdeponi är 5,4 hektar stort. På området finns en terminal för mellanlagring av brännbart avfall samt en hall för mottagning av bioavfall. TS företagstjänster har hyrt ett område på ca 3 hektar för sin verksamhet och de sköter också om biohallen. Avfallscentralens område är täckdikat och vattnet leds till Åbo stads avloppsreningsverk. Deponigasen tas tillvara från det stängda deponiområdet. ISOSUO AVFALLSCENTRAL Isosuo avfallscentral ligger på gränsen mellan Nådendal, Reso och Masko. Avståndet till Reso centrum är 4 kilometer fågelvägen och 10 kilometer längs med landsvägen. Sydvästra Finlands miljöcentral beviljade miljötillstånd till avfallscentralen Kontrollplanen för området godkändes Isosuo avfallscentral fungerar som servicepunkt för småkunder. Det deponiområde som senast varit i bruk stängdes år Avfallscentralsområdet är täckdikat och vattnet leds till avloppsreningsverket i Reso. Gasuppsamling pågår med hjälp av ett rörsystem i den stängda avstjälpningsplatsens grundkonstruktioner. RUAHALA AVFALLSCENTRAL Rauhala avfallscentral befinner sig i Pargas cirka tre kilometer från stadens centrum. Sydvästra Finlands miljöcentral beviljade miljötillstånd till Rauhala avfallsstation Kontrollprogrammet godkändes Rauhala fungerar i huvudsak som servicepunkt för småkunder. Slutdeponeringen av kommunalt avfall har tillsvidare avbrutits. Vid Rauhala deponeras endast mineralullsfabrikens industriavfall. Avfallscentralens område är täckdikat och vattnet leds till avloppsreningsverket i Pargas. ORIKETO MOTTAGNINGSSTATION Oriketo mottagningsstation ligger på avfallsförbränningsanläggningens tomt i Åbo. Mottagningsstationen betjänar storenhetskunder. Förbränningsverket tar emot källsorterat brännbart avfall från hushåll och den offentliga sektorn. Verket producerar cirka 6 procent av den fjärrvärme som behövs i Åbonejden. Förbränningsverket övertogs av Turku Energia Oy:n i början av år Sydvästra Finlands miljöcentral beviljade den ett tillfälligt miljötillstånd till avfallsförbränningsanläggningen. Tillståndet gäller fram till den Åbo Energi rapporterar noggrannare om anläggningens verksamhet. MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR SERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGEN TOPPÅ AVFALLSCENTRAL Långholmsgatan 7, Åbo tfn mån fre ISOSUO AVFALLSCENTRAL Isosuontie 137, Reso tfn mån 12 19,tis fre RAUHALA AVFALLSCENTRAL Sydmovägen 173, Pargas tfn mån 12 19, tis, ons, fre Torsdagar stängt. EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

14 TSJ koncernen tog sammanlagt emot närmare TON avfall vid sina serviceplatser. Av det mottagna avfallet kunde 82 % styras till återvinning och vid årsskiftet väntade dessutom närmare 10% i lager på transport till återvinning. Återvinningen av avfall ökar id TSJ:s avfallscentraler och V sorteringsstationer mottas sorterat nyttoavfall, farligt avfall dvs. problemavfall, el- och elektronikskrot samt brännbart avfall och deponiavfall. Återvinningsbart avfall är bland annat metall, papp och kartong, glasförpackningar, planglas, sanitetsporslin samt rena gipsskivor. Träavfall, plast och brännbart avfall utnyttjas för energiproduktion. Deponiavfallet deponeras som namnet antyder på soptippen. Toppå avfallscentral mottar dessutom deponidugligt specialavfall, sandhaltigt slam och asbest. På centralens område finns också en mottagningsterminal för bioavfall som är uthyrd till TSJ Företagstjänster Ab (numera Ekopartnerit Oy). Mottagningen av nyttoavfall och farligt avfall har presenterats tidigare. TSJ samlar in nyttoavfall samt farligt avfall också under olika typer av specialinsamlingar. Från och med år 2007 har metall insamlats på olika platser av TSJ:s verksamhetsområde. I den yttre skärgården sköts insamlingarna i samarbete med Håll skärgården Ren rf. Under insamlingarna 2011 insamlades sammanlagt kilo bilbatterier, annat farligt avfall närmare kilo, cirka kilo elskrot och cirka kilo metallskrot. TSJ tog år 2011 emot sammanlagt ton avfall. Av det avfall som TSJ tagit emot styrdes 82 procent till nyttoanvändning. En tiondel av avfallsflödet väntade vid årskiftet i mellanlager på återvinning. Med i siffrorna är också dotterbolaget TSJ Företagstjänster Ab:s siffror för avfall som tagits emot av näringslivet. Den service som TSJ Företagstjänster Ab erbjöd näringslivet sköttes på det av TSJ hyrda Topilafältet vid Toppå avfallscentral, vid Lill MÄNGDEN MOTTAGET AVFALL, KONCERNEN TSJ Topila samt vid bioavfallsterminalen. Vid de andra avfallscentralerna mottogs i huvudsak träavfall i liten skala. Mottagningstjänsterna vid avfallscentralerna för näringslivets avfall köpte Företagstjänsterna av sin ägare, dvs. TSJ. HANTERAT OCH NYTTOANVÄNDT AVFALL, KONCERNEN TSJ Jordmassor för avstjälpningsplatsens konstruktioner Slam från kommunalt avfall och specialslam Slagg från Oriketo Byggnads- och produktionsverksamhet Sorterat farligt avfall och återvinningsbart avfall Sorterat farligt avfall och återvinningsbart avfall. Blandat kommunalt avfall Återvunnet som material Kompostering av bioavfall Energiutvinning Användning i avstjälpningsplatskonstruktioner Mellanlagring vid årsskiftet (inklusive slaggavfall) Specialdeponering Slutdeponering Årsberättelse 2011 TSJ

15 I rådgivningsevenemangen deltog år 2011 över personer, av vilka över var barn. Vi vägleder i sortering och ger råd i hur man undviker avfall T SJ sörjer för ägarkommunernas avfallsrådgivningsskyldighet. Sammanlagt köptes 788,5 timmar rådgivning för olika evenemang av Åbo Ekotorg, Kisällikellari i Lundo och firman Vihreä Noita. Rådgivningen betonade i sitt arbete främst konsumtionsvanorna samt vikten av kompostering. Rådgivningen riktades framför allt till grundskolor, yrkeshögskolor, och olika föreningar. Rådgivarna var anträffbara under många sommarevenemang samt marknader. I rådgivningsevenemangen deltog år 2011 över personer, av vilka över var barn. Antalet deltagare i rådgivningsevenemangen sjönk något från tidigare år och antalet rådgivningstimmar var cirka 60 färre än år Förändringen kan tillskrivas den normala växlingarna mellan olika år eftersom deltagarna i rådgivningsevenemangen samt antalet evenemang har ökat nu flera år i rad trots att resurserna som använt för rådgivningen inte har ökat. TSJ:s servicenummer svarar på kundernas avfallsservicefrågor. Kunderna kontaktade därtill avfallsrådgivningen sammanlagt 422 gånger via e-post och nättjänsten. Frågorna gällde ofta till exempel sorteringen, avfallsservicen vid egnahemshus samt mottagningsplasternas tjänster. Respons mottogs bland annat om nedskräpningen vid återvinningspunkterna. Toppå avfallscentral fick tack för god kundservice och kundtidningen Vi ger mer igen fick god respons. MÅLET MED RÅDGIVNINGEN ÄR ATT MINSKA PÅ MÄNGDEN AVFALL Över 40 procent, dvs timmar av alla rådgivningstimmar hade ett innehåll och hölls med metoder som strävar till att minska på mängden avfall. De mest använda rådgivningsmetoderna var Loskatar-dockteaterföreställningen, födelsedagskalas-undervisningspaketet, shoppingkorgarna med produktpar, frågeformulären, naturresursutställningen och shoppingsimulatorn i Ekotorgets utrymmen eller som ambulerande version. Lyckoträdkampanjen som hölls i slutet av året gav också många rådgivningstimmar. Förebyggandet av uppkomsten av avfall ingår också i till exempel komposteringsrådgivningen och Rådgivning tillsammans BOLAGET OCH LEDNINGEN SERVICE OCH PRODUKTER SOCIALT ANSVAR Avfallsrådgivare Anu Syrjänen från Åbo Ekotorg säger att samarbetet med TSJ har möjliggjort många saker som föreningen inte skulle ha kunnat förverkliga på egen hand. I bakgrunden syns Shoppingsimulatorn med vilken det är möjligt att jämföra inköpens inverkan på miljön Åbonejden verkar sju ekotorg och återvinningscentraler som tar emot konsumenternas föremål för återvinning och som säljer reparerade elapparater I och dugliga föremål. TSJ har rådgivningssamarbete med Åbo Ekotorg och Liedon Kisällikellari. Återvinningscentralen i Pargas upprätthålls av TSJ. De övriga aktörerna är Ekokaarina i S:t Karins, SER-hallen och Återvinningscentralen i S:t Karins, Reso Ekotorg och Åbo Ekosmedja. Åbo Ekotorg firade 10-årsdag hösten Kestävän Kehityksen Yhdistys ry som upprätthåller Åbo Ekotorg har vuxit till en stor förmedlare av produkter som styrts till återanvändning. Åbo Ekotorg är också en viktig sysselsättare. Verksamheten expanderar hela tiden. Ekotorget är känt bland annat för Återvinningsveckan som i höst firade tioårsjubileum. TSJ deltog i temaveckan genom att upprätthålla en rådgivningspunkt med information om el- och elektronikskrotets inverkan på miljön. Åbo Ekotorg och TSJ gör mycket samarbete. TSJ köper till exempel rådgivningstjänster av Åbo Ekotorg. Ekotorget har också egen avfallsrådgivning och miljöfostran. Åbo Ekotorg tar emot farligt avfall samt el- och elektronikskrot. Användningsbara elapparater repareras, testas och säljs i Åbo Ekotorgs butiker på Rieskalähdevägen och Kyrkovägen. MILJÖANSVAR EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

16 AVFALLSGÄNGET fick egna Facebook-sidor. KOMPOSTDOKTORN gav råd i sammanlagt 110 timmar. RÅDGIVNINGENS KOSTNADER Avfallsrådgivningens kostnader sammanlagt euro/år sorteringsrådgivningen. I maj firade TSJ, Åbo Ekotorg och Liedon Kisällikellari den nationella Sluta Slösa -veckan med invigning av Uusix-containrarna. Uusix-containrarna som placerats på sorteringsstationerna i Toppå och Auranmaa ger kunden en sista chans att överlämna användbara möbler för återanvändning. Under invigningen kunde stationens besökare, förutom att bekanta sig med den nya containern, delta i en lekfull frågesport med frågor om hur man kan förebygga uppkomsten av avfall. Frågeformuläret med samma innehåll användes också i TSJ:s rådgivningstält vid många happenings under våren och sommaren. Till temat hörde shoppingkorgar med produktpar som gav upphov till diskussioner om livsmedlens och andra vardagsprodukters miljöpåverkan. En hurudan ekologisk ryggsäck har nötkött? Är mormors vinbärssaft eller Brasiliansk apelsinsaft ett mer ekologiskt val? I oktober firades Återvinningsveckan för tionde gången. I år deltog TSJ i temaveckan som arrangeras av Åbo Ekotorg genom att arrangera en rådgivningspunkt där besökarna fick information om elapparaternas inverkan på miljön. Utställningen på Åbo salutorg med information om mobiltelefoners produktion, tillverkning och återvinning, samt tävlingen som ansluter till utställningen, uppmuntrar till att begrunda de allt större mängderna elektronikskrot samt miljöproblemen förknippade med dem. Åbo Ekotorg tog vid sidan av rådgivningspunkten emot mindre elektronikskrot. Den firades Europa minskar avfallet-temaveckan. Under temaveckan sändes Lyckoträden ut på en turné i nejdens bibliotek och evenemang. På julgranarnas pynt fick deltagarna skriva ner sina egna källor till hållbar lycka. Efteråt donerades träden till evenemangens arrangörer så att möjligheten att dela sin tankar om lycka fanns kvar på samma plats en längre tid. Vid sidan av dekorerandet av Lyckoträden underhöll Tiernapojat-dockteatern besökarna och gav tankställare under evenemangen. I och med kampanjen fick kampanjen också egna Facebook-sidor som även i fortsättningen är ett verktyg för rådgivningen och en kanal för att sprida information om olika evenemang Avfallsrådgivningens kostnader, euro/invånare 0,59 0,66 0,70 Avfallsrådgivningens köptjänster, euro * Kundtidningarna ingår helt i kommunikationens kostnader. Köptjänsternas kostnader minskade eftersom rundturerna sköttes av praktikanter Skoleleverna bekantade sig med Oriketo avfallsförbränningsverk. RÅDGIVNING FÖR ALLA SKOLBARN TSJ:s rådgivning strävar till att nå alla områdets lågstadieelever två gånger. Första- och andraklassisterna får besök av dockteaterföreställningen Loskatar och hennes sju sorters saker. Föreställningen turnerade i Åbos skolor under våren och i Masko, Virmo, Nousis och Rusko lågstadier i september och oktober. Med hjälp av föreställningen samt tilläggsmaterialet begrundas den onödiga och nödvändiga konsumtionen samt konsumtionens miljöaspekter på ett sätt som tilltalar barn, dvs. med sagans hjälp. I Åbo inbjuds sjät- Avfallsrådgivare Toni Tikkanen funderar tillsammans med skoleleverna över produkternas inverkan på miljön under Miljöstigar för skolbarnens värld-evenemanget. Miljöstigarna ledde till konserthuset Potatis eller ris? Nötkött eller grönsaksbiffar?under elevevenemanget i Åbo konserthus i februari jämförde cirka 900 Åboelever shoppingkorgarnas innehåll och funderade över produkternas inverkan på miljön tillsammans med avfallsrådgivare Toni Tikkanen. Avfallsfrågorna och den hållbara utvecklingens teman var redan bekanta för de flesta eftersom många av tillställningens besökare hade via naturstigarna deltagit i TSJ:s rundturer eller sett dockteatern. TSJ:s rådgivning deltog i den Nordiska konferensen för hållbar utveckling Lösningar 2011 och evenemanget Miljöstigar för skolbarnens värld. Evenemanget arrangerades av Åbo stads undervisningsväsen och undervisningsstyrelsens Miljöstigsprojekt tillsammans med ett antal samarbetspartners. 16 Årsberättelse 2011 TSJ

17 Avfallsrådgivningen kontaktades 422 gånger per e-post eller via webbsidornas elektroniska blankett. Frågor besvaras också av avfallsrådgivningens telefonjour. De flesta anser att avfallsrådgivningen motsvarat förväntningarna. teklassisterna och från övriga skolor högstadieeleverna vartannat år för att delta i avfallsservicens rundturer. Under rundturen som TSJ bjuder på bekantar sig eleverna med Toppå avfallscentral, Oriketo avfallsförbränningsverk samt verksamheten vid en återvinningscentral inom det egna området. Målsättningen är att bekanta sig med avfallsservicesystemet och uppmuntra till sortering och förebyggandet av uppkomsten av avfall. I rundturerna deltog under våren sjätteklassisterna från Åbo och under hösten elever från högstadierna i Nådendal och Reso. KOMPOSTDOKTORN ÖPPNADE MOTTAGNINGEN Komposteringsrådgivningen effektiverades med hjälp av den nya kompostkliniken. Rådgivningsmetoden är i sig bekant och har varit i användning hos TSJ redan från första början, men med nytt material blev metoden intressantare och fick mer synlighet. Kompostdoktorn marknadsfördes under hösten för bibliotek och egnahemsföreningar. Kompostdoktorn var också anträffbar under en del av kommunernas marknader. Antalet rådgivningstillfällen med komposttema var sammanlagt 110 timmar vilket är dubbelt så många som föregående år. Som en del av rådgivningen för att minska på mängden avfall ingår rådgivning för att minska på bioavfallsmängden. Shoppingkorgarna som var i användning under marknadsevenemangen samt Shoppingsimulatorn som riktar sig till läroinstanser behandlar livsmedlens miljöpåverkan. BESTÄLLARNA NÖJDA MED RÅDGIVNINGEN Respons från rådgivningstillfällena samlas systematiskt in med hjälp av responskort och en elektronisk responsblankett på TSJ:s webbsida. Under årets lopp gavs respons sammanlagt 79 gånger. Svaren visade att beställarna är rätt så nöjda. Rådgivningen motsvarade till sitt innehåll de förväntningar som största delen av respondenterna hade (Medeltal 4,53, max 5). Respondenterna upplevde också att de fått ny information under rådgivningstillfällena (medeltal 4,2). På frågan om rådgivningen hade motiverat respondenterna att sortera och göra hållbara konsumtionsval var svaret riktigt bra (medeltal 4,47). I den öppna responsen fick rådgivarna ofta tack för den rediga presentationen och för att de kunnat ta de olika ålders- och målgrupperna så väl i beaktande. Plock från responsen: Återvinningsteatern borde uppföras också för förskolebarn, Jag fick inspiration att återvinna och fundera över den egna konsumtionen, Loskatarföreställningen skulle ha passat förutom för 1-2 klassister också för äldre elever, Undervisning av det här slaget borde vara fortlöpande. För alla. Också i vår skolinrättning borde alla avdelningar och hela personalen skolas. BOLAGET OCH LEDNINGEN SERVICE OCH PRODUKTER Riikka Leskinen från VALONIA som fungerat som dragare för Kelaa!-projektet berättar, att antalet projektevenemang var sammanlagt över 200 och deltagarantalet över Kelaa!-projektet lyfte fram den hållbara konsumtionen Kelaa! hållbar utveckling och livskvalitetsamarbetsprojektet tog slut i juni. Det treåriga projektet som i huvudsak finansierats med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) ägde rum under perioden Som huvudsaklig dragare för projektet fungerade VALONIA samt centret för miljötjänster och hållbar utveckling i Lahtisregionen. Åbonejdens Avfallsservice Ab fungerade som regional samarbetspartner och finansiär samt expert gällande avfallsservice och förebyggandet av uppkomsten av avfall. Under våren förverkligade TSJ en utställningshelhet för projektet som beskriver mobiltelefonens livscykel. Utställningen är främst tänkt att fungera som ett hjälpmedel för högstadierna i undervisningen av hållbar utveckling. Skolor och föreningar kan i fortsättningen låna utställningen via Valonia. Under projektet har TSJ deltagit i planeringen av evenemang och praktiska arrangemang, delat ut projektmaterial vid egna rådgivningsevenemang samt bidragit med skolning och föredrag under evenemang för disponenter, bostadsaktiebolag samt byggare. TSJ deltog i projektet med målsättningen att samarbetet ger stora resurser samt synlighet och då också inverkar på rådgivningen för förebyggandet av uppkomsten av avfall. Projektet förverkligade hundratals evenemang och nådde ut till tusentals människor, projektet fick stor synlighet och producerade material samt skapade samarbetsnätverk. Projektets verksamhetsmål och kommunikationsmässiga mål uppnåddes men att mäta effekten av hur de kvalitetsmässiga målen förverkligats är utmanande. På basen av den respons som flutit in, den offentliga diskussionen samt de förändringar som skett inom organisationernas verksamhet kan man ändå dra slutsatsen att målsättningarna gällande deltagarnas och publikens beteende har uppnåtts. SOCIALT ANSVAR MILJÖANSVAR EKONOMISKT ANSVAR TSJ Årsberättelse

18 TURUN SEUDUN JÄTEHUOLTO TIEDOTTAA 1/2011 Y K ÖAUTO YRJÖN AIKA T TA DE VIKTIGASTE NYHETSRUBRIKERNA ÅR Åbonejdens Avfallservice och Ekokem inleder samarbete 13.3 Den mobila avfallsstationen anländer till Nagu Konkurrensutsättningen hämtade nya avfallsentreprenörer till Åbonejden 16.5 Insamlingen av metall, elskrot, däck och bilbatterier inleds Avfallspunkten på Nötö har invigts 30.8 Uusix-containrarna förebygger uppkomsten av avfall Mottagningen av räfsavfall fortsätter till den Återvinningsveckan fyller 10 år! Försöket med avfallstransport från Åbo till Umeå inleds i december Åbo avfallsservice Ab:s verksamhetssystem certifierades Kommunikation och växelverkan ENTISESTÄ ENEMMÄN Sirpa Laaksonen ja Ulla Hurme Taloyhtiö hyötyy lajittelusta Riikka Leskinen Information about waste disposal in English is available at Liikkuvaa jäteasemaa kokeillaan Nauvossa Noutopalvelu kuljettaa isot tavarat VI GER MER IGEN ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 2/2011 Glädje kräver inga grejer Pieni teko voi olla suuri Information about waste disposal in English is available at Start för avfallskraftverkets MKB Bra saker kommer igen I Hyddan är ekologi vardag ENTISESTÄ ENEMMÄN TURUN SEUDUN JÄTEHUOLTO TIEDOTTAA KESÄ 2011 Kimpparoskis on toimiva ratkaisu kesälläkin Ota talteen lajitteluopas Noutopalvelu auttaa kuljetuksissa ommunikationsmässigt var år K 2011 lika livligt som föregående år. TSJ:s arbete för att anpassa verksamheten till den nya avfallslagen fortsatte. Den offentliga avfallsservicesektorn utvecklade nya tilläggstjänster för att svara på kundernas önskemål. Transporttjänst och uthyrning av renoveringskärror inleddes. Sorteringsstationernas samarbete med olika aktörer fördjupades, och TSJ strävade till att aktivt informera om samarbetet med Curatio och Åbo Ekotorg. Mest diskussion i medierna väckte transporten av avfall till Sverige, skärgårdens avfallsservice samt den årliga mottagningen av räfsavfall. I slutet av w.tsj.fi ATA året arrangerade TSJ ett seminarium om den nya avfallslagen vilket väckte intresse. Sammalagt sände TSJ ut 31 pressmeddelanden under året som gick. I stället för betalda annonser använde TSJ mer aktivt än tidigare kommunernas egna informationsblad för att få ut information. Om kampanjen för insamling av metallskrot, elskrot, bilbatterier och bildäck informerade TSJ i huvudsak via kommunernas informationsblad. Antalet personer som deltog i insamlingen var stort vilket innebär att informationen gick fram på önskat sätt. Artiklar som TSJ producerat själv publicerades bland annat i Rakentajan Posti och Egnahemshusföreningen tidning. Största delen av annonsbudgeten för 2011 styrdes till miljöbilen Yrjös annonsering. Målsättningen är att med annonseringen öka på antalet användare. Annonserna placerades främst i små lokaltidningar, områdestidningar och gratisblad. Uppföljningen av annonsernas effekt fortsätter ännu år DAGS FÖR EN ANSIKTSLYFTNING TSJ:s webbplats hade närmare besökare under året vilket innebär cirka fler än föregående år. Utdelningen av kundtidningen Vi ger mer igen syntes i besökarantalen men då den avgiftsfria mottagningen av räfsavfall inleddes i april var besökarantalet rekordhögt. De mest populära webbsidorna var Toppå avfallscentrals sidor samt prislistan för små avfallspartier. Sökmaskinen för sorteringsinstruktioner, dvs. Avfallets ABC, användes främst av studeranden och läroinstanser. En uppdatering av -tjänsten inleddes i slutet av Framsidan får i och med uppdateringen mera utrymme för nyheter och evenemangen avskiljs till en egen kalender. Sidornas visuella utseende lättas samtidigt upp. VI GER MER IGEN INNEHÅLLER FAKTA Tidningen Vi ger mer igen utkom 2011 i två olika versioner. Huvudtidningen Vi ger mer igen delades ut på fastlandet och Vi ger mer igen Väståboland delades ut i Pargas. Väståbolandstidningen delas ut som tvåspråkig. Huvudtidningen ges i sin helhet ut på två språk, finska och svenska. Den finskspråkiga tidningen delas ut till alla hem på verksamhetsområdet. De svenskspråkiga får dessutom den svenskspråkiga tidningen hems om adresserad. De fritidsboende på området med centralt konkurrensutsatta avfallstransporter fick dessutom Entisestä Enemmän kesälläkin hemburen. Tidningens innehåll är skrädarsytt för de fritidsboendes behov. Årets första nummer hade bostadsaktie- Ilkka Piirainen vann konsttävlingen med verket Joutsenlaulu. De bästa verken som deltog i TSJ:s konsttävling ställdes i oktober ut i Turbinhallen i Åbo. På bild konstnärerna som deltog i tävlingen. 18 Årsberättelse 2011 TSJ

19 Förnyelsen av INLEDDES. TSJ:s webbplats hade närmare besökare under året. KOSTNADER FÖR KOMMUNIKATION OCH RÅDGIVNING Kommunikationens och rådgivningens kostnader, euro/år Kommunikationens och rådgivningens kostnader, euro/invånare 2,0 2,0 1,9 Kommunikationens kostnader, euro/år bolagets avfallsservice och TSJ:s nya transportservice som huvudteman. I hösten tidning gavs huvudvikt åt Kelaa!-projektet samt återvinningscentralernas service. Viktiga teman var också förebyggandet av uppkomsten av avfall samt återvinningen av gamla byggnadsdelar. SVANSÅNG VANN TSJ:S KONSTTÄVLING Vinnarna i TSJ:s konsttävling samt de bästa verken premierades och ställdes ut Åbo Energis Turbinhall Alla som studerade konst eller formgivning eller som utexaminerats till branschen år kunde delta i tävlingen. Nyckelord för tävlingen var förebyggandet av uppkomsten av avfall, slow life, förenkling och materialeffektivitet. Elva verk av återvunnet material och avfall blev färdigställda inom den utsatta tiden. Till vinnare utsågs Ilkka Piirainens svan Joutsenlaulu som tillverkats av gamla plastkanistrar. På delad tredje plats kom Anu Corin med verket Kassialma samt Outi Vihlman med verket Push the button. TSj arrangerade tävlingen i samarbete med Turun ammattikorkeakoulu samt Yrkeshögskolan Novia. Utställningen besöktes under fyra dagar av över 300 besökare. TALOUSTUTKIMUS KARTLADE INFORMATIONSKÄLLORNA OCH BEDÖMER KUNDTIDNINGAR Taloustutkimus kartlägger invånarnas kännedom om avfallsfrågor vartannat år. Enligt den undersökning som utfördes våren 2011 berättade hälften av de som svarat att de fått information om avfallets sortering, återvinning eller hantering via Åbonejdens Avfallsservice (TSJ) och knappt hälften att de fått info från medierna, dvs. radio, tv och tidningar. En knapp tredjedel uppger att de fått information från Återvinningscentralerna/Ekotorgen och var fjärde person från bostadsaktiebolagets eller invånarföreningens tillställningar. Av TSJ:s kanaler är Vi ger mer igen-tidningen Välkommen till husbolagets talko och gårdsfest! Mässan för samhällsteknik gick av stapeln i Åbo TSJ deltog i mässan med en imponerande avdelning som fick mycket uppmärksamhet. Avdelningen var byggd som en innergård till ett husbolag. På avdelningen kunde man bland annat bekanta sig med hur TSJ kan stöda husbolagen i sorterings- och återvinningsrådgivningen. TSJ har till exempel material för rådgivning, dekaler för sopkärl och sorteringstavlor. Mark Suomen Markkinointiliitto ry:s Åbosektion valde TSJ:s avdelning till årets bästa mässavdelning. den mest använda och två av fem har fått information via den. Den förra undersökningen gav vid handen att tidningens betydelse var större. År 2009 svarade över hälften av de tillfrågade att de fått information från Vi ger mer igen. Konsumenterna är fortfarande nöjda med de nuvarande informationskällorna. Drygt tre av fem (61%) anser att de fått tillräckligt med information om avfalls- och återvinningsfrågor. En knapp fjärdedel (23%) vill få mera information. Andelarna var på samma nivå som två år tidigare. Mera information önskade främst under 50-åringar, studeranden, högutbildade, låginkomsttagare, höghusinvånare samt invånarna i Nådendal. Andelen som var nöjd med mängden information hade ökat något, till 28 % från knappt 20 % tidigare år. Taloustutkimus undersökte hösten 2011 både nationella och lokalt utgivna kundtidningar. Av de 12 tidningarna som deltog i undersökningen har 7 en nationell utdelning och fem, inklusive Vi ger mer igen, utges i Åboregionen. Hur mycket tidningarna läses Det var tidvis livligt på TSJ:s mässavdelning då besökarna bekantade sig med den imponerande och färgglada avdelningen. mättes genom att fråga hur många av de tre senast utgivna numren som de tillfrågade läst eller bläddrat i. Tidningen Vi ger mer igen placerade sig av de regionala tidningarna på delad andra plats, cirka två av fem uppgav sig läsa tidningen. Föreställningarna om de olika tidningarna bedömdes med ett allmänt vitsord (4-10) samt på basen av fyra egenskaper. Medelvitsordet för alla 12 tidningar är 7,33. Bättre vitsord än så av de lokala tidningarna fick bara tidningen Vi ger mer igen. Kundtidningarna bedömdes på basen av fyra egenskaper: aktualitet, nytta, hur mycket intresse tidningen väcker samt hur lockande tidningen är. Enligt undersökningen är Vi ger mer igen bäst av de lokala tidningarna och tredje bäst i hela undersökningen efter Pirkka och Yhteishyvä, både vad gäller helhetsintryck och sammanlagt för de fyra egenskaperna. Vi ger mer igen uppgavs vara den nyttigaste tidningen samt den tredje mest lockande tidningen. Tidningen kom på fjärde plats vad gäller innehållets aktualitet. EKONOMISKT ANSVAR MILJÖANSVAR SOCIALT ANSVAR SERVICE OCH PRODUKTER BOLAGET OCH LEDNINGEN TSJ Årsberättelse

20 TSJ:s serviceteam består av fyra abetstagare, av vilka på bild och på årsberättelsens pärm JESSE MÄNTTÄRI (t.v.) och JUHA KUITTINEN. TSJ har ökat mängden intern skolning märkbart. Personalen olaget hade i medeltal 53 anställda år Antalet fast an- B ställda var 42, av vilka 22 kvinnor och 20 män. Personalens genomsnittliga ålder var 47,1 år. Sammanlagt 18 personer hade tidsbundna kontrakt, av dem hade 8 personer kontrakt längre än 6 månader. För TSJ:s dotterbolag, TSJ Företagstjänster arbetade 4 personer. För att kunna göra upp personalrapporter och kontrollera personalens uppgifter införskaffades det elektroniska systemet Sympa. Sympa kombinerar personaladministrationen, personalens utveckling samt rekryteringsprocesserna till en logisk helhet. Sammanställandet av registret och insamlingen av uppgifter inleddes hösten 2011 och personalsystemet tas i bruk under år PERSONALSKOLNING OCH UTÖKNINGEN AV KUNNANDET TSJ stöder starkt att personalen studerar och tuökar sitt kunnande. Hela personalen gavs möjlighet att delta i olika yrkesrelaterade kurser, seminarier och skolningsprogram. Mängden intern skolning har ökat märkbart. Under året har TSJ ordnar ett flertal personalskolningstillfällen samt skolning för fältpersonalen och hela personalen inom ramarna för verksamhetssystemet Personalen har deltagit flitigt i de skolningar som Avfallsverksföreningen arangerat: Avfallsverksdagarna samt fältpersonalens, kundtjänstens, kommunikationens och den ekonomiska förvaltningens och ledningens dagar. Därtill har personalen deltagit i olika arrangörers skolningar och seminarier förknippade med branschen. Det omfattande arbetet för att utveckla personalfrågorna kom effektivt igång redan år Under år 2011 blev alla arbetsinstruktioner som fattats klara och uppdaterade. Under året fick personalen skolning för att kunna använda och tillämpa dessa instruktioner. Bolaget gav tilläggskunskap om och klarare direktiv för utvecklingssamtal, måluppsättning samt kartläggningen av kunnandet och det uniforma förståendet av direktiv. DEN INTERNA KOMMUNI- KATIONEN OCH MÖTESPRAXIS Intranätet och e-post är de mest använda interna kommunikationsmedlen. Bolagets ledningsgrupp, som består av verkställande direktören och cheferna för sektorerna sammanträder två gånger i månaden. Ledningsteamets protokoll eller promemorior kan läsas av hela personalen. De olika sektorerna håller regelbundet egna gruppmöten under ledning av den närmsta chefen. Utvecklingssamtal förs åtminstone en gång per år med hela personalen. Bolaget och personalen har ett gemensamt organ, en utvidgad ledningsgrupp. Under året sammanträdde gruppen två gånger. Under gruppens möten behandlades bl.a. verksamhetsplanen för arbetarskyddet och företagshälsovården, bolagets arbetsdirektiv, budgeten för 2012 och investeringarna samt delårsrapporter gällande bolagets verksamhet och ekonomiska tillstånd. PERSONALENS VÄLFÄRD OCH REKREATION TSJ stöder de anställdas motions- och kulturintressen genom motions-kultursedlar värda 5 euro styck. Bolaget har ingen egen personalmatsal utan istället tillämpas lunchsedlar. Resurserna för personalens rekreationoch välmående sköts förvaltas av HYVI-teamet. Personalen väljer representanter till HYVIteamet för två år i gången. Teamet gör årligen upp en verksamhetsplan med aktiviteter som innehåller både fysiska aktiviteter såväl som andlig rekreation. HYVI-teamet var mycket aktivt år 2011 och den röda tråden för teamet var att uppmuntra personalen till att röra på sig och höja sin kondition genom olika typer av motion. Under våren och hösten deltog ett stort antal i den så PERSONALENS SKOLNING PERSONALENS ÅLDERSFÖRDELNING 19 % 38 % 7 % 14 % 22 % Högre högskoleexamen YHS-examen eller motsvarande Examen från mellanstadiet Yrkesexamen Ingen yrkesexamen under Årsberättelse 2011 TSJ