Transkript

1

2 Innehållsförteckning Praktisk information, schema m.m....3 Dagordning...8 Mötesordning...9 Verksamhetsberättelse...11 Verksamhetsplan...15 Ekonomisk redovisning...17 Stadgar...21 Handlingsplan, revision, en motion och lite sådant...24

3

4

5

6

7 FREDAG Från klockan 19 kommer det att vara folk i militärsjukhuset där vi ska sova, men då de flesta kommer fram sent denna dag/på natten så finns det ingen schemalagd aktivitet. Det kommer att vara tid för lärakännavarandra-häng och lekar. Kanske finns det något att äta. LÖRDAG Frukost samt namnlek Verksamhetsberättelse Stationsvandring Lunch Exkursion Möte Springpaus med kaffe-fika Möte Middag DÅM-SHOW SÖNDAG Frukost Lek/utvärdering Städning Lunch Hemfärd/stanna kvar!! Fredag Mötet börjar på lördagen men de som kan, träffas redan på fredagkvällen för att lära känna varandra och kanske leka en och annan lek. Vi träffas i militärsjukhuset där vi också kommer sova. Vi kommer vara där från klockan Lördag Frukost serveras vid 8 och klockan 9.00 sätter vi igång med verksamhetsberättelsen! Det betyder att vi ska vara färdigätna för att börja gå mot möteslokalen. Verksamhetsberättelsen innebär att vi berättar för varandra och ger små presentationer av vad vi gjort i olika delar av distriktet under verksamhetsåret som har gått. Klockan börjar vi med en så kallad stationsvandring. Alla DÅM-deltagare delas in i grupper som får gå runt mellan olika förberedda stationer som: - Ekonomi. - Vad man gör i en styrelse och vad en ordförande, kassör, sekreterare, bullmamma etcetera pysslar med. Känner efter om man är intresserad. - Visionera om framtiden och spåna häftiga distriksaktiviteter. Om tid finns innan luch, så börjar efter stationsvandringen DET RIKTIGA. Lunchen äter vi runt klockan 12.00, och efter det ger vi oss ut på exkursion i skogen för att lära oss om rödlistade arter, vattenflöden och skumma rättsprocesser. När vi kommer tillbaka ungefär klockan fortsätter/börjar mötet och vi röstar om propositioner och motioner, väljer styrelse och mycket annat roligt. När det passar oss tar vi en fikapaus för att sedan äta middag runt klockan På kvällen är det dags för den spektakulära DÅM-SHOWEN som alla laddat inför under dagen! Söndag SCHEMA På söndagen får vi se om vi har något kvar av mötet att i tu med. Frukost serveras oavsett klockan 8:00. Innan hemfärden eller stanna kvarandet städar vi, skriver utvärdering och äter lunch. I mån av tid blir det även en exkursion till Bästeträsk och havet. Se färdbeskrivningen för att se vilka bussar vi rekommenderar att du tar hemåt.

8 Dagordning 1. Mötets öppnade 2. Val av mötesordförande, mötessekretare, mötesjusterare och rösträknare 3. Fråga om mötets stadgeenliga utlysande 4.! Fastställande av röstlängd 5.! Godkännande av dagordningen 6. Godkännande av mötesordning 7.! Redogörelse för verksamhetsberättelse och bokslut 8.! Revisorsberättelse 9.! Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning 10." Behandling av propositioner 11." Behandling av motioner 12.! Val av ordförande 13.! Val av styrelsens övriga poster 14." Val av revisorer 15." Val av valberedning 16.! Övriga frågor 17. Mötets avslutande

9 Förslag till mötesordning Det är viktigt att alla som kommer på årsmötet är överens om hur diskussionerna ska föras och hur besluten ska fattas. Detta är ett förslag till mötesordning, alltså ett förslag på hur mötet går till och vilka regler som ska gälla. Vi kommer att gå igenom allt som kan verka krångligt på mötet och det är enklare än det kan verka. Dock är det bra att ha läst igenom detta innan för att ha ett hum om vad det handlar om. Beslut Beslut fattas genom acklamation så länge ingen begär votering. Alla som är med på mötet får delta i beslutet. Acklamationsbeslut fattas genom att mötesordföranden lägger fram förslagen till beslut. Man ropar då ja till det beslut man är för. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget säger man ja då mötesordföranden uttalar orden någon däremot?. Mötesordföranden talar sedan om ifall han eller hon tolkar årsmötet så att förslaget bifalls (majoriteten för) eller avslås (majoriteten mot). Tycker man att ordföranden tolkar årsmötets vilja fel kan man begära votering. Då räcker man upp handen för det beslut man stödjer. Talarordning Talarordningen är en lista över alla som vill säga något om den fråga man pratar om på årsmötet. När man vill säga något räcker man upp handen och håller den uppe tills man är viss om att mötesordföranden eller sekreteraren sett en. Då skriver han/hon upp en på en talarlista så att folk får tala i tur och ordning. Övriga frågor Årsmötet kan inte fatta bindande beslut i ärenden som tas upp under punkten övriga frågor. Detta är ett kuppskydd, då ingen skall utan förvarning kunna driva igenom ett beslut i en viktig fråga. Övriga frågor ska lämnas in till mötesordföranden eller mötessekreteraren före en viss tid som bestäms när årsmötet startar. Handtecken Nedan förklaras de olika tecken som gäller på mötet för att visa vad man vill. Hattifnattande. Ett mycket användbart tecken som är en tyst applåd. Man viftar med båda händerna för att visa uppskattning över något som sägs eller sker. Bra för den som pratar som slipper känna sig ensam om sin åsikt och bra för mötesordföranden som lättare kan märka vad mötet vill och när det är dags att gå till beslut i en fråga. Ordningsfråga. En ordningsfråga är en fråga som berör mötesordningen. Ex kan vi öppna fönstret eller jag förstår inte vad vi beslutar om. Ordningsfrågor bryter talarordningen, man kan alltså ställa den när som helst men givetvis helst utan att avbryta någon. För att ställa en ordningsfråga formar man armarna i ett O över huvudet.

10 Sakupplysning.Om en talare använder direkta sakfel i sin argumentation eller om det har ställts en fråga som ingen vet svaret på och du kan tillföra debatten en upplysning om detta kan du begära sakupplysning. Och om någon använder ett konstigt ord eller om du tycker att viktig information saknas för att man ska förstå debatten kan du begära sakfråga. Sakupplysning och sakfråga har samma tecken: sträck upp en knuten hand med lill- och långfinger uträtade, ungefär som på metalkonsert. Halshuggning. Om man satt upp sig på talarlistan men inser att någon annan har hunnit säga det man själv skulle säga innan det blir ens egen tur kan man stryka sig från listan genom att hugga halsen av sig dvs. dra handen över halsen. Bra för att inte göra debatter onödigt långa. Replik. Om man är direkt angripen i debatten har man rätt att ta replik. Repliker bryter talarordningen och måste vara mycket korta. Man begär replik genom att forma ett R på teckenspråk (vi visar på årsmötet). Streck i debatten. Om någon på mötet tycker att en debatt börjar gå på tomgång kan han eller hon begära streck i debatten. Det gör man genom att dra ett streck snett över bröstkorgen. Mötesordföranden frågar sedan mötet om mötet vill sätta streck i debatten. Vill man det får alla som vill chans att skriva upp sig på talarlistan med en gång, men då den talarlistan tar slut får ingen yttra sig mer utan då går man till beslut. Man får begära replik även om det är streck i debatten. Ute. Om mötesordföranen tycker att debatten går för långsamt eller har blivit för utdragen kan hon/han säga ute vilket innebär att årsmötet fortsätter debattera frågan utomhus.

11 Verksamhetsberättelse för Fältbiologerna Stockholm-Uppland- Gotland Inledning Det här är Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotlands verksamhetsberättelse för verksamhetsåret Mycket har hänt under året både på klubb- och distriktsnivå, vi har bland annat vandrat i fjällen, skådat fågel och kämpat för Ojnareskogen. Medlemmar Distriktet Stockholm-Uppland-Gotland har totalt 896 medlemmar varav 735 i åldern 7-25 år. Klubbar I distriktet ingår följande klubbar: Uppsala, Gotland, Södertälje, Stockholm City, Lidingö, Stockholms Minifältisar samt Roslagen. Klubben NOG - Norr om Gnesta har lagts ned medan klubben i Roslagen har startats upp under verksamhetsåret. Styrelsen: Distriktet har haft två styrelser under verksamhetsåret:!! Ordförande Vice Ordförande Sekreterare Kassör Vice kassör It-ansvarig Kansliansvarig Anställdansvarig Lokalansvarig Klubbkontakt Aktivitetsansvarig Ledamot Ledamot Linn Andersson Olof Åström Johan Berg August Almqvist Jansson Olof Olterman Amalia Waldén Alva Snis Sigtryggsson Corinna Krikonenko Michaela Neiglick Alva Snis Sigtryggsson Michaela Neiglick Corinna Krikonenko August Almqvist Jansson Anna Karlsson Amalia Waldén Olof Åström Olof Olterman Amalia Walden Marie Klawitter

12 Revisorer och revisorssuppleanter Distriktet har under verksamhetsåret haft följande revisorer och revisorssuppleanter: Revisorer Protokoll: Isabelle Scharin Protokoll: Linn Andersson Ekonomi: Johan Berg Ekonomi: Joel Florén Godkända revisorer: Håkan Ohlson och Marcus Sundberg, Öhrlings PWC Godkända revisorer: Håkan Ohlson, Price Waterhouse Coopers. Valberedning: Ellinor Scharin Ellinor Scharin Sara Fallheden Catarina Antikainen Styrelsemöten Styrelsen har haft 7 ordinarie möten samt 4 extra möten enligt följande: Typ av möte Plats Datum Extra-STYM Kansliet STYM Rocksta Extra-STYM Kansliet STYM Uppsala Extra-STYM Kansliet STYM Uppsala STYM Rocksta STYM Gotland STYM Telefonmöte Extra-STYM Telefonmöte STYM Kansliet

13 Distriktsårsmöte Den oktober hölls distriktsårsmötet på Värmdö i Stockholm. Anställda Under verksamhetsåret så har distriktet haft tre anställda, Ellinor Scharin, Salomon Abresparr och Felicia Lindh, som distrikt- och skolinformatörer, DISI. Genom att arbeta på timanställning har de kunnat variera arbetet efter arbetsbörda och personliga önskemål. De har ordnat med tidskrävande verksamheter som att ordna utskick till medlemmar och sammanställa distriktstidningen. De har fokuserat mycket på skolbesök runtom i distriktet för att berätta om Fältbiologerna och värva medlemmar. Verksamhet Under verksamhetsåret har flera uppskattade aktiviteter anordnats av distriktet. Följande aktiviteter har arrangerats: /10 DÅM-helg på Värmdö med planering, möte och aktiviteter Skidresa till Harsa Långpaddling i Stockholms Skärgård Introduktionskurs för nya medlemmar Bussresa till Fältstation Öland Läger i Ojnareskogen Tre fjällvandringar till Sarek Läger på Gotska Sandön Läger på Stora Karlsö Distriktsstyrelsen har även tagit fram en handlingsplan för att göra distriktet mer sammanhållet och mindre Stockholmscentrerat. Denna kommer att utvärderas på Distriktsårsmötet Ekonomi Distriktet sökte och fick landstingsbidraget och det tillsammans med bidrag från riksföreningen möjliggjorde bland annat att fortsätta anställningen av två DISIs samt det stora antalet distriktsaktiviteter. Då ansökan om bidrag i år baserades på förra årets medlemssiffor fanns även i år en viss osäkerhet kring den framtida ekonomiska situationen. Vi kunde dock söka dispens även i år för dessa siffror. Rocksta Distriktet har ett nyttjanderättsavtal på en stuga ute på Järvafältet i Järfälla, kallad Rockstastugan. Stugan har använtds av både distriktet, klubbar, nätverk och riksföreningen. Stugan är gammal och i behov av upprustning. Vissa steg har tagits mot att öka säkerheten i stugan, bland annat genom att installera brandvarnare. En renovering har dock inte blivit av under verksamhetsåret. Kansli

14 Under verksamhetsåret har vi behållit vårt kansli i Solidaritetshuset på Södermalm. Kansliet har använts som arbetsplats för våra anställda och styrelse samt möteslokal för våra medlemmar. Politik Distriktet har under sommaren varit mycket aktivt i kampen för att rädda Ojnareskogen på norra Gotland där Fältbiologerna haft ett läger. Kampen har både synts i media och lockat många nya medlemmar. Avslutning Styrelsen tackar för ett mycket händelserikt och roligt verksamhetsår. Tack vare landstingsbidraget och våra flitiga DISIs har aktiviteten ökat, både vad gäller aktiviteter och antal aktiva.

15 Verksamhetsplan för Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotland Organisation Klubbarna står i centrum för distriktets aktiviteter. Distriktet ska ha som målsättning att förlägga så mycket som möjligt av verksamheten till klubbarna. Styrelsen och de anställda ska stödja och hjälpa klubbarna. De ska också underlätta kontakten mellan klubbarna, bl.a. genom att erbjuda reseersättning till personer som deltar i aktiviteter ordnade av andra klubbar än deras egen. De ska även hjälpa klubblösa fältbiologer som vill starta upp en klubb. Distriktet ska hålla en ledarutbildning för aktiva klubbar och andra medlemmar under verksamhetsåret för att förbättra kontakten mellan klubbarna och för att distriktets medlemmar ska lära känna varandra och peppas till fler aktiviteter. Distriktet ska även hålla åtminstone en nybörjarkurs under året för att få nya medlemmar i föreningen aktiva. Fältbiologer utanför styrelsen är välkomna på alla styrelsemöten. Målsättningen är att aktivera medlemmar och få dem delaktiga i klubbar och i distriktet, samt att få de aktiva klubbar som finns att fungera bra. Kurser, läger och aktioner Fylles i under DÅM Den mesta aktiviteten ska förstås ske på klubbnivå, men ett antal större aktiviteter kan göras på distriktsnivå under året. Aktiviteten i klubbarna och distriktet bör få ett större utrymme i budgeten, då det är detta som egentligen är grunden för att organisationen ens existerar. PR Distriktet bör arbeta för att nå ut till potentiella medlemmar med information om föreningen och våra aktiviteter. Exempelvis DISI kan arbeta med information i skolor, affischer kan tryckas upp och info ges ut om enskilda aktiviteter. Vi kommer även att fortsätta använda oss av sociala medier i lika stor/ännu större utsträckning än vi gjort tidigare. För att värva nya medlemmar kommer distriktet att kontinuerligt under året arbeta med värvningskampanjer och försöka att nå ut till nya grupper i samhället. Interninformation Distriktet ska fortsätta ge ut distriktstidningen med underhållning, program för klubbar och distrikt med mera. Distriktet ska även ge ut verksamhetsutskick för vår och höst.

16 Alla klubbar och andra intresserade medlemmar uppmanas att bidra med texter, bilder och annat såväl till distriktstidningen som till hemsidan. Anställda Styrelsen avser att ha anställda ger god utdelning i aktivitet och gör det möjligt för fler att engagera sig i Fältbiologerna. Distriktet ska därför fortsätta att ha anställda i den utsträckning ekonomin tillåter. Om Stockholms landstingsbidrag erhålles eller distriktets ekonomi på annat vis tillåter är det upp till styrelsen att besluta om att ha en anställd distriktsinformatör, DISI. Dennes främsta uppgifter kommer att vara att arbeta för ökad aktivitet i distriktet med stabilt nätverk av ledare och barn för minifältisaktiviteter samt sköta kanslisysslor så som telefontider, post, internutskick och dylikt. Den anställda ska finnas där för att stötta distriktets aktiva medlemmar, försöka få de inaktiva mer aktiva och underlätta för styrelsen. En del av arbetstiden kan tillbringas på distriktets kansli. Rocksta Under verksamhetsåret är planen att rusta upp den lite nedgånga Rockstastugan och åter göra den till ett självklart häng för distriktets fältbiologer. Bokföring Styrelsen ges möjlighet att under året lägga ut bokföringsarbetet för att avlasta kassören och styrelsen, alternativt att styrelsen arvoderar en styrelseledamot för att sköta bokföringen för att säkerställa att bokföringen sköts korrekt och kontinuerligt om ekonomin tillåter. Strävansmål Fältbiologerna har en roll att spela i att aktivera unga människor och att föra samman olika grupper och göra det möjligt för många olika ungdomar att engagera sig i naturen och miljöfrågor. Distriktet ska därför verka för att olika kulturella och sociala grupper får reda på att fältbiologerna finns och att fler deltar trots funktionsnedsättning. Detta kan göras på många olika sätt, bland annat genom skolbesök, aktiviteter förlagda i andra områden, tillgänglighetsinformation angiven i program och en anpassning av hemsidan.

17 FB Sida: 1 Balansrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 96 Resultatenhet: Hela föreningen Period: Ing balans Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier ,26 0, ,26 S:a Materiella anläggningstillgångar ,26 0, ,26 Finansiella anläggningstillgångar 1300 Förutbetalda kostnader ,00 0, , Upplupna intäkter , ,65-300,00 S:a Finansiella anläggningstillgångar , , ,00 S:a Anläggningstillgångar , , ,26 Omsättningstillgångar Fordringar 1619 Fordringar 1 250,00-571,00 679,00 S:a Fordringar 1 250,00-571,00 679,00 Kassa och bank 1920 Plusgiro, , , , Norrortsklubben pg ,00 0, , Nordea Sparkonto Företag, , , ,43 S:a Kassa och bank , , ,84 S:a Omsättningstillgångar , , ,84 S:A TILLGÅNGAR , , ,10 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2010 Eget kapital ,80 0, ,80 S:a Eget kapital ,80 0, ,80 Avsättningar 2232 Klubbhjälpsfond ,31 0, ,31 S:a Avsättningar ,31 0, ,31 Kortfristiga skulder 2510 Personalens källskatt ,00-302, , ArbetsGivarAvgifter ,00-156, , Upplupna kostnader , , , Förutbetalda intäkter -600,00 0,00-600, Inbetalt till Skattekonto 1 000,00 0, , Interim 0,00 50,00 50,00 S:a Kortfristiga skulder , , ,00 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , ,11 BERÄKNAT RESULTAT*** 0, , ,99

18 FB Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 96 Resultatenhet: Hela föreningen Period: Perioden Rörelsens intäkter och lagerförändring Förändring av varulager 4900 Övriga verksamhetskostnader -250,00 S:a Förändring av varulager -250,00 Aktiverat arbete för egen räkning 3810 Landstingsbidrag , Riksföreningen ,00 S:a Aktiverat arbete för egen räkning ,85 Övriga rörelseintäkter 3990 Övriga intäkter ,77 S:a Övriga rörelseintäkter ,77 S:a Rörelseintäkter och lagerförändring ,62 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4210 Kurser & Läger , Minifältisverksamhet -197, Reseers. för aktiviteter (ej förtr.valda) , Fältstation Öland , Skidresa 1 500, DistriktÅrsMöte , Övriga aktiviteter -533, Styrelsemöten (ej erseersättningar) , Medlemskap i andra föreningar , Interntidningar ,63 S:a Råvaror och förnödenheter mm ,63 Bruttovinst ,99 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra kansli , Kostnader Rocksta , Kansliets porto -168, Hemsidekostnader -615, Förbrukningsmaterial -50, Förtroendevaldas resor -244, Bokföringskostnader -478, Plusgirokostnader -903, Revision ,00 S:a Övriga externa kostnader ,00 Personalkostnader 7010 Anställdas löner + skatt , Anställdas resor , Anställdas försäkringar 230, Arbetsgivaravgifter ,00 S:a Personalkostnader ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm ,63 Rörelseresultat före avskrivningar ,99 Rörelseresultat efter avskrivningar ,99 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader ,99 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader ,99 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ,99

19 Budget Utfall Budget Utfall Budget Intäkter Ränteintäkter , , Bidrag från riksstyrelsen , Landstingsbidrag Intäkter från tidigare år Övriga intäkter Totalt , , Kostnader Anställda Kanslihyra och försäkringar Övriga lokalhyror Inköp av inventarier Porto, kopiering, internet och övriga kanslikostnader , Förtroendevaldas porto, telefon och internet Rocksta (hyra + renovering + nya möbler) Styrelsemöten Styrelsens resor DÅM Kontokostnader + bokföringskostnader Medlemskap i andra föreningar Hemsida Extern PR Tryck och utskrift av distrikttidning och klubbprogram , , Skolbesök Fältstation Öland ,0 Kurser, läger och övriga aktiviteter Övriga verksamhetskostnader Kostnader för tidigare år Revision Avskrivningar 30% , Avsättning till klubbstödsfonden , Övriga kostnader Totalt , , Resultat , ,

20 Budget Utfall Budget Utfall Intäkter Landstingsbidrag , ,65 Bidrag från rixföreningen , ,00 Ränteintäkter , ,73 Övriga intäkter , ,00 Summa intäkter , ,38 Utgifter Kurser och läger , ,05 Fjällvandring Fältstation Öland , ,00 Klubbstöd , ,28 Interntidningar och medlemsinformation , ,05 Hemsida ,00 Rocksta , ,00 Kanslihyra , ,00 Försäkringar , ,00 Anställda , ,00 DistriktsÅrsMöte , ,00 Styrelsemöten , ,00 Förtroendevaldas kostnader , ,00 Administration , ,50 Revision , ,00 Kontokostnader , ,00 Avskrivning av inventarier , ,39 Övriga kostnader ,00 Summa kostnader , ,27 Resultat , ,89

21 Stadgar för Fältbiologerna Stockholm Uppland - Gotland Med organisationsnummer Organisationen mom 1 Föreningens juridiska namn är Fältbiologerna Stockholm Uppland Gotland mom 2 Fältbologerna Stockholm Uppland Gotland är en sammanslutning av Fältbiologernas lokalklubbar i Stockholm, Uppland och Gotland. mom 3 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotlands högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen. mom 4 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland är partipolitiskt och religiöst obundet. mom 5 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland är en ideell förening. Hädanefter kommer Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland i dessa stadgar refereras som Distriktet. 2 Organisationens syfte mom 1 Distriktets syfte är att fullgöra rixföreningens syfte genom att - Stödja, stärka och aktivera klubbarna - Stimulera kontakten mellan klubbarna - Arbeta för startandet av nya klubbar 3 Organisationens medlemmar mom 1 Medlem i distrikt är varje klubb inom distriktets verksamhetsområde mom 2 Distriktet får inte uppta medlemsavgift. 4 Organisationens redovisningsår mom 1 Distriktets verksamhetsår är mellan 1 september och 31 augusti. mom 2 Verksamhetsberättelsen omfattar det gångna verksamhetsåret. mom 3 Distriktets bokföringsår följer verksamhetsåret. mom 4 Distriktets bokföring skall överlämnas till revisorerna senast 14 dagar före årsmötet. 5 Distriktets årsmöte mom 1 Årsmötet skall hållas under oktober månad mom 2 Kallelse till årsmöte skall kungöras distriktets medlemmar samt rixstyrelsen senast trettio dagar innan utsatt mötesdatum. mom 3 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har närvaro-, yttrande- och yrkanderätt på årsmötet. mom 4 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har en individuell röst på årsmötet. mom 5 Propositionerna till årsmötet ska finnas tillgängliga för Fältbiologernas medlemmar inom distriktet minst två (2) veckor innan årsmötet ska hållas. mom 6 Motioner till årsmötet ska lämnas till styrelsen minst två (2) veckor före årsmötet. mom 7 Årsmöteshandlingarna ska finnas tillgängliga för Fältbiologernas medlemmar inom distriktet minst en (1) vecka före årsmötet

22 mom 8 mom 9 mom 10 På årsmötet måste minst följande punkter behandlas: Mötets öppnade Val av mötesordförande, mötessekretare, mötesjusterare och rösträknare Fastställande av röstlängd Fråga om mötets stadgeenliga utlysande Godkännande av dagordningen Redogörelse för verksamhetsberättelse och bokslut Behandling av propositioner Behandling av motioner Revisorsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning Val av ordförande Val av styrelsens övriga poster Val av revisorer Val av valberedning Övriga frågor Mötets avslutande Årsmötet ska protokollföras. På styrelsens, revisorernas eller en majoritet av Fältbiologernas medlemmar inom distriktet begäran kan ett extra årsmöte kallas. Det extra årsmötet ska kallas till tio dagar innan utsatt mötesdatum. 6 Omröstning mom 1 Om inte annat skrivits i stadgan gäller enkel majoritet vid omröstning. mom 2 Sluten omröstning ska användas vid personval om någon begär det. mom 3 Vid personval gäller att: - om flera personer fått lika många röster ska man genomföra en skiljeomröstning mellan dem - vid lika röstetal i skiljeomröstningen ska man lotta 7 Styrelse mom 1 mom 2 mom 3 mom 4 mom 5 mom 6 mom 7 mom 8 mom 9 Styrelsen är ansvarig för förvaltandet av Distriktet under ett verksamhetsår Styrelsens syfte är att - verka efter den verksamhetsplan som årsmötet beslutar om - tillvarata sina medlemmars intressen - sköta den löpande verksamheten i Distriktet Styrelsen skall kontinuerligt hålla distriktets klubbar och riksstyrelsen underrättade om sin verksamhet bokföra distriktets ekonomi Styrelsen väljs av Årsmötet. Styrelsen består av minst 7 och högst 9 personer samt de suppleanter som årsmötet väljer Styrelsen ska till årsmötet lägga fram en verksamhetsberättelse och en ekonomisk berättelse där de redogör för året som gått. Rätt att ställa upp i val till Styrelsen tillfaller de som är medlemmar i någon av distriktets klubbar och I Styrelsen skall ingå ordförande, sekreterare samt kassör.

23 8 Valberedning mom 1 Valberedningen väljs av årsmötet. mom 2 Valberedningen ska bestå av minst en (1) och högst fem (5) personer. mom 3 Valberedningens ledamöter får ej inneha annat förtroendeuppdrag inom Distriktet. mom 4 Valberedningen har till uppgift att lägga fram underlag till årsmötet inför val av styrelse, revisorer och ny valberedning för Distriktet. 9 Revision mom 1 mom 2 mom 3 mom 4 mom 5 mom 6 Revisorer väljs av Årsmötet till en period av ett år. Revisorerna ska vara minst två (2) och högst fyra (4) till antalet. Revisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som Distriktet utövar. Revisorernas har till uppgift att: - ha insyn i Distriktets räkenskaper, verksamhet och bokslut - avlämna en revisionsberättelse senast fem dagar före Årsmötets öppnande I sin revisionsberättelse ska revisorerna: - beskriva hur revisionen gått till - i de eventuella fall då Styrelsens beslut inte överensstämmer med Årsmötets beslut eller Distriktets stadgar, påvisa det för Årsmötet - i de eventuella fall då Distriktet grovt missköts i annat avseende, påvisa det för Årsmötet - uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet Revisorerna skall vara myndiga 10 Styrelsemöten mom 1 Alla styrelsemöten skall protokollföras. mom 2 Distriktets samtliga protokoll skall arkiveras och ligga till grund för Distriktets verksamhetsberättelse vid verksamhetsårets slut. mom 3 Alla beslut tas, med enkel majoritet av de närvarande styrelsemedlemmarna. mom 4 Styrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande mom 5 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har närvaro- och yttranderätt på styrelsemöten 11 Tecknande av firma mom 1 Styrelsen äger rätt att utse person att teckna Distriktets firma. 12 Upplösning mom 1 Förslag om distriktets upplösning kan endast framläggas vid årsmöte efter samråd med rixstyrelsen. Om distriktet upplöses, skall alla dess tillgångar tillfalla rixföreningen att användas till distriktsverksamhet. mom 2 Upplösning kan endast ske med kvalificerad majoritet vid omröstning 13 Ändring av stadgarna mom 1 För ändring av dessa stadgar krävs beslut vid två på varandra följande årsmöten med minst tre månaders mellanrum och att ändring godkänts av rixstyrelsen. mom 2 Ändringar i stadgarna börjar gälla när årsmötesprotokollet är justerat om inte årsmötet beslutar annat.

24

25

26 Motion till S-U-G-distriktets distriktsårsmöte 2012 Delfinansiera Landsortshelger 2012 Landsorts fågelstation nedanför Nynäshamn är Stockholmsområdets enda fågelstation som sysslar med ringmärkning av fåglar. Det är en vetenskaplig verksamhet som går ut på att vilda fåglar fångas, undersöks, förses med en individuell ring och sedan förhoppningsvis återfångas/upphittas på en annan plats. Fågelstationen arrangerar särskilda helger med övernattning för ungdomar. Dessa är främst fokuserade på ringmärkning (där man själv får hålla fåglarna i handen och hjälpa till vid märkningen), men har även inkluderat flyttfågelskådning och letande efter sällsynta fåglar på ön. Dessa ungdomshelger har varit mycket populära, och sedan några år tillbaka är Stockholms Ornitologiska Förenings (StOF:s) ungdomsverksamhet med och arrangerar helgerna. Nu i år var Fältbiologerna också med och arrangerade en sådan här helg, dock utan att bidra till finansieringen. Ungdomshelgerna kostar för deltagare 300 :- där överskottet går till fågelstationen - då inkluderas mat och logi i priset. (Vi ledare betalar ingen deltagaravgift.) Däremot inkluderas inte resan till och från ön. Resan med Waxholmsbolagets reguljära båtturer ingår inte i SL och kostar i dagsläget 100 :- tur och retur för resenärer som är 19 år eller yngre, 150 :- för de äldre. Då Landsortshelger är såpass stora evenemang - som pågår hela helgen - är detta snarare något för distriktet än för Stockholm City-klubben att finansiera. En sådan finansiering öppnar också upp för deltagare från andra platser än Stockholm, då det annars för dessa i många fall troligen skulle vara för dyrt att resa till Landsort. Landsorts fågelstation är i stort behov av nya människor som vill engagera sig i verksamheten, eftersom ringmärkning nu nästan enbart sker på helger och i begränsad skala. Ringmärkningen utgör en mycket värdefull miljöövervakning, som har betydelse för vår kunskap om utvecklingen av t.ex. hotade arter i landet, och som därmed kan användas som bakgrund för miljöpolitisk aktion. Dessutom behöver stationen finansiering till renovering/nybyggnad av sina lokaler för att kunna säkra den fortsatta verksamheten. Ungdomshelger på Landsort är alltså inte enbart bra för att det är kul att komma ut i naturen och få lära känna fåglarna mycket bättre än annars, utan också för att det stöder stationens viktiga vetenskapliga arbete. Vanligen finns utrymme för upp till 10 deltagare på ungdomshelgerna (beroende på hur många sovplatser som finns tillgängliga på stationen). 300 :- per deltagare blir alltså maximalt 3000 :-, men jag föreslår inte att distriktet ska stå för hela denna kostnad. Framför allt lär inte alla deltagare vara Fältbiologer även om ett av syftena med delfinansiering för Fältbiologdeltagare är att skapa incitament för medlemskap i Fältbiologerna och bara Fältbiologer bör få sina utgifter delfinansierade av distriktet. Båtresan kostar sammanlagt (beroende på Fältbiolog-deltagarna ålder och antal) :- för en helg. Från Stockholms centralstation kostar resan tur och retur till Ankarudden (varifrån Landsortsbåten går) 80 :-. Kostnaden för att ta sig dit från andra platser i S-U- G-distriktet vet jag inte och beror givetvis på varifrån de deltagarna skulle åka. Nästa år kommer jag, som representant för såväl Fältbiologerna som StOF (där jag sitter i styrelsen), och i samarbete med Landsorts fågelstation, arrangera åtminstone två stycken ungdomshelger på våren, 3-5 maj och 7-9 juni. Antagligen kommer jag också arrangera två ungdomshelger på hösten, allra minst en - där har datumen ännu ej bestämts. Mitt förslag till årsmötet rör :-, vilket alltså t.ex. täcker båtbiljetterna för 5 Fältbiologer som är 19 år eller yngre och 2 äldre Fältbiologer på fyra ungdomshelger, och därtill finns 1800 :- kvar till resebidrag ner till Ankarudden från olika platser i S-U-G-distriktet.

27 Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag distriktsårsmötet besluta: att 5000 :- i budgeten anslås till finansiering av medlemmar i Fältbiologernas resor med kollektiva färdmedel till och från Landsort för deltagande på ungdomshelger arrangerade i samarbete med StOF och Landsorts fågelstation år Leo Rudberg, Stockholm City-klubben Styrelsen svarar: Styrelsen ställer sig positiv till motionen. Vi ser det både som viktigt att anordna längre aktiviteter för distriktets alla medlemmar liksom att öka kunskapen om ringmärkning och hotade arter. Styrelsen ser detta som ett verksamhetsförslag och föreslår därför att motionen behandlas tillsammans med de andra verksamhetsförslagen som inkommer under årsmötet. I mån av plats och i linje med årsmötets prioriteringar yrkar styrelsen därför att bifalla motionen.

28 Utvärdering av handlingsplan för Stockholm-Uppland-Gotland Varför en handlingsplan? Att avveckla distrikten och fokusera på klubbarna har varit en utveckling som hållit på ett tag inom Fältbiologerna. Just Stockholm-Uppland-Gotland, SUG, har stått relativt starkt i stormen som distrikt. Men inför förra årets DistriktsÅrsMöte tyckte dock distriktsstyrelsen att: Utbytet klubbarna emellan var för litet Representanterna i styrelsen från andra delar än Stockholm var för få Sammanhållningen av hela SUG tog mer byråkratitid än det gav i aktiviteter Därför lade styrelsen en proposition, ett förslag, på att bilda ett nytt Stockholmsdistrikt och låta andra klubbar bli distriktslösa. På årsmötet visade det sig att motståndet mot förslaget var stort. Diskussionerna var många och i slutändan röstades förslaget snudd på enhälligt ned. Istället gav årsmötet styrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för distriktet. Vad är vårt mål? Så, vi hade en vision. Men hur skulle vi ha en chans att nå dit? Vi spånade och kom fram till mål och medel för hur detta skulle lyckas. Distriktsaktiviteter Se till att alla planerade aktiviteter blir av Ha större och längre aktiviteter Främja aktiviteter i olika delar av distriktet Hur ska vi göra det här? Tillsätta en aktivitetsansvarig i styrelsen vars uppgift är att peppa, påminna och hjälpa aktivitetsansvariga med budget och annan byråkrati. Utnyttja våra digitala tillgångar för att sprida distriktsaktiviteter; mejllistor, hemsidan, facebook m.m. Styrelsen Bli mer tillgängliga för medlemmarna Ha bättre koll på vad klubbarna gör Hur ska vi göra det här? Förlägga våra styrelsemöten till andra platser än Stockholm Bjuda in medlemmar tydligt till dessa möten via hemsidan, facebook och mejllistor Ha en klubbkontakt i styrelsen som ansvarar för att berätta för klubbarna vad styrelsen gör Uppmana alla klubbar att välja en distriktskontakt som kan hålla kontakten med styrelsen Uppdatera vår hemsida kontinuerligt. ( Utvärdering Under året har styrelsen med handlingsplanen som grund arbetat för ett mer inkluderande distrikt som inte är centrerat kring Stockholm. Nu ska detta arbete utvärderas och även den utvärderingen tar avstamp i handlingsplanens olika mål och visioner. Här kommer vi presentera vad vi tycker lyckats bra, mindre bra och vad vi kan jobba mer med. Vad är vår vision?

29 Dock höll de flesta som diskuterade på årsmötet med om att det fanns vissa problem med att Stockholm var överrepresenterat och att medlemmarna träffade varandra för lite. Handlingsplanen skulle alltså syfta till att lösa problemen på ett annat sätt än att stänga ute klubbar. Helt enkelt svara på frågan: Hur ska distriktet bli mer inkluderande och mindre Stockholmscentrerat? Styrelsen tog med sig uppdraget och diskuterade på flera styrelsemöten och kom fram till några visioner som man ville jobba efter. I vårt drömdistrikt ska: Alla klubbar känna sig sedda och gynnade av att befinna sig i vårt distrikt Medlemmar från olika klubbar ha chans att träffa varandra Distriktsstyrelsen ha koll på vad som händer bland medlemmarna och medlemmarna ha koll på och kunna påverka vad som händer i styrelsen. Distriktsaktiviteter Under verksamhetsåret har det genomförts en rad aktiviteter i distriktet. (Läs mer i verksamhetsberättelsen) där ett stort antal medlemmar deltagit. Tre av dessa aktiviteter var förlagda till Gotland med omnejd, läger på Gotska Sandön, Stora Karlsö och i Ojnareskogen. På alla dessa aktiviteter har spridningen av deltagare från olika delar av distriktet varit stor, liksom spridning i åldrar. Även andelen nya medlemmar på aktiviteterna har varit stor. Lägret i Ojnareskogen blev en SUG-aktivitet som lockade medlemmar från hela distriktet men också hela landet. Dessutom värvades många nya fältbiologer i lägret men också i samband med opinionsbildning kring frågan. Vi har i stor utsträckning använt oss av facebook, mejllistor och hemsida för att sprida info om aktiviteter. Styrelsen tillsatte även en aktivitetsansvarig som under året haft ansvar för att peppa, påminna och bistå ansvariga för distriktsaktiviteter. Styrelsen Styrelsen har under året haft styrelsemöten i Stockholm, Uppland och Gotland som du kan se i följande lista: Typ av Plats Datum möte Extra-STYM Kansliet STYM Rocksta Extra-STYM Kansliet STYM Uppsala Extra-STYM Kansliet STYM Uppsala STYM Rocksta STYM Gotland STYM Telefonmöte Extra-STYM Telefonmöte STYM Kansliet

30 Styrelsen har även annonserat om mötena på hemsida och facebook så att medlemmar i förväg har kunnat anmäla sig till träffarna. I de flesta fall har en kort rapport från mötet även publicerats efteråt. Även distriktets hemsida har uppdaterats kontinuerligt vad gäller ny information och protokoll från styrelsens möten. Styrelsen har utsett en klubbkontakt som också uppmanat klubbarna att välja en ansvarig som har kontakten med distriktet. Aktiviteten har dock varierat kraftigt mellan klubbarna över tid. Vilka som är aktiva har också ändrats mycket under året vilket gjort det svårt att hålla kontakten med en specifik person. Styrelsen tror dock att länken mellan distriktsstyrelsen och klubbarna är viktig att hålla och vill därför rekommendera nästa års styrelse att jobba vidare klubbkontakter på något sätt. Styrelsen kommenterar För ett år sedan stod vi inför ett årsmöte där vi skulle diskutera distriktets geografiska gränser. Skulle SUG fortsätta vara Stockholm, Uppland och Gotland? Årsmötet beslutade att distriktet skulle förbli så som det var men att det behövdes en plan för hur det skulle knytas samman. Det är något vi måste arbeta med hela tiden men styrelsen är ändå nöjd över det som hänt i distriktet det senaste året. Vi har sett många och stora distriktsaktiviteter i många olika delar av distriktet. På dessa har många nya medlemmar deltagit, liksom medlemmar från olika delar av distriktet. Den del av SUG som kanske varit mest inaktiv på senare tid, Gotland, har också genom exempelvis Ojnareskogslägret blivit en tydligare del av distriktet. Något som styrelsen hoppas kommer resultera i en aktiv Gotlandsklubb så småningom. Våra distriktsinformatörer besökte även Gotland och flera skolor i Visby i slutet av maj i år. Dock finns det mycket kvar att göra. Klubbar behöver stöttas inte minst i Stockholm och på Gotland för att hållas aktiva. Styrelsen måste bli ännu bättre på att hålla kontakten med sina medlemmar och klubbar. Det har tidigare funnits planer på ett gemensamt läger som skulle syfta till att samla så många av distriktets medlemmar som möjligt. Att jämföra med riksorganisationens Fältstation Öland. Sammanfattningsvis Nu lämnar vi åt årsmötet att utvärdera styrelsens och distriktets arbete och spåna fram nya idéer för att göra SUG ännu bättre. Hur ska vi knyta ihop distriktet? Hur ska vi göra alla medlemmar delaktiga? Hur ska kontakten mellan styrelse och medlemmar förbättras? Vi i styrelsen känner oss väldigt stolta över hur distriktet har levt upp under året och känner oss trygga med att det finns en grund att bygga vidare på. Nu behövs en engagerad och förvaltande styrelse liksom stor aktivitet bland medlemmarna. Men det ska väl inte vara några problem? Vi tillhör ju trots allt världens bästa distrikt och det ska vi inte glömma! Hälsningar, SUG-styrelsen

31 SLUT TACK OCH HEJ!