Bästa läsare av Avfallshanteringsbestämmelser. i Kymmenedalen och Lappträsk

Transkript

1 Bästa läsare av Avfallshanteringsbestämmelser i Kymmenedalen och Lappträsk

2 Innehållsförteckning Bästa läsare Allmänna direktiv Centrala ändringar i bestämmelserna Tilläggsuppgifter om lagstiftning gällande avfallshantering Tilläggsuppgifter om avfallshanteringen i din hemkommun

3 Bästa läsare Kommunala allmänna avfallshanteringsbestämmelserna gäller alla invånare, företag och samfund i kommunen. Avsikten med dem är att styra avfallshanteringen så, att boende- och arbetsmiljön hålls trivsam och ren. Avfallshanteringsbestämmelserna preciserar vad Avfallslagen fastställer om allmänna principerna för avfallshantering och ger lokala direktiv om lokala avfallshanteringssystem. Bestämmelserna ges av kommunen. Dessa avfallshanteringsbestämmelser har uppgjort av en gemensam arbetsgrupp bestående av delägarkommunerna i Kymenlaakson Jäte Oy. Det är första gången som områdena för Kymmenedalen och Lappträsk har avfallshanteringsbestämmelser som ser likadana ut. Dessa avfallshanteringsbestämmelser träder i kraft Allmänna direktiv Undvik avfallets uppkomst I början av avfallslagen konstateras, att alla i all verksamhet skall se till att det uppkommer så lite avfall som möjligt. Denna princip förpliktar och gäller oss alla om vi sen vistas hemma, på arbetsplatsen eller idkar fritidsintressen. Målsättningen är att hindra uppkomsten av avfall. Det är viktigt att känna till denna grundprincip och att hålla den i minnet. Undvikande av avfallets uppkomst gäller alla finländare och är inte enbart avfallshanteringsbranschens ansvar. I dessa avfallshanteringsbestämmelser ges dock direktiv om hur man ska förfara med avfall som uppkommit. Hur mycket ska jag sortera? Avfallshanteringsbestämmelserna är såsom namnet säger bestämmelser och de förpliktar således. Avfallshanteringsbestämmelserna berättar om vad man i minsta fall ska göra. Invånarna och övriga aktörer får återanvända och sortera noggrannare. Vi rekommenderar att speciellt skolor och daghem samt övriga fostrare skulle göra mera. Att visa rätt modell är mera fostrande än bara prat. Rad- och våningshus hör till uppsamlingen av bioavfall. Egnahemshus- och parhus eller fritidsbostadsfastighet har ingen förpliktelse att samla upp bioavfall, men de kan dock om de så vill ansluta sig till bioavfallsinsamlingen ifall fastigheten finns på ett område där bioavfall samlas upp. Ifall bioavfall inte skilt samlas upp eller komposteras ska bioavfallet läggas bland deponiavfallet. För mindre fastigheter rekommenderas kompostering på eget initiativ. Deponiavfall (avfall till avstjälpningsplats) som uppkommer i Kymmenedalens hushåll har fr.o.m. slutet av år 2008 förts som bränsle till Energikraftverket i Korkeakoski i Kotka. Därför är det viktigare än tidigare, att farligt avfall, el- och elektronikskrot samt avfall som återanvänds som sådant, såsom glas och metall sorteras skilt och förs till uppsamlingspunkter ordnade för denna typ av avfall. Även övriga icke brännbara

4 material t.ex. byggavfall av sten (tegel, betong, gipsskivor), keramiska plattor och badrumsinredning ska föras till någon avfallsstation eller annan återanvändning. Producentansvar Producentansvar betyder, att produktens producent och importör har skyldighet att, för avfall som uppkommer av produkter de släpper ut på marknaden, produkt som senare tas ur bruk, ordna uppsamling, återanvändning, återvinning och annan avfallshantering samt svara för kostnader som uppstår av det. Avfall som omfattas av producentansvar fastställs inte i avfallshanteringsbestämmelserna förutom undantag av avfall som uppkommer av förpackningar och som delvis omfattas av producentansvar. Principen om producentansvar har i långsam takt blivit mera omfattande och gäller allt jämt nya avfallstyper. Nyaste producentansvaret trädde i kraft på hösten år 2008 för ackumulatorer och batterier. Övriga avfall som sköts med principen om producentansvar är el- och elektronikskrot, returpapper, skrotbilar och bildäck. Stadgandena om producentansvar finns i Avfallslagen. Färg och märkning av uppsamlingsbehållare Riktgivande färger för olika uppsamlingsbehållare är följande: grå deponiavfall, avstjälpningsplatsavfall grön papper grön brun papp brun bioavfall blå returkartong vit glas svart/grå metall gul textilier orange energiavfall röd problemavfall De är bra om det på uppsamlingsbehållaren finns kontaktuppgifter på företaget eller samfundet som är ansvarig för uppsamlingen. Skyddande av avfallskärl som står utomhus på en fastighet På en fastighet med flera än en avfallsbehållare kan uppsamlingsbehållarna utomhus vid behov skyddas för insyn genom att förse dem med tak, inhägnad eller planteringar. Avfallstaken är dock inte obligatoriska och de som bor på fastigheten kan göra efter eget synsätt. Planering av avfallsutrymmen och placering av avfallskärlen på ett brandsäkert sätt Vid placering av avfallsinhägnader, -tak och rum på tomten bör man beakta att sopbilarna hinderfritt kan komma fram. Dessutom ska man vid planering och byggande beakta kommunens byggnadsbestämmelser, samling av byggnadsbestämmelser D2 samt brandsäkerhetssynvinklar. Kommunens byggnadsövervakning och brandinspektören ger råd.

5 Vid placering av avfallskärl ska men beakta brandsäkerhetssynvinklar. Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland rekommenderar att säkerhetsavståndet vågrätt från takskägget för enskilda avfallskärl under 660 liter är 4 meter, säkerhetsavståndet för flera kärl i rad är 6 meter och avfallstak samt öppna flak ska ha 8 meter som säkerhetsavstånd. Vid behov styr räddningsmyndigheten hur avfallskärlen placeras. Centrala ändringar i bestämmelserna Deponiavfall En central benämning i dessa avfallshanteringsbestämmelser ändrar: avstjälpningsplatsavfall från hushåll får ett nytt namn deponiavfall. Det är inte längre motiverat att använda benämningen avstjälpningsplatsavfall för avfall som uppkommer från hushåll eftersom soppåsarna från hushållen inte längre förs till avstjälpningsplatser utan till energiproduktion i förbränningsverk. Ordet deponiavfall beskriver, att det avfall vilket inte förs till energiutvinningskraftverk och vilket blir kvar då avfallsproducenten först har sorterat bort problem- och återvinningsbart avfall. Avfall som blir kvar lämpar sig till energiproduktion. I det avfallet ingår bl.a. hushållens plastförpackningar för vilka det inte erbjuds andra sätt för återvinning. Benämningen avstjälpningsplats blir kvar i bruk för att avse sådant avfall vilket inte kan återvinnas utan det deponeras på avstjälpningsplatsen. Farligt avfall Även en annan avfallsbenämning, som redan blivit invand, ändrar i och med att Avfallslagen förnyas: problemavfall kommer att kallas för farligt avfall. I avfallslagsförslaget har definieringen problemavfall avlägsnats och farligt avfall har tagits istället. Med farligt avfall avses avfall med brand- eller explosionsrisk, smittorisk, annan fara för hälsan, farlig för miljön eller annan motsvarande egenskap (riskegenskap). Uppsamling av returkartong och metall på en fastighet Förpackningar omfattas åtminstone tillsvidare delvis till det s.k. producentansvaret och de kan fastställas i avfallshanteringsbestämmelserna. Returkartong består i huvudsak av fiberförpackningsavfall och de fastställs i dessa avfallshanteringsbestämmelser. Skyldigheten att skilt samla upp returkartong är en ny sak inom områden för Kotka, Fredrikshamn, Virolahti, Miehikkälä, Pyttis och Lappträsk. Sorteringsskyldigheten gäller bostadsfastigheter med minst 10 bostäder. Skyldigheten att skilt samla upp metall på fastigheter med minst 10 bostäder är en ny sak i hela Kymmenedalen. Metall från hushåll består till största delen av metallförpackningar. Genom att på större bostadsfastigheter samla upp dem skilt blir kvaliteten bättre på avfallet som förs till Energikraftverket och på bottenslagget som uppstår. Därmed blir avfallshanteringens hela återvinningskedja ytterligare effektiverat. Uppsamlingen av metall per fastighet bör inledas senast och uppsamlingen av returkartong per fastighet på områden där uppsamling inte ännu fungerar, senast Se avfallshanteringsbestämmelserna 2.

6 Förlängd tömningsintervall under vintertid för hushåll med en eller två personer Erfarenheterna av mängden avfall, som uppkommer i mindre hus där en eller två personer bor i Kouvola regionen, kan vara så liten att tömningsintervallen vid behov i dylika hushåll under vintertid kan förlängas ( ) till fyra veckor, fastän bioavfallet inte komposteras. Eftersom det är svalare under vintertiden har man konstaterat, att en dylik förlängning av tömningsintervallen inte har förorsakat lukt- eller annan olägenhet för miljön. Mängden bioavfall kan även vara för liten för kompostering. Ifall en eventuell olägenhet uppstår kan miljöskyddsmyndigheten fastställa, att kärlet töms oftare. Se avfallshanteringsbestämmelserna 11. Tömning av avfallskärl på fritidsfastighet Av fritidsbostadsfastighet, som används endast sommartid och har ett avfallskärl per fastighet eller s.k. gruppkärl, förutsätts, att den har anslutit sig till den regelbundna avfallstransporten under minst fem månader (sommartiden ). Ifall bioavfallet komposteras på en fastighet ska avfallskärlet tömmas minst två gånger under sommarperioden. Se avfallshanteringsbestämmelserna 11. Ifall fastigheten används året om ska även tömningen av avfallskärlet ordnas året om. På orter där uppsamlingssystemet ordnats per område ansluter man sig i systemet för hela året oberoende under vilken tidpunkt av året fastigheten används. Låsning av avfallsutrymmen På områden för Kymmenedalen har man tillsvidare inte haft någon enhetlig och etablerad praxis, som kommunala avfallshanteringen skapat, om hur man ska förfara med låsning av avfallsutrymmen eller med att förse dem med bommar och det har medfört problem vid tömningen av kärlen. Bestämmelser om serieläggning av lås har lagts till i dessa avfallshanteringsbestämmelser 15. Nya fastigheter bör i enlighet med dessa bestämmelser fr.o.m. att bestämmelserna trätt i kraft ha låsbara avfallsutrymmen. Övriga fastigheter bör uppmärksamma, att utsatta tiden upphör Lastning av avfall Tiden, då tömning av avfallskärl på bostadsfastighet är tillåten, ändrades för att börja under vardagar kl på morgonen. Orsaken till ändringen är avståndet för avfallstransporten och beaktande av det. Se avfallshanteringsbestämmelserna 22. Inga bestämmelser om snö, överskottsjord eller stubbar I avfallshanteringsbestämmelserna finns inga bestämmelser om snö, överskottsjord och stubbar. För att betjäna sina invånare strävar dock kommunerna till att ordna placeringsplatser för snö och överskottsjord. Det lönar sig att direkt från kommunen fråga råd om placeringsplatserna.

7 Tilläggsuppgifter om stadganden i lagstiftningen Lagstiftningen i Finland hittas elektroniskt via Finlex-tjänster Nedan en förteckning över mest centrala lagar, förordningar och statsrådets beslut gällande avfallshanteringen och branscher som omfattas av avfallshanteringsbestämmelserna: Avfallslagen 1072/ Avfallslagen förnyas som bäst. När den förnyade avfallslagen träder i kraft vet man i detta skede med säkerhet inte. Avfallsförordningen 1390/1993 Kapitel 3a i Avfallslagen stadgar om producentansvar Statsrådets beslut 861/1997 om avstjälpningsplatser stadgar bl.a. om placering av avfall på avstjälpningsplatsen. Hälsoskyddslagen och -förordning 763/1994 och 1280/1994. Kommunens byggnadsordning samt Markanvändnings- och byggförordningen 895/1999 stadgar om byggande av avfallstak och -inhägnader. I biproduktsförordningen (Europarlamentets och rådets förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, (EG) Nr 1774/2002) stadgas om uppsamling, transport, lagring, bearbetning, hantering, användning, bortskaffande, utsläppande på marknaden, import, export och transitering av animaliska biprodukter. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) Nr 1774/2002) stadgar bl.a. om nedgrävning av djur (biproduktförordningen), Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1374/2004 och Jord- och skogsbruksministeriets förordning 194/2004 och Jord- och skogsbruksministeriets förordning 330/2006. Räddningslagen 468/ stadgar om öppen förbränning. Statsrådets beslut 295/1997 gällande byggavfall stadgar om behandling av produktions- och rivningsavfall från byggverksamhet. Statsrådets förordning 591/2006 och 403/2009 stadgar om återvinning av vissa avfall i markbyggnad. Lag om flyttning av fordon 828/2008. Sanering av förorenad mark stadgas i Miljöskyddslagen 86/ Tilläggsuppgifter om avfallshanteringen inom din hemkommun ger Avfallshanteringsmyndigheten och miljöskyddsmyndigheten i din hemkommun Kymenlaakson Jäte Oy

8