Skärgårds-DÅM Viktiga pa!er

Transkript

1 Skärgårds-DÅM 2013 Viktiga pa!er 1

2 Innehållsförteckning Praktisk information 3 Schema 7 Viktiga ord 8 Dagordning 9 Mötesordning 10 Verksamhetsberättelse 12 Ekonomisk redovisning 15 Revision 17 Verksamhetsplan 18 Budget 21 Stadgar 22 2

3 Välkommen på DÅM 2013! Vi är jätteglada att du vill komma på Fältbiologernas DistriktsÅrsMöte i Stockholm- Uppland-Gotland. Mötet kommer att äga rum ute i vackraste skärgården på Gålö. Där kommer det bli exkursioner, havskajakpaddling, lite formalia och en särdeles DÅM-show! Men innan vi ses bland kobbar och skär kommer här lite praktisk info och mötesdokument som det kan vara bra att ha koll på. Var händer det? Distriktsårsmötet kommer att äga rum på Gålö i Stockholms vackra skärgård. Vi kommer att bo på Ekuddens vandrarhem i två stugor med badstrand, brygga och bastu beläget mitt i ett naturreservat! Här finns alltifrån ekhagar och svampskog till karg skärgårdsnatur med betade havsstrandsängar och sjöfågel. 3

4 När händer det? Fredag 18/10 Den späckade DÅM-helgen börjar på fredagkvällen med vegansk middag, skönt häng och visionering. Vi lär känna varandra, leker lekar och går igenom helgen. Lördag 19/10 På lördagen kommer mötet igång på allvar! Vi kommer gå igenom det år som varit med roliga aktiviteter och klubbverksamhet. Sedan spånar vi verksamhetsförslag och väljer sprillans ny styrelse och redaktion till distriktet. Däremellan blir det gourmetlunch, exkursion och dagen avslutas med den omtalade DÅM-showen... Söndag 20/10 På söndagen har vi städfest för att sedan ge oss av mot Dalarö och havskajakpaddling! När vi paddlat oss frusna och glada och druckit så mycket varm choklad att vi storknar så beger vi oss hemåt. Hur kommer en dit? För att komma till Gålö och Ekuddens vandrarhem från T-centralen tar du pendeltåget mot Västerhaninge/Nynäshamn och går av vid Västerhaninge. Därifrån tar du buss nr 845 mot Gålö och går av vid hållplats Hasslinge. Därifrån är det 400 meter att gå från stora vägen till Ekuddens vandrarhem. Titta på den lilla kartan! 4

5 Bussen går bara tre gånger per dag så vi rekommenderar att ni tar den sista turen. Här är ett förslag på resa: Från Stockholms central till Västerhaninge Från Västerhaninge station - Hasslinge Packlista - Sovsäck eller reselakan - Varma och tåliga kläder - Bra skor - Anteckningsblock och penna - Biljetter eller kvitton till reseersättning Kul att ha med sig: - Kikare - Kamera - DÅM-showrekvisita - Badkläder och handduk DÅM-showen Varje distriktsårsmöte innehåller också en spektakulär DÅM-show. Den äger rum lördag kväll och då är alla välkomna att bidra med precis vad som helst som är roligt, spännande, läskigt, intressant eller bara konstigt. Ju fler bidrag desto roligare - tveka inte att visa upp något! Antingen så börjar du planera redan nu eller gör något spontant där och då. Har du redan en idé som du vill få med? Mejla sug.styrelse@faltbiologerna.se vetja! Kontakt Har du fler frågor är det bara att höra av dig men det kan också vara bra att ha med sig nummer till oss så att du kan ringa om du kommer bort dig någonstans på vägen. Styrelsen: Alva: Johan: Ellinor: Johannes:

6 Olga T: Tove: Claes: Olga G: Frågor innan DÅM kan du också skicka till 6

7 Schema Fredag: Sista bussen kommer till Hasslinge Najs veganmiddag med utsikt över fjärden Häng, lekar och fredagkväll Lördag: Frukost Möte Fika! Möte Lunch Exkursion ut i naturreservatet! Möte Fika! Möte Middag DÅM-SHOW! Söndag: Frukost Utvärdering Städfest! Paddling ut på stora fjärden! Eftermiddag Vi paddlar klart, dricker choklad och åker hem! 7

8 Förklaring av viktiga ord Verksamhetsberättelse Bokslut Verksamhetsplan Budget Revisionsberättelse Stadgar En berättelse om vad distriktet gjort under förra verksamhetsåret. En ekonomisk berättelse om vad distriktet lagt pengar på och fått pengar från förra verksamhetsåret. Styrelsens förslag på vad distriktet ska göra nästa verksamhetsår. Styrelsens förslag på vad distriktet ska lägga pengar på nästa verksamhetsår. Distriktet har tre revisorer som granskar styrelsen under året och ser till att de följer stadgar och beslut som tagits på DistriktsÅrsMötet. De avlämnar vid varje årsmöte en revisionsberättelse där de kommenterar styrelsens arbete. De rekommenderar också årsmötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet eller inte. Detta kommer att förklaras mer under årsmötet. De regler som styr hur distriktet ska fungera på olika sätt. 8

9 Dagordning 1. Mötets öppnade 2. Val av mötesordförande, mötessekretare, mötesjusterare och rösträknare 3. Fråga om mötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av röstlängd 5. Godkännande av dagordningen 6. Godkännande av mötesordning 7. Redogörelse för verksamhetsberättelse och bokslut 8. Revisorsberättelse 9. Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning 10. Behandling av propositioner 11. Behandling av motioner 12. Val av ordförande 13. Val av styrelsens övriga poster 14. Val av revisorer 15. Val av valberedning 16. Övriga frågor 17. Mötets avslutande 9

10 Förslag till mötesordning Det är viktigt att alla som kommer på årsmötet är överens om hur diskussionerna ska föras och hur besluten ska fattas. Detta är ett förslag till mötesordning, alltså ett förslag på hur mötet går till och vilka regler som ska gälla. Vi kommer att gå igenom allt som kan verka krångligt på mötet och det är enklare än det kan verka. Dock är det bra att ha läst igenom detta innan för att ha ett hum om vad det handlar om. Beslut Beslut fattas genom acklamation så länge ingen begär votering. Alla som är med på mötet får delta i beslutet. Acklamationsbeslut fattas genom att mötesordföranden lägger fram förslagen till beslut. Man ropar då ja till det beslut man är för. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget säger man ja då mötesordföranden uttalar orden någon däremot?. Mötesordföranden talar sedan om ifall han eller hon tolkar årsmötet så att förslaget bifalls (majoriteten för) eller avslås (majoriteten mot). Tycker man att ordföranden tolkar årsmötets vilja fel kan man begära votering. Då räcker man upp handen för det beslut man stödjer. Talarordning Talarordningen är en lista över alla som vill säga något om den fråga man pratar om på årsmötet. När man vill säga något räcker man upp handen och håller den uppe tills man är viss om att mötesordföranden eller sekreteraren sett en. Då skriver han/hon upp en på en talarlista så att folk får tala i tur och ordning. Övriga frågor Årsmötet kan inte fatta bindande beslut i ärenden som tas upp under punkten övriga frågor. Detta är ett kuppskydd, då ingen skall utan förvarning kunna driva igenom ett beslut i en viktig fråga. Övriga frågor ska lämnas in till mötesordföranden eller mötessekreteraren före en viss tid som bestäms när årsmötet startar. Handtecken Nedan förklaras de olika tecken som gäller på mötet för att visa vad man vill. Hattifnattande Ett mycket användbart tecken som är en tyst applåd. Man viftar med båda händerna för att visa uppskattning över något som sägs eller sker. Bra för den som pratar som slipper känna sig ensam om sin åsikt och bra för mötesordföranden som lättare kan märka vad mötet vill och när det är dags att gå till beslut i en fråga. Ordningsfråga 10

11 En ordningsfråga är en fråga som berör mötesordningen. Ex kan vi öppna fönstret eller jag förstår inte vad vi beslutar om. Ordningsfrågor bryter talarordningen, man kan alltså ställa den när som helst men givetvis helst utan att avbryta någon. För att ställa en ordningsfråga formar man armarna i ett O över huvudet. Sakupplysning Om en talare använder direkta sakfel i sin argumentation eller om det har ställts en fråga som ingen vet svaret på och du kan tillföra debatten en upplysning om detta kan du begära sakupplysning. Och om någon använder ett konstigt ord eller om du tycker att viktig information saknas för att man ska förstå debatten kan du begära sakfråga. Sakupplysning och sakfråga har samma tecken: sträck upp en knuten hand med lill- och långfinger uträtade, ungefär som på metal- konsert. Halshuggning Om man satt upp sig på talarlistan men inser att någon annan har hunnit säga det man själv skulle säga innan det blir ens egen tur kan man stryka sig från listan genom att hugga halsen av sig dvs. dra handen över halsen. Bra för att inte göra debatter onödigt långa. Replik Om man är direkt angripen i debatten har man rätt att ta replik. Repliker bryter talarordningen och måste vara mycket korta. Man begär replik genom att forma ett R på teckenspråk (vi visar på årsmötet). Streck i debatten Om någon på mötet tycker att en debatt börjar gå på tomgång kan han eller hon begära streck i debatten. Det gör man genom att dra ett streck snett över bröstkorgen. Mötesordföranden frågar sedan mötet om mötet vill sätta streck i debatten. Vill man det får alla som vill chans att skriva upp sig på talarlistan med en gång, men då den talarlistan tar slut får ingen yttra sig mer utan då går man till beslut. Man får begära replik även om det är streck i debatten. Ute Om mötesordföranen tycker att debatten går för långsamt eller har blivit för utdragen kan hon/han säga ute vilket innebär att årsmötet fortsätter debattera frågan utomhus. 11

12 Verksamhetsberättelse 12/ Inledning Det här är Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotlands verksamhetsberättelse för verksamhetsåret Det här året har distriktet fullkomligt exploderat i aktivitet både på klubb- och distriktsnivå. Vi har fjällvandrat, demonstrerat mot förbifarten, kickat igång nya skolguidningsprojekt och mycket annat. Medlemmar Distriktet Stockholm-Uppland-Gotland har totalt 1142 medlemmar varav 912 i åldern 6-25 år. Klubbar I distriktet ingår följande klubbar: Uppsala, Gotland, Södertälje, Stockholm City, Lidingö, Stockholms Minifältisar, Roslagen samt Kungsholmen. Klubben Kungsholmen har startats upp under verksamhetsåret. Styrelsen Distriktet har haft två styrelser under verksamhetsåret: Ordförande Vice Ordförande Sekreterare Kassör Vice kassör Kansliansvarig Anställdaansvarig Aktivitetsansvarig Klubbkontakt Ledamot Alva Snis Sigtryggsson Michaela Neiglick Corinna Krikonenko August Almqvist Jansson Anna Karlsson Olof Olterman Anna Karlsson Marie Klawitter Amalia Waldén Olof Åström Alva Snis Sigtryggsson Johannes West Claes Hedström Johan Berg Tove Ortman Olga Günther Ellinor Scharin Olga Tingstedt Hedvig Schylander ( ) Revisorer och revisorssuppleanter: 12

13 Revisorer Protokoll: Linn Andersson Ekonomi: Johan Berg Protokoll: Simon Rosén Ekonomi: Joel Florén Godkända revisor: Håkan Ohlson, Price Waterhouse Coopers. Godkända revisor: Håkan Ohlson, Price Waterhouse Coopers. Styrelsemöten Styrelsen har haft 6 ordinarie möten samt 2 telefonmöten enligt följande: Typ av möte Plats Datum Telefonmöte Telefonmöte STYM Kansliet, Stockholm STYM Biotopia, Uppsala STYM Rocksta, Stockholm STYM Flogsta, Uppsala STYM Jägarhyddan, Roslagen STYM Visby, Gotland STYM Almunge, Uppsala Distriktsårsmöte Den 26-28e oktober hölls distriktsårsmötet i Fårösund på Gotland. Anställda Under verksamhetsåret har distriktet haft fyra anställda, Salomon Abresparr, Felicia Lindh, Tova Melin och Marie Klawitter. Salomon och Felicia har tackats av medan Tova och Marie har anställts under verksamhetsåret. Mycket av de anställdas tid har fokuserats på att komma in arbetet och lägga upp en plan för värvning, skolbesök och klubbhjälp. Något som kommer bära än mer frukt nästa verksamhetsår. Verksamhet Under verksamhetsåret har flera uppskattade aktiviteter anordnats av distriktet. Följande aktiviteter har arrangerats:

14 26-28/10 DÅM-helg på Gotland med exkursion i Ojnareskogen, möte och avslutande show Introduktionskurs för nya medlemmar i Stockholm och Uppsala. Aktionen Klimatskriket utanför riksdagen Bussresa till Fältstation Öland Cykelsemester på Åland Renoveringsvecka i Rocksta Fältstation Gotland Resa till Stora Karlsö Fjällvandringar i Sarek och Jämtlandsfjällen Ekonomi Ekonomin har varit god. Distriktet sökte och fick landstingsbidraget och det tillsammans med bidrag från riksförenignen möjliggjorde bland annat att fortsätta anställningen av två DISIs samt det stora antalet distriktsaktiviteter. Vi har även lyckats minska våra lokalkostnader genom att byta kansli. Rocksta Distriktet har ett nyttjanderättsavtal på en stuga ute på Järvafältet i Järfälla, kallad Rockstastugen. Stugan har använts av både distriktet, klubbar, nätverk och riksföreningen. Stugan är gammal och har länge varit behov av upprustning och i år genomfördes en renoveringsvecka då köket fräschades upp och tapetserades om. Kansli Under verksamhetsåret har vi bytt kansli till ett mindre rum närmare köket på första våningen i Solidaritetshuset på Södermalm. Kansliet har använts som arbetsplats för våra anställda och styrelse samt allt mer flitigt möteslokal för våra medlemmar, framför allt Stockholm City-klubben. Gråsuggan Distriktet har under året givit ut 3 nummer av distriktstidningen Gråsuggan. Under verksamhetsåret har tidningen dessutom fått en ny redaktion i form av Ellinor Scharin, Johan Berg, Johannes West och Claes Hedström. I tidningen finns reportage, aktivitetsrapporter och aktivitetstips samt mycket mer. Övrigt Distriktet har under verksamhetsåret formellt tagit över guidningarna av skolbarn som hittills haft Naturskyddsföreningen och Magnus Enquist som huvudprojektledare. Projektet har även döpts om till Mötesplats: Naturen Stockholm och kommer att fortsätta drivas och utvecklas under nästa verksamhetsår. Avslutning Styrelsen tackar för ett mycket händelserikt och roligt verksamhetsår! Klubbarnas aktivitet har sprudlat. Vi har haft två nya DISIsar som jobbat på flitigt med att inspirera nya ungdomar att upptäcka Fältbiologerna. Vi kan inte vänta till verksamhetsåret 2013/2014! 14

15 Här ska resultatrapporten finnas 15

16 Här ska balansrapporten finnas 16

17 Revisionsberättelse för Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotland, organisationsnummer I egenskap av lekmannarevisor för Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotland med ansvar för protokoll avger jag härmed min revisionsberättelse för verksamhetsåret från 1 september 2012 till 31 augusti Jag har tagit del av protokoll, årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelse, stadgar samt andra upplysningar om föreningens verksamhet och styrelsens arbete. Utifrån det jag tagit del av anser jag att distriktets stadgar och årsmötesbeslut har följts. Jag finner inte heller något som tyder på att föreningen skulle ha grovt missköts. Därför yrkar jag: Att den avgående styrelsen beviljas ansvarsfrihet Västanvik, Leksand den oktober 2013 Simon Rosén, verksamhetsrevisor protokoll 17

18 Verksamhetsplan för Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotland Inledning Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland är ett distrikt inom Fältbiologerna, en förening för natur- och miljöintresserade ungdomar. Distriktet ska hålla kurser och läger inom fältbiologiska områden. Sedan kopplar vi våra kunskaper inom natur och miljö och ska därför utbilda och engagera våra medlemmar inom miljöområdet för politisk påverkan och opinion. Medlemmar Distriktet ska vid verksamhetsårets slut ha 1000 medlemmar i åldrarna 6-25 år. Klubbar Klubbarna ska stå i centrum för distriktets aktiviteter. Distriktet ska ha som målsättning att förlägga så mycket som möjligt av verksamheten till klubbarna. Detta genom stöd från styrelsen och de anställda. Distriktet ska också stötta medlemmar utan klubb att starta upp en ny eller engagera sig i distriktets aktiviteter. Genom att stötta det lokala engagemanget lär sig alla aktiva medlemmar att arrangera aktiviteter och att ta ansvar. Föreningens struktur syftar till att klubbarna ska vara aktiva och självgående enheter. Vi vill öka antalet aktiva klubbar till 10 stycken. Kurser, läger och aktioner: Den mesta aktiviteten ska förstås ske på klubbnivå, men ett antal större aktiviteter kan göras på distriktsnivå under året. - Distriktet ska hålla en ledarutbildning för aktiva klubbar och andra medlemmar under verksamhetsåret. Detta för att förbättra kontakten mellan klubbarna och för att distriktets medlemmar ska lära känna varandra och peppas till fler aktiviteter. Kursen ska innehålla det mesta man behöver veta för att lyckas i den byråkratiska världen såsom årsmöteskunskap, gruppdynamik, ekonomi, kursfixande samt föreningsvisionering. - Distriktet ska också ordna minst en introduktionskurs för nya medlemmar. - Distriktet ska ordna en bussresa till Fältstation Öland för distriktets medlemmar. - Distriktet ska ordna minst en fjällvandring under sommaren (Förslag på aktiviteter från medlemmarna fylles i på distriktsårsmötet.) Interninformation 18

19 - Distriktet ska fortsätta ge ut distriktstidningen Gråsuggan med reportage, aktivitetsrapporter och aktivitetstips samt mycket mer. - Distriktet ska även ge ut verksamhetsutskick för vår och höst. Anställda Styrelsen avser att ha distriktsinformatörer anställda eftersom de ger god utdelning i aktivitet och gör det möjligt för fler att engagera sig i Fältbiologerna. Distriktet ska därför fortsätta att ha två anställda i den utsträckning ekonomin tillåter. De anställdas främsta uppgifter kommer att vara att arbeta för ökad aktivitet i distriktet. Detta görs framför allt på tre sätt, genom att: -...ge kontinuerligt stöd till de aktiva klubbarna och hjälp till klubbuppstart om sådant underlag och intresse finns. -...ge inspiration till elever och värva medlemmar i skolor, på festivaler och temadagar. -...bistå styrelsen med praktiska sysslor såsom post, internutskick, medlemsruntringning och dylikt. De anställda ska finnas där för att stötta distriktets aktiva medlemmar, försöka få de inaktiva mer aktiva och underlätta för styrelsen. En del av arbetstiden kan tillbringas på distriktets kansli. Kansli Kansliet på Solidaritetshuset i Stockholm ska fungera som mötesplats för distriktets medlemmar, som arbetsplats åt våra anställda samt som förvaringsplats av exkursionsprylar, aktionsmaterial och viktiga pärmar och papper. Distriktet ska verka för att kansliet kan användas på ett så bra sätt som möjligt. Rocksta Rockstastugan ska fungera som ett självklart tillhåll för distriktets fältbiologer. Som lokal för helgkurser eller spontana exkursioner. Under verksamhetsåret ska renoveringen av vår övervåning fortsätta. Övriga projekt Distriktet ska fortsätta driva Råstasjöprojektet/Mötesplats: Naturen Stockholm tillsammans med Naturskyddsföreningen i Stockholms Län. Projektet syftar till att ta ut barn i Råstasjöområdet i naturen och i långa loppet verka för att en minifältisverksamhet startas. Strävansmål Fältbiologerna har en roll att spela i att aktivera unga människor och att föra samman olika grupper och göra det möjligt för många olika ungdomar att engagera sig i naturen och miljöfrågor. Distriktet ska därför verka för att olika kulturella och sociala grupper får reda på att fältbiologerna finns och att fler deltar trots funktionsnedsättning. Detta kan göras på många olika sätt, bland annat genom skolbesök, aktiviteter förlagda i andra områden, tillgänglighetsinformation angiven i program och en anpassning av hemsidan. 19

20 Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotland ska ha som strävansmål att engagera alla natur- och miljöintresserade ungdomar i Stockholm, Uppland och på Gotland. 20

21 Här ska budgeten finnas. 21

22 Stadgar för Fältbiologerna Stockholm Uppland - Gotland Med organisationsnummer Organisationen mom 1 Föreningens juridiska namn är Fältbiologerna Stockholm Uppland Gotland mom 2 Fältbologerna Stockholm Uppland Gotland är en sammanslutning av Fältbiologernas lokalklubbar i Stockholm, Uppland och Gotland. mom 3 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotlands högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen. mom 4 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland är partipolitiskt och religiöst obundet. mom 5 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland är en ideell förening. Hädanefter kommer Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland i dessa stadgar refereras som Distriktet. 2 Organisationens syfte mom 1 Distriktets syfte är att fullgöra rixföreningens syfte genom att - Stödja, stärka och aktivera klubbarna - Stimulera kontakten mellan klubbarna - Arbeta för startandet av nya klubbar 3 Organisationens medlemmar mom 1 Medlem i distrikt är varje klubb inom distriktets verksamhetsområde mom 2 Distriktet får inte uppta medlemsavgift. 4 Organisationens redovisningsår mom 1 Distriktets verksamhetsår är mellan 1 september och 31 augusti. mom 2 Verksamhetsberättelsen omfattar det gångna verksamhetsåret. mom 3 Distriktets bokföringsår följer verksamhetsåret. mom 4 Distriktets bokföring skall överlämnas till revisorerna senast 14 dagar före årsmötet. 5 Distriktets årsmöte mom 1 Årsmötet skall hållas under oktober månad mom 2 Kallelse till årsmöte skall kungöras distriktets medlemmar samt rixstyrelsen senast trettio dagar innan utsatt mötesdatum. mom 3 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har närvaro-, yttrande- och yrkanderätt på årsmötet. mom 4 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har en individuell röst på årsmötet. mom 5 Propositionerna till årsmötet ska finnas tillgängliga för Fältbiologernas medlemmar inom distriktet minst två (2) veckor innan årsmötet ska hållas. 22

23 mom 6 mom 7 mom 8 mom 9 mom 10 Motioner till årsmötet ska lämnas till styrelsen minst två (2) veckor före årsmötet. Årsmöteshandlingarna ska finnas tillgängliga för Fältbiologernas medlemmar inom distriktet minst en (1) vecka före årsmötet På årsmötet måste minst följande punkter behandlas: Mötets öppnade Val av mötesordförande, mötessekretare, mötesjusterare och rösträknare Fastställande av röstlängd Fråga om mötets stadgeenliga utlysande Godkännande av dagordningen Redogörelse för verksamhetsberättelse och bokslut Behandling av propositioner Behandling av motioner Revisorsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning Val av ordförande Val av styrelsens övriga poster Val av revisorer Val av valberedning Övriga frågor Mötets avslutande Årsmötet ska protokollföras. På styrelsens, revisorernas eller en majoritet av Fältbiologernas medlemmar inom distriktet begäran kan ett extra årsmöte kallas. Det extra årsmötet ska kallas till tio dagar innan utsatt mötesdatum. 6 Omröstning mom 1 Om inte annat skrivits i stadgan gäller enkel majoritet vid omröstning. mom 2 Sluten omröstning ska användas vid personval om någon begär det. mom 3 Vid personval gäller att: - om flera personer fått lika många röster ska man genomföra en skiljeomröstning mellan dem - vid lika röstetal i skiljeomröstningen ska man lotta 7 Styrelse mom 1 Styrelsen är ansvarig för förvaltandet av Distriktet under ett verksamhetsår mom 2 Styrelsens syfte är att - verka efter den verksamhetsplan som årsmötet beslutar om - tillvarata sina medlemmars intressen - sköta den löpande verksamheten i Distriktet mom 3 Styrelsen skall kontinuerligt hålla distriktets klubbar och riksstyrelsen underrättade om sin verksamhet mom 4 bokföra distriktets ekonomi mom 5 Styrelsen väljs av Årsmötet. mom 6 Styrelsen består av minst 7 och högst 9 personer samt de suppleanter som årsmötet väljer mom 7 Styrelsen ska till årsmötet lägga fram en verksamhetsberättelse och en ekonomisk berättelse där de redogör för året som gått. mom 8 Rätt att ställa upp i val till Styrelsen tillfaller de som är medlemmar i någon av distriktets klubbar och 23

24 mom 9 I Styrelsen skall ingå ordförande, sekreterare samt kassör. 8 Valberedning mom 1 Valberedningen väljs av årsmötet. mom 2 Valberedningen ska bestå av minst en (1) och högst fem (5) personer. mom 3 Valberedningens ledamöter får ej inneha annat förtroendeuppdrag inom Distriktet. mom 4 Valberedningen har till uppgift att lägga fram underlag till årsmötet inför val av styrelse, revisorer och ny valberedning för Distriktet. 9 Revision mom 1 Revisorer väljs av Årsmötet till en period av ett år. mom 2 Revisorerna ska vara minst två (2) och högst fyra (4) till antalet. mom 3 Revisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som Distriktet utövar. mom 4 Revisorernas har till uppgift att: - ha insyn i Distriktets räkenskaper, verksamhet och bokslut - avlämna en revisionsberättelse senast fem dagar före Årsmötets öppnande mom 5 I sin revisionsberättelse ska revisorerna: - beskriva hur revisionen gått till - i de eventuella fall då Styrelsens beslut inte överensstämmer med Årsmötets beslut eller Distriktets stadgar, påvisa det för Årsmötet - i de eventuella fall då Distriktet grovt missköts i annat avseende, påvisa det för Årsmötet - uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet mom 6 Revisorerna skall vara myndiga 10 Styrelsemöten mom 1 Alla styrelsemöten skall protokollföras. mom 2 Distriktets samtliga protokoll skall arkiveras och ligga till grund för Distriktets verksamhetsberättelse vid verksamhetsårets slut. mom 3 Alla beslut tas, med enkel majoritet av de närvarande styrelsemedlemmarna. mom 4 Styrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande mom 5 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har närvaro- och yttranderätt på styrelsemöten 11 Tecknande av firma mom 1 Styrelsen äger rätt att utse person att teckna Distriktets firma. 12 Upplösning mom 1 Förslag om distriktets upplösning kan endast framläggas vid årsmöte efter samråd med rixstyrelsen. Om distriktet upplöses, skall alla dess tillgångar tillfalla rixföreningen att användas till distriktsverksamhet. mom 2 Upplösning kan endast ske med kvalificerad majoritet vid omröstning 13 Ändring av stadgarna mom 1 För ändring av dessa stadgar krävs beslut vid två på varandra följande årsmöten med minst tre månaders mellanrum och att ändring godkänts av rixstyrelsen. mom 2 Ändringar i stadgarna börjar gälla när årsmötesprotokollet är justerat om inte årsmötet beslutar annat. 24

25 Slut! 25