Ettårsplan med nämndernas åtaganden 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ettårsplan 2013 - med nämndernas åtaganden 2013"

Transkript

1 Ettårsplan - med nämndernas åtaganden

2 2

3 Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse 4 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om Ettårsplanen för 8 Resultaträkning 26 Skatteintäkter 26 Driftsammandrag 27 Investeringssammandrag 28 Gemensamma poster 29 Finansiella poster 29 Investeringsplan 30 Beskrivning av Botkyrka kommuns styrsystem 33 Botkyrka kommuns vision 35 Flerårsplanens mål 37 Nämndernas åtaganden Kommunstyrelsen 45 Samhällsbyggnadsnämnden 57 Tekniska nämnden 66 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 77 Kultur- och fritidsnämnden 84 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 99 Utbildningsnämnden 108 Socialnämnden 120 Vård- och omsorgsnämnden 135 Kommunens revisorer 147 3

4 En ansvarsfull och framtidsinriktad politik för arbete, välfärd och utveckling Den politiska majoriteten i Botkyrka; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, redogör här för vår övergripande inriktning för ettårsplan. En ansvarsfull politik Sverige lider av en hög arbetslöshet och hotas av en antågande lågkonjunktur. Detta påverkar alla kommuners ekonomiska förutsättningar. Den rödgröna majoriteten i Botkyrka lyckas trots detta säkra de ambitionshöjningar som vi beslutade om i flerårsplanen, samtidigt som vi i denna ettårsplan tar ytterligare steg. I ett Sverige som styrs av en idéfattig moderatregering måste kommunen ta ett allt större ansvar. Botkyrka måste lyckas där regeringen misslyckas. Därför kraftsamlar vi nu ytterligare mot ungdomsarbetslösheten, bland annat genom att förstärka vår ungdomsgaranti med en ambition om rätt till sommarjobb för alla åringar. En kommun består av många olika verksamheter, allt ifrån näringslivsarbete, utbildning, vård och omsorg till stadsplanering och miljöarbete. Vi är stolta över de verksamheter som bedrivs i kommunen, och vi är särskilt stolta över våra öppna, orädda och energiska medarbetare. Tillsammans bedriver vi en nytänkande skolpolitik och satsar 130 miljoner ytterligare på skolan, för att försäkra oss om att våra ambitioner om minskade skolklasser, ökad lärartäthet och kvalitét i verksamheten, blir verklighet. Vi tar ansvar när regeringen sviker, bland annat genom att möjliggöra för fler bostäder. Det är häpnadsväckande att vi ser att bostadsbyggandet sjunker i vår region samtidigt som vi har en massiv bostadsbrist. Så när regeringen kastar in handsken ökar Botkyrka ambitionen för bostadsbyggandet och säkerställer att det i Botkyrka ska kunna byggas cirka 600 bostäder varje år. På så sätt arbetar vi aktivt för att uppnå en förnyad grön stadsutveckling. Allt detta vill vi göra tillsammans med våra invånare, för vi vet att demokrati och dialog är det bästa sättet att ta sig an samhällets alla utmaningar. En arbetslinje på riktigt Vi gör jobb. Vi arbetar för att vara en attraktiv kommun för näringslivet, en kommun som främjar företagande och entreprenörskap. Kommunens förstärkta 4

5 näringslivsarbete ger frukt. Flera företag väljer att etablera sig i kommunen. Det betyder både mer pengar in till välfärden, men även fler jobb till Botkyrkaborna. För att göra våra ambitioner tydliga, har vi målsättningen att ha ett företagsklimat i topp 30 bland landets kommuner år I Botkyrka tar vi tag i problemet med den stigande ungdomsarbetslösheten; här får unga arbetslösa hjälp från dag ett och slipper sitta i regeringens 90-dagars karantän. För varje dag som går förlorar de ungdomar som förvägras jobb självkänsla och tilltro till samhället. För varje dag missar de karriärsalternativ och livschanser, samtidigt som samhället går miste om de ungas engagemang och kompetens. De negativa spiralerna är förödande. Vi har därför tagit saken i egna händer och väljer att agera och satsa på en egen kommunal jobbskapande politik. Därför fortsätter vi i denna rödgröna budget att skapa utrymme för Botkyrkas ungdomsgaranti, som innebär att ingen mellan 18 och 25 år ska stå utan jobb, praktik eller utbildning. Sommaren 2012 erbjöd vi våra ungdomar cirka 1000 handledarledda sommarjobb i kommunen och inom den sociala ekonomin. I denna rödgröna budget tar vi ytterligare ett steg och utökar våra ambitioner, för att tillsammans med näringslivet sikta på att erbjuda sommarjobb till alla ungdomar mellan 16 och 18. Ett sommarjobb är en möjlighet att skaffa erfarenhet, visa vad man kan och få kontakter in i arbetsmarknaden. Att satsa på sommarjobb är att investera i våra ungdomars framtid. Vi kommer under att utreda en Botkyrkamodell som går ut på att via kommunala anställningar ge människor möjlighet att försörja sig på eget arbete istället för försörjningsstöd. Vi gör jobb, till skillnad från regeringens bidragslinje. Vi ska även utreda möjligheten att inrätta trainee- eller mentorsanställningar inom t ex vård och omsorg i Botkyrka, för att skapa arbetserfarenhet och för att säkra rekryteringen av behörig och utbildad personal. Dessa satsningar och politiska prioriteringar utgör tillsammans med våra satsningar på näringslivet och företagsamhet i Botkyrka kommun ett fundament för hållbar tillväxt och utveckling i vår kommun. Utbildning och välfärd Skolan är det mest prioriterade området i års budget. Vi i den rödgröna majoriteten vet att utbildning är nyckeln till ett framgångsrikt samhälle. Det är en viktig social investering. Nu avsätter vi 130 miljoner extra till lärartäthet, höjda lärarlöner, kompetensutveckling, och minskade grupper. Och sociala investeringar; så som 35-timmars förskola för alla eller minskningar av kulturskolans avgifter, betalar sig i längden. Vi tillför för andra året i rad ytterligare 10 miljoner kronor på förstärkt kompetensutveckling genom kompetensfonden till bland annat skola, förskola, fritids, fritidsgårdar, vård och omsorgen. En aktiv och meningsfull fritid är viktigt för alla barn. Vi stärker därför budgeten för kommunens fritidshem med totalt 3 miljoner kronor. I Hallunda/Norsborg har vi startat upp eftermiddagsverksamhet för åringar, och nu fortsätter vi satsningen genom att avsätta en miljon kronor för verksamheten. Vi kommer att intensifiera arbetet för ett idéhus i Tullinge, färdigställa Alby fritidsgård samt inviga en ny boxningslokal i Botkyrkahallen. 5

6 Utbildning handlar inte bara om förskola, grundskola och gymnasium utan också om fortbildning, kompetensutveckling och folkbildning. Utbildning är en grundläggande pelare i dagens samhälle och möjlighet till utbildning även i vuxenålder är en viktig förutsättning för ett fungerande samhällsliv. Vuxenutbildning är därför ett extra prioriterat område under. Vi fortsätter vårt kvalitetsutvecklingsarbete för att skapa en ökad trygghet och livskvalitet för våra äldre och personer med funktionsnedsättning. I flerårsplanen som togs i juni, beslutade vi om resurser till tre nya gruppboenden, alternativt servicelägenheter för personer med funktionsnedsättning, och tre nya äldreboenden. Under hösten startar vi dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Kärsdala äldreboende. Under påbörjas ett samverkansarbete för att skapa platser för arbetsträning i äldreboendet Orrens restaurang för att på så sätt leverera mat av hög kvalitet samtidigt som människor får en möjlighet att tränas in i arbetslivet. Det är viktigt för både hälsa och livskvalitet att det serveras god och nyttig mat inom både skola och omsorgen. Vi arbetar därför för att öka andelen ekologiska livsmedel under. Bostäder, grön stadsförnyelse och klimatarbete Botkyrka är en attraktiv kommun med en vacker natur som många vill flytta till och där många väljer att fostra sina barn. Det gör Botkyrka rikare på många sätt och det ställer även krav på stadsutveckling och bostadsproduktion. Vi måste till exempel investera i nya förskolor, omsorgsboenden, bygga nya bostäder och säkerställa en fungerande infrastruktur. Redan under påbörjar vi ett stort upprustningsarbete, där kommunens skolor och förskolor ska lyftas till en standard som både garanterar trivsel för barn, elever och pedagoger och som ger moderna pedagogiska miljöer att utvecklas i. Vi börjar med förskolan Violen i Norsborg, och fortsätter under kommande år med ett tiotal andra förskolor och skolor. Andra exempel på investeringar i stadsutvecklingen i års budget är de tre miljoner som vi investerar i en gång- och cykelväg i Tullinge och 2,3 miljonerna i en förnyad lekplats i Hallunda. Vi kommer under kommande år att påbörja det utvecklings- och upprustningsarbete som förnyelsen av miljonprogrammen innebär. Det betyder både att komplettera med ytterligare bebyggelse, men även renovering av befintligt fastighetsbestånd samt upprustning av bostadsområdena. Därför har vi som ambition att säkerställa att cirka 600 nya bostäder ska kunna byggas varje år. För en rödgrön kommun är det en självklarhet att dessa processer sker på ett hållbart sätt, så att vi uppnår våra högt ställda klimatmål. Vi kommer till exempel att under arbeta för att minska kommunens fossilbränsleanvändning med ytterligare 25 % för att vi ska kunna nå vårt mål om en fossilbränslefri kommunal organisation Under kommer vi att samla och mobilisera en bredd av aktörer lokalt och i omvärlden för att utarbeta en plan för att Botkyrka som plats ska vara fossilbränslefri

7 Med denna ettårsplan tar vi ansvar för att fortsätta utveckla välfärden för Botkyrkas medborgare och skapa förutsättningar för att fler ska komma i arbete. Vi ser hur den ekonomiska konjunkturen och regeringens handfallenhet tvingar andra kommuner att minska sina ambitioner. Den vägen går inte vi. Vi investerar i framtiden. Så bygger vi ett hållbart Botkyrka tillsammans. Katarina Berggren Mats Einarsson Dan Gahnström Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna 7

8 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettår s- planen för Inledning Kommunen har de senaste åren redovisat starka resultat som räknat per invånare varit högre än genomsnittet för såväl riket som länet. Även för 2012 prognostiseras ett starkt resultat, även om det delvis förklaras av en större engångsintäkt. Förslaget till ettårsplan innebär att det så kallade balanskravsresultatet beräknas uppgå till 75 miljoner kronor, motsvarande 1,8 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är ett betydligt lägre resultat än för perioden Det förklaras dels av vi inte räknar med motsvarande engångsintäkt som Men det beror också på att kostnaderna i förslaget till ettårsplan ökar i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens stora befolkningsökning leder visserligen till ökade kommunala intäkter, men också till ett ökat tryck på verksamheten. I förslaget är det framförallt resurserna till förskola och grundskola som ökar kraftigt. Det förklaras av fler barn, men också av högre inskrivningsgrad i förskolan, höjda lärarlöner och särskilda satsningar på ökad kompetens/ personaltäthet. Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är fortsatt stor. Sedan kommunens flerårsplan fastställdes i juni 2012 har nya bedömningar av skatteunderlagets utveckling allt annat lika medfört lägre intäkter för kommunen med drygt 20 miljoner kronor. Även de ekonomiska förutsättningarna för de närmaste åren ser nu kärvare ut än vad vi räknade med i flerårsplanen. För kommunen tillkommer dessutom ett stort tryck på investeringar och underhållsinsatser vars finansiering riskerar att tränga undan verksamhetsutrymme under kommande år. God ekonomisk hushållning både ekonomi och verksamhet Kommuner och landsting ska enligt kommunallagen formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i budgeten. Det gäller såväl finansiella mål som mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunens styrsystem ska möjliggöra att kommunen kan leva upp till lagens krav på god ekonomisk hushållning. Det årliga budgetdokumentet är det viktigaste styrdokumentet för att kommunen ska kunna fullgöra sina åtaganden på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Botkyrkas styrmodell innebär att kommunfullmäktige i den flerårsplan som antogs i juni lade fast 13 övergripande mål som ska vara styrande för verksamheterna under. I ettårsplanen redovisar nämnderna nu via mål och åtaganden hur de ska bidra till att uppfylla kommunens övergripande mål. Såväl det ekonomiska utfallet som verksamheternas resultat följs sedan upp i delårsrapporter och i kommunens årsredovisning. På sidorna beskrivs styrmodellen mer i detalj. Kommuner måste enligt lagstiftaren säkerställa processer som innebär att verksamheterna kan bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har PwC nyligen granskat kommunens mål och styrsystem. I revisionsrapporten konstateras flera brister, bland annat att styrningen och uppföljningen behöver tydliggöras. Rapporten pekar också på att det i lagstiftningen återfinns påpekanden om vikten av att jämföra kommunens verksamhet med andra kommuners verksamhet. Det innebär också en grundläggande utmaning i att integrera arbetet 8

9 med nyckeltal i centrala delar av styrprocessen. Bland annat mot denna bakgrund avser kommunledningsförvaltningen att inleda ett flerårigt projekt i syfte att utveckla kommunens styrning. För att säkerställa kravet på god ekonomisk hushållning behöver kommunen även ställa upp finansiella mål. Det grundläggande motivet är att inte skjuta finansieringen av de beslut som fattas idag på framtiden så att verksamhetsutrymmet för framtida generationer Botkyrkabor begränsas. I förra årets flerårsplan för åren lades följande ekonomiska mål fast för mandatperioden mot bakgrund av kommunens stora investeringsbehov: Under flerårsplaneperioden ska vi sträva efter att nå ett resultat som ligger mellan 2 och 3 procent av kommunens skatteintäkter inklusive generella bidrag. Av kommunens investeringar ska minst 60 procent varje år kunna finansieras med egna medel. I den flerårsplan som fastställdes i juni i år konstaterades att det mot bakgrund av den svaga intäktsutvecklingen blir mycket svårt att klara de uppsatta målen om inte de ekonomiska förutsättningarna förbättras. Nu är dessutom de ekonomiska förutsättningarna sämre än i samband med flerårsplanearbetet. Det gäller särskilt om vi blickar fram mot år Även om finansiella mål bör ha ett långsiktigt perspektiv är det därför ändå oroande att förslaget till ettårsplan för medför ett resultat som ligger under 2 procent av skatter och bidrag, samtidigt som investeringsnivån är mycket hög i ett historiskt perspektiv. Utifrån förslaget till ettårsplan föreslår vi dock att följande finansiella mål ska gälla för : Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,8 procent av kommunens skatteintäkter inklusive generella bidrag. Minst 40 procent av investeringarna ska finansieras inom ramen för års budget. Kommunens egen externa upplåning ska under inte överstiga 725 mnkr (exklusive den upplåning som sker för finansieringen av kraftvärmeprojektet och för kommunens vidareutlåning till de kommunägda bolagen). Med hänsyn till storleken på de kommande årens redan planerade investeringar och upprustningsbehovet av kommunens förskolor och skolor ser kommunledningsförvaltningen det som nödvändigt att återigen nå högre resultatnivåer kommande år, i syfte att begränsa upplåningen. I samband med nästa års flerårsplan behövs en diskussion om långsiktigt hållbara finansiella mål och även en strategi för att uppnå dessa. Kommunens ekonomiska situation Kommunens skattesats har varit oförändrad sedan 2002 då skatten sänktes med 25 öre. Den tidigare relativt stora skillnaden mot länsgenomsnittet har minskat i takt med att andra kommuner höjt skatten, framförallt som en följd av förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Skillnaden uppgår 2012 till cirka en krona. Botkyrkas skattesats ligger även något över genomsnittet för Södertörn, men däremot långt under riksgenomsnittet. Den stora skillnaden mot riksgenomsnittet förklaras till en del av olika verksamhetsansvar inom länen. I Stockholms län ansvarar landstinget t.ex. för all kollek- 9

10 tivtrafik. I de flesta andra län är ansvaret för kollektivtrafik fortfarande delat mellan kommuner och landstinget. Skattesatser 2012 Botkyrka Södertörn Länssnitt Rikssnitt Kommun 20,13 19,89 19,14 21,45 Landsting 12,10 12,10 12,10 10,82 Totalt 32,23 31,99 31,24 32,27 Även om kommunens skattesats har varit oförändrad under en lång period fick kommuninvånarna stora skattehöjningar 2003 och Det beror på att landstinget höjde skatten kraftigt dessa år. Stockholms läns landsting har sedan dess landets klart högsta utdebitering. Det är också förklaringen till att Botkyrkas totala skattesats bara marginellt avviker från riksgenomsnittet, trots en väsentligt lägre skattesats i kommunen. Rensat för engångsposter har Botkyrka årligen redovisat positiva ekonomiska resultat under en lång rad av år. Även investeringsnivån har historiskt sett varit relativt måttlig. Det har inneburit att kommunen i huvudsak har kunnat finansiera verksamhetsinvesteringar med egna medel. Skuldsättningen har varit och är fortfarande relativt låg, om man exkluderar de kommunala bolagen. Det har också inneburit att vi de flesta år har haft ett relativt stort positivt finansnetto som bidragit till finansieringen av verksamheten och till det ekonomiska resultatet. I samband med försäljningen av kommunens energibolag i slutet av 90-talet gjordes dessutom en avsättning på 400 miljoner kronor för att täcka framtida pensionskostnader. Dessa medel har nu börjat användas för att delfinansiera pensionsutbetalningarna, vilket mildrar de ekonomiska påfrestningarna av de ökande pensionskostnaderna. Efter finanskrisens utbrott 2008 har kommunen de senaste åren varit mer återhållsam än många andra kommuner. Kommunen har därför under de senaste åren redovisat starka resultat som räknat per invånare varit högre än genomsnittet för såväl riket som länet. Även för 2012 prognostiseras ett starkt resultat i senaste delårsrapporten, 175 miljoner kronor, även om det delvis förklaras av en större engångsintäkt från AFA Försäkring på 64 miljoner kronor. Finansiella nyckeltal, kr/inv Botkyrka Södertörn Länssnitt Rikssnitt Resultat före e.o. poster Långfristiga skulder Eget kapital Som framgår av tabellen ovan är kommunen förhållandevis solid i meningen att vi har relativt låga skulder och ett eget kapital som är högre än för jämförelsegrupperna. Det är dock svårt att jämföra skulder eftersom dessa påverkas av kommunens organisation, t.ex. om man har verksamhetslokaler i bolag eller i kommunal förvaltning och om man tar upp lån som vidareutlånas till kommunens bolag. Totalt uppgår kommunens upplåning för närva- 10

11 rande till ca 3,4 miljarder kronor. Av detta belopp är det dock endast drygt 300 miljoner som avser kommunens eget upplåningsbehov. Resterande del avser utlåning till de kommunägda bolagen. Det egna kapitalet visar den del av kommunens tillgångar som inte har finansierats med lån. Det innebär i praktiken att det egna kapitalet (förutom pensionsavsättningen) består av kommunens förskolor, skolor, äldreboenden, idrottsanläggningar, gator etc. Det verkliga värdet på det egna kapitalet beror därför också av standarden i förskolor, skolor och andra anläggningstillgångar. Här kan man konstatera att stora delar av kommunens verksamhetslokaler är byggda under miljonprogramsåren. Många av dessa är idag i dåligt skick och i behov av stora underhållsåtgärder eller om- /nybyggnationer. Det så kallade underhållsberget innebär att den relativt ljusa bild av kommunens ekonomiska ställning som kan utläsas i balansräkningen inte ger en fullständig bild av den ekonomiska situationen. De senaste åren har också investeringstakten ökat kraftigt i kommunen. Det förklaras också av investeringar i verksamhetslokaler i nya bostadsområden. I flerårsplanen finns också planerade investeringar som vida överstiger vad som kan finansieras med egna medel. För perioden beräknades i flerårsplanen upplåningen öka med ca 600 miljoner under perioden, exklusive investeringar i taxefinansierad verksamhet. I förslaget till ettårsplan är nu investeringarna ännu högre för. Även de kommande åren förväntas investeringsnivån vara fortsatt hög, inte minst mot bakgrund av ett stort upprustningsbehov av främst förskolor och skolor. Tillsammans med de samhällsekonomiska förutsättningarna och osäkerheten kring utjämningssystemet och de generella statsbidragen som beskrivs nedan innebär detta att kommunen står inför en mycket stor ekonomisk utmaning de närmaste åren. Stort beroende av det kommunala utjämningssystemet Den kommunala utjämningen kan sägas bestå av tre delar; inkomstutjämning, kostnadsutjämning och LSS-utjämning. Syftet med utjämningen är att ge kommunerna någorlunda likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. I förslaget till ettårsplan för har vi räknat med intäkter på sammantaget miljoner kronor från den kommunala utjämningen. Det motsvarar 30 procent av kommunens totala intäkter från skatt, utjämning och kommunal fastighetsavgift. Vårt beroende av utjämningen är således mycket stort. Det förklaras av en befolkningsstruktur som innebär en relativt låg medelinkomst samt stora verksamhetsbehov inom framförallt förskola, skola och socialtjänst. Inkomstutjämning kompenserar låg skattekraft Det statliga inkomstutjämningssystemet kompenserar kommuner med låg skattekraft, dvs. med låg genomsnittlig beskattningsbar inkomst per invånare. Botkyrkas skattekraft har under en lång period successivt sjunkit i förhållande till riksgenomsnittet, undantaget var förra årets taxering av inkomsterna för år då skattekraften ökade marginellt till 88,1 procent av medelskattekraften i riket. De preliminära uppgifterna för 2012 års taxering ( års inkomster) pekar mot en mindre minskning i förhållande till riksgenomsnittet. Skattekraften ökade preliminärt med 2,0 procent, jämfört med 2,1 procent i riket och 2,3 procent i länet. De senaste åren har det slutliga utfallet normalt inneburit att vi tappat någon eller några tiondelar i förhållande till de preliminära siffrorna. Men även det slutliga utfallet lär 11

12 innebära en skattekraft i Botkyrka för inkomståret kring 88 procent av medelskattekraften i landet. Något förenklat innebär inkomstutjämningen att alla kommuner kompenseras med 95 procent av skillnaden mellan den egna skattekraften och 115 procent av medelskattekraften. Kommuner med en skattekraft som överstiger 115 procent av medelskattekraften betalar en avgift på 85 procent av den del som överstiger 115 procent. År beräknas Botkyrka få 939 miljoner kronor i inkomstutjämningsbidrag. Det motsvarar cirka 6 kronor och 60 öre i utdebitering. I ett internationellt perspektiv är utjämningen av inkomstskillnader mellan kommunerna i Sverige mycket långtgående. Man måste dock ta i beaktande att den nordiska välfärdsmodellen innebär att den lokala politiska nivån har ett osedvanligt stort ansvar för grundläggande välfärdstjänster. Utan utjämning skulle skillnaderna i utdebitering och/eller kommunal service bli mycket stora. Trots den långtgående utjämningen saknar skattekraften inte betydelse för kommunens intäkter och ekonomiska förutsättningar. Om Botkyrka hade haft en skattekraft motsvarande genomsnittet för Stockholms län hade intäkterna varit knappt 55 miljoner kronor högre än i denna ettårsplan. Kostnadsutjämningen kompenserar för ogynnsam struktur Utöver skillnader i medelinkomst finns det också stora skillnader mellan kommuner vad gäller befolknings- och bebyggelsestruktur som har stor betydelse för kommunernas verksamhetsbehov och kostnader. Kostnadsutjämningen innebär att kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift som finansierar bidrag till kommuner med en i förhållande till genomsnittskommunen ogynnsam struktur. Kostnadsutjämningen är således helt inomkommunal, dvs. den sker helt utan finansiella tillskott från staten. I kostnadsutjämningen utjämnas för behovsskillnader inom verksamhetsområden som förskola, skola och äldreomsorg m.m. Dessutom utjämnas det för skillnader i bebyggelsestruktur, befolkningsförändringar etc. Kostnadsutjämningen är mycket komplex och bygger på ett stort antal variabler som ska spegla strukturella skillnader. Botkyrka beräknas få nästan 250 miljoner kronor i kostnadsutjämning från andra kommuner år, motsvarande knappt kronor per invånare. Kommunen är således även starkt beroende av denna del av den kommunala utjämningen. Botkyrka har en mycket ung befolkning. Det ger betydande tillägg i utjämningen för förskola och grundskola, men också ett stort avdrag i utjämningen för äldreomsorg. Den sociala strukturen ger ett också ett stort tillägg i utjämningen för individ- och familjeomsorg. Det gäller även den utjämning som sker för andelen barn med utländsk bakgrund. För ingår den särskilda ersättningen för en snabbt växande befolkning med 34 miljoner kronor i kommunens bidrag från kostnadsutjämningen. Ersättningen kompenserar för att skatteintäkterna släpar efter när befolkningen växer snabbt. Den befolkning som flyttar in i kommunen efter den 1 november året före det aktuella budgetåret betalar inte skatt till kommunen förrän nästa år, samtidigt som behoven av verksamhet ökar. Botkyrkas befolkningsökning har de senaste åren överstigit gränsen för eftersläpningsersättningen på 1,2 procent. I praktiken avser därför egentligen denna del av kommunens intäkt för ersättning för kostnader år Problemet med 12

13 denna ersättning är därför att man inte kan vara säker på att den är en kontinuerligt återkommande intäkt. Om befolkningsökningen skulle understiga 1,2 procent t.ex. skulle det innebära att denna ersättning upphör år LSS-utjämningen Vid sidan av den kommunala kostnadsutjämningen sker sedan år 2004 en särskild utjämning för kostnader enligt lagen om särskilt stöd till funktionshindrade (LSS). Denna utjämning bygger inte på indirekta faktorer utan utgår från det faktiska antalet personer med olika LSS-insatser i kommunen och dessutom sker en korrigering av utjämningen utifrån kommunens egna kostnader för de olika insatserna. Från LSS-utjämningen erhåller kommunen preliminärt 46 miljoner kronor år. Förändringar i utjämningssystemet från 2014 Den kommunala utjämningen utreds återkommande. När verksamheternas och kommunernas olika förutsättningar förändras behöver även utjämningen ändras om syftet med utjämningen ska vidmakthållas. En parlamentarisk kommitté lämnade ett enigt förslag till förändringar i utjämningssystemet i april, vilken remissbehandlades under hösten samma år. Förslaget innebar stora förändringar av kostnadsutjämningen med stora omfördelningseffekter mellan kommunerna. De största förlorarna på omläggningen återfinns i Stockholms län. De största vinnarna med förslaget är oftast mindre kommuner ute i landet. Omfördelningseffekterna har varit svåra att hantera för regeringen som ännu inte presenterat något förslag. En proposition kommer dock senast att läggas under våren, vilket innebär att förändringar i utjämningen kommer att införas från och med år Utredningens förslag innebar minskade intäkter med cirka 20 miljoner kronor för Botkyrka det första året och cirka 25 miljoner åren därefter. Vi vet ännu inte om regeringen kommer att göra några förändringar i förhållande till utredningsförslaget. Företrädare för finansdepartementet har dock signalerat att de främst överväger åtgärder som mildrar omfördelningseffekterna för kommuner med hög skattekraft, vilket således inte skulle gynna Botkyrka. Den sannolika intäktsminskningen från 2014 har inte beaktats i flerårsplanen. Samhällsekonomiska förutsättningar Den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld har stor betydelse även för svenska kommuner. Svensk ekonomi är starkt omvärldsberoende. Exporten motsvarar cirka 50 procent av BNP. Även om det just nu är osedvanligt stora ekonomiska skillnader mellan länderna inom EU i spåren av finanskrisen är det ändå osannolikt att tillväxten i Sverige långsiktigt skulle avvika markant från den i vår omvärld. För kommunerna bestäms intäktsutvecklingen dels av skatteunderlagets utveckling, dels av utvecklingen av de generella statsbidragen. Till följd av inkomstutjämningen har skatteunderlagets tillväxt sammantaget i landet mycket större betydelse för kommunens intäkter än utvecklingen av skatteunderlaget i den egna kommunen. Man kan uttrycka det som att landets kommuner delar på den sammantagna skatteunderlagsökningen. En viss procentuell ökning av skatteunderlaget säger inte heller hur mycket verksamhet som ökningen kan finansiera. Sammansättningen av ökningen är central. Det är främst den del av skatteunderlagets tillväxt som beror på högre sysselsättning som ger utrymme för mer verksamhet i kommunerna. Den del av skatteunderlagets ökning som förklaras av högre löner i sam- 13

14 hället i stort ger inte motsvarande utrymme på grund av att löneföljsamheten innebär att kommunernas lönekostnader ökar i ungefär samma takt. Långsiktigt har de generella statsbidragen ökat i ungefär samma takt som samhällets tillväxt. Det finns dock ingen automatik i höjningen av de generella statsbidragen och ofta kommer dessa beslut sent i förhållande till kommunens budgetprocess. Statsbidragens utveckling bör idealt också användas till att dämpa konjunktursvängningarnas effekter på kommunerna. På lite sikt är det dock rimligt att räkna med att ju bättre samhällsekonomisk utveckling desto högre blir också de generella statsbidragen. Utifrån den bild av den samhällsekonomiska utvecklingen som redovisas nedan finns därför en risk för en relativt svag utveckling av de generella statsbidragen de närmaste åren. Det är inte bara kommunens intäkter som påverkas av konjunkturen och den samhällsekonomiska utvecklingen. Inte minst arbetslösheten har stor betydelse för behovet av kommunala insatser och stöd i form av ekonomiskt bistånd. Fortsatt stor osäkerhet kring den globala ekonomiska utvecklingen Effekterna av finanskrisen har ännu inte klingat av. Fortfarande sker kontinuerliga krismöten inom främst Eurozonen där det diskuteras nya åtgärdsförslag mot bakgrund av brustna bostadsbubblor, krisande banker och skenande statsskulder. Även länder utanför EMU som Storbritannien och USA dras med stora underskott i budgetarna. Krisen är ännu inte över. De åtstramningar som många länder i främst södra Europa tvingas till framstår allt tydligare som en smärtsam och långsam väg ut ur skuldkrisen. Tillväxten i större länder som Tyskland och USA är dessutom långt ifrån tillräcklig för att agera lokomotiv inom EU eller till världsekonomin. Även tillväxten i tidigare snabbväxande länder i Asien och Sydamerika förefaller nu mattas av. Allt fler bedömare tror på en utdragen återhämtning av världsekonomin. Bättre förutsättningar för Sverige, men det stora exportberoendet håller tillbaka återhämtningen Svensk ekonomi har stått emot den internationella avmattningen relativt väl. Ekonomin växer, om än i måttlig takt, och situationen på arbetsmarknaden har varit förhållandevis stabil, även om arbetslösheten har stigit något den senaste tiden. Sverige har bättre förutsättningar än de flesta andra länder att hantera den internationella oron på grund av starka statsfinanser och ett högt privat sparande. Vi behöver därför inte spä på den svaga internationella efterfrågan med åtstramningar i form av skattehöjningar eller sänkta offentliga utgifter. BNP-prognoser, procentuell förändring (kalenderkorrigerat) SKL-okt. 1,3 1,8 3,2 3,5 Regeringen-sept. 2,0 2,7 3,9 3,3 På sistone har det dock kommit allt fler tecken på en avmattning. De indikatorer som mäter stämningsläget hos hushåll och företag har försämrats jämfört med i början av året. Att även den svenska ekonomin bromsar in kan ses som ett tecken på vårt stora utlandsberoende. De flesta prognosmakare är nu 14

15 mer pessimistiska om tillväxtsutsikterna än vad de var före sommaren. Det gäller även Sveriges Kommuner och Landsting vars bedömningar av skatteunderlagets tillväxt ligger till grund för förslaget till ettårsplan. Regeringens prognos i årets budgetproposition sticker ut som väsentligt mer optimistisk än andra bedömningar. Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL-okt. 3,0 3,9 3,2 3,7 4,4 SKL-april 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 Jämfört med prognosen från i april som låg till grund för flerårsplanen är prognosen för skatteunderlaget nu 0,6 procent lägre år. I budgetpropositionen föreslog dock regeringen en höjning av grundavdraget som medför 0,2 procent lägre skatteunderlagstillväxt. Denna förändring har reglerats via en höjning av det generella statsbidraget, vilket innebär att den egentliga försämringen av de ekonomiska förutsättningarna uppgår till 0,4 procent i skatteunderlag år. Dessutom har prognosen över antal invånare i riket skrivits upp. Det medför en lägre medelskattekraft som ger lägre bidrag från inkomstutjämningen (per invånare) i alla kommuner. Förutsättningarna för förslaget till ettårsplan De ekonomiska förutsättningarna ändras av nya skatteunderlagsprognoser, befolkningsutvecklingen, årliga uppdateringar av kostnadsutjämningen och LSS-utjämningen, statliga beslut i samband med t.ex. budgetpropositionen etc. Vilka inkomster från skatt och inkomstutjämning som ska redovisas i års bokslut vet vi först vid årets slut. Det finns således en stor osäkerhet på budgetens intäktssida. Kostnaderna styr ju kommunen i större utsträckning över själv. Men verksamheterna måste hantera en inte obetydlig osäkerhet i befolkningsutvecklingen och dessutom ska nya löneavtal tecknas på de flesta avtalsområden även under. Fortsatt snabb befolkningstillväxt Befolkningsprognosen visar på en fortsatt snabb ökning av Botkyrkas befolkning. Trots bostadbristen väntas inflyttningen till Stockholmsregionen fortsätta under de närmaste åren. Under 2012 har befolkningen i kommunen ökat snabbare än vad vi räknade med i den prognos från juni som låg till grund för flerårsplanen. Vi räknar nu med att antalet invånare i kommunen kommer att öka med knappt personer under 2012, vilket är 250 personer fler än i tidigare prognos. I kommunens befolkningsprognos från i juni 2012 beräknas den totala befolkningen vid årsskiftet 2012/ uppgå till personer. Utvecklingen under hösten ligger väl i linje med denna bedömning. Prognosen för innebär en fortsatt befolkningsökning i samma takt som 2012, vilket innebär en befolkning vid årets slut på invånare. Den procentuellt största befolkningsökningen förväntas i Tullinge och i Grödinge/Vårsta där befolkningen beräknas öka med knappt 3 procent. 15

16 Befolkningsutveckling År w Summa Förändring Förändring % 1,8 3,1-2,9 1,7 3,7 3,0 2,0 Samtliga åldergrupper ökar utom gruppen år. Ökningen av antalet äldre är fortsatt stor, men beräknas bli något mindre än under Även ökningen av antalet grundskoleelever förväntas blir stor. Åldersgruppen 6-15 år beräknas öka med 340 personer, motsvarande 3,1 procent. Befolkningsutvecklingen ger högre intäkter än i flerårsplanen Jämfört med flerårsplanen är som redogjorts för ovan skatteunderlagsprognosen nu lägre. Men samtidigt har befolkningen ökat i snabbare takt än vad vi räknade med i flerårsplanen. Den befolkning 1 november i år som bestämmer kommunens intäkter antas i förslaget till ettårsplan uppgå till personer, att jämföra med de invånare som vi räknade med i samband med flerårsplanen. Dessutom har regeringen föreslagit vissa regleringar mot kommunsektorn i budgetpropositionen som innebär ökade kommunala intäkter. Lägre skattunderlag/medelskattekraft Fler invånare inför Ökad kompensation eftersläpning befolkning Uppdatering kostnadsutjämning inkl. LSS Regleringar budgetpropositionen SUMMA -22 mnkr +20 mnkr +19 mnkr + 6 mnkr +10 mnkr +34 mnkr Som framgår av sammanställningen ovan uppvägs den sämre skatteunderlagsutvecklingen i förhållande till flerårsplanen av en större befolkning. Det förklaras av att den särskilda eftersläpningsersättning som beskrivits tidigare nu också blir högre. et från kostnadsutjämningen i övrigt beräknas också bli något högre än i flerårsplanen. De ökade statsbidragen till följd av regleringar i budgetpropositionen förklaras främst av att regeringen gör en engångsåterbetalning av tidigare beslutad indragning till följd av gymnasiereformen. Ökade verksamhetsbehov och högre lönekostnader Fler invånare innebär dock även större behov av kommunal verksamhet. I förhållande till de ramar som fastställdes i flerårsplanen påverkas framförallt förskola och skola. Fler barn innebär ökade behov av platser i förskolan och grundskolan. Dessutom har inskrivningsgraden ökat snabbt i förskolan i år vilket också bidrar till en väsentligt högre prognos för antalet barn i förskola och grundskola under. Vi har beräknat kostnadseffekten av den högre volymen i förhållande till flerårsplanen till cirka 19 miljoner kronor, exklusive ökade lokalkostnader som har uppskattats till 3-4 miljoner. 16

17 Årets läraravtal innebar också högre löneökningar än för andra yrkesgrupper, såväl i kommunerna som på arbetsmarknaden i stort. Effekten på års kostnader av den högre lönenivån har uppskattats till 10,7 miljoner kronor. De stora befolkningsökningarna i åldersgrupper som efterfrågar kommunal service i form av förskola, grundskola, hemtjänst och särskilda boenden ställer stora krav på en utbyggnad av den kommunala servicen. På grund av den kommunala utjämningen är det inte självklart att fler invånare automatiskt är positivt för kommunens ekonomi. Utjämningen syftar till likvärdiga ekonomiska förutsättningar, vilket idealt innebär att kommunens intäkter vid befolkningsökning ökar ungefär lika mycket som kostnaderna. I praktiken är det marginalkostnaderna för nytillkomna invånare som avgör den ekonomiska nettoeffekten. Om befolkningsökningen medför stora investeringar med påföljande höga lokalkostnader kan den få en negativ effekt på kommunens ekonomi. Om å andra sidan merparten av befolkningsökningen kan klaras med befintliga lokaler och anläggningar kan det uppstå en positiv ekonomisk effekt för kommunen. Pris- och löneökningar Ettårsplanen bygger på att nämnderna kompenseras för de pris- och löneökningar som vi räknar med för. Dessa antaganden är de samma som i flerårsplanen. De nu gällande löneavtalen löper i de flesta fall fram till den 31 mars. Ramarna har räknats upp med 2,8 procent för förväntade löneökningar under. Eventuella kostnader för löneglidning eller andra löneökningar ingår i den angivna nivån. Nämnderna måste själva ta ansvar för eventuellt ökade lönekostnader utöver den uppräkning som ingår i budgetramarna. Den föreslagna kompensationen för prisökningar utgår ifrån antaganden om en inflation på cirka 1 procent. De kostnader som har ett stort innehåll av personalinsatser har räknats upp med 2,8 procent medan övriga kostnader räknats upp med 1 procent. Ramarna förutsätter även att intäkterna räknas upp med 2 procent. Arbetsgivaravgifter Den internt kalkylerade arbetsgivaravgiften för uppgår till 39,08 procent för kommunens anställda. De preliminärt rekommenderade arbetsgivaravgifterna har sänkts till 38,46 procent för. Skillnaden har dock ingen betydels för nämndernas ekonomi eftersom en korrigering också hade medfört sänkta driftramar. Sänkningen avser den del av personalomkostnaderna som avser avtalsförsäkringar och är en konsekvens av de minskade försäkringskostnader som under 2012 medför en återbetalning av premier som kommunerna betalat in för åren 2007 och För personer mellan 18 och 25 år är arbetsgivaravgiften 21,29 procent, för personer födda 1938 och senare som är 65 år och äldre är avgiften 15,81 procent och för personer födda 1937 och tidigare är det ingen arbetsgivaravgift alls. Av administrativa skäl belastar kommunen dock samtliga anställdas löner med den högre arbetsgivaravgiften. Utöver arbetsgivaravgiften belastas nämnderna dessutom med ett påslag för semesterlönekostnad i samband med utbetalningen av lönen. Genom att löpande boka upp kostnaden för semester blir kostnaderna jämnt fördelade över året. Det gör att det inte uppstår någon kostnadsbelastning i samband med att de anställda tar ut sin semester. 17

18 Utökade ramar i förhållande till flerårsplanen Nämndernas nettoramar uppgår i förslaget till ettårsplan sammantaget till miljoner kronor. Dessutom beräknas nämnderna få intäkter på omkring 800 miljoner i form av avgifter, interkommunala ersättningar, hyror m.m. Sammantaget uppgår därmed kommunens verksamhetskostnader till nästan 5,1 miljarder kronor. Jämfört med flerårsplanen har ramarna utökats med 47 miljoner kronor. Merparten, 33 miljoner, avser kompensation till utbildningsnämnden för högre volymer samt höjda lärarlöner Därutöver höjs ramen för bland annat kommunstyrelsen, främst beroende på olika engångsinsatser. Höjningarna av nämndernas driftramar är cirka 13 miljoner högre än den tidigare beskrivna intäktsökningen i förhållande till flerårsplanen. Det innebär därför ett sämre ekonomiskt resultat än i flerårsplanen, som motverkas något av vi nu räknar med ett bättre finansnetto. Nämndernas driftramar är 240,8 miljoner kronor högre än i 2012 år budget. Av denna ökning förklaras 96,5 miljoner av den generella kompensationen för pris- och löneökningar. Resterande 144 miljoner utgörs av volym- och ambitionsökningar samt den särskilda kompensationen för höjda lärarlöner. I jämförelse med skatteintäkterna ökar verksamhetens kostnader något snabbare. Kostnaderna ökar med 5,1 procent medan skatteintäkterna inklusive generella bidrag och fastighetsavgift endast ökar med 4,3 procent. Omfördelning av ramar Kommunfullmäktige beslutade under 2012 att flytta över ansvaret för fritidsverksamhet i form av eftermiddagsverksamhet för åringar från utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Förändringen gäller från halvårsskiftet Av den anledningen tillförs kultur- och fritidsnämnden 5,9 miljoner, medan utbildningsnämndens ram minskas med motsvarande belopp. Till kultur- och fritidsnämnden har även fördelats 3,4 miljoner avseende hyror för Storvretshallen och för kulturskolan i Tumba vilka blev för lågt beräknade i samband med revideringen av internhyrorna. Avsatta medel för hyresjusteringar under de gemensamma posterna har reducerats med motsvarande belopp. I det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. Av den anledningen har kommunledningsförvaltningen tillförts 1,6 miljoner medan ramarna för övriga nämnder sammantaget har reducerats med motsvarande belopp. Resultatet för uppgår till 1,8 procent Förslaget till ettårsplan medför ett resultat på 55 miljoner kronor vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det så kallade balanskravsresultatet uppgår dock till 75 miljoner, motsvarande 1,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det beror på att vi räknar med att disponera 20 miljoner från kommunens pensionsavsättning (se nedan). Resultatet i ettårsplanen är 9,1 miljoner kronor lägre än i flerårsplanen. Resultatnivån är långsiktigt för låg mot bakgrund av de höga investeringsnivåerna kommande år. Som nämnts har det tidigare uppskattats att resultatnivån bör uppgå till i genomsnitt mellan 2 och 3 procent. Kommunens upplåning riskerar annars att öka i en alltför hög takt, vilket medför att kraftigt ökade räntekostnader kan komma att tvinga fram besparingar i verksamheterna. 18

19 Särskilt oroande är att förutsättningarna ser ännu sämre ut för år Redan i flerårsplanen beräknades en kraftig resultatförsämring, vilket skulle innebära att balanskravsresultatet endast skulle uppgå till 0,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nu ser förutsättningarna ännu tuffare ut för Prognosen för skatteunderlaget är sämre än i flerårsplanen, samtidigt som denna ettårsplan innehåller nivåhöjande kostnadsökningar till följd av kompensationen för höjda lärarlöner och högre inskrivningsgrad i förskolan. Utifrån flerårsplanens volym- och ambitionsökningar skulle därför resultatet med nuvarande förutsättningar endast uppgå till 0,1 procent år Denna prognos bygger dock på en försiktig bedömning av befolkningsutvecklingen, vilket innebär att den så kallade eftersläpningsersättningen blir väsentligt lägre än år. Å andra sidan har vi inte räknat med den sannolika intäktsminskningen till följd av förändringarna i utjämningssystemet. I samband med nästa års flerårsplan behövs en mer grundläggande diskussion om kommunens långsiktiga finansiella mål och hur vi redan på kort sikt kan nå resultatnivåer som begränsar kommunens upplåning. Oförändrad utdebitering Utdebiteringen för föreslås ligga kvar på 20:13. Vi har ännu ingen information om utdebiteringen till landstinget för eller den obligatoriska begravningsavgiften till församlingarna. Blir det inga förändringar skulle skatten för Botkyrkaborna hamna på följande nivåer: Botkyrka församling Grödinge församling Botkyrka kommun 20:13 20:13 Landstinget 12:10 12:10 Summa 32:23 32:23 Obligatorisk begravningsavgift 0:14 0:18 Summa 32:37 32:41 Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fastställs av respektive församling. Pensionsavsättningen förbättrar resultatet För de pensioner som tjänades in före 1998 har kommunerna normalt inte tagit upp någon skuld i balansräkningen. I stället var tanken att man skulle ta kostnaden i samband med utbetalningen. I slutet av 1990-talet slöts ett nytt pensionsavtal som innebar att kommunerna skulle betala ut merparten av den intjänade pensionsrätten året efter det år som den tjänades in. Det innebär att Botkyrka och andra kommuner under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. När Botkyrka sålde sitt eldistributionsbolag 1999 beslutades att en del av försäljningssumman skulle sättas av för att möta den gamla pensionsskuldens kostnader. Avsikten var att kapa den topp som kommer att uppstå för pensionsutbetalningarna från och framåt. För några år sedan analyserade vi förutsättningarna för att finansiera en del av kommunens kostnader för tidigare intjänade pensioner med den avsättning som kommunen gjort för detta ändamål. Resultatet visade att det skulle kunna vara möjligt att finansiera det som varje år överstiger ca 50 miljoner räknat i reala termer. Enligt KPA:s beräkningar kommer års pensionsutbetalningar för det som intjänats före 1998 uppgå till 70 miljoner kronor. 19

20 Av detta räknar vi med att 20 miljoner ska täckas genom kommunens pensionsavsättning. I redovisningen kommer hela kostnaden att belasta resultatet. Men i avstämningen mot det så kallade balanskravet kan vi tillgodoräkna oss det som finansieras genom avsättningen. Det innebär att vi även i budgeten redovisar en beräkning av balanskravsresultatet. Det är även detta resultat som används när vi beräknar utrymmet för årets investeringar. Gemensamma och interna poster På grund av kommunens höga investeringsnivå stiger de belopp som faktureras internt i form av kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). För uppgår de budgeterade intäkterna för kapitalkostnaderna till 353 miljoner kronor. Principen för att beräkna kapitalkostnader för nya lokaler har förändrats vilket medför att tekniska nämndens kostnader blir lägre än enligt tidigare beräkningssätt. Ökningen av den gemensamma intäktsposten för kapitalkostnader centralt blir därmed inte lika stor som vi räknade med i flerårsplanen. Internräntan för föreslås ligga kvar på 4,5 procent, trots att den faktiska upplåningsräntan är lägre. De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunens pensionsadministratör, KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under, dels av utbetalningar för pension som tjänats in före Den senare delen avser kostnader som ska betalas ut som pension under, men som har tjänats in tidigare. Eftersom dessa pensionsrättigheter inte är redovisade som en skuld på balansräkningen, redovisas istället kostnaden det år som pensionen betalas ut. Kostnaden för beräknas till 70 miljoner. Som vi tidigare beskrivit kommer en del av utbetalningarna täckas av den tidigare avsättningen. Den del som gäller års pensionsintjänande beräknas uppgå till 130 miljoner. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller, om man inte gjort ett eget val, till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommunen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som beräknas uppstå under. Bland de interna posterna finns medel budgeterade som ska täcka skillnaden mellan hyresintäkter och hyreskostnader för vissa externa fastigheter. Effektiviseringar i ettårsplanen I flerårsplanen finns ett krav på effektiviseringar med 5 miljoner kronor per år. Effektiviseringen ska ske på ett sätt som inte bygger på direkta besparingar i kommunens verksamheter, vilket också innebär nämndernas ramar inte har reducerats med detta belopp. Det är istället kommunledningsförvaltningen som har i uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar ta fram ett förslag inom vilka områden som effektiviseringar ska åstadkommas. I år har endast 1,2 av de 5 miljonerna i effektivisering reglerats i form av sänkta ramar. För att klara budgeten blir effektiviseringsbetinget därför ännu större år. Sedan tidigare finns en lista över områden som kan bli föremål för effektiviseringar. Denna behöver nu analyseras för att se vilka åtgärder som går att genomföra redan år och sedan diskuteras med förvaltningarna så att ett förslag till åtgärder kan tas fram i början av. 20

21 Investeringar och upplåningsbehov I förslaget till investeringsplan för har det tillkommit ytterligare investeringar i förhållande till flerårsplanen. Investeringarna uppgår nu till 633 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner högre än i flerårsplanen. Det är en mycket hög investeringsnivå för en kommun av Botkyrkas storlek. Utökningen av investeringsramen består av följande objekt: Ombyggnad Storvretskolan, ytterligare 20 mnkr Ombyggnad förskolan Violen, ytterligare 13 mnkr Ombyggnad Skyttbrinks gymnasium 18 mnkr Ersättningspaviljonger p.g.a. ombyggnationer 2 mnkr Tornberg äldreboende, ytterligare 15 mnkr Däremot har investeringsmedlen till kommunfullmäktiges förfogande sänkts med 15 miljoner i förhållande till flerårsplanen. De tillkommande investeringarna är främst kopplade till det stora upprustningsbehovet för många av våra förskolor och skolor från miljonprogramsåren. Den politiska majoriteten har uttalat att det är angeläget att starta dessa insatser snarast möjligt. Den engångsutbetalning från AFA Försäkring som starkt bidrar till det förväntade goda resultatet 2012 mildrar också kommunens upplåningsbehov i år. Det finns därför ett större utrymme än vad vi bedömde i samband med flerårsplanen till att tidigarelägga vissa av dessa insatser. De extra medel som tilldelas förskolan Violen kommer att användas till ett pilotprojekt där det i princip byggs en helt ny och mer pedagogiskt ändamålsenlig förskola på befintlig grund, vilket innebär att den ändå förväntas bli väsentligt billigare än de nya förskolor som byggs idag. Av den föreslagna investeringsbudgeten föreslås att 20 miljoner kronor avsätts till kommunfullmäktiges förfogande utöver de objekt som är specificerade i investeringsplanen. Det är inte ovanligt att investeringar till slut visar sig bli dyrare än budgeterat. Det finns objekt som vi redan nu vet kommer att bli mycket svåra att inrymma inom befintligt budget. Dessutom har socialförvaltningen blivit av med boendeplatser under året som kommer att behöva ersättas på något sätt. Det finns dock för närvarande ingen möjlighet att göra en bedömning av storleken på denna investering. Årets investeringar kan inte finansieras utan ökad upplåning. Avskrivningarna plus årets resultat ger endast ett utrymme på 283 miljoner för egen finansiering. Eftersom investeringarna i ettårsplanen uppgår till 633 miljoner, behöver vi låna resterande belopp på omkring 350 miljoner. Fortfarande positivt finansnetto trots ökad låneskuld Finansnettot uppgår i förslaget till plus 6 miljoner. Det bygger på ett antagande om att kommunens egen låneskuld i genomsnitt kommer att ligga på drygt 500 miljoner kronor under året och att räntan på låneskulden i genomsnitt uppgår till cirka 3 procent. Kommunens egen låneskuld uppgår för närvarande till cirka 310 miljoner, exklusive de lån vi tagit för vidareutlåning till våra bolag och Handelsbanken finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Vi bedömer att den egna låneskulden i princip kommer att vara oförändrad fram till årsskiftet i år på grund av kommande engångsutbetalning från AFA försäkring. 21

22 Utöver det lånebehov som års budget för med sig, finns tidigare beslutade investeringar som inte är fullt ut genomförda. Dessa innebär ett ytterligare lånebehov på cirka 250 miljoner som vi skjuter framför oss. Det betyder att vi får räkna med en ökad upplåning på cirka 600 miljoner och att låneskulden blir drygt 900 miljoner kronor när allt är genomfört. Vi räknar dock med en fortsatt eftersläpning i genomförandet av projekten och att låneskulden för våra egna investeringar därför kommer att uppgå till cirka 700 miljoner vid utgången av. Till detta kommer upplåningen för våra kommunala bolags räkning och till finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Denna upplåning uppgår för närvarande till 3,1 miljarder kronor, inklusive det lån som ännu inte förts över från Botkyrkabyggen till kommunen. Handelsbanken Finans kraftvärmeprojekt 778 Söderenergi 439 Botkyrkabyggen Botkyrkabyggen egen upplåning 250 Summa Räntekostnader och ränteintäkter för dessa lån har beräknats till 91 miljoner och innebär därmed ingen kostnadsbelastning för kommunen. Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. Det redovisningsmässiga resultatet påverkas av utfallet av avkastningen men dras bort vid den beräkning som görs vid avstämningen mot det så kallade balanskravet. Låne- och borgensram för I samband med ettårsplanen fastställs varje år låne- och borgensram för det kommande året. Som beskrivits ovan uppskattar vi att låneskulden för kommunens egna investeringar kommer att uppgå till cirka 700 miljoner kronor vid utgången av år. Mot den bakgrunden föreslår vi att upplåningsramen för kommunens egna behov sätts till 725 miljoner kronor för. Kommunfullmäktige beslutade under våren 2007 om lån och borgen för finansieringen av det kraftvärmeprojekt som Söderenergi nu har genomfört. För Botkyrkas del innebar åtagandet att kommunen genom upplåning ska förse det bolag som leasar ut utrustningen till Söderenergi med kapital. Detta belopp uppgår till högst 900 miljoner. För närvarande lånar kommunen ut dessa pengar till Handelsbanken Finans på samma villkor som kommunen själv lånar upp. Enligt nuvarande beslut ska kommunen låna ut eller gå i borgen för högst miljoner kronor till kraftvärmeprojektet. Genom att Södertälje lämnar underborgen för sin andel av finansieringen begränsas kommunens faktiska åtagande till 29 procent det vill säga 725 miljoner kronor. Kommunens upplåning och utlåning för kraftvärmeprojektet uppgår för närvarande till 778 miljoner. Handelsbanken har under 2012 börjat amortera på detta lån. Därutöver har ägarkommunerna fattat beslut om en låneram på totalt miljoner kronor, vilket för Botkyrkas del motsvarar 377 miljoner kronor. 22

23 Totalt uppgår nu ägarnas åtaganden för bolagets lånebehov (inkl. utlåningen till Handelsbanken) till miljoner, varav Botkyrkas andel utgör miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen föreslår mot den bakgrunden att borgens/låneramen för fastställs till miljoner kronor. Detta inkluderar även kommunens utlåning till Handelsbanken Finans AB som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi. Kommunfullmäktige fastställde 2012 en borgens/låneram för Botkyrkabyggen på miljoner kronor. Detta belopp föreslås bli kommunens ram även för. Sammantaget föreslår kommunledningsförvaltningen en låneram på 4,5 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder lägre än för I den föreslagna låneramen ingår även lån till Upplev Botkyrka AB med 25 miljoner kronor. Borgensram för Som en konsekvens av att Södertörns Energi AB i december löste de reverser som bolaget haft med Huddinge och Botkyrka har bolaget i stället tagit upp ett lån med kommunal borgen på drygt miljoner. Av detta är Botkyrkas faktiska andel för närvarande 715 miljoner. Då Kommuninvest krävt en solidarisk borgen för det lån man tagit upp föreslås en borgensram för bolaget på miljoner kronor. Kommunens övriga borgensåtaganden uppgick vid det senaste årsskiftet till 240 miljoner. Därutöver har kommunen lämnat garantier för SRV Återvinning avseende återställning av tippanläggning på sammanlagt 31,5 miljoner kronor. Utifrån detta föreslår vi att borgensramen för andra låntagare än Botkyrkabyggen, Söderenergi och Södertörns Energi AB sätts till 275 miljoner kronor för, vilket är en höjning med 15 miljoner kronor jämfört med vad som gäller för Kommunledningsförvaltningen ska bedöma riskerna för kommunens borgensåtaganden när vi upprättar ettårsplanen. Vi har gjort nedanstående översiktliga bedömning av risken för att kommunen tvingas gå in och fullfölja de åtaganden som en borgen innebär. Det stora åtagande som borgen för byggandet av kraftvärmeverket innebär, leder naturligtvis till ett ökat risktagande. De låga elpriserna kan på kort sikt påverka lönsamheten för projektet. Även höjda bränslepriser är en viktig faktor som har stor påverkan på bolagets lönsamhet. Under 2012 har dock bolaget träffat en ny prisöverenskommelse med fjärrvärmedistributörerna som gör att bolaget åtminstone på kort sikt har möjlighet att bygga upp ett visst eget kapital. Även om vi ser en fortsatt osäkerhet kring bränslepriser och elpriser bedömer vi att risken ändå är låg med hänsyn till de marknadsförutsättningar som gäller för fjärrvärmeleveranserna. Kommunens största åtagande är gentemot Botkyrkabyggen. För närvarande har bolaget en stabil ekonomi då hela beståndet är uthyrt. Vi bedömer inte att efterfrågan på hyresrätter kommer att förändras inom överskådlig tid, vilket kommer att vara gynnsamt för bolaget. Men vi ser att bolaget står inför stora upprustningar som kommer att medföra ökade kostnader som inte självklart kan tas ut av hyresgästerna. Bolaget har nu lagt fram en plan för upprustningar i sitt miljonprogramsbestånd. I planen ingår bland annat en viss utförsäljning av lägenheter som bedöms kunna stärka bolaget ekonomi inför kommande ekonomiska utmaningar som är kopplade till upprustningarna. Det är i det här skedet svårt att göra några säkra bedömningar kring bolagets möjligheter att finansiera kommande åtgärder. De beräkningar som 23

24 gjorts av bolaget visar dock på att det utifrån nuvarande bedömningar ska vara ekonomiskt möjligt för bolaget att klara nödvändiga insatser. Detta förutsätter dock att man kan höja hyresnivåerna utan att det uppstår vakanser i lägenhetsbeståndet. Generellt är riskerna för kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens föreningsliv fortsatt höga. De senaste årens ekonomiska utveckling har påverkat föreningslivets intäkter från medlemmar och sponsorer. Den samhällsekonomiska utvecklingen förväntas vara fortsatt svag de närmaste åren. Vi tror därför att vi även under får se en fortsatt svår ekonomisk situation för många föreningar, vilket naturligtvis leder till att riskerna för att kommunen kan tvingas fullgöra föreningars åtaganden ökar. I de flesta fall leder detta till att kommunen drabbas genom att man inte betalar de räkningar som kommunen ställt ut. För kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens egna bolag och delägda bolag bedömer vi riskerna som fortsatt mycket små. Av det totala borgensåtagandet är mer än 95 procent riktade mot egna eller delägda bolag. Avsättningar till kommunstyrelsens förfogande I ettårsplanen för har 9,9 miljoner kronor avsatts till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda kostnader. I detta skede är inte medlen destinerade till något specifikt ändamål. Ett skäl till att avsätta medel till kommunstyrelsens förfogande är osäkerheten om hur kostnaderna för ekonomiskt bistånd utvecklas mot bakgrund av den svaga arbetsmarknaden. Även ytterligare insatser i syfte att minska arbetslösheten i kommunen samt en höjning av lägstalönerna diskuteras för närvararande, men medel till detta har inte tilldelats nämndernas ramar och kan därför komma att finansieras med denna avsättning. Uppdrag till förvaltningarna inför ettårsplanen I flerårsplanen lämnade kommunfullmäktige ett antal uppdrag till förvaltningarna som skulle redovisas i anslutning till arbetet med ettårsplanen. Dessa uppdrag har förvaltningarna redovisat till budgetberedningen. Flertalet uppdrag är dock av långsiktig karaktär och något slutligt ställningstagande kring dessa uppdrag har inte tagits i samband med denna ettårsplan. Uppdragen kommer därför att hanteras i särskild ordning, t.ex. i samband med nästa års flerårsplan. Uppdrag i anslutning till ettårsplanen för I anslutning till årets ettårsplan lämnar den politiska majoriteten följande uppdrag: Samtliga nämnder har genom att i varierande grad beköna mål och uppföljning tagit viktiga steg mot att säkerställa en jämställd verksamhet. Fortfarande finns dock brister, t.ex. vad gäller att fastställa mål när analysen pekar på ojämställd verksamhet. Samtliga nämnder får i uppdrag att aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen. 24

25 Stora ekonomiska utmaningar väntar de närmaste åren Det ekonomiska resultatet i förslaget till ettårsplan är långsiktigt för lågt mot bakgrund av den höga investeringsnivån. Upplåningen beräknas i ettårsplanen öka kraftigt och även för åren därefter finns ett stort investeringstryck. En ökad upplåning leder till att angeläget verksamhetsutrymme trängs undan av växande kapitalkostnader. Särskilt oroande är att de ekonomiska förutsättningarna utifrån nuvarande bedömningar ser ännu tuffare ut för år Prognosen för detta år bygger på en relativt försiktigt bedömning av befolkningsutvecklingen. Å andra sidan har vi inte räknat med den sannolika intäktsminskningen till följd av förändringarna i utjämningssystemet. Det innebär att det i samband med nästa års flerårsplan kommer att krävas tuffa prioriteringar om vi ska närma oss långsiktigt hållbara resultatnivåer. Samtidigt finns det stora utmaningar inom våra verksamheter. Inom flera områden finns det behov av ökad kvalité. Det ställer ytterligare krav på kommunen att använda befintliga resurser på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Åsa Ratcovich Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef 25

26 Resultaträkning Ettårsplan Fl.plan Ettårsplan Fl.plan Beräkn Beräkn Miljoner kronor Nämndernas verksamhet , ,9-4218, , , , ,3 Interna och gemensamma poster 314,7 291,5 297,0 302,9 307,0 313,9 318,0 Avskrivningar -190,4-194,0-205,0-208,0-210,0-213,0-215,0 S:a verksamhetens nettokostnad , ,4-4126, , , , ,3 Skattenetto 3 871, , , , , , ,0 Finansiella kostnader -224,4-129,0-21,0-109,0-29,0-117,0-41,0 Finansiella intäkter 237,4 131,0 25,0 115,0 25,0 115,0 25,0 Resultat efter skatt och finansnetto 148,9 89,3 64,1 55,0 17,5-17,0-22,3 Pensionskostnader från avsättning 17,5 20,0 20,0 22,5 22,5 25,0 Balanskravsresultat 148,9 106,8 84,1 75,0 40,0 5,5 2,7 Utrymme för investeringar 339,3 300,8 289,1 283,0 250,0 218,5 217,7 Utlagd ökning driftkostnader 54,5 215,4-193,4-240,8 191,9-187,6 210,1 Resultat i % av skatteintäkter 3,8 2,2 1,5 1,3 0,4-0,4-0,5 Balanskravsresultat i % 3,8 2,7 2,0 1,8 0,9 0,1 0,1 Skatteintäkter Ettårsplan Fl.plan Ettårsplan Fl.plan Beräkn Beräkn Miljoner kronor Skatteintäkter 2 556, , , , , , ,6 Slutavräkningar 71,6 15,7-36,2 Inkomstutjämningsbidrag 785,5 857,1 935,0 938,9 986,6 976, ,5 Kostnadsutjämning 179,3 196,0 205,1 213,7 211,7 226,2 234,3 Befolkningsförändringar 20,4 38,2 14,5 34,2 7,6 7,6 6,9 Regleringsbidrag/ avgift 84,3 42,7 20,7 34,7 0,5 12,0-15,7 Utjämning LSS 59,1 50,0 50,1 46,4 50,8 47,1 47,7 Fastighetsavgift 114,4 119,6 120,7 120,7 120,7 120,7 120,7 Summa 3 871, , , , , , ,0 Ökning per år 143,5 171,7 205,1 148,3 117,6 179,8 26

27 Driftsammandrag och preliminära ramar 2014 Miljoner kronor Kommunstyrelsen Ettårsplan 2012 Ettårsplan Preliminär ram 2014 Löner/ priser Verksamh förändr flpl Summa Löner/ priser Ramförändr Ramjustering Verksamh förändr Ramförändring Summa 2014 Kommunledningsförvaltning -250,4-6,1-2,2-5,9-1, ,2-6,7-4,4 5,0-272,3 Exploateringsverksamhet 11,3 11,3 11,3 Serviceförvaltning 3,3 0,3 0,067 3,7 3,7 Samhällsbyggnadsnämnd -129,6-2,7-10,0 0, ,3-3,1-7,0-152,4 Teknisk nämnd -0,5-0,5-0,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -9,2-0,3-1,0-10,5-0,4-10,9 Kultur- och fritidsnämnd -189,7-3,6-4,0 0,0-9, ,6-3,9-8,5-1,0-220,0 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -185,9-4,5-2,0 0, ,4-5,1-2,0-199,5 Utbildningsnämnd ,4-45,0-55,5-35,9 6, ,5-50,0-47,1-2172,6 Socialnämnd -490,2-12,9-2,6-0,6 0, ,2-14,2 0,0-520,4 Vård- och omsorgsnämnd -829,9-21,3-25,0-1,6 0, ,9-24,3-20,0 0,3-920,9 Revision -3,3-0,1-0,1-3,5-0,1-0,1-3,7 Effektiviseringar 5,0 5,0-0,3 9,7 5,0 14,7 KS/KF förfogande -10,4 0,5-9,9-9,9 Summa totalt ,9-96,5-96,9-44,0-3,4-4265,7-107,8-84,1 4,3-4453,3 27

28 Investeringssammandrag Ettårsplan Fl plan Ettårsplan Fl plan Fl plan Fl plan Miljoner kronor Kommunstyrelsen -34,4-29,1-29,1-18,4-22,8-21,0 Samhällsbyggnadsnämnd -36,6-27,0-27,0-28,8-29,5-30,5 Teknisk nämnd -287,6-122,5-122,5-92,0-107,0-96,5 Kultur- och fritidsnämnd -17,0-7,5-7,5-4,7-12,0-14,7 Arbetsmarknads- och vuxentutbildningsnämnd -2,0-2,5-2,5-2,0-2,5-2,5 Utbildningsnämnd -26,4-144,0-197,5-87,5-183,5-37,5 Socialnämnd -3,1-3,0-3,0-3,0-3,0-3,0 Vård- och omsorgsnämnd -7,9-209,0-224,0-69,0-26,0-152,0 Avsatt för särskilda ändamål -44,5-35,0-20,0-40,0-20,0 Summa totalt -459,5-579,6-633,1-345,4-406,3-357,7 28

29 Gemensamma poster Ettårsplan Fl.plan Ettårsplan Fl.plan Beräkn Beräkn Miljoner kronor Kapitaltjänst 331,8 351,0 365,0 353,0 380,0 366,0 395,0 Pensionsutbetalningar -66,2-70,0-72,0-70,0-76,0-71,0-79,0 Fastighetsskatt -2,9-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0 Försäkringar -3,6-3,6-3,6-3,6-3,6-3,6 Täckning av hyror -3,2-7,4-7,9-2,5-7,9-2,5-7,9 Internt försäkringssystem -1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0 Avgifter bankgirot -0,5-0,5-0,5-0,5 Översk arbetsgivaravgift 149,1 140,0 144,0 150,0 148,0 154,0 152,0 Semsterlöneksuld, ökning -8,0 Timlöner mm 3,4 Övriga finansiella poster -1,2 Försäkringsersättning 25,7 Interna poster 428,5 407,5 423,0 424,9 438,0 440,9 454,0 Pensionskostnad -133,1-127,0-134,0-130,0-137,0-133,0-140,0 Schablonbidrag 19,2 11,0 8,0 8,0 6,0 6,0 4,0 Summa 314,6 291,5 297,0 302,9 307,0 313,9 318,0 Finansiella poster Ettårsplan Flplan Ettårsplan Flplan Beräkn Beräkn Miljoner kronor Finansiella kostnader Räntor lån -130,3-35,0-16,0-104,0-113,0-111,0-122,0 Avgår ränta under byggtid 6,9 10,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 Räntor pensionsskuld -9,1-14,0-12,0-12,0-13,0-13,0-16,0 Uppräkning pensionsskuld -24,7 Realiserad kursförlust -25,0 Orealiserad kursförlust -27,4 Nedskrivning av aktier -14,2 Bankavgifter -0,7 Summa finansiella kostnader -224,5-39,0-21,0-109,0-119,0-117,0-131,0 Finansiella intäkter Aktieutdelning, egna bolag 0,2 5,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Borgensavgifter 9,1 8,5 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Återbetalning, fondavgifter 1,9 Realiserad kursvinst 52,3 Återförd nedskr, plac medel 25,3 Fondutdelning, plac medel 10,2 Ränteintäkter 138,2 27,5 1,0 91,0 91,0 91,0 91,0 Summa finansiella intäkter 237,4 41,0 25,0 115,0 115,0 115,0 115,0 Finansnetto 12,9 2,0 4,0 6,0-4,0-2,0-16,0 29

30 Investeringsplan Ettårsplan Ettårsplan Förslag Förslag Förslag Miljoner kronor Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen IT-investeringar 6,0 10,0 6,0 6,0 6,0 Kommunportal 3,0 1,5 1,5 1,5 1,5 Kontorslokaler Klf 1,6 Investeringar bilpool+laddningsstolpar el-bil 1,0 Inventarier mm klf 0,2 1,0 0,5 0,3 0,3 Summa 11,8 12,5 8,0 7,8 7,8 Serviceförvaltningen Inköp fordon m.m. 16,0 10,2 7,9 7,6 10,0 Arbetsmaskiner 0,8 0,5 0,3 0,2 0,2 IT investeringar 1,6 2,7 0,3 0,2 0,2 Reinvesteringar 4,2 3,2 1,9 7,0 2,8 Ombyggnation Summa 22,6 16,6 10,4 15,0 13,2 Kultur- och fritidsnämnden Rödstu Hage, utredning 0,5 Diverse mindre investeringar KoF 2,0 2,0 1,5 2,0 1,5 Konstgräs Brunna IP 3,2 Konstgräs Brantbrinks IP 3,2 Konstgräs N Tullinge 5,0 Broängens IP, komstgräs 5,5 Alby sporthall 5,5 Fittja sporthall 10,0 Kärsby sporthall 10,0 Boxningslokal i botkyrkahallen 4,0 Summa 17,0 7,5 4,7 12,0 14,7 Utbildningsnämnden Förskola Alby 70,0 Förskolor Alby, inventarier 5,0 Förskolan Violen 17,0 13,0 Förskola Violen, inventarier 3,0 Förskola, Nyängsgården 8,0 Förskola Nyängsgården, inventarier 2,5 Tullingebergsskolan 15,0 Riksten skola 95,0 Riksten skola, inventarier 7,0 7,0 Riksten skola, etapp 2 100,0 Förskola, Riksten 2,0 50,0 Förskola, Riksten, inventarier 3,0 Förskola Luna, Riksten, inventarier 4,5 Utbyggnad för att ersätta paviljong i Tullinge Utred Tullinge gymnasium, fasad 6,0 Skyttbrink, upprustning 18,4 Paviljonger, Brunna 2,1 Björkhaga, upprustning 6,0 Storvretsskolan, AB + C 20,0 40,0 30

31 Ettårsplan Ettårsplan Förslag Förslag Förslag Miljoner kronor Utbildningsnämnden forts. Storvretsskolan, inventarier 4,0 Storvreten förskola, inventarier 4,0 Vreta Gård, förskola 33,0 Vreta Gård, förskola, inventarier 2,5 Vårsta, ny förskola 2,0 50,0 Vårsta, ny förskola, inventarier 3,0 GY 11, anpassningar 2,0 Gymnasieskolan, inventarier mm 3,0 3,0 3,5 3,5 3,5 Ombyggnader kök 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Inventarier m.m. 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Summa 240,5 197,5 87,5 183,5 37,5 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Inventarier mm 2,0 2,5 2,0 2,5 2,5 Xenter anpassning 2,0 Resurscenter, daglig verksamhet x Summa 4,0 2,5 2,0 2,5 2,5 Socialnämnden Arbetsmiljöförbättring och tillgänglighet 2,1 2,0 2,0 2,0 2,0 Jourbostäder och daglig verksamhet 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Boenden och verksamhetslokaler x x x x Summa 3,1 3,0 3,0 3,0 3,0 Vård- och omsorgsnämnden Gruppboende OPFN 20,0 22,0 23,0 Äldreboende 50 platser, Tornberg 140,0 Äldreboende 50 platser 60,0 65,0 125,0 Servicebostäder 2,0 Servicebostäder LSS Inventarier mindre ombyggnader mm 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Nytt verksamhetssystem 1,0 Digital nyckelhantering 0,9 Summa 7,9 224,0 69,0 26,0 152,0 Tekniska nämnden Byggprojekt Div ombyggnader lokaler 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Hågelbyparken 1,1 Fastighetsnät skolor 12,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Utbyte av larm 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Normanpassning ventilation 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Tillgänglighetsanpassning 4,0 4,0 2,0 2,0 2,0 Brandskyddsåtgärder 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Energisparåtgärder 8,0 8,0 8,0 9,0 10,0 Förvärv av bostadsrätter mm soc/vof 8,0 8,0 8,0 8,0 Övriga fastighetsinvesteringar 1,0 1,0 1,5 1,5 1,5 Summa 39,1 36,0 34,5 35,5 36,5 31

32 Ettårsplan Ettårsplan Förslag Förslag Förslag Miljoner kronor Tekniska nämnden forts. VA-verksamheten Servisledningar 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Mindre investeringar VA 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Tekniska nämnden forts. Reinvesteringar VA-ledningar 8,0 12,0 12,0 14,0 14,0 Uppgradering avloppspumpstationer 1,5 1,5 1,5 1,5 Skalskydd VA-anläggningar 1,0 1,0 1,0 Vattenledning Uttran-Lindhov 20,0 Säkerhetsåtgärder dricksvattennätet 4,0 4,0 Dagvattenhantering 10,0 40,0 20,0 20,0 10,0 Va-utbyggnad Grödinge 15,0 30,0 30,0 Vattenreservoarer 2,0 2,0 2,0 Summa 32,5 86,5 57,5 71,5 60,0 Samhällsbyggnadsnämnden Gata/parkverksamheten Mindre kompletteringsåtgärder 0,4 1,5 1,5 1,5 1,5 Förnyelseåtgärder 6,3 0,3 4,0 Flottsbro ny bro 5,0 Albyvägen 2,0 1,0 Upprustning bro Tullinge 4,0 Tillgänglighet 3,0 2,2 3,0 3,0 4,0 Miljöåtgärder 1,0 1,0 1,0 Belysningsprogram 5,0 5,9 5,0 Lek/Rekreation 5,0 4,0 6,0 4,0 8,0 Trafiksäkerhet 2,5 5,4 2,0 2,0 3,0 Gång- och cykelvägar 7,8 4,0 4,0 4,0 Diverse åtgärder kring Alby strand 3,0 Bryggor Lida 0,1 Markförvärv 2,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Plan o bygglov 1,5 1,0 Summa 36,6 27,0 28,8 29,5 30,5 KFs förfogande 44,5 20,0 40,0 20,0 Summa investeringar 459,6 633,1 345,4 406,3 357,7 32

33 Så fungerar kommunens styrsystem Kommunfullmäktige sätter upp övergripande mål i flerårsplanen. Nämnderna i sin tur beskriver på vilket sätt målen ska uppfyllas. Nämnderna preciserar också målen för enheternas arbete och bestämmer vad som ska prioriteras. Styrsystemet omfattar såväl ekonomi, verksamhet som kvalité. Kommunfullmäktiges flerårsplan anger målen för nämnderna Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige ska ange övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Detta sker genom kommunens flerårsplan. Målen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen är av generell karaktär och har ett medborgarperspektiv. Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Detta sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de mål som berör verksamheten. Nämnden anger nämndspecifika mål och åtaganden kopplade till fullmäktiges mål. Åtagandena beskriver på ett övergripande sätt hur man tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna preciserar målen för enheterna Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar. Nämnden anger nämndspecifika mål och åtaganden kopplade till fullmäktiges mål. Nämndmålen är även styrsignalen gentemot verksamheterna i förvaltningen. De kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten. Nämndmålen kan ha ett längre tidsperspektiv än ett år. Åtagandena anger däremot vad man ska uppnå det närmaste året för att bidra till måluppfyllelse. Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Utifrån nämndmål, åtagande och ekonomiska ramar ansvarar enheterna för 33

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012 Ettårsplan 2012 - med nämndernas åtaganden 2012 Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse 3 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 2011 5 Resultaträkning 23 Skatteintäkter

Läs mer

Hallunda Folkets hus, Bragesalen

Hallunda Folkets hus, Bragesalen KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige 2011-11-14 Tid 2011-11-24, Kl 9:00 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Observera att handlingar i ärende 179 186 tidigare är utsända till kommunstyrelsens sammanträde

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012 Ettårsplan 2012 - med nämndernas åtaganden 2012 Innehållsförteckning Sida Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 2011 3 Resultaträkning 21 Skatteintäkter 21 Driftsammandrag 22 Investeringssammandrag

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

201 Ettårsplan 2014 (KS/2013:458)

201 Ettårsplan 2014 (KS/2013:458) PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunstyrelsen 2013-11-04 Dnr KS/2013:458 201 Ettårsplan 2014 (KS/2013:458) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att 1. Fastställa kommunstyrelsens

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30 Plats och tid Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30 Beslutande Lars-Erik Ståhl, repr för socialnämnden Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO Anne-Marie Johansson, repr för

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Skatter & bidrag för landsting 2015

Skatter & bidrag för landsting 2015 Skatter & bidrag för landsting 2015 Så funkar det! Frågor besvaras av: Mona Fridell, telefon 08-452 79 10 e-post: mona.fridell@skl.se Måns Norberg, telefon 08-452 77 99 e-post: mans.norberg@skl.se Modellen

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30 Se bilagd närvarolista Ulla Sjöberg, sekreterare Eira Källgren, kommunchef Christer Ekendahl, ekonomichef,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Finansplan 2014, plan 2015-2016

Finansplan 2014, plan 2015-2016 Finansplan 2014, plan 2015-2016 FINANSPLAN 2014 1 (11) 2013-11-05 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2.1 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN... 3 2.2 LANDSTINGSSEKTORNS

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen.

Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen. 1(7) Gemensamt förslag till budget 2010 för Bollebygds kommun Höjd skatt för barnens och de äldres skull Vi ställer inte upp på nedrustning av våra dagis och skolor eller inom äldreomsorgen. Omvärlden

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer