Botkyrka kommun Mål och budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Botkyrka kommun Mål och budget"

Transkript

1 1 [143] Botkyrka kommun och budget Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

2 1 [143] Innehållsförteckning Framtidens Botkyrka - Majoritetens budgetskrivelse Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen 2 7 Resultaträkning 23 Skatteintäkter 23 Driftsammandrag 24 Investeringssammandrag 25 Gemensamma poster 26 Finansiella poster 26 Så styrs Botkyrka kommun 27 Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats 28 full av möjligheter Nämndernas mål och åtaganden en överblick 30 Kommunstyrelsen 40 Samhällsbyggnadsnämnden 56 Tekniska nämnden 65 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 76 Kultur- och fritidsnämnden 82 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 93 Utbildningsnämnden 104 Socialnämnden 117 Vård- och omsorgsnämnden 129 Kommunens revisorer 141

3 2 [143] Framtidens Botkyrka Med denna inledning vill vi i den politiska majoriteten i Botkyrka Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna redogöra för vår övergripande inriktning för ettårsplan där vi möjliggör en modern, framtidsinriktad politik. Vi prioriterar våra barn och ungdomar och sätter utbildning och jobben främst på den politiska agendan. Under görs ytterligare kraftinsatser för att Botkyrka ska nå målet om en fossilbränslefri kommunal organisation Botkyrka är Sveriges mest interkulturella kommun och vi har ett ansvar för att skapa möjligheter för våra kommuninvånare att utvecklas och använda sina erfarenheter. I ettårsplanen verkar vi för att Botkyrka ska vara ett jämlikt och jämställt samhälle som är fritt från alla former av diskriminering. Hela Botkyrka ska utvecklas och all utveckling i kommunen är till för att vi som kommuninvånare ska trivas och må bra. Botkyrkas styrka är att vi har flera unika stadsdelar. Ettårsplanen möjliggör för samtliga stadsdelar att utvecklas genom nya mötesplatser som idéhuset i Tullinge centrum och äldreboendet Tornet i Hallunda. Genom nya arbetsplatser när företag etablerar sig i Loviseberg i Tumba eller i Eriksbergs industriområde. Genom att skapa förutsättningar för oss att leva klimatsmart med en biogaspump i Fittja och en bilpool för kommuninvånarna. Utbildning alla barn ska lyckas Alla barn ska få bästa möjliga förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Därför säkerställer vi att det i Botkyrka finns en modern skola som erbjuder utbildning med hög kvalitet. Skolframgång är den viktigaste investeringen för att individen ska få ett gott liv och för att samhället ska utvecklas. Tyvärr går skolresultaten i Sverige åt fel håll. På många sätt har vi lyckats stå emot den nationella trenden i Botkyrka men när föräldrarnas utbildningsbakgrund blir mer avgörande för vilka resultat barnen får i skolan måste vi tänka om och vässa våra åtgärder för att fler elever ska kunna lyckas. genomför majoriteten därför en investering i vår viktigaste resurs i skolan lärarna. Det rödgröna lärarpaketet består av tre delar:

4 3 [143] 1. Första kommunen med förstelärare i förskola och fritidshem Regeringen har tillskjutit medel för att höja de skickligaste lärarnas löner med 5000 kr per månad i grund- och gymnasieskolan det är bra! Reformen haltar dock, och därför har vi i Botkyrka bestämt oss för att genomföra en riktig förstelärarreform som kommer alla barn till del även de yngsta. Vi inför som första kommun i landet förstelärare inom förskolan och fritidshemmen. Vi tillför även resurser för att förstelärarna inom grund- och gymnasieskolan får tid att inspirera, utbilda och coacha sina kollegor. 2. Kompetensutveckling för pedagoger Vi investerar över 10 miljoner i central kompetensutveckling, exempelvis praktiknära förskollärar- och fritidspedagogutbildning, handledarutbildning för alla som tar emot lärarstuderande, språkutvecklande arbete i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen och digitalisering som ett verktyg för utveckling av lärprocessen. 3. Fortsatt satsning på lärarna Läraruppdraget i vår kommun är ibland tuffare än i kommuner där alla elever går nio år i svensk grundskola. När vi följer upp resultaten kan vi konstatera att våra skolor gör stor skillnad. Alla poliska partier i Sverige är i princip överens om att lärarna har lägre löner än jämförbara grupper. Lärarnas löneutveckling kommer därför att vara fortsatt prioriterat av majoriteten. Barn som gått förskola har bättre förutsättningar till att lyckas i skolan och därför har vi sett till att alla barn ska ha rätt till heltid i förskolan. Vi höjer ambitionen när det gäller att skapa bättre skolmiljöer och ökar takten i renovering och underhåll av skolor och förskolor. Vi vet att avslutad gymnasieutbildning är en av de mest avgörande faktorerna för att en person ska få och behålla ett jobb. Därför ska vi även fortsättningsvis erbjuda sommarskola för de elever som behöver det för att få fullständiga betyg. Vi kommer också att garantera att alla barn och ungdomar erbjuds läxhjälp. En prioriterad uppgift är att utveckla det uppsökande arbetet och erbjuda vägledning till de ungdomar som står utanför arbetsmarknaden och därför förstärks Botkyrkas vägledningsfunktion. Politik för fler i arbete och växande företag I ettårsplanen investerar vi i insatser för att skapa nya jobb. Egen försörjning är nyckeln till att känna sig fri och kunna göra sina egna livsval. Att fler människor arbetar möjliggör också en välfärd av högsta kvalitet och skapar förutsättningar för ökad jämlikhet för ett samhälle som håller ihop. Botkyrka är först ut i landet med att införa en ungdomsgaranti som ger alla ungdomar mellan 16 och 25 år möjlighet till jobb, studier eller praktik. Det är en politik som ger resultat och utvärderingen av ungdomsgarantin visar att sju av tio botkyrkaungdomar har en meningsfull sysselsättning innan regeringens karenstid på 90 dagar är avslutad. Under kommer vi som rödgrön kom-

5 4 [143] mun att erbjuda alla ungdomar mellan 16 och 18 år sommarjobb vilket är en viktig reform som ger ungdomarna värdefull arbetlivserfarenhet. Vi inför också satsningen KOMMiJOBB som är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Botkyrka och Botkyrka kommun. Den innebär att människor som är beroende av försörjningsstöd erbjuds en anställning under 12 månader. Det är utvecklingsanställningar med kvalitativa arbetsuppgifter och avtalsenlig lön som tas fram i samarbete med våra fackliga organisationer. Genom utvecklingsanställningarna skapas vägar tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden och varaktig försörjning. I ettårsplanen ger vi ekonomiska förutsättningar för att kommunen ska jobba systematiskt och fokuserat för att fler företag ska starta, växa och etablera sig i Botkyrka. Med vårt offensiva näringslivsarbete med ett bättre stöd till såväl befintligt som nytt småföretagande där även social ekonomi och sociala företag ges utrymme ska Botkyrka närma sig målsättningen att vara i topp trettio på Svenskt Näringslivs ranking över de bästa näringslivskommunerna. Kulturell och kreativ allemansrätt Botkyrka är en upplevelsekommun och kultur, idrott och natur spelar en viktigt roll i kommuninvånarnas liv och i kommunens utvecklingsarbete. Etableringen av Cirkus Cirkör och Subtopia i Alby ligger till grund för upplevelsesatsningen. Under står Naturporten klar på Lida där barn kan lära sig mer om naturen och där man kan äta sin matsäck efter sin tur i skogen. Det kommer även byggas en ny lekplats på Lida och Svartkällskogen blir nytt naturreservat. Vi fördjupar upplevelsesatsningen och lanserar en ny strategi om kulturell och kreativ allemansrätt i syfte att befästa kommunens roll som möjliggörare för det lokala samhällets egen kreativitet. Kultur- och fritidssektorn har alltmer blivit en arena för deltagarens intressen, egen kreativitet och identitetsutveckling. Vi ska bejaka människors vilja att själva delta, uttrycka sig och utvecklas. Idrott, friluftsliv och motion är viktiga delar i upplevelsesatsningen och en tredjedel av alla kommuninvånare är medlemmar i en idrottsförening. Vi har beslutat om ett idrottspolitiskt handlingsprogram där vi slår fast att det ska finnas god tillgång på spontanidrott, näridrott och vardagsmotion i hela kommunen. Det ska finnas bra anläggningar för ett brett idrottsutbud. Brantbrink ishall ska återställas och öppna upp för verksamhet under. Verksamhet med kvalitet Kommuninvånarna har rätt till god kvalitet i all verksamhet och därför ska all verksamhet utformas utifrån kommuninvånarnas fokus. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och i Botkyrka ska heltid vara en rättighet och deltid en möjlighet. Forskning visar att det är framförallt kvinnor som arbetar deltid, och det är i kvinnodominerade yrken och branscher som deltids- och visstidsarbete är vanligt. Rätten till heltid och en minskning av antalet visstidsanställningar är därför viktiga jämställdhetsfrågor. En annan jämställdhetssatsning är att vi återigen möjliggör för en höjning av de lägsta lönerna i kommunen. Det är en politisk prioritering som leder till ökad jämställdhet men också till ett mer sammanhållet samhälle med mindre klyftor. Vi väljer också att prioritera en

6 5 [143] höjning av habiliteringsbidraget med en krona för att uppmärksamma de viktiga uppgifter som utförs av våra kommuninvånare i vår dagliga verksamhet. En annan viktig politisk prioritering är att avsätta ytterligare medel till kompetensfonden som möjliggör kompetensutveckling för medarbetarna. Det leder till att kommuninvånarna får ökad kvalitet i kommunens verksamheter och möjliggör för medarbetarna att utvecklas i sitt arbete. I ettårsplanen möjliggör vi också för arbetskläder för medarbetare som jobbar inom hemtjänst, LSS och äldreomsorg. Alla medarbetare får en cykelförmån som stimulerar fler att cykla vilket främjar folkhälsan. Cykelförmånen hjälper oss också att nå målet att Botkyrka som kommunal organisation ska vara fossilbränslefri Under kommer också en handlingsplan för hur Botkyrka skall bli ett fossilbränslefritt geografiskt område till Bostadsområden att trivas i Stadsutveckling är en ständigt pågående process och vårt mål är att Botkyrka ska vara en grön stad i rörelse. Vi har inlett arbetet med en helhetsstrategi för miljonprogrammets förnyelse i Botkyrka. Det ger möjlighet till stadsutveckling och energieffektivisering. Botkyrkas satsningar på ett klimatsmart byggande innebär också många nya arbetstillfällen. Under genomför vi en förnyelse av Fittja äng. Kommuninvånarna kommer att bjudas in till dialog om utvecklingen av Hallundastråket och vi planerar för nya bostäder i Tumba, Tullinge, Fittja och Alby. Byggandet av fler bostäder och nya parkmiljöer där dagvattnet tas om hand ska bidra till ökad trivsel och en bättre miljö. Vi har vidare ökat våra ambitioner när det gäller underhåll av våra parker, vägar och gång- och cykelvägar. Det ska vara rent, snyggt och tryggt i Botkyrkas samtliga stadsdelar. Ordning och reda i ekonomin Frysta statsbidrag urholkar steg för steg kommunernas ekonomi och många av Sveriges kommuner har mindre resurser. I Botkyrka har vi ordning på ekonomin men även vi måste förhålla oss till de ekonomiska förutsättningarna som råder i Sverige. Det innebär att det finns ett behov av effektivisering av kommunens verksamheter. Eftersom vi alltid prioriterar våra barn och ungdomar så har utbildningsnämnden ett mindre effektiviseringskrav än övriga nämnder. Vi tar ekonomiskt ansvar, dels genom att budgetera för positiva resultat så vi kan finansiera investeringar i t.ex. nya förskolor och gruppboenden, dels genom att skapa ett ekonomiskt utrymme för viktiga satsningar. Detta gör vi med bibehållen skattesats.

7 6 [143] Vår ambition är att Botkyrka under perioden ska fortsätta vara en kommun som arbetar framtidsinriktat och möjliggör för jobb, hållbar ekologisk tillväxt och utbildning. Vi ska fortsätta leverera nya investeringar och satsningar som kommer våra kommuninvånare till del. Det handlar om allt från modern skolundervisning, företagsetableringar som skapar nya jobb, miljösmartare byggnader och bostäder och kulturell allemansrätt till att säkerställa att vi har trafiksäkra gator och vägar. Vi tror på Botkyrka! Katarina Berggren Mats Einarsson Dan Gahnström Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

8 7 [143] Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettårsplanen Inledning Förslaget till ettårsplan innebär att det så kallade balanskravsresultatet uppgår till 43 miljoner kronor, motsvarande 1,0 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens skattesats föreslås vara oförändrat 20 kronor och 13 öre. Investeringsbudgeten uppgår till 361 miljoner kronor. Resultatet är väsentligt sämre än för framförallt perioden 2010-, men också lägre än det prognostiserade resultatet för. Behovet av att kompensera nämnderna för fler brukare och ökade hyres- eller kapitalkostnader är fortsatt stort, samtidigt som intäkterna ökar relativt svagt. Minskade intäkter från det kommunala utjämningssystemet till följd av de förändringar som genomförs samt minskad ersättning för snabb befolkningstillväxt är viktiga förklaringar. Under och har kommunen erhållit cirka 60 miljoner per år i återbetalning av tidigare inbetalda premier från AFA Försäkring. Även en återbetalning av premier under har diskuterats, men något beslut är ännu inte fattat. En eventuell återbetalning ingår därför inte i ettårsplanens beräkningar. Den återbetalning som diskuterats skulle i så fall också vara väsentligt mindre än för och. God ekonomisk hushållning och kommunens långsiktiga ekonomiska utmaning Bakgrund Det har sedan lång tid tillbaka funnits regler som innebär att kommuner ska hushålla med sina resurser. I kommunallagen uttrycks det numera som att Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje generation ska finansiera den verksamhet som de beslutar om och tar del av. Finansieringen ska således inte skjutas på framtiden. Balanskravet är ett minimikrav som innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. God ekonomisk hushållning innebär dock att det ekonomiska resultatet normalt ska vara positivt på en nivå som innebär att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. God ekonomisk hushållning kan därför också innebära olika resultatnivåer i olika kommuner. En resultatnivå på 2 procent av skatter och statsbidrag brukar dock framhållas som ett riktmärke för god ekonomisk hushållning.

9 8 [143] Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting i budgeten formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det gäller såväl finansiella mål som mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Av förarbetena till lagstiftningen framgår att riktlinjerna ska avse det strategiska, mer långsiktiga perspektivet. Kommunens styrsystem ska möjliggöra att kommunen kan leva upp till lagens krav på god ekonomisk hushållning. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna har uppnåtts och följts. Från och med 1 januari finns två nyheter i kommunallagen som särskilt behöver beaktas i ettårsplanen: Lagen anger nu att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det innebär att avsnittet nedan med förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska beslutas särskilt av kommunfullmäktige. Under vissa förutsättningar får kommuner och landsting i balanskravsutredningen reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om kommunen beslutar att använda sig av RUR måste riktlinjerna ovan även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Resultatutjämningsreserv (RUR) RUR framhålls som en ny möjlighet för kommunerna att utjämna intäkterna över en konjunkturcykel. Kommunen kan under vissa förutsättningar reservera medel i RUR för att täcka underskott vid en konjunkturnedgång. Syftet är att undvika betydande, kortsiktiga neddragningar av verksamhetens resurser i en konjunkturnedgång. Avsikten är således inte att kommunen ska skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort. De formella villkoren för reservering och disponering av RUR är följande: Utifrån det lägsta av antingen årets resultat eller balanskravsresultatet får reservering göras med högst ett belopp som motsvarar den del av resultatet som överstiger 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive pensionsskulden, är gränsen för storleken på reserveringen istället 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Denna gräns är inte aktuell för Botkyrka eftersom kommunen har ett positivt eget kapital även inklusive pensionsskuld. Det finns en retroaktiv möjlighet att reservera från överskott under perioden Beslut om en sådan reservering måste i så fall fattas av fullmäktige under. RUR får enbart användas till att täcka ett negativt resultat så att kommunens balanskravsresultat når balans (dvs. noll). Om kommunen väljer att använda sig av RUR ska man även besluta om lokala riktlinjer för reservering och disponering av RUR.

10 9 [143] Det finns inget som hindrar att man i de lokala riktlinjerna sätter upp högre gränsvärden för när reserveringar får göras. Av förarbetena till lagstiftningen framgår att kommunens riktlinjer bör kopplas till vad som är ett rimligt resultatkrav i kommunen. Annorlunda uttryckt är syftet med RUR inte att kommunerna ska göra av med mer resurser sett över en konjunkturcykel, utan att fördela dessa jämnare mellan åren. Att använda sig av RUR får inte innebära att man gör avsteg från vad som är god ekonomisk hushållning i kommunen, utan RUR bör tvärtom vara en del av detta. För Botkyrka är, som framgår av avsnittet nedan, den stora utmaningen att klara finansieringen av kommunens investeringsbehov. Starka ekonomiska resultat är nödvändiga om inte upplåningen och därmed framtida räntekostnader ska öka i allt för snabb takt. Resultaten bör i normalfallet vara så starka att kommunen klarar balanskravet vid en konjunkturnedgång. Och om kommunen inte klarar balanskravet ett enskilt år så skulle det vara mycket allvarligt för kommunens ekonomi med så svaga resultat att underskottet inte kan återställas under de närmaste tre åren. Det är också viktigt att ett eventuellt användande av RUR inte uppfattas som att det finns riktiga reserver som kan disponeras. Botkyrka har en formell möjlighet att reservera drygt 190 miljoner kronor på grund av starka resultat under åren Men i praktiken har dessa överskott redan använts till att finansiera kommunens investeringar under dessa år. Reserveringsmöjligheten motsvaras således inte av några reserver som finns avsatta på ett bankkonto. För att inte ge en bild av att kommunen har stora reserver kan det också vara motiverat att använda sig av möjligheten till att maximera reserven. Det är också svårt att formulera ett bra villkor för när reserven får disponeras. Flertalet av de kommuner som beslutat eller planerar att besluta om RUR använder sig av hur den underliggande (dvs. exklusive regelförändringar) skatteunderlagsutvecklingen i riket förhåller sig till den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren. Den lokala riktlinjen kan då innebära att reserven endast får disponeras under år när skattunderlaget utvecklas sämre än genomsnittligt. Det är ett ganska grovt mått på den ekonomiska situationen i en kommun ett visst år. Andra faktorer spelar också in, som t.ex. höjda generella statsbidrag eller förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Det är dock svårt att hitta ett alternativt krav för disponering som fångar dessa aspekter på kommunens ekonomiska förutsättningar. Ett skäl för att avsätta medel till en reserv är att möjligheten numera faktiskt finns. Det finns en uppenbar risk för att införandet av RUR kommer att påverka statens beteende vid t.ex. en ny finanskris. Kommer staten att ta sitt stabiliseringspolitiska ansvar på traditionellt vis genom att höja statsbidragen eller kommer de att hänvisa till att kommunerna numera har egna möjligheter att hantera konjunktursvängningar med hjälp av RUR?

11 10 [143] Ett annat skäl är att värna stabilitet för verksamheterna. Om kommunen hamnar i en situation där intäkterna minskar så drastiskt på kort tid att ett budgeterat överskott skulle kräva mycket stora neddragningar av nämndernas ramar kan det vara motiverat att låta verksamheterna få en mer successiv anpassning till nya ekonomiska förutsättningar. Detta bör dock endast vara ett undantagsfall, vilket i så fall också bör speglas av villkoren för när reserven får disponeras. Botkyrkas ekonomiska utmaning är att begränsa den ökande upplåningen I år uppgår kommunens investeringsbudget till 633 miljoner kronor. I budgeten ingår dock investeringsobjekt som inte kommer att slutföras i år. I delårsrapport 2 prognostiseras investeringsutgifter på 470 miljoner. Det är ändå en mycket hög investeringsnivå i ett historiskt perspektiv. Flerårsplanens investeringsramar för åren uppgår till sammantaget miljoner kronor. I flerårsplanen uppskattades att upplåningen för kommunens egna behov kommer att öka med knappt 1,1 miljarder under åren Upplåningen blir mindre om inte alla projekt hinner genomföras under perioden. Det innebär ändå kraftigt ökade ränte- och avskrivningskostnader som minskar utrymmet för andra angelägna verksamhetsbehov. Sannolikt kommer ytterligare behov av investeringsmedel att tillkomma under framförallt periodens sista år. Kombinationen av att vara en relativt snabbt växande kommun och en historik där en stor del av kommunens verksamhetslokaler byggdes under miljonprogramsåren ger ett stort investeringstryck. Det finns andra kommuner som delar denna utmaning, men Botkyrkas utbyggnadstakt i början av 70-talet var exceptionell. Även om det finns anledning att prioritera mellan olika investeringsbehov och försöka hitta effektiva upprustningslösningar så kommer investeringstrycket att vara fortsatt starkt. Det ställer långsiktiga krav på resultatnivåer som bidrar väsentligt till finansieringen av investeringarna. Tidigare har den nödvändiga resultatnivån uppskattats till mellan 2 och 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Även denna resultatnivå skulle åtminstone för de närmaste åren innebära en ökad upplåning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Botkyrka kommun God ekonomisk hushållning i Botkyrka kommun har ett långsiktigt perspektiv. Kommunen ska stå väl rustad för att möta framtida utmaningar. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär att varje generation själv ska bära kostnaderna för den kommunala service som den konsumerar. Kommande generationer ska inte behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Det innebär att kommunen i ett längre perspektiv, t.ex. under en femårsperiod, bör uppnå följande: Ett genomsnittligt balanskravsresultat på mellan 2 till 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

12 11 [143] En genomsnittlig självfinansieringsgrad av investeringar på minst 75 procent. Verksamhetsperspektivet innebär att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta krävs bland annat en väl utvecklad och långsiktig planering med tydliga och mätbara mål, samt en välutvecklad uppföljning av verksamheternas resultat och kostnader. för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställer i ettårsplanen kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning under året. De finansiella målen ska övervägas utifrån ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. De verksamhetsmässiga målen ska syfta till en effektivare användning av kommunens resurser. Resultatutjämningsreserv 50 miljoner kronor av kommunens resultat för åren reserveras till kommunens resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven får maximalt uppgå till 50 miljoner kronor. Om resultatutjämningsreserven understiger den maximala nivån fastställer kommunfullmäktige i samband med årsbokslutet om ytterligare reservering ska ske och med vilket belopp. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Reserven får endast disponeras om den underliggande skatteunderlagsutvecklingen i riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren med en procentenhet eller mer. Medlen från resultatutjämningsreserven ska täcka ett negativt resultat så att balanskravsresultatet blir i balans. Det gäller såväl i budgeten som i årsbokslutet. Finansiella mål för Som konstaterades i årets flerårsplan är det ekonomiska läget besvärligt de närmaste åren. Det skulle krävas mycket stora besparingar och effektiviseringskrav på nämnderna för att nå mer långsiktigt hållbara resultatnivåer. Det är också rimligt att resultatmålet varierar mellan åren eftersom förutsättningarna ser olika ut olika år. De ekonomiska förutsättningarna har inte heller förändrats i någon större utsträckning inför ettårsplanen. Mot den bakgrunden föreslås följande finansiella mål för : Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,0 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar ska minst uppgå till 60 procent.

13 12 [143] De ekonomiska förutsättningarna för ettårsplanen I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrift Ekonomirapporten från oktober framgår att är ett svårt år ekonomiskt för landets kommuner. Nära 60 procent av kommunerna planerar generella besparingar och ytterligare drygt 20 procent budgeterar med riktade besparingar. Trots besparingarna räknar SKL med att resultatet för kommunerna sammantaget endast kommer att uppgå till 3,6 miljarder kronor, motsvarande 0,8 procent av skatter och bidrag. Det skulle i så fall bli det sämsta resultatet sedan Under och har kommunernas resultat hållits uppe av betydande premieåterbetalningar från AFA Försäkring. Även om det finns en diskussion om ytterligare en återbetalning under är det inte intäkter som kommunerna kan räkna med långsiktigt. Det underliggande resultatet är egentligen relativt svagt redan i år och som framgått ovan också för. En orsak är självfallet att den samhällsekonomiska utvecklingen inte tar fart. En annan är att de generella statsbidragen inte har höjts på flera år. Oförändrade generella statsbidrag innebär en real urholkning av kommunernas intäkter när löner och priser stiger. Samhällsekonomiska förutsättningar Sedan finanskrisens utbrott för drygt fem år sedan har den starkt omvärldsberoende svenska ekonomin hållits tillbaka av den svaga internationella konjunkturen. Nu finns tecken på att världsekonomin långsamt stabiliseras igen. Tillväxten i USA är någorlunda stabil, även om den inte är hög i ett historiskt perspektiv. Det finns dock en fortsatt osäkerhet i USA kring hanteringen av lånetak och budgetbegränsningar. Även inom euroområdet ser det lite ljusare ut. Det gäller inte minst för ankaret Tyskland, men situationen är även lite stabilare för några av de tidigare hårt pressade länderna som Spanien och Portugal. Däremot är det fortsatt osäkert och oroligt i Grekland och Italien. De flesta bedömare är dock eniga om att risken för en ny finansiell kris har minskat väsentligt. Men sammantaget väntas den internationella återhämtningen bli relativt långsam. I många länder behövs fortsatta åtstramningar av de offentliga finanserna samtidigt som även hushållen brottas med stora skulder. Efter två svaga år väntas den svenska tillväxten återgå till mer normal takt nästa år. Det bygger delvis på antagandet om en något bättre internationell konjunktur. Men det främsta skälet är att den inhemska efterfrågan förväntas stiga. Hushållen har ett osedvanligt högt sparande efter en period med reallöneökningar och sänkta inkomstskatter, samtidigt som konsumtionen endast har ökat måttligt. Det finns därför bra förutsättningar för att den privata konsumtionen ska ta fart. En mer rejäl återhämtning av svensk ekonomi med mer påtaglig effekt på sysselsättning, arbetslöshet och skatteunderlag förväntas dock först från år 2015.

14 13 [143] Ekonomiska nyckeltal -2015, SKL oktober (procentuell förändring) 2015 BNP, kalenderkorrigerat 1,3 0,8 2,7 3,6 Sysselsättning, timmar 0,7 0,2 0,5 1,6 Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 8,1 7,7 7,1 Timlöner 3,0 2,7 2,9 3,1 Konsumentpriser, KPIX 1,1 0,6 1,0 1,4 Skatteunderlag, exkl regelförändringar 4,1 3,7 3,3 4,6 Skatteunderlag, flerårsplan 4,1 3,6 3,2 4,0 Den aktuella skatteunderlagsprognosen är 0,2 procentenheter högre år än i samband med flerårsplanen, om man exkluderar effekten av statliga regelförändringar som påverkar skatteunderlaget. Det ger något högre intäkter från skatt och inkomstutjämning än i flerårsplanen. SKL gör nu bedömningen att löneökningarna som genomsnitt för hela arbetsmarknaden blir något högre än vad de räknade med i samband med flerårsplanen. Det är dock inte en specifik prognos för den kommunala sektorn. Men mot bakgrund av osäkerheten kring konjunktur- och löneutveckling avsätts 7,7 miljoner kronor till kommunstyrelsens förfogande. Kommunens ekonomiska ställning Botkyrka har redovisat positiva ekonomiska resultat under en lång rad av år. Historiskt har resultaten också varit tillräckliga för att i huvudsak finansiera investeringarna med egna medel. Jämfört med många andra kommuner har Botkyrka också ett relativt stort eget kapital och en låg skuldsättning. Även om jämförelser av soliditet och skuldsättning försvåras av att kommunerna är olika organiserade vad gäller bolag, internbanker etc. så har kommunen en relativt stabil ekonomisk grund. Det framgår främst av den än så länge relativt begränsade upplåningen, om man exkluderar vidareutlåningen till de kommunala bolagen. Som beskrivits tidigare är den stora ekonomiska utmaningen framöver att vidmakthålla den ekonomiska ställningen. Kommunens investeringsramar i de senaste ettårs- och flerårsplanerna är på en nivå som är mycket svår att finansiera enbart med egna medel. Upplåning och kapitalkostnader kommer därför att öka framöver. Kommunens utdebitering är hög i ett länsperspektiv, men relativt låg i ett nationellt perspektiv. Botkyrka har tillsammans med Värmdö och Södertälje länets högsta utdebitering, vilket innebär ungefär en krona mer än länsgenomsnittet. Utdebiteringen för kommunen är dock betydligt lägre än riksgenomsnittet, även om detta till en del förklaras av olika verksamhetsansvar mellan kommuner och landsting i olika län. Den höga landstingsskatten i länet gör att

15 14 [143] invånarna i Botkyrka sammantaget har en skattesats som endast är något lägre än riksgenomsnittet. Oförändrad utdebitering Utdebiteringen för föreslås vara oförändrat 20:13. Det finns ännu inga beslut om landstingets utdebitering eller den obligatoriska begravningsavgiften till församlingarna. Om det inte blir några förändringar av dessa blir skattesatserna för invånarna i Botkyrka följande: Botkyrka Församling Grödinge församling Botkyrka kommun 20:13 20:13 Landstinget 12:10 12:10 Summa 32:23 32:23 Begravningsavgift 0:12 0:18 Summa 32:35 32:41 Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften fastställs av respektive församling. Den kommunala utjämningen I ettårsplanen beräknas kommunens intäkter från inkomstutjämning, kostnadsutjämning och LSS-utjämning uppgå till sammantaget knappt 1,2 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 8 kronor i kommunal utdebitering. Kommunen är således mycket beroende av den kommunala utjämningen för att finansiera verksamheternas kostnader. Det beror främst på den relativt låga skattekraften (skatteunderlag per invånare) som uppgår till cirka 87 procent av riksgenomsnittet. I inkomstutjämningen garanteras alla kommuner ett skatteunderlag på 115 procent av riksgenomsnittet. Mellanskillnaden ersätts något förenklat till 95 procent. Kommunens bidrag från inkomstutjämningen beräknas uppgå till 964 miljoner. Det är ett betydande belopp och i ett internationellt perspektiv är utjämningen av inkomstskillnader mellan kommuner mycket långtgående. Men skattekraften saknar ändå inte betydelse för en kommuns ekonomiska förutsättningar. Med en skattekraft motsvarande länsgenomsnittet hade intäkterna varit knappt 55 miljoner högre i denna ettårsplan. Kommunen kompenseras också för en jämfört med genomsnittskommunen ogynnsam struktur i såväl kostnadsutjämningen som i den särskilda utjämningen för LSS-verksamheten. Bidraget från LSS-utjämningen beräknas uppgå till cirka 40 miljoner kronor. I kostnadsutjämningen är det främst den stora andelen barn- och unga samt den sociala strukturen som förklarar kommunens bidrag. I kostnadsutjämningen beräknas kommunen få ett bidrag på 177 miljoner. Det är väsentligt lägre än de senaste åren. Det beror dels på de förändringar i kostnadsutjämningen som införs (se nedan), dels på att den

16 15 [143] särskilda kompensationen för snabb befolkningstillväxt minskar från 30 miljoner kronor till drygt 10 miljoner år. Förändringar i utjämningssystemet från Det görs vissa förändringar i det kommunala utjämningssystemet som i stort bygger på ett förslag från en enig parlamentarisk kommitté våren Kommunen förlorar på förändringarna; 22,5 miljoner, ytterligare 22,5 miljoner 2015 och ytterligare 14 miljoner Det innebär således att när förändringarna är helt införda så förlorar kommunen årligen närmare 60 miljoner jämfört med nuvarande system. Förlusten förklaras helt av den stora försämring kommunen drabbas av i utjämningen för individ- och familjeomsorg. Förklaringen är införandet av variabeln Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än sex månader. Denna variabel missgynnar uppenbart kommuner som bedrivit ett framgångsrikt arbete med att begränsa det långvariga ekonomiska biståndet. Något högre intäkter än i flerårsplanen Bland annat till följd av förändringarna i utjämningssystemet utvecklas intäkterna svagt. Intäkterna ökar inte mycket mer än vad som krävs för att kompensera nämnderna för pris- och löneökningar. Intäktsökningen är därför långt ifrån tillräcklig för att också hantera ökade behov av verksamhet till följd av befolkningsutvecklingen m.m. Intäkterna ökar ändå 24 miljoner mer än i samband med flerårsplanen. De viktigaste förklaringarna är följande: Högre skatteunderlag/medelskattekraft, 10 miljoner. Fler invånare, 6 miljoner. Högre generella statsbidrag i budgetpropositionen, 15 miljoner. Uppdateringseffekter utjämningssystemet, -7 miljoner. Kommunens intäkter nästkommande år bestäms av antalet invånare 1 november året före. I flerårsplanen beräknades antalet invånare öka med personer mellan 1 november och. Den nuvarande bedömningen som bygger på senast kända befolkningstal innebär en ökning med personer. Mellanskillnaden innebär 6 miljoner kronor i högre intäkter. Ovan nämndes att de generella statsbidragen inte höjts på flera år, bortsett från regelförändringar som påverkar skatteunderlaget eller kommunernas verksamhetsansvar. De högre intäkterna av generella statsbidrag efter budgetpropositionen förklaras främst av en utebliven indragning av statsbidrag som tidigare aviserats med hänsyn till gymnasiereformen. Det innebär cirka 12 miljoner mer i intäkter. Hälften av detta tillförs utbildningsnämnden med hänsyn till tidigare reduceringar av nämndens ram som motiverats av sänkta statsbidrag.

17 16 [143] Nämndernas ramar Sammantaget uppgår nämndernas nettoramar till miljoner kronor i förslaget till ettårsplan. Det är 130 miljoner mer än i års budget. Ökningen av ramarna har flera orsaker och som framgår nedan finns även ramjusteringar som reducerar den sammantagna ökningen av ramarna. Det främsta skälet till ramökningen är kompensationen för pris- och löneökningar som sammantaget uppgår till 102,4 miljoner kronor. Följande generella förutsättningar ingår i beräkningen av nämndernas ramar i ettårsplanen: Lönerna räknas upp med 2,7 procent. Uppräkningen gäller även för andra kostnader som domineras av personalinsatser. Eventuella kostnader för löneglidning ingår i löneuppräkningen. Kompensationen för prisökningar uppgår till 1,3 procent. Hyrorna höjs med 0,5 procent. Nämnderna kompenseras med motsvarande uppräkning av sina hyreskostnader. Det är en nedjustering i förhållande till flerårsplanen där hyrorna antogs öka med 1 procent. Verksamhetens intäkter räknas upp med 2 procent. Internräntan uppgår till 3,0 procent. Den internt kalkylerade arbetsgivaravgiften uppgår till 38,46 procent. Befolkningsutvecklingen ger fortsatt ökade verksamhetsbehov Befolkningsprognosen från i maj i år visar på en fortsatt snabb ökning av antalet invånare i Botkyrka. Ökningen är visserligen mindre än under 2011 och, men befolkningen väntas öka med cirka 1350 personer per år och. Utvecklingen hittills i år ligger relativt väl i linje med prognosen. Befolkningsutveckling w Summa Förändring Förändring, % 1,0 2,7-1,0 1,3 2,4 2,8 1,5 Vid utgången av väntas befolkningen uppgå till nästan personer. Under förväntas befolkningen öka inom alla åldersgrupper, förutom gruppen år där det sker en mindre minskning. Även om mer än hälften av den sammantagna befolkningsökningen sker i yrkesverksamma åldrar är den procentuella ökningen störst i grundskoleåldrarna och för de allra äldsta. Befolkningsutvecklingen innebär fortsatt växande verksamhetsbehov. Men behoven av verksamhet väntas också öka mer än vad som följer av befolkningsutvecklingen inom flera områden. Det gäller t.ex. förskolan där inskriv-

18 17 [143] ningsgraden förväntas fortsätta att öka och utvecklingen av verksamheterna för funktionsnedsatta. Sammantaget har nämndernas ramar höjts med 72 miljoner kronor till följd av verksamheternas förväntade volymökningar. Dessa ramökningar tillfaller främst utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. I beloppet ingår också 5 miljoner som avsatts i volymreserv till kommunstyrelsens förfogande. Ambitionshöjningar och effektiviseringskrav Ettårsplanen innehåller såväl satsningar som krav på nämnderna att effektivisera verksamheten. Sammantaget uppgår effektiviseringskravet till 34 miljoner kronor. Det motsvarar 1 procent av nämndernas ramar, förutom för utbildningsnämnden där kravet mildrats och uppgår till 0,5 procent av nämndens ram. De största enskilda satsningarna i ettårsplanen är arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens jobbpaket och utbildningsnämndens satsning på förstelärartjänster även inom förskolan och fritidshemsverksamheten. Bland övriga satsningar kan nämnas cykelförmån till kommunens anställda, kompensation för höjda lägstalöner och ökade resurser till underhåll av gator och vägar. Ramsänkningar till följd av lägre internränta, kalkylerade arbetsgivaravgifter och städkostnader I ettårsplanen föreslås tre ramjusteringar som är av mer teknisk karaktär. Det innebär att ramsänkningarna i princip inte påverkar nämndernas ekonomiska utrymme. De lägre ramarna motsvaras av lägre kostnader. Internräntan sänks från nuvarande 4,5 till 3 procent. Det är en anpassning till det lägre ränteläget och motsvarar mer kommunens upplåningskostnad. Den lägre internräntan sänker verksamheternas kapitalkostnader och hyror. Den internt kalkylerade arbetsgivaravgiften för kommunens anställda sänks från 39,08 procent till 38,46 i ettårsplanen, vilket är den preliminärt rekommenderade nivån för. Arbetsgivaravgiften är egentligen reducerad för anställda under 26 år och för anställda som är 65 år eller äldre. Av administrativa skäl belastas dock alla anställda med den högre avgiften. Städpriserna har sänkts vilket också regleras genom sänkta ramar. Sammantaget minskas nämndernas ramar med 60 miljoner kronor till följd av förändringarna ovan. Utöver regleringarna ovan sker ett antal mindre regleringarna mellan nämnderna till följd av ändrade verksamhetsansvar. Dessa framgår av respektive nämndavsnitt.

19 18 [143] Balanskravsresultatet uppgår till 1,0 procent Årets resultat i förslaget till ettårsplan uppgår till drygt 20 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det så kallade balanskravsresultatet uppgår dock till 43 miljoner, motsvarande 1,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skillnaden förklaras av att 22,5 miljoner kronor föreslås disponeras av kommunens särskilda pensionsavsättning (se nedan). Resultatet i ettårsplanen är 7 miljoner högre än i flerårsplanen. I förhållande till de resultatnivåer som långsiktigt kan bedömas vara förenliga med god ekonomisk hushållning i Botkyrka är resultatet för lågt. Som framgår nedan innebär resultatet ett ökat upplåningsbehov för kommunen. I en kommuns såväl fleråriga som kortsiktiga planering är det dock rimligt att försöka undvika allt för stora kast i nämndernas ramar och ekonomiska förutsättningar. Men kommunens resultat behöver stärkas kommande år. Särskilt oroande är att också 2015 förväntas bli ett år med svåra ekonomiska förutsättningar. Även om skatteunderlagsökningen förväntas ta fart så förlorar kommunen ytterligare cirka 20 miljoner på förändringarna i utjämningssystemet. För närvarande finns inte heller några beslutade allmänna förstärkningar till sektorn i form av höjda generella statsbidrag. Pensionsavsättningen stärker resultatet I samband med försäljningen av kommunens eldistributionsbolag 1999 gjordes en särskild avsättning med 400 miljoner kronor till framtida pensionskostnader. Medlen har sedan dess varit placerade i aktiefonder och ränterelaterade värdepapper. Vid senaste årsskiftet uppgick värdet på avsättningen till 577 miljoner kronor. Bakgrunden till avsättningen är att Botkyrka, precis som andra kommuner, under en relativt lång tid kommer att ha dubbla pensionskostnader. Dels har kommunerna kostnader för nuvarande anställdas intjänade pensionsrättigheter, dels kostnader för pensionsutbetalningar till tidigare anställda. För att mildra effekten av denna pensionskostnadsökning kommer medel från och med i år att disponeras från pensionsavsättningen. I förslaget till ettårsplan disponeras 22,5 miljoner år. Inför nästa års ettårsplan kommer en ny analys att göras av hur väl pensionsavsättningen täcker de ökade kostnaderna. I redovisningen belastar hela pensionskostnaden årets resultat. Men i avstämningen mot balanskravet kan kommunen tillgodogöra sig det belopp som disponeras från avsättningen. Därför redovisas i ettårsplanen även en beräkning av balanskravsresultatet, som också är det resultat som används i beräkningen av utrymmet för årets investeringar. Gemensamma och interna poster Internräntan för föreslås till 3 procent, vilket innebär en sänkning från tidigare 4,5 procent. Sänkningen påverkar nämnderna i form av lägre kapitalkostnader för egna investeringar och lägre interna hyreskostnader. Förändring-

20 19 [143] en har reglerats budgetmässigt och är neutral för nämndernas del. Sänkningen av internräntan minskar de kalkylerade kapitalkostnaderna med 52 miljoner. Eftersom nya investeringar fortlöpande ökar ränte- och avskrivningskostnaderna begränsas minskningen i budgeten till 32 miljoner. De kalkylerade kapitalkostnadsintäkterna uppgår till 321 miljoner. De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunens pensionsadministratör, KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består dels av intjänad pension under, dels av utbetalningar för pension som tjänats in före Eftersom intjänade pensionsrättigheter inte redovisades som en kostnad före 1998 är dessa inte heller redovisade som en skuld i balansräkningen. Kostnaden uppstår istället det år som pensionen betalas ut. För beräknas denna kostnad till 72 miljoner. En del av utbetalningarna täcks av den avsättning kommunen tidigare gjort. Den del av årets pensionskostnader som avser års pensionsintjänande beräknas uppgå till 128 miljoner. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den anställde själv har valt eller till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den förmånsbestämda delen av pensionen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommunen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som beräknas uppstå under. En överenskommelse om ett nytt pensionsavtal, AKAP-KL, har träffats för anställda födda 1986 och senare. Avtalet gäller från 1 januari. Kvarstående effektiviseringskrav från ettårsplan Under och fanns ett generellt effektiviseringskrav för kommunen på 5 miljoner kronor per år. Effektiviseringarna var inte utlagda som sänkta ramar för nämnderna. Tanken var att kommunledningsförvaltningen tillsammans med övriga förvaltningar skulle ta fram förslag till effektiviseringar. Endast en mindre del av effektiviseringskravet har uppnåtts. I ettårsplanen för kvarstår därför ett effektiviseringskrav på 9,7 miljoner kronor. Sedan tidigare finns en lista över tänkbara områden för effektiviseringar som behöver aktualiseras och diskuteras igen. Merparten av effektiviseringskravet förväntas uppnås genom införandet av ett nytt inköps- och beställningssystem samt kommunens nya telefoniavtal. Investeringar och kommunens låneskuld I förslaget till investeringsbudget för har det tillförts cirka 50 miljoner kronor i förhållande till flerårsplanen. Totalt uppgår investeringsbudgeten till 361 miljoner, vilket är drygt 270 miljoner kronor lägre än budgeten för, men ändå mer än vad som kan finansieras utan ökad upplåning. I förhållande till flerårsplanen har ramen för upprustning av Storvretsskolan utökats med 48,5 miljoner kronor. Dessutom har 1,25 miljoner kronor avsatts för inventarier kopplade till återuppbyggnaden av Brantbrinks ishall. Av den föreslagna investeringsbudgeten föreslås att 40 miljoner kronor avsätts till kommunfullmäktiges förfogande utöver de objekt som är specificerade i investeringsplanen. Det är inte ovanligt att investeringar till slut visar sig bli

21 20 [143] dyrare än budgeterat. Det finns objekt som vi redan nu vet kommer att bli mycket svåra att inrymma inom befintligt budget. Avskrivningarna plus årets resultat ger ett utrymme för att finansiera investeringar på cirka 266 miljoner. Det betyder att den föreslagna investeringsbudgeten för medför ett ökat upplåningsbehov på cirka 95 miljoner. Vi räknar dock att upplåningen under kommer att öka med ytterligare cirka miljoner på grund av de investeringar som beslutats tidigare men som ännu inte genomförts. Positivt finansnetto trots ökad låneskuld Finansnettot uppgår i förslaget till plus 15,2 miljoner. Det bygger på ett antagande om att kommunens egen låneskuld i genomsnitt kommer att ligga på cirka 600 miljoner kronor under året och att räntan på låneskulden i genomsnitt uppgår till 2,8 procent. Att finansnettot är positivt hänger samman med att kommunens egen upplåning i utgångsläget är relativt låg och att kommunens räntekostnader täcks av de borgens/låneavgifter samt utdelningar från bolagen som vi budgeterar. Kommunens egen låneskuld uppgick vid det senaste delårsbokslutet till 340 miljoner, exklusive de lån vi tagit för vidareutlåning till våra bolag och Handelsbanken finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Vi bedömer att den egna låneskulden kommer att öka med cirka 100 miljoner fram till årets slut. Om man tar hänsyn till de eftersläpningar som redovisats ovan innebär det att kommunens egen låneskuld vid utgången av skulle uppgå till runt 750 miljoner. Till detta kommer upplåningen för våra kommunala bolags räkning och till finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Denna upplåning uppgår för närvarande till 2,6 miljarder kronor, inklusive det lån som ännu inte förts över från Botkyrkabyggen till kommunen. Handelsbanken Finans kraftvärmeprojekt 770 Söderenergi 350 Botkyrkabyggen Botkyrkabyggen egen upplåning 250 Summa Räntekostnader och ränteintäkter för dessa lån har beräknats till 105 miljoner och innebär ingen kostnadsbelastning för kommunen. Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. Resultatet påverkas av utfallet av avkastningen, men dras bort vid beräkningen av balanskravsresultatet.

22 21 [143] Låne- och borgensram för I samband med ettårsplanen fastställs varje år låne- och borgensram för det kommande året. Som beskrivits ovan uppskattar vi att låneskulden för kommunens egna investeringar kommer att uppgå till cirka 750 miljoner kronor vid utgången av år. Mot den bakgrunden föreslår vi att upplåningsramen för kommunens egna behov sätts till 800 miljoner kronor för. Totalt uppgår nu ägarnas åtaganden gentemot Söderenergi (inkl. utlåningen till Handelsbanken) till miljoner. Av detta utgör Botkyrkas andel miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen föreslår mot den bakgrunden att borgens/låneramen för fastställs till miljoner kronor. Detta inkluderar även kommunens utlåning till Handelsbanken Finans AB som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi. Låne- och borgensramen för Botkyrkabyggen uppgår för närvarande till miljoner kronor. Genom den planerade försäljningen i Alby kommer lånebehovet sannolikt att minska när försäljningen genomförts. Samtidigt kommer upprustningen nu påbörjas varför kommunledningsförvaltningen föreslår en oförändrad låne- och borgensram för. Vi räknar med att kommunen vid årsskiftet kommer att förvärva Botkyrka stadsnät från Botkyrkabyggen. Botkyrkabyggen har i dag lånat ut drygt 100 miljoner kronor till bolaget. I de diskussioner vi haft i frågan har Botkyrkabyggen redovisat att man önskar att kommunen tar över denna utlåning från årsskiftet. Mot den bakgrunden föreslår kommunledningsförvaltningen att Botkyrka stadsnät får en låne- och borgensram på 150 miljoner kronor. Sammantaget föreslår kommunledningsförvaltningen en låneram på miljoner kronor vilket är 77 miljoner högre än för. I den föreslagna låneramen ingår även lån till Upplev Botkyrka AB med 15 miljoner kronor och Hågelbyparken AB med 10 miljoner kronor. Borgensram och riskbedömning för Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer ska kommunen i samband med ettårsplanen fastställa borgensram samt göra en riskbedömning av befintliga borgensåtaganden. Vid höstens delårsbokslut uppgick kommunens borgensåtagande till 1 634,7 miljoner kronor. Av beloppet avser 1 570,7 miljoner olika kommunala bolag, 22,7 miljoner bostadsrättsföreningar för industriändamål och 41,5 miljoner ideella föreningar. Det ingår också ett borgensåtagande på 675 miljoner gentemot Södertörns Energi AB där vi har ett solidariskt borgensåtagande för hela lånebeloppet på miljoner kronor tillsammans med Huddinge kom-

23 22 [143] mun. Dessutom har kommunen en solidarisk borgen avseende Kommuninvests utlåning till andra kommuner. För Södertörns Energi föreslås en oförändrad borgensram på brutto miljoner kronor (netto 715 miljoner). För Syvab, Sfab och SRV Återvinning AB föreslår vi att borgensramen sätts till totalt 250 miljoner kronor. För bostadsrättsföreningar och ideella föreningar föreslås en borgensram på 23 miljoner respektive 45 miljoner kronor för. För kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens egna bolag och delägda bolag bedömer vi riskerna som fortsatt mycket små. Av det totala borgensåtagandet är mer än 95 procent riktade mot egna eller delägda bolag. De största riskerna finns liksom tidigare i kommunens borgensåtaganden gentemot de ideella föreningarna. Många av dessa har en svag ekonomi och är beroende av förhållandevis osäkra inkomstkällor. Avsättningar till kommunstyrelsens förfogande I ettårsplanen finns tre särskilda avsättningar till kommunstyrelsens förfogande på sammantaget 22,6 miljoner kronor för : Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader avsätts 9,9 miljoner kronor. Dessa medel är inför året inte destinerade till något specifikt ändamål. 5 miljoner kronor avsätts som volymreserv. Det finns alltid en osäkerhet om utvecklingen av antalet barn och elever inom utbildningsnämndens ansvarsområde, men även osäkerheten om t.ex. antalet brukare inom daglig verksamhet är stor. Av detta skäl görs en avsättning för att kunna kompensera nämnderna vid oförutsedda volymökningar. SKL gör nu bedömningen att löneökningarna som genomsnitt för hela arbetsmarknaden blir något högre än vad de räknade med i samband med flerårsplanen. Det är dock inte en specifik prognos för den kommunala sektorn. Men mot bakgrund av osäkerheten kring konjunktur- och löneutveckling avsätts 7,7 miljoner kronor till kommunstyrelsens förfogande. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef

24 23 [143] Resultaträkning Flerårspl Ettårsplan Flerårspl Beräkn Beräkn Miljoner kronor Nämndernas verksamhet , , , , , , ,0 Interna och gemensamma poster 381,5 302,9 331,3 283,5 343,1 302,9 312,3 Avskrivningar -216,2-208,0-222,7-222,7-227,2-230,7-238,7 S:a verksamhetens nettokostnad , , , , , , ,4 Skattenetto 4 045, , , , , , ,5 Finansiella kostnader -126,3-109,0-120,6-118,8-125,4-123,2-146,7 Finansiella intäkter 177,1 115,0 137,0 134,0 126,0 123,0 135,3 Resultat efter skatt och finansnetto Pensionskostnader från avsättning 154,4 55,0 13,8 20,5 16,2 46,0 70,7 20,0 22,5 22,5 25,0 25,0 27,5 Balanskravsresultat 154,4 75,0 36,3 43,0 41,2 71,0 98,2 Utrymme för investeringar 370,6 283,0 259,0 265,7 268,4 301,7 336,9 Resultat, % av skatteintäkter 3,8 1,3 0,3 0,5 0,4 1,0 1,5 Balanskravsresultat i % 3,8 1,8 0,8 1,0 0,9 1,6 2,1 Skatteintäkter Flerårspl Ettårsplan Flerårspl Beräkn Beräkn Miljoner kronor Skatteintäkter 2 691, , , , , , ,0 Slutavräkningar 38,6-36,2-6,7 Inkomstutjämningsbidrag 868,1 938,9 979,2 964, ,0 981, ,9 Kostnadsutjämning 195,0 213,7 211,3 166,9 202,6 178,2 190,5 Införandebidrag 58,5 20,9 Strukturbidrag 9,1 9,2 9,3 Befolkningsökning 42,7 34,2 7,6 10,6 7,0 7,0 6,5 Regleringsbidrag/ avgift 41,5 34,7 17,0 19,0-8,8 11,2-15,4 Utjämning LSS 47,7 46,4 40,6 39,5 41,1 40,1 40,6 Fastighetsavgift 120,4 120,7 121,1 121,1 121,1 121,1 121,1 Summa 4 045, , , , , , ,5 Ökning per år 205,1 95,9 120,0 109,7 156,2 209,5

25 24 [143] Driftsammandrag och preliminära ramar 2015 Miljoner kronor Ram Löner/ Verksam- priser hetsför- ändr Effektivisering Internränta/ hyra Omfördelningar Ramjustering Summa Preliminär ram 2015 Summa 2015 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltning -262,5-6,3-5,9 2,7 1,6 0,1-1,5-271,9-271,1 Exploateringsverksamhet 11,3-1,3 10,0 10,0 Samhällsbyggnadsnämnd -142,3-2,7-7,0 1,5 6,5 0,2-143,8-145,7 Teknisk nämnd -0,5 0,0 2,9-2,9-0,5-0,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -10,5-0,3 0,0 0,1 0,1-10,7-10,9 Kultur- och fritidsnämnd -206,6-3,9-3,4 2,1 5,3-0,2 0,4-206,3-215,1 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -192,4-4,7-14,4 2,0 0,9-0,3 0,6-208,3-214,6 Utbildningsnämnd ,5-49,7-45,1 10,8 26,0 0,4 5, , ,7 Socialnämnd -506,2-12,9-6,9 5,2 1,0 1,0-518,8-527,0 Vård- och omsorgsnämnd -876,9-21,8-20,6 9,2 6,0 3,3-900,7-930,9 Revision -3,5-0,1-0,1-3,7-3,9 Volymreserv -5,0-5,0-5,0 Effektiviseringar 9,7 9,7 9,7 KS/KF förfogande, reserv -7,7-7,7-11,5 KS/KF förfogande -9,9-9,9-9,9 Summa totalt ,7-110,1-109,7 33,7 50,1-2,9 9, , ,1

26 25 [143] Investeringssammandrag Ettårsplan Fl plan Ettårsplan Fl plan Fl plan Fl plan Miljoner kronor Kommunstyrelsen -29,1-16,7-16,7-16,7-17,8-12,8 Samhällsbyggnadsnämnd -27,0-28,9-28,9-35,2-30,8-28,9 Teknisk nämnd -122,5-92,0-92,0-107,0-101,5-76,5 Kultur- och fritidsnämnd -7,5-7,2-8,5-13,1-12,9-1,8 Arbetsmarknads- o vuxentutbildningsnämnd -2,5-2,5-2,5-2,0-2,0-2,0 Utbildningsnämnd -197,5-119,0-167,5-369,1-136,7-33,8 Socialnämnd -3,0-11,0-11,0-14,0-5,0-5,0 Vård- och omsorgsnämnd -224,0-4,0-4,0-25,0-4,0-150,0 Avsatt till KF:s förfogande -20,0-40,0-40,0-20,0-40,0-40,0 Avgår: upprustningar via periodiskt underhåll 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Summa totalt -633,1-311,3-361,1-592,1-340,7-340,8

27 26 [143] Gemensamma poster Ettårsplan Fl plan Ettårsplan Fl plan Beräkn Beräkn miljoner kronor Kapitaltjänst 334,1 353,0 373,1 321,4 392,5 340,0 358,4 Pensionsutbetalningar -69,3-70,0-72,0-72,0-76,0-76,0-79,0 Fastighetsskatt -1,4-1,0-1,8-1,8-1,8-1,8-1,8 Försäkringar -4,2-3,6-3,5-3,5-3,5-3,5-3,5 Täckning av hyror -0,8-2,5 Internt försäkringssystem 2,0-1,0-1,0-1,0 Ersättning, fastighet 2,9 2,9 2,9 Översk arbetsgivaravgift 156,2 150,0 153,0 148,0 156,0 151,5 155,0 Semesterlöneskuld, ökning -7,1 Timlöner mm 3,8 Återbetaln, avtalsförsäkringar 64,1 Övriga finansiella poster 3,3 Försäkringsersättning 4,5 Interna poster 485,2 424,9 447,8 395,0 466,2 413,1 432,0 Pensionskostnad -121,3-130,0-127,5-127,5-132,1-125,2-133,7 Schablonbidrag 17,6 8,0 11,0 16,0 9,0 15,0 14,0 Summa 381,5 302,9 331,3 283,5 343,1 302,9 312,3 Finansiella poster Ettårsplan Fl plan Ettårsplan Fl plan Beräkn Beräkn miljoner kronor Finansiella kostnader Räntor lån -121,3-104,0-124,6-121,8-125,4-122,2-142,7 Avgår ränta under byggtid 18,8 7,0 14,0 10,0 14,0 10,0 10,0 Räntor pensionsskuld -14,6-12,0-10,0-7,0-14,0-11,0-14,0 Uppräkning pensionsskuld 0,0 Realiserad kursförlust -6,4 Orealiserad kursförlust -2,4 Bankavgifter -0,4 Summa finansiella kostnader -126,3-109,0-120,6-118,8-125,4-123,2-146,7 Finansiella intäkter Aktieutdelning, egna bolag 3,5 15,0 15,0 11,0 15,0 12,0 13,0 Borgensavgifter 16,2 9,0 15,0 16,0 14,0 14,0 15,0 Återbetalning, fondavgifter 2,7 Realiserad kursvinst 6,4 Återförd nedskrivning, placerade 17,0 medel Fondutdelning, placerade 10,2 medel Ränteintäkter 121,1 91,0 107,0 107,0 97,0 97,0 107,3 Summa finansiella intäkter 177,1 115,0 137,0 134,0 126,0 123,0 135,3 Finansnetto 50,8 6,0 16,4 15,2 0,6-0,2-11,4

28 27 [143] Så styrs Botkyrka kommun Styrsystemet i Botkyrka kommun har flera nivåer och ger förutsättningar för en bra styrning av kommunens verksamheter. En utmaning är att skapa en tydligare röd tråd från kommunfullmäktiges mål, via nämndmålen till verksamhetsmålen och medarbetarnas dagliga arbete. Det pågår också ett arbete som syftar till att genom mätbara mål och indikatorer bättre fånga kvalitet och effektivitet utifrån Botkyrkabornas villkor och behov. Så styrs den kommunala verksamheten Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet i kommunens flerårsplan. en i flerårsplanen uttrycker övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden utifrån ett medborgarperspektiv. Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas. Nämnden bekräftar på så sätt gentemot kommunfullmäktige hur de kommer att bidra till kommunens gemensamma mål. Utifrån sin ettårsplan arbetar sedan nämnden för att uppfylla sina mål och åtaganden inom den angivna ekonomiska ramen. Nämnderna preciserar målen för enheterna Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar, men beslutar också om egna mål, mätbara mål och åtaganden kopplade till kommunfullmäktiges mål. en kan gälla för längre tid än ett år medan åtaganden beskriver vad man ska göra nästa år för att uppnå målen.

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1 RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING RUR i praktiken 1 RUR i praktiken 2 Förord I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2016-2018

Kompletterande budgetunderlag 2016-2018 1 (7) Rapport Datum 2015-04-30 Västra Götalandsregionen Koncernstab Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Kompletterande

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomienheten Vipul Vithlani, Ekonomichef 0171-527 16 Vipul.Vithlani@habo.se Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid. 1 (1) KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2013-11-11, kl. 09.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers kommuns hemsida, www.vingaker.se.

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2016-12-19, 155 Diarienummer KS 2016/469

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Åsa Bejvall Cecilia Fehling Granskning av delårsrapport 2013 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2014-09-18 Barn- och ungdomsnämnden Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport

Ekonomisk månadsrapport LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1(9) Ekonomisk månadsrapport Utfall per: 30 september 2012 1. Resultaträkning Intäkter och kostnader (mnkr) Utfall Utfall Föränd- Budget Utfall perioden perioden ring perioden

Läs mer

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world Revisjonsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Lunds kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Building a better Biniding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2

Läs mer

Förslag till budget 2015

Förslag till budget 2015 Förslag till budget 2015 och plan för åren 2016-2017 Treklövern Innehållsförteckning Inledning - En budget för hela Ängelholm... 3 Treklöverns förslag till budget för år 2015 och plan för åren 2016-2017...

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

2015: Ett förlorat år för Stockholm?

2015: Ett förlorat år för Stockholm? 2015: Ett förlorat år för Stockholm? Tertialrapport 2 grundar sig i målen i den styrande majoritetens budget för Stockholms stad. Den utgör en viktig del i den årliga uppföljningen av hur väl stadens verksamheter

Läs mer

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat

Läs mer

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Delårsrapport Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 3 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning:

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Innehållsförteckning Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Hantering

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker

Läs mer

Kommunstyrelsens budgetberedning

Kommunstyrelsens budgetberedning 1 (13) Datum och tid 2013-10-03 kl. 09.00-16.15 2013-10-04 kl.09.00-14.45 Plats Beslutande Övriga närvarande A-salen, kommunhuset Enligt närvaro-/tjänstgöringslista Johnny Högberg, kommunchef Agneta Sundqvist

Läs mer

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd Tertialrapport nämnd april 2015 Utbildningsnämnd 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, Gymnasieskola,

Läs mer