facköversättaren Bli en vinnare på Facebook SFÖ LÄMNAR REMISSYTTRANDE 3 KANADA ETT PARADIS FÖR ÖVERSÄTTARE? 4

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 23 facköversättaren Bli en vinnare på Facebook SFÖ LÄMNAR REMISSYTTRANDE 3 KANADA ETT PARADIS FÖR ÖVERSÄTTARE? 4

2 Nr Årgång 23 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Postadress Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm Besöksadress Wallingatan 11, Stockholm Tel: Öppettider: mån fre Lunchstängt: E-post: info@sfoe.se Webbplats: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Att marknadsföra SFÖ Vad innebär det? Ordet marknadsföring skapar olika associationer hos oss alla: reklampelare, tvreklam, tidningsannonser osv. Sådant är bra för att sälja produkter, men det är svårare att marknadsföra intellektuella tjänster och föreningar som SFÖ på samma sätt. Hur gör man då? Och vad är det egentligen man vill marknadsföra? STYRELSEN OCH Marknadsföringsgruppen har diskuterat frågan och tagit till sig av de förslag som framlades under Minikonferenserna Vi har ett självklart mål att sprida kunskap om SFÖ i syfte att leda fler potentiella kunder till vår sökdatabas och därigenom skapa fler uppdrag åt SFÖ:s medlemmar, men känner även att vi måste försöka sprida kunskap för att stävja den marknadsutveckling som gör det allt svårare för våra medlemmar att leva på sitt yrke. Rådande prispress, okunskap om hur översättningsindustrin fungerar, konkurrens från billiga utländska leverantörer samt den skada som branschen åsamkas av felaktigt formulerade upphandlingar är något som vi har en skyldighet att försöka påverka. Om inte vi, som branschorganisation, klargör riskerna med denna trend och gör en kraftansträngning för att försöka få till stånd en ändring, vem skulle då göra det? DÄRFÖR HAR EN strategisk marknadsplan utarbetats för , vars huvudmål är att försöka nå ut till myndigheter och näringsliv för att förklara vikten av att sätta kvalitet före pris vid upphandling av intellektuella tjänster såsom översättning. Som första stora satsning ska SFÖ medverka i Upphandlingsdagarna 2014, där vi får en egen programpunkt då vi talar inför Sveriges största samling offentliga upphandlare och kan sprida vårt budskap på riksnivå, samtidigt som vi skapar en debatt som kan följas upp i media. Vi utforskar även liknande evenemang där vi kan rikta budskapet till näringsliv, branschorganisationer, universitet och andra köpare av översättningstjänster. UTÖVER DESSA STÖRRE insatser kommer vi även att satsa på att besöka relevanta mässor för att sprida information om SFÖ samt försöka bli inbjudna som gästtalare vid olika evenemang för att förmedla vårt budskap. I detta syfte förbereds presspaket med informationsmaterial till potentiella köpare, press, nya medlemmar osv. Samtidigt strävar vi efter att skapa presskontakter samt skriva pressmeddelanden, insändare och riktade debattartiklar i olika medier. Marknadsföringsgruppen samarbetar även med Mediesektionen, som inlett projektet med redigerbara profilsidor i sökdatabasen och ökar SFÖ:s närvaro i sociala medier. Detta ger SFÖ ökad spridning på nätet och därmed även större exponering av dess medlemmar. Vi hoppas att vår satsning på att synliggöra SFÖ och dess medlemmar på nationell nivå, påverka upphandlingsmarknaden och skapa en debatt om kvalitet kontra pris vid köp av översättningstjänster kommer att ha en positiv inverkan på marknaden och därmed även gagna våra medlemmar. Detta är vår ambition, och vi hoppas att ni stöttar oss på vägen! Till sist vill styrelsen önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Prenumeration Pris för år 2013 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2013 Nr Manusstopp Utgivning 1 10 januari 20 februari 2 1 mars 10 april 3 3 maj 19 juni 4 9 juli 27 augusti 5 12 september 23 oktober 6 12 november 16 december ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 6/12 Susanne Lomander Styrelseledamot och ansvarig för Marknadsföringssektionen

3 Styrelsen informerar SFÖ lämnar ett remissyttrande Sveriges Facköversättarförening har lämnat synpunkter på betänkandet Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49). SFÖ uppmärksammar återigen de problem som finns när det gäller upphandling av tolk- och översättningstjänster. SFÖ anser att dagens regelverk för offentliga upphandlingar inte är särskilt väl lämpat för att erhålla kvalitetsmässigt bra och samtidigt prisvärda tolk- och översättningstjänster. Dagens regler är inte tillräckligt flexibla för att uppnå det generella målet för offentlig upphandling bästa resultat per utlagd skattekrona. Systemet innebär tyvärr ofta att alltför stor vikt fästs på pris istället för kvalitet vilket inte medför att de upphandlade tjänsterna blir billigare och bättre utan sorgligt nog oftast sämre och dyrare. ANLEDNINGEN TILL att det aktuella regelverket fungerar bristfälligt inom just tolk- och översättningsområdet är att dessa tjänster inte är generiska tjänster där man relativt enkelt kan byta leverantör och ändå uppnå ett godtagbart slutresultat. Tjänsterna är nära knutna till en viss individ (tolken/översättaren) som i många fall har omfattande utbildning och unika kunskaper. Dessa personer kan inte enkelt bytas ut mot någon annan. Vid upphandlingen är det därför viktigt att man ger enskilda översättare och tolkar möjlighet att själva delta i upphandlingen (genom tillräckligt låga tröskelvärden och andra krav som gör det möjligt för individuella tjänsteleverantörer att lämna anbud), och att den upphandlande myndigheten förstår hur marknaden fungerar inom olika delsegment samt prioriterar kvalitet före pris. SFÖ ÄR MEDVETEN om att upphandlingsaspekten delvis faller utanför den aktuella utredningens mandat, men anser ändå att den är av central betydelse när man diskuterar hur Sverige ska kunna uppfylla kraven i EU-direktivet (2010/64/ EU) om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. SFÖ anser därför att det finns anledning att närmare granska hur reglerna för offentlig upphandling kan anpassas för att nå bättre resultat vid upphandlingen av väldigt specialiserade, individanknutna tjänster som tolkning och översättning. I övrigt välkomnar SFÖ utredningens slutsatser. På styrelsens vägnar NADJA CHEKHOV Ordförande i Sveriges Facköversättarförening Motionsdags snart! Årsmötet närmar sig och styrelsen vill påminna om att motionstiden för årsmötet 2013 i Göteborg går ut den 23 februari 2013! Styrelsen FIT kalender En av fördelarna med att ingå i Fédération Internationale des Traducteurs, FIT, är att SFÖ:s medlemmar kan delta i evenemang som FIT och våra systerorganisationer runtom i världen ordnar till rabatterat pris. Varför inte besöka din favoritstad eller upptäcka ett nytt land, samtidigt som du utvecklar dina språkkunskaper eller lär dig något nytt om vårt yrke? Att resan kan räknas som tjänsteresa är bara ännu ett plus! (OBS! Tala med din revisor/ redovisningskonsult först för att veta vad som gäller för just din företagsform). Hela kalendern hittar du på Några axplock: 2013 International Conference on Medical Interpreting jan 2013 Miami Beach, Florida conference.asp VI AIETI Conference jan 2013 Las Palmas, Gran Canaria The Iberian Association of Translation and Interpreting Studies (AIETI) håller sin 6:e internationella konferens på Gran Canaria. ALC UNConference feb 2013 West Palm Beach, Florida The Association of Language Companies (ALC) representar företag som erbjuder översättning, tolkning, lokalisering och språkutbildningstjänster. /alcus.org/education/unconference/unconference.cfm Oversaetterdage 28 feb 3 mar 2013 Oslo, Norge LINGUA SHOW mar 2013 Prag, Tjeckien LINGUA SHOW är en internationell språk- och utbildningsmässa som hålls i Prag. GALA mar 2013 Miami, Florida The Globalization and Localization Association (GALA) ordnar årligen GALA Language of Business, som tar upp nya trender inom lokalisering, språk och översättningsteknologi. facköversättaren 6/12 3

4 PORTRÄTTET Kanada, ett paradis för översättarna? Manon Viau gick översättarutbildning vid universitet i Montreal och har under 25 år arbetat som facköversättare i både Kanada och Sverige. Här berättar hon om hur det är att översätta i Kanada och inleder med en historisk tillbakablick. Som tvåspråkigt land har Kanada länge betraktas som ett eldorado för dem som sysslar med översättning. Redan på 1500-talet behövdes tolkning mellan urinvånarna och fransmännen i provinsen Québec, mest av ekonomiska skäl (byteshandel, förhandling). Det var först på 1700-talet som man började få behov av översättning, mest från franska till engelska fick översättningsyrket officiell status genom att regeringen deklarerade franska och engelska som Kanadas två officiella språk (i provinsen Québec är franskan det enda officiella språket). Sedan dess har översättarna, både fransk- och engelsktalande, sällan varit arbetslösa! Ankomsten av invandrare från många andra länder till Kanada under talet gjorde att flera käll- och målspråk blev aktuella (t.ex. grekiska, italienska, polska, portugisiska, spanska, tyska, ukrainska). Utom franska och engelska som officiella språk, och många andra språk, finns det cirka 52 inhemska språk som talas i hela Kanada, se Det betyder att översättnings- och tolkningsmarknaden ser lovande ut i framtiden! De vanligaste språkkombinationerna är engelska till franska och franska till engelska, men man kan försörja sig som översättare med många andra språk, som grekiska, italienska, kinesiska, portugisiska, spanska, tyska... och svenska! Trenden idag är att allt fler översättare bestämmer sig att arbeta hemifrån som frilans men det finns fortfarande många som av olika skäl föredrar att vara anställda hos regeringen, myndigheter, företag, översättningsbyråer eller någon annanstans där språkexperter söks. MEN HUR SER vardagen ut idag för en översättare som sitter i Montréal och distansarbetar med svenska kunder? (ca 30 procent av min arbetsvolym). En tidsskillnad som innebär att solen går upp i Montréal sex timmar senare än i Sverige 4 facköversättaren 6/12

5 Manon Viau. har både för- och nackdelar. Eftersom mina svenska kunder är medvetna om tidsskillnaden, är det sällan de ringer mig mitt i natten då jag sover. Det kan förekomma att ett kort uppdrag blir brådskande eller att ett snabbt svar krävs, och att jag missar det då jag sover. Å andra sidan, jag finns fortfarande kvar och är tillgänglig för att tacka ja till olika uppdrag då arbetsdagen går mot sitt slut i Sverige eftersom det är bara mitt på dagen för mig. Men det finns mer än tidsskillnaden. Det gäller också att hålla reda på alla svenska helgdagar som inte är samma som dem vi har i Québec. Med andra ord, anpassa sig till kontinenten man arbetar med och acceptera att ibland slita då andra är lediga! Dessutom, här räknar man inte veckorna som man gör i Sverige utan arbetar datumvis! För att koordinera mig med mina svenska uppdragsgivare använder jag Carl Larssons planeringsalmanacka (åh! vilka underbara akvareller!) som har hängt i mitt kontor i åratal... JAG ÖVERSÄTTER och språkgranskar från svenska och engelska till franska. Arkeologi, konst, kultur, medicin, mode, sjukvård, teknik och turism är huvudområden. De vanligaste texterna är artiklar, hemsidor, kundtidningar, manualer, rapporter och utbildningsmaterial. Arbetar i LogiTermPro (översättningsminne från Terminotix, en kanadensisk produkt som är kompatibel med de flesta andra produkter som Déjà Vu, Trados t ex). Under sex år bodde jag i Sverige ( ) och arbetade ett år för ABB som anställd översättare innan jag startade eget. Läste då svenska under flera år och kan nu mycket också om svensk geografi, kultur och svenska traditioner. Oerhört viktigt i vårt yrke för rätt språkkänsla och språknyanser! EN STOR FÖRDEL med att verka som översättare i mitt hemland är att jag är i permanent kontakt med mitt modersmål franska. Det uppskattar uppdragsgivarna som oftast söker inhemska översättare. Vad händer däremot med det språket man översätter från? Hur kan jag hålla svenskan levande då det är kilometer mellan Amerika och Skandinavien? Alla som sysslar med språk vet hur fort språk utvecklar sig med tiden. Varje morgon jag sätter på datorn dyker Dagens Nyheters hemsida upp. Ett bra sätt att träna på språket och att hålla sig underrättad om vad som händer i Sverige. Att Översättarföreningar PORTRÄTTET prata svenska med min man, mina två barn eller svenska vänner som vi umgås med genom Montreals Svenska Klubb eller Svenska Skolan är ett till sätt att hålla språket levande. Att titta på svenska filmer, läsa svenska böcker, tidningar och webbsidor, kommunicera med mina kunder via telefon eller mejl och inte minst regelbundet åka till Sverige för att hälsa på svärfamiljen, vänner, kolleger och kunder. Att passa på att besöka närmaste bokhandel för att undersöka om nya pappersupplagor av svenska franska ordböcker eller lexikon har kommit på marknaden tillhör också mina plikter som utvandrare från Sverige. MANON VIAU Manon Viaus profil i SFÖ: TranslatorDetail.aspx?t_id=91063 Det finns många översättarföreningar i hela Kanada, varav CTTIC (Conseil des traducteurs, terminologues et interprètes du Canada), är paraplyorganisationen som representerar tolkar, översättare och terminologer (ett yrke i Kanada) i hela landet. I Québec: Vissa översättarföreningar är specialiserade, t.ex. skönlitteratur eller juridik. Man kan arbeta som översättare (frilans eller anställd) utan att vara auktoriserad. Däremot krävs auktorisering för översättning av officiella juridiska dokument. Vissa myndigheter och företag föredrar att anställa översättare som har gått igenom auktoriseringen. Fakta om Québec och Kanada (ur Wikipedia) Grundades av urinvånarna, fransmännen och engelsmännen under olika perioder. Befolkning i Kanada: cirka 34 miljoner (varav 8 miljoner i provinsen Québec) Engelsktalande i Kanada (modersmål): cirka 18 miljoner Fransktalande i Kanada (modersmål): cirka 7 miljoner (varav 90 % i Québec och resten mest i Nouveau-Brunswick, Ontario, Île-du-Prince-Édouard och Manitoba). Andra språk i Kanada: talas av cirka 9 miljoner Kanadensisk franska versus europeisk franska Den kanadensiska franskan skiljer sig från den europeiska franskan mest i talspråket, på motsvarande sätt som den amerikanska och den brittiska engelskan. Men grunden är densamma: den franska vi lär i våra skolor är samma som den europeiska franskan dvs riksfranska med samma grammatik och ordböcker. Kanadensisk franska är en variant av europeisk franska (Frankrike) precis som franskan från Belgien, Schweiz eller Afrika är. Terminologidatabaser från Kanada TERMIUM, se gc.ca/tpv2alpha/alpha-fra.html?lang=fra (3 miljoner termer och benämningar på engelska, franska, spanska och portugisiska) och GDT (Grand dictionnaire terminologique) qc.ca/ressources/gdt.html (erbjuder 9 olika språk) används i många länder av många fransk- och engelsktalande översättare. Historisk bakgrund: Det finns 27 % som är fransktalande i hela Kanada. Provinsen Québec befolkades av franska nybyggare redan i början av 1600-talet då den kallades för Nya Frankrike. De fransmän som emigrerade av politiska, ekonomiska, religiösa eller andra skäl härstammade från olika trakter i Frankrike och tog med sig olika dialekter, vilket delvis förklarar den kanadensiska franskans ursprung. Språket har också påverkats av engelskan genom åren på grund av de etablerade engelska kolonierna. Översättarutbildning i Kanada Man kan läsa översättning och tolkning vid de flesta universiteten i Kanada. I Montréal erbjuder tre universitet översättarutbildning. facköversättaren 6/12 5

6 SOCIALA MEDIER Höj expertisnivån dra nytta av Facebook Facebook är ett förträffligt verktyg även för översättare. Men om man vill använda det i yrket, hur gör man då? Om det berättar här översättaren Katarzyna Slobodzian-Taylor. Populariteten hos tjänster som Facebook, Twitter och LinkedIn växer med ljusets hastighet, och de är på väg att bli de snabbaste och billigaste kanalerna för informationsutbyte, marknadsföring och nätverkande. Många översättare är fortfarande skeptiska till deras eventuella nytta. De sociala mediernas hypersnabba uppgång har förändrat bilden av nätet och hur folk kommunicerar. De sociala medierna förvandlas från att ha varit platser där man visar upp semesterfoton eller letar reda på gamla kärlekar till att erbjuda yrkesmässiga möjligheter av ett helt nytt slag. Rätt utnyttjade kan dessa förändringar ge klara fördelar. Bakgrund Facebook, som i februari 2004 skapades av den 19-årige studenten Mark Elliot Zuckerberg, har vuxit till att vara världens mest kraftfulla sociala medieverktyg. Statistiken är häpnadsväckande: 901 miljoner aktiva användare, i hela världen har en person av 7,7 ett konto, varje användare tillbringar varje månad i genomsnitt 15 timmar 33 minuter på Facebook, 3,2 miljoner gilla och kommentarer läggs upp varje dag, det finns 42 miljoner sidor med minst 10 gilla, och 42 procent av de aktiva användarna tittar in på sin Facebookprofil det första de gör på morgonen! Det var knappast förvånande att Zuckerberg blev tidningen Times Person of the Year 2010 med motiveringen att han hade sammankopplat mer än en miljard människor och kartlagt deras sociala relationer; skapat ett nytt system för informationsutbyte [ ] och slutligen förändrat våra liv på ett sätt som är innovativt och till och med optimistiskt. Men alltför många språkmänniskor hoppar på Facebook-tåget för att alla andra gör det de föreställer sig att de måste finnas med därför att deras kolleger och konkurrenter gör det. Ett sådant synsätt, fel tillämpat, kan innebära slöseri med översättarens dyrbara tid och till och med allvarligt skada personens rykte. En effektiv Facebook-strategi beror i stor utsträckning av ens individuella behov och mål. Om man är en fullständig nybörjare kan det vara lämpligt att börja med att öppna ett personligt konto i sitt eget namn. Det ger en möjlighet att samverka med sidor, som är professionella profiler vilka representerar enskilda, företag, organisationer, fangrupper, varumärken, produkter m.m. Genom att ta ytterligare ett steg kan varje Facebookanvändare ta kontakt med personer som genom att gilla sidan uttrycker sitt intresse för vad sidans administratör har att meddela. Och medan sidor är avsedda som officiella profiler för olika företeelser, är Facebook-grupper det rätta mediet för mindre gruppers kommunikation och för användare som vill dela med sig av sina intressen och uttrycka sina åsikter när det gäller dem. Ett inlärningsverktyg Att ägna sig åt Facebook kan medföra ett antal påtagliga fördelar. Men innan 6 facköversättaren 6/12

7 SOCIALA MEDIER Den professionella översättaren lär sig specialistterminologi, utbyter information och råd, får reda på evenemang som det kan vara bra att delta i och hittar uppslag till eventuella uppdrag. man ger sig in på det behöver man fråga sig vad det är man är ute efter: vill jag förbättra min språkförmåga och fördjupa mina specialistkunskaper, nätverka med andra översättare och fackområdesexperter eller om det gäller ett översättningsföretag bli mer synlig och indirekt marknadsföra mina tjänster? Den mest närliggande fördelen som ändå för många frilansöversättare är den minst uppenbara är att använda Facebook som ett inlärningsverktyg för att höja expertisnivån och följa den senaste utvecklingen på det egna specialområdet. Med en ganska enkel personlig profil kan man länka till sidor som handlar om ens specialområden. Exempelvis kan [den engelskspråkiga] översättaren ha nytta av att gilla British Medical Journal ( the Lancet Medical Journal ( Journal), Merck Manual ( MerckManual), NHS Choices (www. facebook.com/ NHSChoices) eller någon annan lämplig organisation, dito företag, varumärke eller produkt. Genom att gilla deras Facebook-sidor ser man till att få omedelbara uppdateringar in sitt nyhetsflöde utan att behöva besöka varje sida eller webbplats för sig, och man får möjlighet till direkt kontakt med användare som delar ens intresse. Det blir på så sätt en plats där den professionella översättaren hittar allt på en gång, där man lär sig specialistterminologi, utbyter information och råd, får reda på fackinriktade evenemang som det kan vara bra att delta i och hittar uppslag till eventuella uppdrag allt på ett och samma ställe. Nätverkens kraft Det viktigaste syftet med Facebook när den skapades var att koppla ihop Harvard-studenterna med varandra. Sedan dess har det hela vuxit och blivit en otroligt kraftfull plattform för nätverkande. Denna naturliga snabbutveckling från socialt medium till sajt för yrkesmässigt nätverkande kan förklaras med det faktum att de unga människor som använde Facebook för kontakter med vänner och bekanta kring mitten av 00-talet nu har vuxit upp och börjat arbeta. Det är logiskt att denna grupp har anpassat de funktioner som Facebook erbjuder till sina yrkesmässiga behov och fortsätta att ha kontakter med andra på ett sätt som har blivit helt naturligt för dem. Men för att vara säker på att sådana kontakter upprätthålls på ett strikt yrkesmässigt sätt är det väldigt viktigt att man skiljer på sitt privatliv och sitt yrkesliv genom att antingen ha strikt indelade sekretessnivåer på sin personliga profil eller genom att skapa en Facebook-sida som på ungefär samma sätt som den personliga profilen låter en länka till andra användare och sidor. När man väl är rejält skyddad mot nyfikna kan man ge sig hän åt den spännande värld som närverkande med översättarkolleger och likasinnade yrkesutövare erbjuder. På så sätt kan man utbyta tankar och erfarenheter, söka hjälp, få information om kommande evenemang, ta del av förslag från experter och bygga upp en samling värdefulla kontakter. När jag samlade fakta till den här artikeln i början av maj, såg jag till min glädje att ITI nu finns på Facebook (och detsamma gäller numera även SFÖ, vars Facebook-sida flitigt uppdateras; sök i Facebook på SFÖ Sveriges, MDL). Bland andra yrkesföreningar och översättningsrelaterade organisationer som också är representerade på Facebook finns EU:s generaldirektorat för översättning ( EU Careers ( com/eu.careers.epso), och en social grupp för associerade, medlemmar och Fellows i Chartered Institute of Linguists ( för att bara nämna några. Dessutom finns en rik flora med sidor där man diskuterar översättningsrelaterade frågor och som fungerar som träffpunkter för språkarbetare. facköversättaren 6/12 7

8 SOCIALA MEDIER Men hur gör man? För att skapa en egen Facebooksida behöver man ett Facebookkonto, vilket är lätt att ordna. Det första man då får är en vanlig, personlig profil, som man dock inte alls behöver använda. En sida skapar man enklast via en annan sida (hittas lätt). Då visas även knappen Skapa sida och sen är det bara att köra. Alternativet är att klicka på Skapa en sida längst ner på den egna profilen. När sidan är klar kan man hitta tips om hur man lanserar den via rubriken Bygg upp din mågrupp (sic). Sajten Facebookskolan är inte dum för vidare vägledning; detsamma gäller Företagarens guide till Facebook. Fler tips En Facebook-sida som inte uppdateras minst en gång i veckan tappar folk snart intresse för. Man kan lära sig mycket om hur man använder de sociala medierna genom att se hur andra gör. Katarzynas egen Facebook-profil, Jayne Fox Foxdocs och Marta Stelmaszaks WantWords är bra exempel på hur man kan göra som frilans. Intressanta (engelskspråkiga) Facebook-sidor av mer officiell karaktär är t.ex. Food for Translators, Translating for Europe, Internet Marketing in the Translation Industry. På svenska finns bl.a. Översättarcentrum, Översättarsektionen (i Sveriges Författarförbund) och förstås SFÖ Sveriges Facköversättarförening. MDL Det finns också många exklusiva grupper av varierande storlek, där man blir medlem genom inbjudan eller administratörens godkännande. Två bra exempel på dynamiska grupper för språkarbetare är Networking Translators, främst för översättare som arbetar med tyska (sök på NT=Networking Translators ) och Watercooler, en social och yrkesinriktad grupp för översättare och tolkar, administrerad av Andrew Bell, ITI-kollega i Australien ( Bådadera utgör en plattform för tillkännagivanden om jobb, terminologifrågor och forumliknande diskussioner om översättningsrelaterade ämnen. Jag uppmanar läsaren att söka efter sidor och grupper som är inriktade på hennes/hans språkkombinationer och fackinriktning. Min egen favorit är Ttumacze z polskiego, en Facebook-sida för översättare och tolkar som jobbar till eller från polska ( som jag är säker på att många av mina kolleger känner till eftersom den är enormt populär nästan gillar den. Från nätverkande till marknadsföring Även om Facebook-sidor och -grupper inte är några magiska verktyg och kanske inte genast leder till uppdrag, är de utmärkta för att skapa personlig kontakt med andra frilansar och anställda översättare, byråanställda och -ägare. Dock är det så att Facebook på grund av sin offentliga karaktär även lockar enormt många självutnämnda yrkespersoner, s.k. kvasi-översättare. Även om de ibland kan vara underhållande fora för socialt utbyte, är deras sidor och grupper inte rätta ställena för översättare med hög profil som tar sitt arbete på allvar. Facebook ger nya möjligheter att samverka med kunder via metoder som inte finns i traditionella former för marknadsföring. De här möjligheterna har nu upptäckts av ett antal respekterade översättnings-företag, som är de som har mest att vinna på att använda denna försäljningskanal. Facebook kan hjälpa dem att inte bara bygga upp sin företagsprofil utan också inleda tvåvägssamtal med befintliga och potentiella kunder och tjänsteleverantörer. För små företag är det kanske bästa med marknadsföring via Facebook att det inte behöver kosta mer än den tid man lägger ner. Det skulle faktiskt kunna vara så lite som att man har en person utsedd att göra inlägg i profilen genom att då och då ta tid från de vanliga arbetsuppgifterna för att göra en statusuppdatering, komma med lite information eller svara på kommentarer. Och eftersom användare som har bestämt sig för att gilla ens företags sida har gjort ett medvetet val, innebär Facebook en unik möjlighet att kommunicera med en synnerligen målinriktad publik med ett äkta intresse för ens företag och de tjänster det erbjuder. Genom att interagera och dela med sig av sina expertkunskaper via Facebook-sidan kan man skapa en position för företaget som en auktoritet inom branschen, eller etablera en egen nisch. Slutligen innebär en integrering av Facebook-närvaron med företagets webbplats ytterligare ett sätt att dra fler besökare till den senare. Ett utmärkt exempel på hur en framgångsrik marknadsföringskampanj via Facebook kan se ut är den sida som har skapats av Rainy London Translations ( com/rainylondontranslations). Dess framgång beror på dess engagerande och informativa inlägg. Sammanfattning Facebook kan användas inte bara för det sociala nätverkande som den är berömd för utan även för att lära sig, för yrkesmässigt nätverkande och för marknadsföring. Det senare kan medföra många fördelar för professionella översättare och översättningsföretag. Det är dock synnerligen viktigt att man först inser och förstår vilka fantastiska möjligheter som Facebook erbjuder för att man ska kunna utnyttja dem effektivt. För Facebook är ju faktiskt inget annat än vad man gör den till. KATARZYNA SLOBODZIAN-TAYLOR Artikeln är hämtad ur ITI Bulletin July-August 2012 med författarens tillstånd. Översättning: Mats Dannewitz Linder. Fakta om författaren Katarzyna E. Slobodzian-Taylor BA, MA, DPSI (English Law), är frilansöversättare och före detta polistolk, domstolstolk och medicinsk tolk; för närvarande är hon bosatt i Bogor, Indonesien. Utöver att översätta är hon mycket tekniskt bevandrad och särskilt intresserad av webbdesign. Webbplats: Facebook: slobo.language.solutions 8 facköversättaren 6/12

9 F O R B E T T E R F U N D E R S T AO N D I RN G F OB R B E T T E R U N D E R S T A N D I N G Vart femte Uföretag N D Etappar R S Taffärer på grund av bristande språkkunskaper!* B E T T E R U N D E R S T A N D I N G En studie beställd av EU-kommissionen visar att språket och översättaren är viktiga för lyckosamma affärer. Vart femte företag tappar affärer på grund av bristande språkkunskaper!* I över 20 år har WordFinder utvecklat program som hjälper översättare i sin yrkesutövning. Idag kan vi erbjuda över 120 lexikon på 15 språk från ledande förlag. Lägg därtill möjligheten att skapa egna lexikon och kompatibilitet med de ledande CAT-verktygen så har du en oslagbar kombination. En studie beställd av EU-kommissionen visar att språket och översättaren är WordFinderOnline.se viktiga för lyckosamma affärer. kvalitetslexikon på webben, i mobilen eller i datorn! I över 20 år har WordFinder utvecklat program som hjälper översättare i sin Behöver du ett lexikon snabbt och kanske bara under en period då kan du yrkesutövning. Idag kan vi erbjuda över 120 lexikon på 15 språk från ledande månadsvis abonnera på våra lexikon. Gå in på och förlag. Lägg därtill möjligheten att skapa egna lexikon och kompatibilitet med läs mer! de ledande CAT-verktygen så har du en oslagbar kombination. Följ oss på; WordFinderOnline.se kvalitetslexikon på webben, i mobilen eller i datorn! Behöver du ett lexikon snabbt och kanske bara under en period då kan du månadsvis abonnera på våra lexikon. Gå in på och * Källa: Effects on the European Economy of Shortages of läs Foreign mer! Language Skills in Enterprise, European Commission. Följ oss på; E T T E R A N D I N G F O R * Källa: Effects on the European Economy of Shortages of Foreign Language Skills in Enterprise, European Commission. facköversättaren 6/12 9

10 ÖVERSÄTTNING I SYDAFRIKA Alta, Irene och Susan. Taalsentrum. Arabiska och afrikaans. Mångspråkighet, museer och (översättnings)minnen Irene Elmerot möter kollegor i Sydafrika med afrikaans som käll- eller målspråk ett språk som vuxit fram ur 1600-talsnederländska. Del 2. Ungefär fem mil nordöst om Kapstaden ligger universitetsstaden Stellenbosch, med drygt invånare. Här ligger Taalsentrum, eller Language Centre, en del av Stellenboschs universitet som bland annat ordnar utbildning i yrkeskommunikation och språkutveckling, kurser i akademiskt skriftspråk, hur man lär ut engelska som främmande språk och specifikt inriktade företagsspråkkurser, samt i det afrikanska språket isixhosa, det som på svenska oftast bara kallas xhosa. Jag får en pratstund över en fika med två av de anställda, Alta van Rensburg och Susan Lotz. De arbetar båda två på avdelningen för språktjänster, en mer övergripande del av Taalsentrum. Ni har båda afrikaans som modersmål, men hur tidigt får man lära sig engelska i skolorna nu? De skolor vars elever främst har afrikaans eller engelska som modersmål lär ut det andra av de två språken redan från årskurs 1, men i skolor där barnen har något afrikanskt språk som modersmål fokuserar de på det först, och de får sitt andra språk, oftast engelska, först i årskurs tre. JAG NOTERAR SNABBT efter ankomst att Sydafrika är ett mångspråkigt land skyltar står ofta på tre språk, på tv växlar såpaskådisarna mellan engelska och zulu eller xhosa, och när jag vill se nyheter på tv får jag till och med problem, eftersom de sänds på zulu med teckenspråkstolkning! När jag sedan går på museum, märker jag att engelskan i broschyrerna om utställningarna är en aning underlig, men tänker att det kanske bara är sydafrikansk engelska. Men jag får snart bättre besked. Eftersom en annan av Taalsentrums tjänster är att erbjuda tolkning och översättning, undrar jag förstås hur det ligger till med andelen språk där. Dessvärre är det så många som varken har engelska eller afrikaans som sitt modersmål, så Alta och Susan konstaterar att alltför många tvingas översätta till sitt andra- eller tredjespråk, eftersom mycket information måste finnas på flera språk. De kan bara konstatera att det är ett problem som kräver mycket korrekturläsning, men att långtifrån all text blir korrläst. Mina museibroschyrer var nog helt enkelt skrivna av någon som inte har engelska som modersmål. Susan konstaterar att det är stor skillnad på Sydafrika som språkland och de flesta europeiska länder själv bodde hon i Tyskland ett år och blev först helt häpen över hur enkelspråkiga många var. För henne var det ju helt naturligt att åtminstone ha lärt sig två språk och att se skyltar eller tv-program på andra språk i vardagslivet. Men på Taalsentrum är flerspråkigheten en dygd. Deras kurs i hur man skriver akademiska texter kommer sig inte minst av att så många studenter inte har engelska eller afrikaans som 10 facköversättaren 6/12

11 ÖVERSÄTTNING I SYDAFRIKA B I G P R ES S P H OTO / D R E A M S T I M E.C O M Cape Vineyard Stellenbosch i Sydafrika. modersmål, men ändå vill skriva sina artiklar eller uppsatser på något av de språken. Tjänsten går ut på att en student får sitta med en lärare och träna på att förbättra sig vilken lyx! Tänk er, att få en personlig handledning bara i hur ens texter kan bli mer anpassade för publiken! Tjänsten är underutnyttjad, säger Susan. Jag tror inte att så många känner till den, tyvärr. Susan arbetar också en del med terminologifrågor, för såväl afrikaans som de olika bantuspråken lider av termbrist lite på samma sätt som svenskan gör inom vissa områden. Alta ägnar en del av sin tid åt skillnaderna mellan revidering och korrekturläsning, och har läst in sig en del på det nya förslaget till översättningsstandard (ISO 17100), där den engelska versionen har termerna check, revise, review och proofread som olika nivåer av genomläsning. De ser det som en stor fördel att få en ISO-standard som kan bidra till att höja språkarbetares status i allmänhet och göra det lättare att definiera för kunder och studenter vad de kan förvänta sig av olika tjänster. I SYDAFRIKA, berättar Alta, är verktyg som Trados, Wordfast eller Déjà Vu/DVX ännu ganska ovanliga. På Taalsentrum har de börjat använda Trados och är i gång med att skapa översättningsminnen av tidigare översatta käll- och måldokument (så kallade alignment). Jag tipsar dem om att det finns programvaror med öppen källkod, som OmegaT, som kan vara till god hjälp för dem som inte har råd att köpa något verktyg många av studenterna även i Stellenbosch kommer från riktigt fattiga förhållanden. Språkmuseum för skolklasser I staden Paarl, inte så långt från Stellenbosch, ligger ett museum som får en språkintresserad att dregla vid första omnämnandet. Ett språkmuseum! Ett museum bara om språk!? Nåja, det visar sig, förstås, ha en intrikat historia, som så mycket i detta land. Taalmuseum behandlar främst afrikaans, och tillkom under den tid då det språket behövde stå emot engelskans tunga press. Några skäggförsedda män ville samla kunskapen om sitt ärvda språk och skapade en tidskrift och ett museum. Under apartheidregimen tillkom även Taalmonument, språkmonumentet, en skulptur som skulle symbolisera språkets olika ursprung, men som ändå får anses vara en symbol för den förtryckande inställning som präglade landets officiella hållning under 1970-talet. På språkmuseet får besökarna idag lära sig mer om hur engelska, franska, (låg)tyska och malajiska har påverkat språket. Att ett ord som mycket, baie, faktiskt är inlånat från malajiskan är ju anmärkningsvärt! Så museet är absolut värt ett besök för den språkintresserade som skulle råka vara i närheten av Paarl, även om det idag är särskilt anpassat för skolklasser som behöver lära sig mer om ett av landets officiella språk. MED DETTA LÄMNAR vi Johannesburg för denna gång, liksom Sydafrika. Jag kan varmt rekommendera en resa dit för den språkintresserade du lär dig garanterat några ord på flera språk om du bara lyssnar! Länkar IRENE ELMEROT Taalsentrum: sun.ac.za/taalsentrum/english/ SATI: translators.org.za Taalmuseum: taalmuseum.co.za/ english/ Kort språkkurs i afrikaans: sv.wikibooks.org/wiki/ Spr%C3%A5kkurser/Afrikaans Fakta Sydafrika har drygt 50 miljoner invånare och är nästan tre gånger så stort som Sveriges landareal. Officiella språk är afrikaans, engelska och nio bantuspråk: zulu, xhosa, nordsotho, sydsotho, tswana, tsonga, siswati (swazi), venda och ndebele. Utöver dem talas khoisanspråk och flera indiska språk. Afrikaans, som har utvecklats ur den nederländska som talades av kolonialisterna på 1600-talet, är modersmål för ca 13 % av befolkningen. Engelska är modersmål för drygt 3,5 miljoner (8 %) av olika etniskt ursprung, men används också i stor utsträckning som mellanfolkligt språk. Källa: Nationalencyklopedien, www. ne.se/sydafrika/språk. Många av bantuspråken har prefixet isi- för att tala om att det är språket och inte folket som avses. Detta prefix hoppas ofta över i svenskan, eftersom vi bildar ord för språk på samma sätt som ord för folk, jämför en engelska och engelska språket. facköversättaren 6/12 11

12 SPRÅKGRANSKNING Nordisk konferens i England För andra gången arrangeras en nordisk översättningskonferens, 4 6 april 2013, på University of East Anglia i Norwich, England. Det blir mer än 50 föreläsningar och workshops som handlar om allt från lingvistik till deckare, från facköversättning till översättning mellan nordiska språk. Läs mer på och hjärtligt välkommen! BRETT EPSTEIN Översättning ska ge säkrare kök Nu ska restaurangköken bli säkrare. Det hoppas i alla fall Arbetsmiljöverket som har låtit översätta säkerhetsföreskrifterna till de tolv vanligaste språken inom den svenska restaurangvärlden. Vilka språk det handlar om? Jo, engelska, spanska, franska, turkiska, arabiska, persiska, kinesiska, thai, urdu, hindi, bengali, assyriska. Den absolut viktigaste anledningen för mig är att det inte ska finnas dubbla standarder när det gäller arbetsmiljö på arbetsplatsen. Bara för att du inte har information på ditt eget språk ska du inte behöva göra dig illa på jobbet, säger David Khabbaz, kampanjansvarig på Arbetsmiljöverket. AH Svenska ortnamn i Finland Publikationen Svenska ortnamn i Finland ges nu ut i ny, femte upplaga. För den som hellre söker i databaser finns det numera också en sökbar webbtjänst på följande adress: kotus.fi/svenskaortnamn/ Svenska ortnamn i Finland har en lång historia och gavs ut första gången 1897 av Svenska litteratursällskapet i Finland. Sedan 1984 har Institutet för de inhemska språken (som då hette Forskningscentralen) stått för utgivningen. Den femte upplagan har kompletterats med bl.a. namn på nya stadsdelar och bostadsområden och innehåller ca uppslagsnamn, ca 700 fler än i förra upplagan. Svenska ortnamn i Finland är redigerad av Leila Mattfolk och Maria Vidberg. AH Fyra nivåer av granskning Hur arbetar byråerna med språkgranskning? Här beskriver projektledare Carl Strömbäck hur Semantix valt att arbeta. Förutom översättning jobbar vi på Semantix med många andra tjänster, till exempel granskning av texter på svenska och engelska. Detta är särskilt efterfrågat när det finns flera författare till en text, och kunden vill ha en konsekvent ton, eller när författaren skriver för en ny målgrupp. Mycket kan rymmas inom begreppet språkgranskning, så det är viktigt att ha en tydlig kravspecifikation. Tillsammans med kunden kommer vi överens om vad just deras text behöver, med utgångspunkt i fyra nivåer av granskning. NIVÅ 1 är korrekturläsning 1 här gör vi texten korrekt och konsekvent på tecken-, ordoch meningsnivå. Vi rättar felstavningar, dubbla mellanslag och andra slarvfel. Vi ser också till att texten följer gällande skrivregler för sådana saker som punktuppställningar, interpunktion i förkortningar och annat som finns reglerat eller normerat, men som är svårt att hålla koll på för den råkar vara expert på någonting annat än skrivregler. PÅ NIVÅ 2 2 rättar vi inte bara fel, utan anpassar också texten efter dess målgrupp. Vem ska läsa texten? I vilket sammanhang? Vilka förkunskaper har läsare i ämnet, och vilka förväntningar har den på texten? dess syfte. Vad ska läsaren veta, känna och göra efter att ha läst texten? Uppgiften är ofta att redigera texten enligt klarspråksprincipen en metod som ursprungligen kom till för att göra myndighetssvenskan mer begriplig för allmänheten, men som är användbar i många andra sammanhang. Ett typiskt exempel är ämnesexperten som skriver en text för någon som saknar samma expertkunskaper, till exempel allmänheten. En text som är granskad på nivå 2 har en varierad meningslängd, naturlig satsstruktur och en terminologi som är anpassad till målgruppen. GRANSKNING PÅ 3 NIVÅ 3 tar avstamp i nivå 2, men tar ett större grepp på texten. På nivå 2 stannar vi vid att bearbeta texten på styckenivå på nivå 3 redigerar vi den i helhet. Det innebär framför allt att vi om det behövs disponerar om texten flyttar på hela stycken text och ser över rubrikstrukturen. NIVÅ 4 är 4 egentligen inte att betrakta som granskning, utan snarare textproduktion. Här skriver vi helt nya texter utifrån ett befintligt råmaterial eller intervjuer med kunden. De här granskningsnivåerna ingår i varandra, så att granskning på nivå 2 inkluderar granskning på nivå 1 och så vidare. De är inte skrivna i sten, utan tjänar som en utgångspunkt för att komma överens med kunden om vad de behöver. Under långa samarbeten med återkommande kunder utmejslas ofta en egen nivå av granskning, som svarar mot just den kundens behov. CARL STRÖMBÄCK 12 facköversättaren 6/12

13 KONFERENSGRUPPEN Vi funderar även på hur vi kan göra konferensen ännu mer social än tidigare år, och diskuterar olika sätt att underlätta nya kontakter och nätverkande, kanske framför allt mellan nybörjare och erfarna översättare/konferensdeltagare. Har du en bra idé om någon aktivitet eller något vi bör tänka på för att underlätta detta, hör av dig till oss på Avenyn. Vidgade vyer i väst Under hösten har mötena duggat allt tätare (vilket tyvärr även gäller Göteborgsregnet), och en ovanligt solig torsdag i november samlades vi återigen i Textkompaniets vackra lokaler på Linnégatan, där vi brukar hålla till. Nu var det dags att spika ett tema, åstadkomma ett i stort sett komplett program och räkna på en budget. Efter många och långa diskussioner fastställde vi konferensens tema: VVV vi vidgar vyerna. Fröet till detta tema såddes när vi kom att prata om Sture Alléns (dåvarande ständige sekreterare i Svenska Akademien) envisa försök i början av 2000-talet att få svenska folket att säga dubbelve-dubbelve-dubbelve i stället för ve-ve-ve om World Wide Web. Det har hänt en del i världen och språket sedan dess, och under nästa års SFÖ-konferens vill vi lyfta blicken framåt, utåt och uppåt. Samtidigt står det första V:et för ett inkluderande vi konferensen gör vi alla, tillsammans, inte bara konferensgruppen. Och vad handlar facköversättning om, om inte att vidga människors vyer genom att göra kunskap och information tillgänglig på fler språk? På detta tema har vi samlat ett gediget gäng (eller en gedigen gäng, som urgöteborgaren möjligen skulle säga) talare från olika sammanhang som ska belysa olika aspekter av vårt yrke och världen omkring oss. Vi kommer bland annat att gästas av Andreas Ekström, journalist och författare till den mycket omtalade boken Google-koden. Hans Landqvist från översättarutbildningen i Göteborg pratar om utvecklingstendenser i svenskan, under rubriken informalisering, politisk korrekthet och skitsnack. Dessutom är vi glada att välkomna Helena Hansson, styrelsemedlem i Författarförbundets översättarsektion, som ska berätta hur det går till att samarbeta med fem andra översättare för att översätta en roman på en vecka. Programmet är så gott som klart, men en del lösa trådar hänger fortfarande ta gärna en titt på SFÖ:s Facebook-sida om du vill veta vad som händer! Konferensgruppen i SFÖ Väst. Från vänster: Maria Lundahl, Jerry Olsson, Christiane Lindner, Anja Kaun, Ida Johansson och Christina Norrman. Några praktiska detaljer: Konferensanmälan går ut till samtliga medlemmar i början av februari, men om du är säker på att du vill delta kan du fundera på att boka resa och hotell tidigare för att få ett så lågt pris som möjligt. SJ:s billigaste biljetter släpps till exempel 90 dagar i förväg, alltså den januari. Även hotellrum kan vara bra att boka i god tid, men tänk på att SFÖ har förhandsreserverat nästan 400 hotellrum i olika prisklasser på konferenshotellet och ett par andra hotell på bekvämt gångavstånd mer information om detta kommer på konferenswebben framöver. Väl mött i Göteborg i april! KONFERENSGRUPPEN I SFÖ VÄST På spåret mot konferensens huvudtalare Ledtråd på 8 poäng En blåtira är verkligen inte vad man förväntar sig av den här personen snarare tvärtom. Ledtråd på 6 poäng Namnen Hallberg har tidigare gjort succé på SFÖ-konferenser. De har en sak till gemensamt: den försvarliga höjden över havet. Ledtråd på 4 poäng Med sin debutroman från 2003 lyckades han få delar av kritikerkåren att tvivla på hans kunskaper i svenska språket. Skicka din gissning till konferens2013@sfoe.se (ett fint pris finns i potten). Håll utkik efter konferenssidorna på SFÖ:s webbplats, där vi så småningom avslöjar svaret! facköversättaren 6/12 13

14 NOTERAT Att tänka på i juletid Zlatan Ibrahimovic. Zlatanera mera Zlatan Ibrahimovic är mannen som inte bara kan konsten att peta in 4 2 med en cykelspark. Efter ett knappt halvår i Paris Saint-Germain har han dessutom lyckats bidra till att förnya det franska språket! Magnus Falkehed, DN:s utsände i Paris, beskriver hur svenskens självförtroende i armerad betong har imponerat på fransmännen så till den grad att det inte dröjde länge förrän Zlatan fick en egen docka i Canal Plus satir- och humorprogram Les Guignols de l info. Där har Zlatans docka nu fullt upp och dyker upp i rutan nästan varje kväll: han zlatar till författare, han zlatar med sin fru och han flyger Zlatan Air. Nu sprids Zlataneffekten i det franska språket: det finns alltid något som kan behöva zlataneras och om man inte ser upp kan man åka på en riktig zlatan! Det ska bli intressant att se hur den här neologismen, eller nyordet zlatanera, kommer att utvecklas de närmaste månaderna. Ingen vet ju egentligen vad det betyder, säger den legendariska TV-mannen Bernard Pivot i en radiointervju. AH Ingen remissrunda om tolkutredningen För ett år sedan lade Tolktjänstutredningen fram sitt betänkande En samlad tolktjänst (SOU 2011:83) där man kartlade och analyserade hur dagens system fungerar. En av utredningens slutsatser var att det borde inrättas en ny statlig tolktjänstmyndighet, så att lika villkor gäller för alla. Remissrundan har låtit vänta på sig, men den 7 november kom regeringens svar: Regeringens bedömning är att de kostnadsberäkningar av förslagen som utredningen har gjort inte har varit tillräckligt heltäckande med avseende på alla de konsekvenser som följer av ett förslag till både en ny myndighet och en ny lag. Därför har regeringen inte för avsikt att remittera utredningens förslag utan söker i nuläget andra vägar att lösa frågan om en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och brukarorienterad tolktjänst. AH Nu är det snart jul med julstök och tända ljus. Det är för de allra flesta en härlig tid med samvaro med familj och vänner. Tyvärr är det också en tid då många drabbas av bränder och vi uppmanas att komma ihåg att släcka våra adventsljusstakar. Men vad händer då för en småföretagare som ändå drabbas av en brand där både den privata egendomen och det som är köpt i företaget brinner upp? Vi vet ju att många av SFÖ:s medlemmar har sitt kontor i hemmen och många lever fortfarande i den tron att så länge jag har en hemförsäkring så löser sig allt. Tyvärr är det inte så enkelt, det FOTO : AGNIESZKA GONCZAREK NTIF alldeles underbar Nordic Translation Industry Forum hölls i slutet av november för andra året i rad. Organisatörerna, Anne-Ma- som företaget har betalt omfattas inte av hemförsäkringen utan måste försäkras via företaget. Det gäller oavsett om det är ett aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma. Är det så att ni arbetar på flera ställen så finns möjligheten att lägga till flera försäkringsställen till försäkringen. Har ni dessutom SFÖ:s försäkring så kostar det inget extra att ha flera försäkringsställen. SFÖ:s försäkring är mycket förmånlig gällande självrisker och premier och har dessutom en omfattning som är speciellt anpassad just för översättare. God Jul & Gott Nytt År! CAMILLA SKYMBÄCK rie Colliander Lind och Cecilia Enbäck inledde med att citerade Askungen i hopp om att konferensen skulle bli lika underbar som förra årets, samt för att hänvisa till årets tema, outsourcing och insourcing, eftersom Askungen inte skulle ha hunnit till balen om hon inte hade outsourcat en hel del av förberedelserna till sina vänner. Läs om konferensen i nästa nummer av Facköversättaren. TESS WHITTY 14 facköversättaren 6/12

15 MARKNADSFÖRING Flitiga läsare Björn Olofsson uppmärksammade nyligen en artikel i Postens nyhetsbrev i Du&Co nr 3 om att etablera sitt företag i de nordiska grannländerna, där Posten olyckligt nog hänvisade till webbplatsen för att hitta översättare. Björns kommentar på SFÖ Debatt slussades genast vidare av Åsa Lindh, som ingår i Marknadsföringsgruppen, så att styrelsen kunde skicka en snabb reaktion. Det hela ledde till ett löfte från Du&Co:s chefredaktör att ta med vårt svar i nästa nummer av Du&Co, och på detta finurliga vis fick SFÖ och dess medlemmar gratis reklam i Sveriges största företagartidning med prenumeranter och läsare! Tack Björn och Åsa för att ni åstadkom detta! Vi i Marknadsföringsgruppen arbetar med att synliggöra SFÖ och dess medlemmar, och ett relativt billigt sätt att nå ut är att skriva riktade debattartiklar eller insändare i samband med att t.ex. någon tidning skriver om översättningar, översättningsbranschen och relaterade ämnen. Och här tror vi att det finns många flitiga läsare inom SFÖ som kan hjälpa oss! Ser ni något relevant som tas upp i olika tidningar, publikationer eller andra medier, så tipsa Marknadsföringsgruppen direkt genom att skriva till marknadsforing@sfoe.se, eller kontakta SFÖ:s kansli. En förening som vår skulle verkligen kunna dra nytta av ett bra rapporteringssystem så att vi snabbt kan nå ut med egna artiklar/inlägg/ svar för att sprida information om SFÖ och vad vi står för. Ju mer SFÖ och dess sökdatabas syns och nämns, desto fler potentiella kunder borde hitta sina leverantörer där! Tack för hjälpen vi ser fram emot att få massor av tips! SUSANNE LOMANDER Styrelsemedlem och ansvarig för Marknadsföringssektionen Ladda dina översättningar! facköversättaren 6/12 15

16 ARBETS- OCH SPRÅKGRUPPER Full fart i webbgruppen Det första spadtaget för att åstadkomma redigerbara profilsidor för medlemmarna. Imitten av oktober var webbgruppens Per Döhler och SFÖ:s kansliansvariga Anna Karin Fredmer i Lund för att diskutera ett antal förbättringar och utökningar av SFÖ:s webbplats med företaget Mallverkstan, som bland annat sköter vår medlemsdatabas. Bland annat togs de första spadtagen (mycket bildligt talat, förstås) för att åstadkomma redigerbara profilsidor för medlemmarna en mycket efterlängtad utveckling av den sökfunktion som finns på webbplatsen idag. Mallverkstan beräknas dra igång det här omfattande projektet i vecka 47. Innan året är slut ska de även titta närmare på anmälningsoch utvärderingsformulären för våra konferenser, där en del förbättringar behövs inför Göteborgskonferensen Förhoppningen är att de här projekten, eller lejonparten av dem, ska hinna slutföras innan Per Döhler lämnar webbgruppen och styrelsen i april nästa år. Vi hoppas förstås att webbgruppen vid det laget innehåller åtminstone ett par nya medlemmar med massor av energi och goda idéer! Adressen för hugade spekulanter är webb@sfoe.se. Av-översättarnas arbetskonflikt växer och hotar finska språket Cirka hundra av-översättare som arbetar med att översätta undertexter för film och tvprogram har sagt upp sig från Broadcast Text International i Finland sedan MTV Media, ett av de större kommersiella tv- och radiobolagen i Finland beslutade lägga ut sina översättningsfunktioner. Den första oktober överfördes 110 översättare som arbetat med frilanskontrakt för MTV Media till BTI International, ett dotterbolag till Broadcast Text International. Enligt finsk lag har arbetstagare vars arbete överförs till ett annat företag rätt att säga upp sig med omedelbar verkan under den första månaden efter överföringen. Översättarna var oroliga över att flyttas över till ett företag som betalar sina nuvarande översättare minimal ersättning, tvingar dem att arbeta som företagare och inte som anställda, kräver upphovsrätten till alla undertexter och vägrar förhandla om kollektivavtal. De finländska universiteten var bland de första att kritisera beslutet att lägga ut översättningen i sitt gemensamma utlåtande. De påpekade också att studenter utnyttjas som billig arbetskraft av textningsbolagen, och att hela branschen riskerar att förtvina om professionella översättare inte längre kan få en skälig utkomst på området. Även översättare som sagt upp sig och översättare hos nationella rundradiobolaget YLE samt 134 frilansöversättare hos olika av-översättningsbyråer, vilket motsvarar cirka 75 procent av drygt 300 av-översättare i Finland, har skrivit utlåtande där de efterlyser mera skäliga arbetsförhållanden för branschen. SFÖ:s systerorganisation FÖTF i Finland har också varit flitig att informera om frågan. Saken har uppmärksammats brett i finska medier, med artiklar i de flesta större dagstidningar och inslag i det nationella rundradiobolagets nyhetssändningar. I media har man även lyft fram undertexternas betydelse för allmänhetens läskunnighet och färdigheter i främmande språk. Arbetskonflikten kommer säkert att äventyra kvaliteten på översättningarna i rutan vilket i sin tur sätter hela finska språket på spel. Även Finlands Journalistförbund och Akavas (Centralorganisationen för högutbildade i Finland) Specialorganisationer rf har uttalat sig i frågan och har i skrivande stund den 20 november satt igång övertidsblockad samt ansökningsblockad. Detta innebär att medlemmarna i dessa organisationer uppmanas att inte arbeta övertid eller söka tjänster hos Broadcast Text International AB eller dotterbolaget BTI International AB. Organisationerna konstaterar att dessa var nödvändiga åtgärder då parternas syn på arbetsvillkoren inte möts på långt håll. I media har den nya arbetsgivaren BTI International tigit i frågan. Företaget hävdar att det eftersträvar kvalitet, men har inte svarat på den oro översättarna har uttryckt, eller reagerat på fackföreningarnas inviter att inleda förhandlingar. Däremot har BTI International bland annat sökt via dotterbolaget Eskimo Avenue AB i Sverige ett stort antal finska översättare till översättningar. För aktuell information om arbetskonflikten på finska eller engelska se exempelvis av-översättarnas webbplats AIJA MYLLYMÄKI aija@fintext.net 16 facköversättaren 6/12

17 SFÖ DEBATT SFÖ debatt Om datorer, upphandling/prissättning, tyska språket och mycket mycket mer Bland annat det här har man kunnat ta del av på SFÖ-debatt sedan i somras: En mängd nyttiga tips om hur man umgås med datorer, särskilt av datagurun Karl-Johan Norén. Datarelaterade är även alla råd till folk som har problem med Internet-uppkopplingen (finurligast är kanske rådet att alla som är beroende av fungerande Internet ska ha en reservlösning att ta till ). Den ständiga diskussionen om upphandling, prispress osv. här finns både nedslående och uppmuntrande erfarenheter att ta del av. Vad är rättvist ordpris (alltså ackord) eller timpeng? Hur maktlösa är frilansarna när det gäller att ta betalt? Hjälper det att vara kaxig och säga nej till jobb som man tycker är för lågt betalda? Vad kan vi göra när en myndighet i en upphandling inte ger mer än 1,25 kr/ord (till mellanhanden/översättningsbyrån)? Och så vidare i all oändlighet Det tyska språkets ställning i Sverige och i skolundervisningen. Den företagsförsäkring man kan teckna via SFÖ; somliga tyckte att självrisken (4 000 kr) är lite väl hög men andra anser att ansvarsdelen i alla fall gör den värd att ha. Även konkurrerande försäkringar nämndes. Samt avdragsregler (särskilt för hemmakontor). Vad är det egentligen som man åtar sig att leverera när man åtar sig ett översättningsuppdrag ingår t.ex. som underförstått villkor att texten ska vara formaterad/layoutad likadan som originalet? Ett tips som jag finner utmärkt är att använda sitt sunda förnuft. En lång diskussion av det könsneutrala pronomenet hen, som väcker debattlustan som få andra ämnen (kan det vara översättarnas motsvarighet till cykelställfenomenet?). Den tar upp flera sidor i den sammanställning av diskussionerna fr.o.m. juli som nu finns utlagda i filavdelningen på SFÖ-debattsajten, ämnessorterade och layoutade. Och som vanligt förstås myriader termfrågor. Vid senaste räkningen hade den här diskussionslistan 489 medlemmar, varav förstås de flesta sitter tysta och kanske bara läser inläggen (och det är gott så!). Men alla ni andra ca 700, varför passar ni inte på att ta del av alla klokheter (och lustigheter) som här finns att tillgå? Enkelt och gratis är det ju också; skicka bara ett mejl till sfoe_debattsubscribe@yahoogroups.com, så kommer du med efter någon dag. En kortfattad presentation av listan finns på tech.groups.yahoo.com/group/ sfoe_debatt. MDL Träffsäkert om översättare Mox är en ung men välutbildad översättare. Två doktorsgrader, sex språk och han tjänar nätt och jämnt minimilön. Känns det igen? Mox är huvudperson i en kontinuerligt pågående skämt(?)serie som flera av er säkert har stött på (mox.ingenierotraductor.com). Andra personer är hans älskande och därför toleranta flickvän Lena, den cyniske demonöversättaren Calvo (vars favorit är Google/Gurgle Translate), den ondskefulla projektledaren Pam (som älskar att hitta på nya sätt att plåga frilansöversättare) samt direktkunden Bill, totalt ute i det blå vad gäller översättning. En huvudroll spelas även av CAT-verktyget Crados, i sin nyckfullhet och krånglighet hjärtligt avskydd av Mox. Mox-serierna är inga under av konstnärlighet; det är mest streckgubbekaraktär över dem. Men gubbarna/gummorna är uttrycksfulla, och serierna är vanligtvis väldigt roliga och på kornet se smakprovet här intill. Skälet till den här recensionen är alltså att Mox alter ego Alejandro Moreno-Ramos nu (dvs. 2011) har gett ut en 112- sidig samling av Mox-stripparna. Som bonus får man också artiklar somliga allvarliga, somliga humoristiska, somliga både och, alla läsvärda av kända översättningsbloggare. Här finns massor med träffsäkra och roliga kommentarer till vår yrkesroll (och dem vi stöter på när vi utövar den), och frestelsen är stor att här återge åtskilliga av dem. Men det vore ju taskigt mot Alejandro. I stället rekommenderar jag boken varmt; den är ju så mycket trevligare att sitta och bläddra i än att läsa dem på skärmen, och så får man som sagt bra artiklar på köpet (= för porto från ingenierotraductor.com/p/book.html). MDL facköversättaren 6/12 17

18 SFÖ-NYTT FOTO : ANTON HOLMQUIST Ny språkkonsultutbildning i Lund Höstterminen 2013 startar en språkkonsultutbildning vid Lunds universitet. I dag finns det utbildningar för språkkonsulter i Stockholm, Umeå och Göteborg, men från och med nästa höst blir det alltså även möjligt att läsa utbildningen även i Lund. Utbildningen i Lund omfattar sex terminer, däribland en helt valbar termin där den som vill kan komplettera sin utbildning med exempelvis juridik, marknadsföring eller projektledning. Språkkonsultutbildningen kan också byggas på med ett skräddarsytt år på översättarutbildningen eller mastersutbildningen i strategisk kommunikation. Antagning till språkkonsultutbildningen sker genom antagningsprov. Mer information finns här: sprakkonsult. Boktipset Brett Jocelyn Epstein, bj@awaywithwords.se Språknyanserna förklaras En bra synonymordbok är mycket viktig för översättare. Vi måste kunna förstå alla nyanser i källtexten och sedan måste vi kunna ha liknande nyanser i måltexten. Recensenten har utsett sin favorit! Nu har jag hittat en mycket bra synonymordbok som kommer att vara till hjälp för dem som översätter från eller till engelska. Boken heter Chambers Thesaurus, fjärde utgåvan, och den är både användbar och rolig att läsa. Den har mer än sidor med information, så den tar ganska mycket plats på bokhyllan men det är den värd. Som sagt är nyanser viktiga för oss, så jag tycker om hur Chambers synonymordbok inte bara förtecknar olika ord men också förklarar dem. Till exempel finns det ett stycke där man kan läsa om skillnader mellan difference och dissimilarity, diversity, variety, distinction, unlikeness, contrast, discrepancy, och divergence. Boken inkluderar också många idiomatiska uttryck ( once in a while or sail through or a sticky situation ). Människor tenderar att överanvända eller också missförstå klichéer, så att kunna slå upp dem i en tesaurus är verkligen användbart. I boken står det också om ett ord är tekniskt, gammaldags, formellt eller vardagligt, vilket är viktig information när man skriver eller översätter. En annan bra sak med denna bok är att den ger extra information. Som t.ex. ordet carriage där det inte bara ges The Chambers Thesaurus. synonymer utan erbjuds också en lista på 40 olika typer av carriages, vilket kan vara särskilt användbart för översättare som behöver precis rätt typ av transport i texten. Likaså ger zodiac också zodiakens tecken och deras symboler, och man kan lära sig vilka rhetorical devices finns. En av de roligaste delarna är 50 sidor med word lover s gallimaufry, alltså massor med listor och information. Vad är skillnaden mellan flexitarian och pescatarian? Hur kan man uttrycka misstro ( what a load of cobblers! eller pull the other one! )? Kort sagt är denna synonymordbok (eller lexikon eller ordförråd ) verkligen praktisk (och värdefull och givande ). Det är definitivt synonymordboken jag kommer att använda nu, och den som jag ska rekommendera till mina elever och till andra översättare. Källtexten har många nyanser. B.J. EPSTEIN Facköversättaren önskar alla läsare en riktigt god jul och ett fantastiskt nytt år. 18 facköversättaren 6/12

19 SFÖ-NYTT Studentspalten Kontaktpersoner: Lisa Fransson, Ida Jonsson, t kon minder * Följande spalt skrivs delvis på en dator i biblioteket på Rijksuniversiteit Groningen. Detta beror främst på två saker: jag har råkat hälla vatten på min dator, som står på tork för att förhoppningsvis inte ha gått sönder, och jag befinner mig i Groningen i Nederländerna för en termins utbytesstudier. Har du inte pluggat klart än? kanske någon frågar. Jo, egentligen har jag det, och när jag satte mig på planet till Schiphol var jag ärligt talat inte särskilt sugen på att plugga mera. Men vem kan säga nej till möjligheten att bo i ett nytt land, lära sig ett nytt språk och en ny kultur? När min nederländskakurs väl började var jag fast. Nederländska är mitt nya favoritspråk. Det är som om tyska, engelska och de skandinaviska språken slagit sig samman i en lingvistisk Kalmarunion. Hoe gaat het? Prima! Nederländska är nu inte världens största språk, men jag gissar att ni läsare är språkintresserade nog att hänga med i en liten grundkurs i nederländsk kultur och språkfärdighet. Gezellig! Vi börjar med det nederländskaste av allt. Gezellig går att översätta till mys, men det fångar inte riktigt känslan. Gezelligheid är en känsla av samhörighet, gemenskap och allmän trevlighet. Apropå julen firar man den även här, men det största firandet sker den 5 december. Då kommer den jultomteliknande Sinterklaas och hans svarta (jodå) tjänare, och man äter pepernoten (små pepparkakor) och skriver dikter till sina vänner. Sinterklaas kommer självklart med båt. Een biertje, alstublieft. En öl, tack. I diminutiv. Oftast serveras denna öl mycket riktigt i ett ganska litet glas, men det gör inget ölen är billig, och ett litet glas är mer gezellig. (Mag ik een) broodje haring. Att äta inlagd strömming är lika nederländskt som svenskt, men var noga med broodje glömmer man be om bröd får man göra som lokalborna gör: hålla den i stjärtfenan och äta den hel! Café, eetcafé, bruin café eller coffeeshop? De må låta snarlika, men det finns vissa skillnader: café kan vara den sorts café man fikar på i Sverige, men även en bar eller en pub. Som dock oftast serverar kaffe. Eetcafé är mer av en restaurang. Allt serveras givetvis med pommes frites (fritjes) och majonnäs. Bruin café kanske låter lite skumt, men är i själva verket urtypen av gezelligheid bruna väggar, god öl, små friterade tilltugg och gott om stammisar. Och så coffeeshops förstås, där alkohol sällan serveras, men väl andra berusningsmedel. Här finns oftast även kaffe, men var försiktig med bakverken! Så även om jag är lite skoltrött efter fem år och vill börja jobba så snart som möjligt är jag glad för chansen att få åka hit och lära mig nya saker. När du läser den här spalten är jag nog snart på väg hem igen, men jag håller kvar i den nederländska känslan av gezelligheid och önskar läsaren een vrolijk kerstfeest (eller annan högtid du firar) och een gelukkig nieuwjaar! IDA JONSSON * Ungefär det kunde vara värre, men på Groningendialekten är t kon minder så nära goda vitsord och superlativ man kommer. Medlemsnytt Vi är nu 1129 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Billy O Shea, Köpenhamn Marie van Dorrestein, Storvreta Hermod Nilsen, Frederiksberg Linda Mercer, Solna Camilla Dunér, Spånga Juni Francén Engdahl, Stockholm Sven-Olof Dahlgren, Angered Linnéa Cederlund, Lund Anja Allwood, Göteborg Amanda Larsson, Seattle Hanna Rödin, Tygelsjö Nouri Abdulrahman, Eslöv Camilla Ulmehed, Lund Dan Tunmats, Vara Maria Drangel, Stockholm Cristine Pettersen, Vinslöv Malin Kärnebro, Ystad Conny Gustafsson, Västerås Emilie Blomgren, Mölndal Helena Reuterswärd, Stenungsund Elisabet Roman, Uppsala Anneli Höynä, Södertälje Nils-Martin Lundsgård, Lund Lina Alsbjer, Uppsala Ingen i Kina vet vad en kantarell är för något. Ordet karamell fungerade perfekt i sammanhanget. Det säger Li Li apropå storbråket. Nästa nummer Manusstopp senast den 10 januari En ny välmatad tidning kommer i din brevlåda den 20 februari. facköversättaren 6/12 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm, Sweden Nyårslöften vi längtat efter Lagom till det nya året hoppas många av oss att få lite bättre kondition, hålla i pengarna lite bättre, ta tag i den där renoveringen eller kanske sluta röka. Men vilka nyårslöften önskar du att någon annan skulle ge? Kanske att den där kunden som aldrig ger någon feedback skulle införa som rutin att alltid skriva minst 15 ord om alla inlämnade översättningsjobb? Eller att den där i övrigt fantastiska tidningen aldrig skulle skriva en rad till om runstenar? Vi har frågat facköversättare och SFÖ-vänner vilka nyårslöften de längtar efter att någon annan ska ge. Jag blir oerhört glad och imponerad om översättaren är engagerad och visar ett riktigt intresse i det han/hon jobbar med att få det lilla extra; noteringar om texten som ska uppmärksammas eller åtgärder i dokumentet som gör det enklare och snabbare att leverera. Engagemang och tillgänglighet, precis vad kunderna förväntar sig från oss projektledare också. Agnes Andersson, projektledare på Semantix Jag önskar att de som bläddrar förstrött i Hus & Hem, Residence och Plaza interiör plötsligt bestämde sig för att 2013 skulle bli runstenarnas år och bytte till Språktidningen för sin inspiration. Patrik Hadenius, chefredaktör Språktidningen. Jag önskar att fler av SFÖ:s medlemmar väljer att dra sitt strå till SFÖ-stacken! Nadja Chekhov, SFÖ:s ordförande. 1. Att många beställare, i ljuset av alltfler lättanvända verktyg på nätet, förstår vikten av en mänsklig översättare för kvalitet och av att terminologiarbete är en del av översättning som tar sin tid! 2. Att alla ska våga fråga mer om vad termer står för i ett visst sammanhang! Om någon talar om tillväxt, integration eller digitalisering fråga vad personen menar! 3. Att alla myndigheter börjar uppfylla språklagens paragraf 12 om terminologi att göra skapa, utveckla och underhålla svensk terminologi. Henrik Nilsson, terminolog vid Terminologicentrum TNC. Jag önskar att alla SFÖ-medlemmar som behöver en företagsförsäkring ger i nyårslöfte att de ska teckna SFÖ:s försäkring under året. Camilla Skymbäck, Alians 5 nyårslöften tomten längtat efter Att alla snälla (och andra) barn lovar att bära sina RFID-taggar som de fick i julklapp förra året, så mina nissar inte behöver jobba övertid för att spionera på dem. Att alla barn ska använda önskelisteformuläret på vår sajt inte ens Google Translate kan ju tyda alla vilda önskemål annars. Att Coca Cola ska sluta gör reklam med den där feta, rödbrusiga och illa klädda karlen i röd rock här försöker på Tomten Inc. göra ett imagelyft ju. Att FN ska besluta att sprida julen över året enligt ett rullande schema det är ohållbart med denna silly season där allt ska hända samma dag. Att tomtemor lovar att ha bastun varm och ölen kall när jag kommer hem, mmmm... Björn alias tomten inc Olofsson 20 facköversättaren 6/12