Ettårsplan med nämndernas åtaganden 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012"

Transkript

1 Ettårsplan med nämndernas åtaganden 2012

2 Innehållsförteckning Sida Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen Resultaträkning 21 Skatteintäkter 21 Driftsammandrag 22 Investeringssammandrag 23 Gemensamma poster 24 Finansiella poster 24 Investeringsplan 25 Beskrivning av Botkyrka kommuns styrsystem 28 Botkyrka kommuns vision 30 Flerårsplanens mål 31 Nämndernas åtaganden 2012 Kommunstyrelsen 39 Samhällsbyggnadsnämnden 47 Tekniska nämnden 58 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 69 Kultur- och fritidsnämnden 75 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 94 Utbildningsnämnden 103 Socialnämnden 114 Vård- och omsorgsnämnden 125 Kommunens revisorer 135 2

3 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen för 2012 Inledning Efter ett par år med god ekonomisk utveckling står vi nu inför en ny period med ökad osäkerhet. Den så kallade skuldkrisen som berör flera av länderna i södra Europa kastar nu stora skuggor över den ekonomiska utvecklingen. Sedan kommunens flerårsplan fastställdes i juni 2011 har vi fått nya ekonomiska förutsättningar som gör att utsikterna för 2012 ser svagare ut än vad vi räknade med i våras. De senaste skatteintäktsprognoserna innehåller lägre antaganden om skatteunderlagets utveckling som gör att vi nu får räkna med en mindre ökning av skatteintäkterna 2012, men framförallt för 2013 och Oro för den globala ekonomiska utvecklingen Krisen 2008 handlade i första hand om likviditetsbrist och oro för hur bankerna skulle klara de stora förluster som uppstod i samband med olika bostadsbubblor. Dagens problem är i första hand kopplade till de stora statsskulder som ett antal länder inom euroområdet dragit på sig. På kort sikt handlar det om att dessa länder måste uppnå ekonomisk balans som stoppar behovet av ny upplåning. Samtidigt finns en oro för att vissa länder inte kommer att klara av räntor och amorteringar på sina lån, vilket kan göra att banker som har gett lån till dessa länder kan hamna i svårigheter. Banksystemet måste därför kapitaliseras och garanteras från ägare och staten för att upprätthålla banksystemets stabilitet. De besparingar som de berörda länderna tvingas till gör att tillväxten och den privat konsumtion sjunker. Dessa åtgärder kommer sannolikt att bromsa tillväxten i dessa länder under många år. Även USA, som tidigare har varit ett av de länder som haft en positiv påverkan på den globala tillväxten under många år, befinner sig i en liknande situation. Trots att tillväxtländerna fortsätter att vara en viktig motor för den globala konjunkturens utveckling, kan dessa inte ensamma väga upp västvärldens svaga tillväxt under de närmaste åren. Den globala utvecklingen påverkar den svenska ekonomin Sveriges starka beroende av exportindustrin gör att vi påverkas i högre grad av vad som händer i omvärlden. Den senaste tidens ekonomiska siffror visar tydliga tecken på en avmattning. Exporten har sjunkit, hushållen har minskat sin konsumtion och arbetslösheten har börjat visa tecken på att öka igen. Den senaste tidens börsutveckling och den allmänna osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen gör troligen att hushållen kommer att hålla igen på sin konsumtion och öka sitt sparande. Enligt Statistiska Centralbyråns senaste arbetskraftundersökning har både sysselsättning och arbetslöshet börjat visa tecken på att försvagas. Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen är visserligen fortfarande högt men har minskat under de senaste månaderna. Dessutom har antalet registrerade arbetslösa slutat att minska och visar vissa tendenser till att stiga. Förutsättningarna för svensk ekonomi känns i nuläget mycket osäkra. Även om vi i nuläget inte bedömer att vi ska få en lika kraftig nedgång som 2008 så känns risken för en längre period med svag ekonomisk tillväxt som stor. 3

4 Starkt samband mellan sysselsättning och det kommunala skatteunderlaget Eftersom den offentliga sektorns skatteintäkter i stor utsträckning är kopplade till antalet sysselsatta är utvecklingen av antalet sysselsatta och arbetslösheten avgörande för de kommande årens ekonomiska förutsättningar. Vi har nu haft två år med en stark ekonomisk återhämtning. Utsikterna för 2012 gör att vi nu känner en ökad oro kring utvecklingen av kommunens skatteintäkter. I förhållande till skatteprognosen från i våras kan vi nu konstatera att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har reviderat ner antagandena för 2012 ganska kraftigt. Det betyder att vi i förhållande till flerårsplanen får räkna med lägre skatteintäkter som gör att förutsättningarna för det kommande budgetåret nu ser betydligt svagare ut än när vi antog flerårsplanen. Den viktiga frågan blir nu när konjunkturen kommer att vända upp igen. Optimisterna gör bedömningen att det vi ser nu blir en kort tillfällig nedgång som vänder upp igen till Andra bedömare tror att vi kan hamna i en situation med flera år av svag ekonomisk tillväxt och därmed också en svag sysselsättningsutveckling. Skulle det senare bli fallet så väntar några år med begränsat ekonomiskt utrymme som ställer krav på ekonomisk återhållsamhet. Befolkningsökningar ställer krav på utökad service Befolkningsprognoserna pekar på en fortsatt snabb ökning av Botkyrkas befolkning. Vi räknar med att inflyttningen till Stockholmsregionen kommer att fortsätta under de närmaste åren, vilket gör att det kommer att finnas en fortsatt hög efterfrågan på bostäder. Under 2011 har befolkningen i kommunen ökat snabbare än vad vi räknade med i prognosen från juni Totalt sett räknar vi nu med att antalet invånare under 2011 kommer att öka med cirka personer, vilket är mer än dubbelt så mycket som tidigare antaganden. Kommunens befolkningsprognos från i maj 2011 beräknar den totala befolkningen vid årsskiftet 2011/2012 till personer. Prognosen för 2012 redovisar en fortsatt ökning till invånare. Den största befolkningsökningen beräknas i Tullinge och Tumba där befolkningen förväntas öka med sammanlagt 950 personer. Övriga kommundelar beräknas öka med sammanlagt 500 personer. Samtliga åldergrupper ökar utom gruppen år. Liksom föregående år är det pensionärerna som står för den största procentuella ökningen. Åldersgrupperna 0-5 år räknar vi ska öka med 130 stycken och antalet grundskoleelever med 230 stycken. De stora ökningarna i åldersgrupper som efterfrågar kommunal service i form av förskola, grundskola, hemtjänst och särskilda boenden för äldre ställer stora krav på en utbyggnad av den kommunala servicen. Då nybyggda anläggningar innebär högre hyreskostnader medför detta att de ökade skatteintäkterna inte fullt ut täcker de kostnaderna som befolkningsökningarna för med sig. 4

5 År w Summa Förändring Förändring % 1,8 2,2-4,1 1,5 4,3 3,6 1,7 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen redovisa hur man arbetar utifrån principen om god ekonomisk hushållning. Det kräver att kommunen har mål och riktlinjer som leder till en god ekonomisk hushållning och man ska i ettårsplanen ange de finansiella mål som har betydelse. I förarbetet till lagen framhålls även att kommunerna ska säkerställa de processer som är viktiga för att verksamheten ska kunna drivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Botkyrka har sedan några år lagt fast en tydlig styrmodell som utgår från kommunens processer för flerårsplan och ettårsplan. Grundtanken är att nämnderna ska visa hur man tänker arbeta för att bidra till de övergripande målen, och resultatet av arbetet följs sedan upp i både delårsrapporter och i kommunens årsredovisning. Det här arbetssättet ska också användas på nästa nivå i relationen mellan nämnd, förvaltningsledning och respektive enhet för att säkerställa att hela organisationen arbetar mot de mål som kommunfullmäktige lagt fast. I en bilaga till ettårsplanen beskrivs styrmodellen mer i detalj. I den flerårsplan som antogs av kommunfullmäktige i juni har kommunen lagt fast 13 övergripande mål som ska vara styrande för kommunens olika verksamheter. Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att alla beslut tar hänsyn till såväl sociala behov som miljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att förverkliga de sex hållbarhetsutmaningarna i dokumentet Ett hållbart Botkyrka. Flerårsplanens ambitioner och mål för Botkyrka som plats och samhälle utgår från sex målområden: - Medborgarnas Botkyrka, - Framtidens jobb, - Välfärd med kvalitet för alla, - Grön stad i rörelse, - Kultur och kreativitet ger kraft - En effektiv och kreativ kommunal organisation. I det centrala budgetarbetet har den politiska majoriteten granskat de olika nämndernas mål och åtaganden. Det har resulterat i att man i några fall har formulerat om vissa åtaganden eller lagt till helt nya åtaganden. Då detta är den första ettårsplanen med den nya målstrukturen har man valt att inte göra 5

6 allt för många ändringar utan i stället se detta år som det första året där kraven successivt kommer att öka. Den nya målstrukturen innehåller inga formulerade mätbara mål. Inom respektive målområde anges i stället ett antal indikatorer. I uppföljningen ska dessa där det är möjligt följas upp per kommundel med kön som övergripande indelningsgrund. Nämnderna ska i sina ettårsplaner ange hur de bidrar till att uppnå flerårsplanens mål genom att ange sina åtaganden gentemot respektive mål eller målområde. Nämnderna ska även formulera egna mål som är kopplade till målområdena. Dessa ska beskriva hur nämndernas kärnverksamhet bidrar till de olika mål som kommunfullmäktige fastställt. De olika målen kommer att följas upp utifrån de olika indikatorer som finns angivna för respektive mål. För att säkerställa kravet på god ekonomisk hushållning har vi även ställt upp vissa finansiella mål. Vi har under de senaste åren haft målet att nå ett ekonomiskt resultat på minst två procent av skatteintäkterna. Med hänsyn till storleken på de kommande årens planerade investeringar ser vi det som nödvändigt att höja målet för resultatet. För att kunna finansiera en större andel av investeringarna och därmed begränsa kommunens upplåning innehåller flerårsplanen att resultatmålet för den kommande flerårsplaneperioden i genomsnitt ska ligga på 2,5 procent. Därutöver föreslår vi att följande finansiella mål ska gälla för 2012: - Minst 60 procent av investeringarna ska finansieras inom ramen för 2012 års budget. - Kommunens egen externa upplåning under 2012 ska inte överstiga miljoner (exklusive den upplåning som sker för finansieringen av kraftvärmeprojektet eller kommunens upplåning för de kommunala bolagen där kommunen i sin tur ger lån). Utöver det beskrivna arbetssättet genomför kommunen jämförande utvärderingar tillsammans med övriga kommuner på Södertörn. Där jämförs de flesta verksamhetsområden för att vi ska kunna hitta effektiva arbetssätt och sprida dem i organisationen. En plan för hållbar utveckling Kommunen arbetar sedan ett antal år mycket med hållbar utveckling. Vi har konkretiserat vad hållbar utveckling faktiskt innebär för kommunen och formulerat sex utmaningar. Dessa utmaningar pekar på vad som behövs för att kommunens utveckling på lång sikt ska vara hållbar: Botkyrkaborna har jobb. Botkyrkaborna känner sig hemma. Botkyrka har de bästa skolorna. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. Botkyrkaborna är friska och mår bra. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. 6

7 Arbetet med utmaningarna är långsiktigt, ett generationsperspektiv på år är nödvändigt, och det omsätts i handling genom kommunens flerårsplan och ettårsplan. Nämnder och förvaltningar ansvarar för att driva arbetet med att vrida utvecklingen i en hållbar riktning. Hållbar utveckling i ett områdesperspektiv Botkyrka kommun har under många år arbetat med att successivt anpassa insatser och verksamheter efter kommundelarnas olika förutsättningar. Till exempel har vi arbetat med medborgarkontor, områdesgrupper, områdesutvecklare och dialogforum. Kommunen har nu även påbörjat arbetet med att ta fram långsiktiga utvecklingsprogram för olika stadsdelar. För Alby och Tullinge finns nu utvecklingsprogram antagna av kommunfullmäktige. Under 2011 har det påbörjats ett arbetet med ett utvecklingsprogram för Fittja. Under 2012 kommer ett motsvarande arbete startas för ytterligare ett område. Vilket område detta blir är i nuläget inte bestämt. Genom att arbeta med ett områdesperspektiv kan vi omsätta kommunens utmaningar för hållbar utveckling till lokala förutsättningar och behov. Våra stadsdelar ser olika ut och hållbarhetsarbetet behöver fokusera på olika saker vi ska arbeta med rätt saker på rätt plats. Skatteunderlagets utveckling I förslaget till ettårsplan för 2012 beräknar vi skatteintäkterna med utgångspunkt från det slutliga skatteunderlaget för 2010 års inkomster. Underlaget räknas sedan upp med antaganden för utvecklingen av skatteunderlaget för 2011 och 2012, beräkningarna för dessa år innehåller därför fortfarande en viss osäkerhet. Samtliga antaganden om skatteunderlagets utveckling bygger på den prognos som SKL tog fram i oktober Skatteverkets granskning av inkomstdeklarationerna för 2010 har ännu inte slutförts när budgetförslaget för 2011 lämnas till kommunstyrelsen. I oktober var nästan 99 procent av deklarationerna färdiggranskade. För hela landet innebär det preliminära resultatet en ökning av skatteunderlaget med 2,1 procent, vilket är lika med SKL:s prognos. Vissa år har det slutliga resultatet kunnat ligga något över de preliminära utfallen. Vår bedömning är dock att prognosernas träffsäkerhet under de senaste åren har ökat. Förändringen av Botkyrkas skatteunderlag ligger för närvarande på nästan 2,8 procent, vilket är något högre än utfallet på riksnivå. Det beror på att vi har haft en något större befolkningsökning än riket. Flerårsplanens beräkningar för 2012 byggde på SKL:s prognos från i maj. I förhållande till prognosen från i våras räknar SKL nu med att skattunderlaget både 2011 och 2012 kommer att ha lägre ökning än vad man då räknade med. För Botkyrkas del skulle de lägre prognoserna medföra drygt 30 miljoner mindre i skatteintäkter än vad vi räknade med i flerårsplanen. Genom att vi haft en snabbare befolkningsökning än vad vi då räknade med har de lägre antagandena för skatteunderlagets utveckling i stort sätt kompenserats av ökade skatteintäkter på grund av högre befolkningssiffror. Skatteintäktsberäkningen i ettårsplanen ligger därför endast 1,1 miljoner lägre än i flerårsplanen. Samtidigt har dock den högre befolkningen medfört att antalet barn i förskolan och grundskolan nu blir högre än vad vi då räknade med, vilket naturligtvis medför högre kostnader. 7

8 För 2011 har prognosen sänkts med 0,2 procentenheter och för 2012 med 0,7 procentenheter. Den största försämringen ligger på 2013 vilket får genomslag för både 2013 och 2014 års skatteintäkter som med de nya prognoserna ligger 43 respektive 47 miljoner kronor lägre än beräkningarna från i våras. Skatteunderlagsprognoser SKL, oktober ,1 2,6/4,1* 3,5 3,2 4,1 SKL, maj ,1 2,8 4,2 4,4 4,2 * Exklusive effekten av ökat grundavdrag för pensionärer De preliminära skatteutbetalningarna under 2011 grundar sig på de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställt i årets budgetproposition. Dessa uppgår till 2,3 respektive 3,3 procent. Regeringens antaganden ligger lägre än SKL:s prognos, så om SKLs prognos stämmer kommer vi att få mellanskillnaden i efterskott 2012 eller Skattekraftsutveckling i Botkyrka Skatteunderlaget i Botkyrka har enligt de preliminära siffrorna för 2011 års taxering (2010 års inkomster) ökat med 2,8 procent. Motsvarande siffra för riket uppgår till 2,1 procent. Skatteunderlagsutvecklingen påverkas starkt av befolkningsutvecklingen i kommunen. Genom att vi har en relativt stor ökning av antalet invånare ökar också vårt skatteunderlag snabbare. För att mäta utvecklingen av skatteintäkterna för vår befolkning i förhållande till andra kommuner eller riket brukar man i stället jämföra utvecklingen av skattekraften. Denna beräknas genom att man dividerar skatteunderlaget med antalet invånare. De preliminära beräkningarna av 2010 års inkomster visar att Botkyrkas skattekraft ökat med 1,57 procent. Siffran för hela landet är 1,22 procent och för Stockholms län 1,29 procent. Det innebär att Botkyrka för första gången på flera år har en högre ökning än både riket och länet. Det är dock ännu för tidigt att prata om trendbrott då förklaringen till detta sannolikt är att de höjda grundavdraget för pensionärerna gynnar Botkyrka mer än andra kommuner på grund av den låga andelen pensionärer. Botkyrkas skattekraft är nu 88,2 procent av genomsnittet för kommunerna i Sverige. Under de senaste åren har det slutliga utfallet medfört att vi tappat någon eller några tiondelar i förhållande till de preliminära siffrorna. Trots det borde vi även i det slutliga utfallet ha ett bättre utfall än riket och länet för Inkomstutjämning kompenserar låg skattekraft Det statliga inkomstutjämningssystemet kompenserar kommuner med låg egen skattekraft, så att kommunen i stort sett får skatteintäkter som motsvarar den genomsnittliga skattekraften för samtliga kommuner. Däremot beräknas inte kompensationen ut med den egna skattesatsen 20:13, utan här används i stället 95 procent av medelutdebiteringen justerat för skatteväxlingar i respektive län (19:03). Totalt beräknas kommunen få 857 miljoner kronor från inkomstutjämningssystemet, vilket är cirka 66 miljoner kronor 8

9 mer än vad vi budgeterade för Inkomstutjämningssystemet har stor betydelse för Botkyrka. Utan den ersättning som utgår från inkomstutjämningen skulle Botkyrka behöva höja sin utdebitering med drygt 7 kronor för att få in lika mycket intäkter. Inför 2005 gjordes inkomstutjämningssystemet om. Bland annat bakades tidigare generella och specialriktade statsbidrag in i systemet. Det innebär att samtliga kommuner garanteras 115 procent av medelskattekraften i inkomstutjämningssystemet. Genom att kompensationen beräknas på en lägre skattesats än vad vi har i Botkyrka får vi cirka 60 miljoner kronor mindre i intäkter än om vi hade haft en egen skattekraft som motsvarade länets genomsnittliga skattekraft. Den utredning som har sett över de kommunala utjämningssystemen har nu lämnat sina förslag. När det gäller inkomstutjämningen föreslås den vara kvar med i stort sett samma utformning som tidigare. Den enda justering som föreslås är en uppdatering av den länsvisa utdebiteringen som skulle ge en obetydlig förbättring av utfallet för Botkyrka. Sämre utfall än beräknat i kostnadsutjämningen Den statliga kostnadsutjämningen består av två delar: den ena gäller kostnader för lagen om särskilt stöd till funktionshindrade (LSS), den andra är större och gäller flera verksamhetsområden. Båda delarna finansieras helt och hållet av kommunerna själva, genom att kommuner med låga kostnader får betala till kommuner med höga kostnader. När man räknar fram kostnaderna tar man hänsyn till olika faktorer som anses vara viktiga för kommunernas kostnader för dessa verksamheter. Det generella stödet gäller dessa verksamhetsområden: förskola inklusive skolbarnsomsorg grundskola och förskoleklasser gymnasieskola individ- och familjeomsorg äldreomsorg kollektivtrafik Därutöver tar man även hänsyn till andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund, bebyggelsestruktur, lönekostnader samt befolkningsförändringar. Botkyrka får i detta system kompensation i första hand för höga kostnader för förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg samt en stor andel barn med utländsk bakgrund. Däremot får kommunen ett stort avdrag för vår relativt låga andel invånare över 65 år. För 2011 fick vi för första gången ersättning för en snabbt växande befolkning. Ersättningen ska kompensera för att skatteintäkterna släpar efter när befolkningen växer snabbt. Den befolkning som flyttar in i kommunen efter den 1 november året före det aktuella budgetåret betalar inte skatt till kommunen förrän nästa år. Botkyrka har tidigare inte nått upp till gränsen för befolkningsökning på 1,2 procent som krävs för att få ersättning i denna del. För 2012 ger denna del en intäkt på ca 38 miljoner kronor vilket är 23 miljoner kronor mer än vad vi budgeterade för

10 Totalt ger kostnadsutjämningssystemet Botkyrka en ersättning på kronor per invånare, vilket innebär en förbättring med 238 kronor per invånare. Detta ger kommunen en ersättning på 234,2 miljoner kronor. I detta ingår ersättningen för snabbt växande befolkning. Utfallet är 37,1 miljoner högre än Från LSS-utjämningen får kommunen preliminärt 50 miljoner kronor för Detta är 9,7 miljoner kronor mindre än vad vi budgeterade Utfallet från de båda kostnadsutjämningssystemen är totalt nästan 19 miljoner kronor lägre än de tidigare beräkningarna om man räknar bort ersättningen för den snabba befolkningstillväxten som vi redovisar separat. Då har ändå en högre befolkningssiffra vägt upp en del av minskningen även här. En stor del av förklaringen till det sämre utfallet är den kraftiga uppräkningen som gjorts av den så kallade standardkostnaden(genomsnittlig kostnad per invånare för riket) för äldreomsorgen. Eftersom Botkyrka får ett stort avdrag för äldreomsorgsfaktorn blir utfallet sämre när äldreomsorgen får en ökad tyngd i utjämningssystemet. Som beskrevs tidigare har utredningen som sett över utjämningssystemen lämnat sina förslag på förändringar. De största förändringarna föreslås i kostnadsutjämningen. Skulle utredningens förslag träda i kraft 2013 skulle Botkyrka få en försämring med cirka 20 miljoner kronor detta år och med ytterligare drygt 10 miljoner Den långsiktiga försämringen beräknas dock till 25 miljoner kronor, vilket är något lägre än de beräknade effekten för Det hänger samman med att övergångsreglerna gör att kostnaden ligger något högre under några år. Skatteintäkterna och generella bidrag ökar med 188 miljoner 2011 Sammantaget uppgår kommunens skatteintäkter till miljoner kronor om man inkluderar de generella bidragen och fastighetsavgiften. Det är en ökning med 188 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än ökningen var De beräkningar som vi gjort för 2013 och 2014 tyder på att skatteintäkterna för dessa år ökar betydligt långsammare. För 2013 räknar vi med en ökning på endast 106 miljoner kronor vilket är mindre än vad vi räknar med i prisoch löneökningar för detta år. För 2014 räknar vi med att skatteintäkterna ökar med knappt 156 miljoner kronor. En förklaring till det svaga utfallet 2013 är att vi räknar med en betydligt lägre befolkningsökning vilket gör att nästan hela ersättningen för en snabb befolkningstillväxt skulle falla bort detta år. Utdebiteringen för 2012 föreslås ligga kvar på 20:13. Vi har ännu ingen information om utdebiteringen till landstinget för 2012 eller den obligatoriska begravningsavgiften till församlingarna. Blir det inga förändringar skulle skatten för Botkyrkaborna hamna på följande nivåer: 10

11 Botkyrka församling Grödinge församling Botkyrka kommun 20:13 20:13 Landstinget 12:10 12:10 Summa 32:23 32:23 Obligatorisk begravningsavgift 0:15 0:18 Summa 32:28 32:41 Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fastställs av respektive församling. Pris- och löneökningar Ettårsplanen bygger på att nämnderna kompenseras för de pris- och löneökningar som vi räknar med för De nu gällande löneavtalen löper i de flesta fall fram till den 30 april 2012 med lite olika konstruktioner. Ramarna har räknats upp 2,5 procent för förväntade löneökningar under 2012 inklusive helårseffekter av årets lönehöjningar. Eventuella kostnader för löneglidning eller andra löneökningar ingår i den angivna nivån. Det blir ingen ytterligare kompensation, utan nämnderna måste själva ta ansvar för eventuellt ökade lönekostnader utöver den uppräkning som ingår i budgetramarna. Den föreslagna kompensationen för prisökningar utgår ifrån antaganden om en inflation på cirka 2 procent. De flesta bedömare räknar med en måttlig ökning av konsumentpriserna men sammansättningen av kommunens kostnader gör troligen att utvecklingen inte fullt ut följer konsumentprisindex. De kostnader som har ett stort innehåll av personalinsatser har räknats upp med 2,5 procent medan övriga kostnader räknats upp med 2 procent. Ramarna förutsätter att även intäkterna räknas upp med 2 procent. Utökade ramar i förhållande till flerårsplanen Nämnderna får i budgeten nettoramar på cirka 4 miljarder kronor till att bedriva verksamhet för under Dessutom har de intäkter på drygt 750 miljoner kronor i form av avgifter, interkommunala ersättningar, hyror m.m. Totalt sett uppgår kommunens verksamhetskostnader därmed till nästan 4,8 miljarder. Ramen för verksamhetens kostnader för 2012 uppgick i flerårsplanen till 4 014,2 miljoner kronor. I detta belopp ingick 26 miljoner som avsatts till kommunstyrelsens förfogande för ökade kostnader kopplade till årets befolkningsökning. I det förslag till ettårsplan som nu läggs har nämndernas ramar utökats med 37,2 miljoner kronor. I detta ingår 3,6 miljoner med anledning av beslut under 2011 som tidigare inte beaktats i ramarna. Det avser bland annat justeringar med anledning serviceförvaltningens prissänkningar samt reglering av statsbidraget för anhörigvård. Den största delen av ramhöjningarna har lagts på utbildningsnämnden som kompensation för ökade kostnader för fler förskolebarn. Vård- och omsorgsnämnden har dessutom tillförts 5,4 miljoner för 8 nya platser i särskilt boende för dementa Ramhöjningarna har finansierats genom att beloppet som sattes av för oförutsedda kostnader reduceras med 27 miljoner. Resterande del av de höjda ramarna har finansierats genom ett bättre utfall för interna och gemensamma poster. 11

12 Verksamhetens kostnader uppgår i förslaget till 4 024,9 miljoner vilket är en höjning med 226,1 miljoner kronor jämfört med Av den utökade nettokostnaden kan cirka 90 miljoner kronor kopplas till pris- och lönehöjningar på befintlig verksamhet. Resterande 136 miljoner kronor utgörs av volymökningar och ambitionsökningar. I jämförelse med skatteintäkterna ökar verksamhetens kostnader något snabbare. Kostnaderna ökar med nästan 6 procent medan skatteintäkterna inklusive generella bidrag och fastighetsavgift endast ökar med 4,9 procent. Resultatet för 2012 uppgår till 2,7 procent Ett av flerårsplanens finansiella mål är att resultatet mätt över en mandatperiod ska uppgå till minst 2,5 procent av skatteintäkterna. Med hänsyn till de höga investeringsnivåerna behöver vi nå upp till detta resultat för att hålla nere kommunens upplåning som i annat fall skulle medföra kraftigt ökade räntekostnader. Det skulle i sin tur leda till att utrymmet för annan verksamhet skulle minska och att vi på sikt antingen skulle tvingas till besparingar i verksamheterna eller en höjning av skatten. Förslaget till ettårsplan för 2012 innehåller ett resultat på 89,3 miljoner kronor vilket motsvarar 2,2 procent av skatteintäkterna. Tar vi hänsyn till dispositionen från kommunens pensionsavsättning uppgår resultatet till 106,8 miljoner vilket motsvarar 2,7 procent av skatteintäkterna och är därmed något över det långsiktiga resultatmålet. Vi känner dock en stark oro över utvecklingen för 2013 och 2014 som genom de svaga ökningarna av skatteintäkterna under dessa år hamnar betydligt under det uppsatta resultatmålet. Från den politiska ledningen har man i årets ettårsplan valt att fullfölja de satsningar som aviserades i flerårsplanen. Om den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen består avser den politiska ledningen att återkomma i samband i nästa års flerårsplan för att precisera vilka åtgärder som man då avser att vidta. Kostnader för pensioner tas delvis från pensionsavsättningen För de pensioner som tjänades in före 1998 har kommunerna normalt inte tagit upp någon skuld på balansräkningen. I stället var tanken att man skulle ta kostnaden i samband med utbetalningen. I slutet av 1990-talet slöts ett nytt pensionsavtal som innebar att kommunen skulle betala ut merparten av den intjänade pensionsrätten året efter det år som den tjänades in. Det innebär att Botkyrka kommun under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. När Botkyrka sålde sitt eldistributionsbolag 1999 beslutades att en del av försäljningssumman skulle sättas av för att möta den gamla pensionsskuldens kostnader. Avsikten var att kapa den topp som kommer att uppstå i de här utbetalningarna 2012 och framåt. För några år sedan tittade vi på förutsättningarna för att finansiera en del av kommunens kostnader för tidigare pensioner med den avsättning som kommunen gjort för detta ändamål. Resultatet visade att det skulle kunna vara möjligt att finansiera det som varje år överstiger ca 50 miljoner räknat i reala termer. Men under 2010 och 2011har den så kallade bromsen i det statliga pensionssystemet tillämpats vilket gör att kommunen får stå för en större del av den pension som våra anställda har rätt till enligt pensionsavtalet. 12

13 Enligt KPA:s beräkningar kommer 2012 års pensionsutbetalningar för det som intjänats före 1998 uppgå till 70 miljoner kronor. Av detta räknar vi med att 17,5 miljoner ska täckas genom kommunens pensionsavsättning. I redovisningen kommer hela kostnaden att belasta resultatet. Men i avstämningen mot det så kallade balanskravet kan vi tillgodoräkna oss det som finansieras genom avsättningen. Det innebär att vi även i budgeten redovisar en beräkning av balanskravsresultatet. Det är även mot detta resultat som vi mäter resultatets storlek i förhållande till skatteintäkterna, när vi räknar ut utrymmet för årets investeringar. Effektiviseringar i ettårsplanen Kommunens verksamheter ska självklart bedrivas på ett effektivt sätt. I flerårsplanen har vi räknat med att åstadkomma effektiviseringar motsvarande 5 miljoner kronor per år. Detta ska ske på ett sått som inte bygger på direkta besparingar i kommunens verksamheter. Kommunledningsförvaltningen har fått ett uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar ta fram ett förslag inom vilka områden som dessa effektiviseringar ska åstadkommas. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en lista över områden som kan bli föremål för effektiviseringar. Dessa områden kommer nu att diskuteras tillsammans med förvaltningar så att ett förslag till åtgärder kan tas i början av Den framtagna listan omfattar följande områden: - Förvaltningsgemensamma funktioner för HR/ekonomi/kommunikation/nämndadministration - HR-systemet ska leda till sänkta kostnader - Heltid/deltid /vikariepooler - Upphandlingssystem - E-fakturor - Effektivare städning - Outsourcing av kommunens krav- och inkassoverksamhet - Gemensamma varutransporter - Samordning av trycksaker - Utvecklad systemförvaltning av våra IT-system - Ta ut effektiviseringar vid införande av nya IT-system - Utnyttja effekterna av en utökad GIS-användning - Energieffektiviseringar Investeringarna något högre än i flerårsplanen Förslaget till investeringsplan för 2012 följer i stort flerårsplanens planering och vi beräknar att investeringarna kommer att uppgå till 459,6 miljoner. Det är 8,1 miljoner högre än investeringsnivån i flerårsplanen och cirka 60 miljoner kronor högre än de budgeterade investeringarna för I förhållande till flerårsplanen har utbildningsnämnden fått 4,5 miljoner mer för inventarier till nya förskolor. Dessutom har kommunstyrelsen fått en utökad investeringsram med 2,6 miljoner för ombyggnad av kontorslokalerna på plan 4 i kommunalhuset och åtgärder för övergången till fosilbränslefria fordon. Samhällsbyggnadsnämnden har tillförts ytterligare 1 miljon för åtgärder i Tunaparken. 13

14 Av den föreslagna investeringsbudgeten föreslås att 44,5 miljoner kronor läggs till kommunfullmäktiges förfogande. Det avsatta beloppet avser eventuell ombyggnad i Subtopia och upprustning av Rödstu Hages idrottsplats. Här ligger även medel för att påbörja uppförande av nytt äldreboende i Norsborg. Årets investeringar kan inte finansieras utan ökad upplåning. Avskrivningarna plus årets resultat ger ett utrymme på drygt 300 miljoner för egen finansiering. Eftersom investeringarna uppgår till 460 miljoner, behöver vi låna resterande belopp på omkring 160 miljoner. Fortsatt positivt finansnetto trots ökad låneskuld Finansnettot uppgår i förslaget till plus 2 miljoner. Det bygger på ett antagande om att kommunens egen låneskuld i genomsnitt kommer att ligga på drygt 1,1 miljard och att räntan på låneskulden är i genomsnitt cirka 3 procent. Kommunens egen låneskuld uppgår för närvarande till cirka 930 miljoner förutom de lån vi tagit för vidareutlåning till våra bolag och Handelsbanken finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Vi bedömer att den egna låneskulden kommer att öka under resten av året med miljoner, så att den vid årsskiftet uppgår till cirka en miljard. Utöver det lånebehov som 2011 års budget för med sig, finns tidigare beslutade investeringar som inte är fullt ut genomförda. Här finns ett lånebehov på cirka 250 miljoner som vi skjuter framför oss. Det betyder att vi får räkna med en ökad upplåning på drygt 400 miljoner och att låneskulden blir drygt 1,4 miljarder när allt är genomfört. Men vi räknar med en fortsatt eftersläpning i genomförandet av projekten och låneskulden för våra egna investeringar tror vi kommer att ligga på cirka miljoner vid utgången av Till detta kommer sedan upplåningen för våra kommunala bolags räkning och till finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Denna upplåning uppgår för närvarande till nästan 3,2 miljarder om man räknar med det lån som finns kvar hos Botkyrkabyggen då vi ännu inte kunnat föra över det till kommunen. Handelsbanken Finans kraftvärmeprojekt 792,3 Söderenergi 466,2 Botkyrkabyggen 1 680,0 Botkyrkabyggen egen upplåning 250,0 Summa 3 188,5 Räntekostnader och ränteintäkter för dessa lån har beräknats till 90 miljoner och innebär därmed ingen kostnadsbelastning för kommunen. I ränteintäkterna för finansnettot har vi budgeterat med ränteintäkter från Södertörns Energi AB med 27,5 miljoner. När bolaget nu önskar lösa lånet från årsskiftet 2011/2012 kommer kommunen i stället kunna minska räntekostnader och ta ut en borgensavgift från bolaget. Från 2013 räknar vi också med att kunna ta ut utdelning från bolaget. Vi har i detta läge valt att inte justera de enskilda budgetposterna med hänsyn till denna förändring. 14

15 Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. Det redovisningsmässiga resultatet påverkas av utfallet av avkastningen men dras bort vid den beräkning som görs vid avstämningen mot det så kallade balanskravet. Gemensamma och interna poster I slutet av 2010 övertog arbetsförmedlingen ansvaret för flyktingmottagandet. Kommunerna har kvar ansvaret för bosättning, svenskundervisning och nyanlända ungdomars utbildning. Det medför att kommunens intäkter kommer att minska successivt ner till den grundnivå som utgår. På grund av kommunens höga investeringsnivå stiger de belopp som faktureras internt i form av kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). Det innebär att de centrala intäkterna ökar relativt kraftigt. För 2011 uppgår de budgeterade intäkterna för kapitalkostnaderna till 351 miljoner. Beloppet belastar nämnderna direkt eller indirekt genom de lokalhyror som tas ut internt. Intern-räntan för 2012 föreslås ligga kvar på 4,5 procent, trots att den faktiska upplåningsräntan är lägre. De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunens pensionsadministratör KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under 2012, dels av utbetalningar för pension som tjänats in före Den senare delen avser kostnader som ska betalas ut som pension under 2012, men som har tjänats in tidigare. Eftersom de här pensionerna inte finns redovisade som en skuld på balansräkningen, kostnadsförs de det år som pensionen betalas ut. Kostnaden för 2012 beräknas till 70 miljoner. Som vi tidigare beskrivit kommer en del av utbetalningarna täcks av den tidigare avsättningen. Den del som gäller 2012 års pensionsintjänande beräknas uppgå till 127 miljoner. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller, om man inte gjort ett eget val, till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommunen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som uppstått under Bland de interna posterna finns medel budgeterade som ska täcka skillnaden mellan hyresintäkter och hyreskostnader för vissa externa fastigheter. En mindre höjning av arbetsgivaravgiften för 2012 Den kalkylerade arbetsgivaravgiften för 2012 uppgår preliminärt till 39,08 procent för kommunalt anställda. Jämfört med den avgift som gäller under 2011 är det en höjning med 0,1 procent. Höjningen avser den försäkringslösning som skapats för omställning av personal inom den kommunala sektorn. Lösningen har förhandlats fram av SKL och de fackliga organisationerna och träder i kraft från årsskiftet 2011/2012. Utöver arbetsgivaravgiften belastas nämnderna med ett påslag för semesterlönekostnad i samband med utbetalningen av lönen. Genom att löpande boka upp kostnaden för semester blir kostnaderna jämnt fördelade över året. Det gör att det inte uppstår någon kostnadsbelastning i samband med att de anställda tar ut sin semester. 15

16 Personalomkostnadspålägg (PO) 2012 Lagstadgade avgifter Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 Sjukförsäkringsavgift 6,71 Arbetsskadeavgift 0,68 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 Arbetsmarknadsavgift 2,43 Allmän löneavgift 7,49 Summa 31,42 Avtalsenliga avgifter Avtalsgruppsjukförsäkring 0,20 Omställningsförsäkring 0,10 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 0,01 Tjänstegrupplivförsäkring 0,20 Avgiftsbefrielseförsäkring; AMF 0,12 Summa 0,73 Totalt kommunala avtal 32,25 Avtalspension 5,50 Löneskatt 1,33 Summa 6,83 Totalt kommunala avtal inklusive kalkylerade PO-pålägg 39,08 För personer mellan 18 och 25 år är arbetsgivaravgiften 21,41 procent, för personer födda 1938 och senare som är 65 år och äldre är avgiften 15,81 procent och för personer födda 1937 och tidigare är det ingen arbetsgivaravgift alls. Kommunen belastar dock samtliga anställdas löner med den högre arbetsgivaravgiften. Omfördelning av ramarna Inom ramen för årets ettårsplan har vi justerat nämndernas ramar med hänsyn till det beslut som togs under våren då serviceförvaltningen sänkte sina priser efter tidigare uppdrag att effektivisera sina verksamheter. Det skedde genom att nämndernas ramar minskades i samma utsträckning som nämnderna fick sänkta kostnader. Kultur- och fritidsnämnden tog från och med 2011 över verksamhets- och budgetansvaret från vård- och omsorgsnämnden för föreningsbidrag till föreningar som bedriver föreningsaktiviteter för målgruppen äldre. justering med 1,2 miljoner för 2011 beslutades i delårsrapport Därutöver har en omfördelning gjorts mellan kommunstyrelsen och finansnettot för inrättandet av kommunens internbank. 16

17 Till det generella statsbidraget för 2011 tillfördes medel för anhörigstöd som tidigare utgick som ett riktat statsbidrag. I ett särskilt beslut före sommaren omfördelades 2,6 miljoner till socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Denna summa har i budgetförslaget reglerats slutgiltigt till de båda nämnderna. Låne- och borgensram för 2011 I samband med ettårsplanen fastställs varje år låne- och borgensram för det kommande året. Kommunens externa upplåning för egna ändamål uppgår för närvarande till drygt 930 miljoner. Vi räknar med att denna del av låneskulden vid utgången av 2011 kommer att uppgå till drygt en miljard. Som vi tidigare redovisat bedömer vi att beslutade investeringar kommer att medföra en ökad upplåning på cirka 400 miljoner. Av detta kan160 miljoner hänföras till 2012 års investeringar och resten tidigare beslutade investeringar som ännu inte är färdiga. Dessa kommer dock inte att få fullt genomslag under Mot den bakgrunden föreslår vi att låneramen för kommunens egna lånebehov under 2012 sätts till miljoner, vilket är en höjning med 50 miljoner jämfört med Kommunfullmäktige beslutade under våren 2007 om lån och borgen för finansieringen av det kraftvärmeprojekt som Söderenergi ska genomföra. För Botkyrkas del innebar åtagandet att kommunen genom upplåning ska förse det bolag som leasar ut utrustningen till Söderenergi med kapital. Detta belopp uppgår till högst 900 miljoner. För närvarande lånar kommun ut dessa pengar till Handelsbanken Finans på samma villkor som kommunen själv lånar upp. Enligt nuvarande beslut ska kommunen låna ut eller gå i borgen för högst miljoner kronor till kraftvärmeprojektet. Genom att Södertälje lämnar underborgen för sin andel av finansieringen begränsas kommunens faktiska åtagande till 29 procent det vill säga 725 miljoner kronor. Därutöver har kommunen tidigare fattat beslut om borgen på 29 procent för bolagets övriga låneram på totalt 800 miljoner kronor, vilket motsvarar 232 miljoner kronor. Nyligen har bolaget hemställt om en utökad borgens- /låneram med 500 miljoner kronor hos ägarkommunerna. Skälet till utökningen beskrivs av bolaget som att den mer omfattande verksamheten ställer högre krav på rörelsekapital. Räknar man med den föreslagna utökningen uppgår nu ägarnas åtaganden för bolagets lånebehov totalt till miljoner varav Botkyrkas andel utgör miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen anser att kommen ska bevilja bolaget den begärda utökningen och föreslår mot den bakgrunden att borgens/låneramen för 2012 fastställs till miljoner kronor. Detta inkluderar även kommunens utlåning till Handelsbanken Finans AB som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi. Detta förutsätter dock att Södertälje och Huddinge kommuner fattar motsvarande beslut om borgen eller lån som motsvarar respektive kommuns ägarandel. Den angivna ramen anger den nettoexponering som kommunen har gentemot Söderenergi. Botkyrka och Huddinge har nu en något högre upplåning än vad som svarar mot ägarandelen på grund av att Södertälje inte är medlemmar i Kommuninvest. Södertälje lämnar i stället en underborgen som gör att man ansvarar för ett belopp som motsvarar ägarandelen. 17

18 Kommunfullmäktige fastställde 2011 en borgens/låneram för Botkyrkabyggen på miljoner kronor. Detta belopp föreslås bli kommunens ram även för Som en konsekvens av de diskussioner som förts om lösen av Södertörns Energi AB:s revers som bolaget har med Huddinge och Botkyrka har man gjort en framställning om kommunal borgen på ett belopp av miljoner kronor. Enligt de tänkbara långivare som internbanken varit i kontakt med kommer man att kräva en solidarisk borgen för ett eventuellt lån. Det förutsätter att både Botkyrka kommun och Huddinge fattar beslut om borgen för hela lånebeloppet. Kommunens faktiska ansvar begränsas dock i praktiken till halva beloppet det vill säga 675 miljoner kronor. Kommunens övriga borgensåtaganden uppgick vid det senaste årsskiftet till 245 miljoner. Därefter har kommunen utökat sitt borgensåtagande gentemot SRV Återvinning med 9,5 miljoner och Folkets Hus i Hallunda med 2 miljoner. Utifrån detta föreslår vi att borgensramen för andra låntagare än Botkyrkabyggen, Söderenergi och Södertörns Energi AB sätt till 260 miljoner kronor för 2012, vilket är en höjning med 10 miljoner kronor jämfört med vad som gäller för Kommunledningsförvaltningen ska bedöma riskerna för kommunens borgensåtaganden när vi upprättar ettårsplanen. Vi har gjort nedanstående översiktliga bedömning av risken för att kommunen tvingas gå in och fullfölja de åtaganden som en borgen innebär. Det stora åtagande som borgen för byggandet av kraftvärmeverket innebär, leder naturligtvis till ett ökat risktagande. De låga elpriserna kan på kort sikt påverka lönsamheten för projektet. Även höjda bränslepriser är en viktig faktor som har stor påverkan på bolagets lönsamhet. Beräkningarna för de närmaste åren pekar på ökade svårigheter att få intäkterna att täcka bolagets kostnader Detta kommer leda fram till att bolaget behöver omförhandla priset gentemot de leverantörer som köper fjärrvärme från bolaget. Även om vi ser en ökad osäkerhet kring bränslepriser och elpriser bedömer vi att risken ändå är låg med hänsyn till de marknadsförutsättningar som gäller för fjärrvärmeleveranserna. Kommunens största borgensåtagande är gentemot Botkyrkabyggen. För närvarande har bolaget en stabil ekonomi då hela beståndet är uthyrt. Vi bedömer inte att efterfrågan på hyresrätter kommer att förändras inom överskådlig tid, vilket kommer att vara gynnsamt för bolaget. Men vi ser att bolaget står inför stora upprustningar som kommer att medföra ökade kostnader som inte självklart kan tas ut av hyresgästerna. Bolaget har tillsammans med kommunen sett över olika handlingsalternativ och prövar för närvarande de olika alternativen för hur man ska möta denna utmaning. Generellt är riskerna för kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens föreningsliv fortsatt höga. De senaste årens ekonomiska utveckling har påverkat föreningslivets intäkter från medlemmar och sponsorer. I och med att den ekonomiska utvecklingen nu återigen förväntas vända ner kommer detta sannolikt även påverka föreningarnas ekonomiska förutsättningar. Vi tror att vi under 2012 får se en fortsatt svår ekonomisk situation för många föreningar, vilket naturligtvis leder till att riskerna för att kommunen kan tvingas fullgöra föreningars åtaganden ökar. I de flesta fall leder detta till att kommunen drabbas på annat sätt genom att man inte betalar de räkningar som kommunen ställt ut. 18

19 För kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens egna bolag och delägda bolag bedömer vi riskerna som fortsatt mycket små. Av de totala borgensåtagande är mer än 95 procent riktade mot egna eller delägda bolag. Avsättningar till kommunstyrelsens förfogande I ettårsplanen för 2012 har vi satt av 10,6 miljoner till kommunstyrelsen för oförutsedda kostnader. I detta skede inte avsett för något speciellt ändamål men i detta bör medel reserveras för en eventuell ökning av kostnader för försörjningsstödet. Avsättning till kommunfullmäktiges förfogande för investeringar Förslaget till ettårsplan innehåller en avsättning på 44,5 miljoner för eventuell ombyggnad i Subtopiaområdet och upprustning av Rödstu Hages idrottsplats. Här ingår även medel för att påbörja uppförande av nytt äldreboende i Norsborg. Uppdrag i anslutning till ettårsplanen för 2012 I anslutning till årets ettårsplan har den politiska majoriteten lämnat följande uppdrag: Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med berörda föreningar ta fram ett förslag på upprustning av Rödstu Hage idrottsplats. Ett förslag till åtgärder ska återrapporteras under första halvåret Tekniska nämnden får i uppdrag att aktivt arbeta med att sänka kommunens energikostnader genom egna åtgärder och genom informationsinsatser riktade till fastighetsenhetens hyresgäster. Stora ekonomiska utmaningar väntar de närmaste åren Med anledning av den senaste tidens ekonomiska utveckling står vi återigen inför stora ekonomiska utmaningar och en ökad osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen. För varje ny skatteunderlagsprognos som vi har fått från SKL har vi tvingats revidera ner våra beräkningar av skattintäkterna för 2013 och De ambitionsförändringar som finns beskrivna i den senaste flerårsplanen kommer troligen inte kunna fullföljas om vi inte får högre skatteintäkter än vad vi nu kan räkna med. Under 2012 står vi också inför en ny avtalsrörelse. Nuvarande löneavtal löper ut under våren. Ser vi till de signaler som de fackliga organisationerna har lämnat så finns förhoppningar om bättre utfall än vad som har gällt under den senaste avtalsperioden. Det gör att vi troligen kan se fram mot en svår och långdragen lönerörelse under Som vi redovisat tidigare har den utredning som sett över nuvarande utjämningssystem lämnat sitt förslag. Det positiva är att inkomstutjämningen föreslås bli kvar i sin nuvarande utformning. Däremot skulle förändringarna i kostnadsutjämningen få en negativ påverkan på kommunens ersättning från systemet med totalt 25 miljoner när det fått fullt genomslag. Ett eventuellt förslag i enlighet med vad utredningen föreslagit har inte beaktats i de beräkningar som finns med i ettårsplanen för 2013 och Enligt utredningens förslag skulle förslagen träda i kraft från Det förutsätter att en proposition läggs senast under första kvartalet I dagsläget har vi inte fått någon ytterligare information i denna fråga. 19

20 Den snabba befolkningsökningen har gett kommunen ökade skatteintäkter. Samtidigt ökar kommunens kostnader i snabb takt. Från kommunledningsförvaltningens sida ser vi svårigheter med den snabba expansionstakten i den mån befolkningsökningen inte sker i områden med en redan utbyggd infrastruktur i form av skolor och förskolor. När vi tvingas till stora nyinvesteringar innebär detta i de flesta fall att vi på kort sikt drar på oss högre kostnader än vad vi får in i ökade skatteintäkter. Samtidigt som vi ser att de ekonomiska förutsättningarna försämras kan vi konstatera att det också finns behov av att öka kvalitén i flera av kommunens verksamheter. För att åstadkomma detta måste vi arbete med att utveckla vårt arbetssätt i syfte att åstadkomma en bättre verksamhet. Detta kräver både kreativitet och nytänkande från alla våra medarbetare. I vissa fall krävs det sannolikt också mer resurser. Hur vi ska klara allt detta behöver vi i överväga i det kommande arbetet med kommunens flerårsplan. Det är nödvändigt att vi då hittar lösningar som både tar hänsyn till de begränsade resurserna och de behov som finns inom olika verksamheter. Åsa Ratcovich Kommundirektör Rolf Gustafsson Ekonomichef 20

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012

Ettårsplan 2012. - med nämndernas åtaganden 2012 Ettårsplan 2012 - med nämndernas åtaganden 2012 Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse 3 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 2011 5 Resultaträkning 23 Skatteintäkter

Läs mer

Hallunda Folkets hus, Bragesalen

Hallunda Folkets hus, Bragesalen KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige 2011-11-14 Tid 2011-11-24, Kl 9:00 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Observera att handlingar i ärende 179 186 tidigare är utsända till kommunstyrelsens sammanträde

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ettårsplan 2011. - med nämndernas åtaganden 2011

Ettårsplan 2011. - med nämndernas åtaganden 2011 2222222222222222222222 Ettårsplan - med nämndernas åtaganden Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse 3 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 8 Resultaträkning 26 Skatteintäkter

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ettårsplan 2013 - med nämndernas åtaganden 2013

Ettårsplan 2013 - med nämndernas åtaganden 2013 Ettårsplan - med nämndernas åtaganden 2 Innehållsförteckning Sida Majoritetens budgetskrivelse 4 Kommunledningsförvaltningens skrivelse om Ettårsplanen för 8 Resultaträkning 26 Skatteintäkter 26 Driftsammandrag

Läs mer

Ändring av Kommunplan 2016-2018

Ändring av Kommunplan 2016-2018 Ändring av Kommunplan 2016-2018 Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-21 Enligt kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelseförvaltningen senast under december lämna en ekonomisk avstämning.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2009-11-16 212 557 Budgetutskottet 2009-10-26 32 2 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 248 540 Dnr 09.408-04 novkf19 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2010-2012 och komplettering

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Ettårsplan 2016 Botkyrka kommun Mål och budget

Ettårsplan 2016 Botkyrka kommun Mål och budget Ettårsplan Botkyrka kommun och budget 2 [156] Innehållsförteckning Framtidens Botkyrka Majoritetens budgetskrivelse Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 3 7 Resultaträkning 19 Skatteintäkter

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Ettårsplan 2006. - med nämndernas åtaganden 2006

Ettårsplan 2006. - med nämndernas åtaganden 2006 Ettårsplan - med nämndernas åtaganden BOTKYRKA KOMMUN ETTÅRSPLAN 1 (194) Innehållsförteckning En hållbar budget... - med fokus på botkyrkas barn och unga, trygghet och ökad sysselsättning!... 2 Kommunledningsförvaltningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Ekonomirapport 2016 efter januari månad

Ekonomirapport 2016 efter januari månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 14/ Dnr SKL 13/5622 Derk de Beer Preliminär utjämning för år 2014

Ekonomi Nytt. Nummer 14/ Dnr SKL 13/5622 Derk de Beer Preliminär utjämning för år 2014 Ekonomi Nytt Nummer 14/13 2013-10-01 Dnr SKL 13/5622 Derk de Beer 08-452 77 42 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Ekonomi Nytt Nr 18/2014 2014-12-05 Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetchefer Lt Redovisningschefer Lt Finanschefer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar

Läs mer