Dåm Viktiga papper

Transkript

1 Dåm 2014 Viktiga papper 1

2 Innehållsförteckning: Praktisk information, schema m.m Dagordning... 7 Verksamhetsberättelse...8 Verksamhetsplan Ekonomisk redovisning Mötesordning Stadgar...20 Handlingsplan, revision, en proposition och lite sådant

3 Välkommen på DÅM 2014 Det är superkul att du vill följa med på DistriktsÅrsMötet i Fältbiologerna Stockholm-Uppland- Gotland. Under helgen kommer vi att ha exkursioner och lära oss om permakultur, ha möte och förstås ha DÅM-show(mer om detta senare) VAR? Mötet kommer äga rum på kollogåden Skogstorp på Barnens Ö, ungefär 40 min norr om Norrtälje. Gården ligger intill Ålands hav med mycket vacker natur omkring. Gården är rullstolsanpassad så tillgängligheten är bra 3

4 När? Fredag 17/10 Helgen inleds med en vegansk middag och skönt häng. På fredagskvällen kommer vi mest lära känna varandra, leka lekar och gå igenom lite bra info inför mötet. Lördag 18/10 På lördagen sätter mötet igång Vi kommer gå igenom vad som hänt under det föregående året, vilka aktiviteter vi haft osv. Vi spånar på verksamhetsförslag och väljer en ny styrelse och redaktion till distriktet. Mitt i mötet tar vi också paus för en god lunch och svampexkursion Söndag 19/10 På söndagen är det dags för städfest och sedan ger vi oss iväg hemåt Hur kommer en dit? För att ta dig till Barnens Ö och Skogstorp från T-centralen i Stockholm tar du röda linjen mot Mörby Centrum och kliver av vid Danderyds Sjukhus, därifrån tar du blåbuss 676 mot Norrtälje. Kliver av i Norrtälje busstation Tar 1: Buss 637 mot Singö, kliver av vid Älmsta busstation och byter här till buss 636 mot Östersjö, kliv av vid stationen som heter Stugornas koloni vilket ligger 700 m från Skogstorp. Här är en karta på hur en går från bussstationen: Här är ett förslag på resa: Om du vill ha följe med oss (en del av distriktsstyrelsen) så möt oss vid buss 637 på Norrtälje busstation T-centralen till Danderyds sjukhus Danderyds sjukhus till Norrtälje busstation Norrtälje busstation till Älmsta busstation Älmsta busstation till Stugornas koloni

5 packlista Sovsäck eller reselakan Varma kläder Bra skor Anteckningsbok och penna Biljetter eller kvitton om du vill ha reseersättning Kul att ha med sig Kikare Kamera DÅM-showrekvisita DÅM-showen Varje distriktsårsmöte innehåller också en spektakulär DÅM-show. Den äger rum lördag kväll och då är alla välkomna att bidra med precis vad som helst som är roligt, spännande, läskigt, intressant eller bara konstigt. Ju fler bidrag desto roligare - tveka inte att visa upp något Antingen så börjar du planera redan nu eller gör något spontant där och då. Har du redan en idé som du vill få med? Mejla sug.styrelse@faltbiologerna.se 5

6 Kontakt Har du fler frågor är det bara att höra av dig men det kan också vara bra att ha med sig nummer till oss så att du kan ringa om du kommer bort dig någonstans på vägen. Styrelsen: Anna-Katarina: Olga: Tove: Alva: Matilda: Om du har frågor innan DÅM går det också bra att maila Anna-Katarina på 6

7 Dagordning 1. Mötets öppnade 2. Val av mötesordförande, mötessekretare, mötesjusterare och rösträknare 3. Fråga om mötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av röstlängd 5. Godkännande av dagordningen 6. Godkännande av mötesordning 7. Redogörelse för verksamhetsberättelse och bokslut 8. Revisorsberättelse 9. Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning 10. Behandling av propositioner 11. Behandling av motioner 12. Val av ordförande 13. Val av styrelsens övriga poster 14. Val av revisorer 15. Val av valberedning 16. Övriga frågor 17. Mötets avslutande 7

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE: Inledning Det här är verksamhetsberättelsen för distriktet Fältbiologerna Stockholm Uppland Gotland. En kan säga att här står allt som du behöver veta om vad som har hänt i distriktet under verksamhetsåret. Det har varit ett fantastiskt år i distriktet med många aktiviteter och mycket miljökamp. Medlemmar & Klubbar Distriktet har vid verksamhetsåret slut 1079 medlemmar, varav 876 mellan 7-26 år. I distriktet ingår följande klubbar: Gotland, Lidingö, Kungsholmen, Stockholm, Stockholm minifältisar, Södertälje och Uppsala. Styrelsen Styrelsen är de som har hand om distriktet mellan årsmötena. Distriktet har ett verksamhetsår som går mellan första september och sista augusti, och DÅM (distriktsårsmötet) ligger oftast i oktober. Eftersom den nya styrelsen väljs på DÅM sitter alltid den tidigare styrelsen kvar efter verksamhetsårets slut, tills det har blivit ett nytt årsmöte. Därför har vi under verksamhetsåret haft två styrelser, dels den gamla som satt föregående år och den nya, som valdes på DÅM. Revisorer En revisor har till uppgift att gå igenom protokoll och bokföring och se att allting har gått rätt till. Eftersom revisorn inte sitter med i styrelsen blir det en mer opartisk bedömning. Alla medlemmar har nämligen inte tid att titta igenom allt, och då gör revisorerna det jobbet åt dem. En lekmannarevisor är en person som inte har en utbildning som revisor, men som har bra koll på föreningen och på hur ekonomi fungerar. En godkänd revisor har en utbildning och arbetar på ett företag.. Alla dessa kan också hjälpa styrelsen och ha löpande insikt i arbetet. Vi har under året haft sex revisorer. Ordförande Styrelse Vice ordförande Kassör Vice kassör Sekreterare Ansvarig för anställda Ansvarig för kansli Ansvarig för aktiviteter Klubbkontakt till Alva Snis Sigtryggsson Johannes West Johan Berg Tove Ortman Claes Hedström Ellinor Scharin Olga Günter Olga Tingstedt Hedvid Schylander (t.o.m ) till Tove Lexén Tove Ortman Matilda Bjurner Alva Markelius Olga Günter [Olga Günter] Anna-Katarina Jonsson 8

9 Revisorer Lekmannarevisor verksamhet: Lekmannarevisor ekonomi: Godkänd revisor: till Simon Rosén Joel Florén Håkan Ohlson, PWC till Olof Olterman Linn Andersson Håkan Ohlson, PWC Kräftskiva efter styrelsemöte. Bild: Tove Lexén Styrelsemöten Under året har styrelsen haft elva möten. Det är på styrelsemötena som distriktsstyrelsen träffas, rapporterar för varandra vad som har hänt i distriktet sedan senaste mötet, och planera för vad en vill göra till nästa möte. Det är på styrelsemötena som styrelsen kan fatta beslut och styra distriktet. Styrelsen har planerat sina möten på olika platser i distriktet, så att medlemmar ska kunna vara med och höra vad styrelsen pratar om, utan att behöva åka så långt. Det är nämligen öppet för alla medlemmar i distriktet att sitta med på mötena. Varje möte öppnas med att ett föremål dunkas i mötesbordet eller mötesgräsmattan eller motsvarande. Detta är mycket cermoniellt och skrivs nästan alltid in i protokollet Rockstastugan, Järfälla kommun. Konstituerande styrelsemöte. Mötet öppnades med ett margarinpaket. Under detta möte beslutades vilka som skulle ta dom poster i styrelsen som inte beslutades om på DÅM. Här beslutades också att Tove Ortman, Tove Lexén och Matilda Bjurner skulle bli firmatecknare, vilket betyder att de får skriva under papper i föreningens namn Kansliet, Stockholms kommun Mötet öppnades med en förpackning blåbärssoppa. Under det här mötet diskuterades det hur styrelsen ville kommunicera under året, och hur styrelsemötena borde gå till. Tove Lexén fick uppdraget att söka bidrag från riksföreningen, och en beslutade också att anställa Alva Snis Sigtryggsson som DISI Rocksta, Järfälla kommun Under det här mötet presenterade Alva Snis Sigtryggsson sin vision för distriktet och hur hon tänkte att en kunde komma dit. Här lades grunden för Reaktion-träffarna under våren, och hur skolbesöken skulle utformas, samt även det som kom att bli Miljösommar. 9

10 /9. Järna, Södertälje kommun Mötet öppnades med en förpackning havremjölk. Styrelsen gick igenom hur det stod till med klubbarna och de aktiviteter som bestämts på DÅM Biotopia-museeet, Uppsala kommun Mötet öppnades med ett russin. På det här mötet beslutades det att styrelsen skulle utlysa en ny DISI-tjänst för att ersätta Tova Melin, som meddelat att hon ville sluta. Det diskuterades också alternativ finansiering av Reaktion- träffarna Kansliet, Stockholms kommun Mötet öppnades med ett blomkålshuvud. På det här mötet meddelade de ansvariga för utlysningen att Johan Berg hade anställts som ny DISI. Kommande aktiviteter gicks igenom, som fjällvandring och resa till fältstation Öland I roslagens famn, Norrtälje kommun Mötet öppnades med ett paket ceylonte. Det rapporterades att DISI-arna arbetade Reaktion-träffen i uppsala och att de låg bra till i arbetet. Det pratades om alternativ finansiering av fjällresan och planering av Fältstation Gotland. Arbetet med introkursen var också på gång Gotland Mötet öppnades med boken Fem befriar en fånge. Fjällvandringsplaneringen var på god väg, och det rapporterades från Introduktionsmötet. Johan Berg hade avgått som valberedning eftersom han nu också var anställd, så styrelsen diskuterade ersättare. Styrelsen beslutade också att Ellinor Scharin skulle få söka ett stipendium genom distriktet för att projekt med stadsodling Öland, Mörbylånga kommun Mötet öppnades med en vattenflaska. Fältstation Gotland slås ihop med det nya projektet Miljösommar. Det spånades på att starta en sida för distriktet på Facebook och sätta ihop ett paket med aktiviteter som klubbarna kan få i brevlådan Skype, den digitala kommunen Mötet öppnades med en fjärrkontroll. Det diskuterades ersättare för valberedningen, och hur klubbpaketet ska utformas Rockstastugan, Järfälla kommun På det här mötet diskuterades hur distriktsårsmötet skulle ordnas, och om det skulle utlysas en ersättare till Alva Snis Sigtryggsson, som meddelat att hon skulle sluta. Johan Berg presenterade resultatet av Medlemsprojektet som han arbetat på, och styrelsen beslutade att omforma det till en proposition till årsmötet. Distriktsårsmöte Under verksamhetsåret hölls årsmötet den oktober 2013 på Gålö i Haninge. Anställda DISI står för Distrikts-inspiratör och Skol-informatör, och är den titel som distriktets anställda har. Under verksamhetsåret har tre personer haft detta ärorika uppdrag: Tova Melin, Alva Snis Sigtryggsson och Johan Berg. Dessa har varit ute och hållit skolbesök, planerat och organiserat aktiveringsträffarna Reaktion och Miljösommar, samt arbetat med en ny plan för hur distriktet ska arbeta, Medlemsprojektet. De har även kunnat hugga i med sådant som styrelsen inte har hunnit med, till exempel att göra utskick till alla medlemmar. 10

11 Ekonomi Distriktet har haft en god ekonomi under verksamhetåret. Vi har fått bidrag från Stockholms Läns Landsting och från Fältbiologernas riksförening. Vi har även sökt pengar från andra fonder, men det har inte beviljats. Detta har dock inte påverkat ekonomin, eftersom det har funnits marginaler i budgeten, bland annat för att anställda inte har arbetat lika mycket som budgeterat och för att några aktiviteter som budgeterades på DÅM inte har blivit av. Arbetet med ekonomin har skötts löpande av kassör Tove Ortman och vicekassör Matilda Bjurner. Lokaler Distriktet hyr sedan flera år en lokal i Solidaritetshuset på Tegelviksgatan 40 på östra delen av Södermalm i Stockholm. Lokalen fungerar som mötesplats för aktiviteter, plats där utrustning förvaras och även arbetsplats för anställda och styrelse. Distriktet hyr också sedan många år övervåningen på Rockstastugan ute på Järvafältet i Järfälla kommun. Där anordnas helgmöten och kurser och andra fältbiologaktiviteter. Under verksamhetsåret har vardagsrummets väggar och tak renoverats, och det arbetet är nästan klart. Verksamhet I distriktet ingår ett antal klubbar, och en hel del av verksamheten i distriktet finns där. Det här är aktiviteter som distriktet på olika sätt är inblandat i. DÅM - oktober Det var distriktsårsmöte på Gålö, strax söder om Stockholm. Det valdes en ny styrelse och gav ansvarsfrihet åt den gamla. Vi vandrade runt i skogarna i närheten och lärde oss av varandra, hade DÅM-show och vi paddlade kajak. Reaktion - februari/mars När miljön håller på att gå åt pipsvängen måste vi reagera. Reaktion var vårt sätt att göra det träffar med föreläsare från både inom och utanför Fältbiologerna för att inspirera och sedan planerade vi nya miljöaktioner. Det hölls en Reaktion-träff i Uppsala och en i Stockholm Skolbesök - våren DISIarna har hållit i en hel massa skolbesök under våren. Skolorna har fått välja mellan föreläsningar om Ungdomar och demokrati, Naturresurser och sverige och Uppsala/Stockholm/Gotland om 50 år. Detta upplägg har varit mycket uppskattat, berättar DISIarna. Permakulturkurs - Mars 17 odlingssugna Fältbiologer träffades i Rockstastugan för en introduktionskurs i permakultur (permanent agriculture) och dess bakgrund, filosofi och principer. Vi lärde oss vilka växter en kan plantera bredvid varandra för att de ska gynna varandra istället för att konkurrera. Introduktionskurs - April Någon gång måste en lära sig allt en behöver veta för att vara Fältbiolog, eller hur? Distriktet anordnade en introduktionskurs på Rocksta som alla medlemmar i distriktet bjöds in till. Gruvdemonstration - Maj Fältbiologerna bjöd in till en stor demonstration i Stockholm mot regeringens mineralstrategi och den gruvboom regeringen förespråkar. Det blev en stor uppslutning av demonstranter och tal av bland andra Stefan Mikaelsson, ordförande i Sametinget och Maria Tranvik från Fältbiologerna. 11

12 Bokskogsvandring - Juni Precis när bokarna slagit ut i sin ljusgröna prakt gav sig ett tiotal SUGare ut på en vandring i Söderåsens förstummande vackra nationalpark. Bokskogarna i Skåne bjuder på en häpnadsväckande vacker och dramatisk natur som inte påminner om någon annan plats en kan hitta i Sverige Rockstarenovering juni I år var det dags att ge vardagsrummet i Rocksta en ordentlig omgång. Det var många som kom och hjälpte till med arbetet och trots att renoveringen än så länge inte är helt klar kan en börja se slutet på arbetet. Och resultatet? En kan säga att stugan börjar få den elegans och prakt den så länge förtjänat. Miljösommar - Juli Mitt i högsommaren cyklade en skara S-U-G-Fältbiologer runt på Gotland, som en del av projektet Miljösommar med syftet att njuta av sommaren samtidigt som en uppmärksammar miljöfrågor. Fjällvandring - Augusti Två grupper fjällvandrade i år, i Abisko och i Sarek. Sarekgruppen vandrade från Kvikkjokk och en andra gruppen gick kring Kårsavagge vid Abisko. Sarek-gruppen kan stoltsera med att ha sett en järv på fjället, utöver renar och många vackra fåglar. Alternativ kräftskiva - Augusti Distriktet bjöds i slutet av augusti in till en alternativ kräftskiva i Rockstastugan på Järvafältet. Det bjöds på ett brett spektra av läckerheter. Temat var givetvis kräftor och eftersom inga dylika serverades fick festfolket tänka kreativt Minifältisaktiviteter - hela året Övrigt Om en är under 13 år räknas en som minifältis, och det anordnas ibland särskilda aktiviteter, till exempel pulkaåkning och grodexkursion. Det samarbete med Naturskyddsföreningen angående guidningar av skolbarn som inleddes förra året, kallat Mötesplats Naturen Stockholm, har inte fortsatt detta år. Intresset har varit för lågt från både medlemmar och ansvariga från Naturskyddsföreningen att se till att projektet blir av. Istället har styrelsen inlett ett samarbete med projektet Schysst Sommar och Vinter i Stockholm, som är ett integrationsprojekt som Naturskyddsföreningen håller i. Avslutning Det har varit ett fantastiskt år och den avgående styrelsen lämnar med varm hand över ansvaret 12

13 VERKSAMHETSPLAN: Verksamhetsplan för Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotland Organisation: Klubbarna står i centrum för distriktets aktiviteter. Distriktet ska ha som målsättning att förlägga så mycket som möjligt av verksamheten till klubbarna. Styrelsen och de anställda ska stödja och hjälpa klubbarna. De ska också underlätta kontakten mellan klubbarna, bl.a. genom att erbjuda reseersättning till personer som deltar i aktiviteter ordnade av andra klubbar än deras egen. De ska även hjälpa klubblösa fältbiologer som vill starta upp en klubb. Distriktet ska även hålla åtminstone en nybörjarkurs under året för att få nya medlemmar i föreningen aktiva. Fältbiologer utanför styrelsen är välkomna på alla styrelsemöten. Målsättningen är att aktivera medlemmar och få dem delaktiga i klubbar och i distriktet, samt att få de aktiva klubbar som finns att fungera bra. Kurser, läger och aktioner: Fylles i under DÅM. Den mesta aktiviteten ska förstås ske på klubbnivå, men ett antal större aktiviteter kan göras på distriktsnivå under året. PR: Distriktet bör arbeta för att nå ut till potentiella medlemmar med information om föreningen och våra aktiviteter. Exempelvis DISI kan arbeta med information i skolor, affischer kan tryckas upp och info ges ut om enskilda aktiviteter. Vi kommer även att fortsätta använda oss av sociala medier. Interninformation: Distriktet ska fortsätta ge ut distriktstidningen med underhållning, program för klubbar och distrikt med mera. Distriktet ska även ge ut verksamhetsutskick för vår och höst. Alla klubbar och andra intresserade medlemmar uppmanas att bidra med texter, bilder och annat såväl till distriktstidningen som till hemsidan. Anställda: Den anställda ska finnas där för att stötta distriktets aktiva medlemmar, försöka få de inaktiva mer aktiva och underlätta för styrelsen. En del av arbetstiden kan tillbringas på distriktets 13

14 kansli. Dennes främsta uppgifter kommer att vara att arbeta för ökad aktivitet i distriktet med stabilt nätverk av ledare och barn för minifältisaktiviteter samt sköta kanslisysslor så som telefontider, post, internutskick och dylikt. Styrelsen avser att ha anställda ger god utdelning i aktivitet och gör det möjligt för fler att engagera sig i Fältbiologerna. Distriktet ska därför fortsätta att ha anställda i den utsträckning ekonomin tillåter. Rocksta: Under verksamhetsåret är planen att fortsätta rusta upp den lite nedgånga Rockstastugan. Bokföring: Styrelsen ges möjlighet att under året lägga ut bokföringsarbetet för att avlasta kassören och styrelsen, alternativt att styrelsen arvoderar en styrelseledamot för att sköta bokföringen för att säkerställa att bokföringen sköts korrekt och kontinuerligt om ekonomin tillåter. Strävansmål: Fältbiologerna strävar efter att fler ungdomar ska bli aktiva inom miljö och naturfrågor. Att ta debatten om miljön och klimatet och möjligheten att få vistas i naturen med andra ungdomar med samma intresse. Distriktet ska även verka för att ungdomar med olika kulturell, social bakgrund ska få reda på att Fältbiologerna finns och att fler deltar trots funktionsnedsättning. Detta kan göras på många olika sätt, bland annat genom skolbesök, aktiviteter förlagda i andra områden, tillgänglighetsinformation angiven i program och en anpassning av hemsidan. 14

15 Intäkter Budget Utfall Budget Landstingsbidrag Bidrag från rixföreningen Ränteintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Utgifter Aktiviteter Fjällvandring Fältstation Öland Klubbstöd Interntidningar och medlemsinformation Hemsida Rocksta Kanslihyra Försäkringar Anställda DistriktsÅrsMöte Styrelsemöten Förtroendevaldas kostnader Administration Revision Kontokostnader Avskrivning av inventarier Övriga kostnader * Denna kostnad representerar utgifter som vid tillfället för den nya budgeten var betalda men ännu inte bokfö Summa kostnader Resultat ** Denna ruta har avsiktligt lämnats tom, eftersom verksamhetsåret var pågående 15

16 Fältbiologerna Stockholm Uppland Gotland Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: Räkenskapsår: Senaste vernr: 172 Resultatenhet: Hela föreningen Period: Perioden Ackumulerat Rörelsens intäkter och lagerförändring Aktiverat arbete för egen räkning 3810 Landstingsbidrag , , Riksföreningen , ,00 S:a Aktiverat arbete för egen räkning , ,33 Övriga rörelseintäkter 3980 Upplupna intäkter , , Övriga intäkter 100,00 100,00 S:a Övriga rörelseintäkter , ,67 S:a Rörelseintäkter och lagerförändring , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4210 Kurser & Läger , , Reseers. för aktiviteter (ej förtr.valda) -541,00-541, Fältstation Öland , , Skidresa , , Fjällvandring , , DistriktÅrsMöte , , Övriga aktiviteter , , Aktivism , , Styrelsemöten (ej erseersättningar) , , Klubbstöd -750,00-750, Rockstarenovering , , Interntidningar och utskick , ,28 S:a Råvaror och förnödenheter mm , ,78 Bruttovinst , ,22 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra kansli , , Kostnader Rocksta , , Kansliets porto -310,00-310, Förbrukningsmaterial -420,00-420, Små inventarier -784,00-784, Kansliets övriga kostnader -64,00-64, Förtroendevaldas porto, telefon, internet , , Förtroendevaldas resor , , Bokföringskostnader , , Plusgirokostnader , , Revision , , Förtroendevaldas övriga kostnader , ,00 S:a Övriga externa kostnader , ,50 Personalkostnader 7010 Anställdas löner + skatt , , Anställdas resor , , Anställdas försäkringar -450,00-450, Övriga anställdakostnader -981,00-981, Arbetsgivaravgifter , ,00 S:a Personalkostnader , ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , ,28 Rörelseresultat före avskrivningar , ,72 Avskrivningar 7800 Avskrivning inventarier 30% , ,39 S:a Avskrivningar , ,39 Rörelseresultat efter avskrivningar , ,33

17 Fältbiologerna Stockholm Uppland Gotland Sida: 1 Balansrapport Utskrivet: Räkenskapsår: Senaste vernr: 172 Resultatenhet: Hela föreningen Period: Ing balans Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1220 Inventarier 5 307, , ,59 S:a Materiella anläggningstillgångar 5 307, , ,59 Finansiella anläggningstillgångar 1300 Förutbetalda kostnader 2 022, , , Upplupna intäkter , , ,00 S:a Finansiella anläggningstillgångar , , ,00 S:a Anläggningstillgångar , , ,41 Omsättningstillgångar Fordringar 1619 Fordringar 4 406, , , Skattekonto 5 317,00 0, ,00 S:a Fordringar 9 723, , ,00 Kassa och bank 1920 Plusgiro, , , , Norrortsklubben pg ,00-450, , Nordea Sparkonto Företag, , , ,83 S:a Kassa och bank , , ,71 S:a Omsättningstillgångar , , ,71 S:A TILLGÅNGAR , , ,30 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2010 Eget kapital , , ,45 S:a Eget kapital , , ,45 Avsättningar 2232 Klubbhjälpsfond ,85 0, ,85 S:a Avsättningar ,85 0, ,85 Kortfristiga skulder 2510 Personalens källskatt , , , ArbetsGivarAvgifter , , , Övr kortfri skulder 0,00 760,00 760, Upplupna kostnader -905, , , Inbetalt till Skattekonto 50, , , Övriga skulder -814,00 0,00-814, Interim -50,00 0,00-50,00 S:a Kortfristiga skulder , , ,00 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , ,30 BERÄKNAT RESULTAT*** 0,00 0,00 0,00 17

18 Förslag till mötesordning Det är viktigt att alla som kommer på årsmötet är överens om hur diskussionerna ska föras och hur besluten ska fattas. Detta är ett förslag till mötesordning, alltså ett förslag på hur mötet går till och vilka regler som ska gälla. Vi kommer att gå igenom allt som kan verka krångligt på mötet och det är enklare än det kan verka. Dock är det bra att ha läst igenom detta innan för att ha ett hum om vad det handlar om. Beslut Beslut fattas genom acklamation så länge ingen begär votering. Alla som är med på mötet får delta i beslutet. Acklamationsbeslut fattas genom att mötesordföranden lägger fram förslagen till beslut. Man ropar då ja till det beslut man är för. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget säger man ja då mötesordföranden uttalar orden någon däremot?. Mötesordföranden talar sedan om ifall han eller hon tolkar årsmötet så att förslaget bifalls (majoriteten för) eller avslås (majoriteten mot). Tycker man att ordföranden tolkar årsmötets vilja fel kan man begära votering. Då räcker man upp handen för det beslut man stödjer. Talarordning Talarordningen är en lista över alla som vill säga något om den fråga man pratar om på årsmötet. När man vill säga något räcker man upp handen och håller den uppe tills man är viss om att mötesordföranden eller sekreteraren sett en. Då skriver han/hon upp en på en talarlista så att folk får tala i tur och ordning. Övriga frågor Årsmötet kan inte fatta bindande beslut i ärenden som tas upp under punkten övriga frågor. Detta är ett kuppskydd, då ingen skall utan förvarning kunna driva igenom ett beslut i en viktig fråga. Övriga frågor ska lämnas in till mötesordföranden eller mötessekreteraren före en viss tid som bestäms när årsmötet startar. Handtecken Nedan förklaras de olika tecken som gäller på mötet för att visa vad man vill. 18

19 Hattifnattande Ett mycket användbart tecken som är en tyst applåd. Man viftar med båda händerna för att visa uppskattning över något som sägs eller sker. Bra för den som pratar som slipper känna sig ensam om sin åsikt och bra för mötesordföranden som lättare kan märka vad mötet vill och när det är dags att gå till beslut i en fråga. Ordningsfråga 10En ordningsfråga är en fråga som berör mötesordningen. Ex kan vi öppna fönstret eller jag förstår inte vad vi beslutar om. Ordningsfrågor bryter talarordningen, man kan alltså ställa den när som helst men givetvis helst utan att avbryta någon. För att ställa en ordningsfråga formar man armarna i ett O över huvudet. Sakupplysning Om en talare använder direkta sakfel i sin argumentation eller om det har ställts en fråga som ingen vet svaret på och du kan tillföra debatten en upplysning om detta kan du begära sakupplysning. Och om någon använder ett konstigt ord eller om du tycker att viktig information saknas för att man ska förstå debatten kan du begära sakfråga. Sakupplysning och sakfråga har samma tecken: sträck upp en knuten hand med lill- och långfinger uträtade, ungefär som på metal- konsert. Halshuggning Om man satt upp sig på talarlistan men inser att någon annan har hunnit säga det man själv skulle säga innan det blir ens egen tur kan man stryka sig från listan genom att hugga halsen av sig dvs. dra handen över halsen. Bra för att inte göra debatter onödigt långa. Replik Om man är direkt angripen i debatten har man rätt att ta replik. Repliker bryter talarordningen och måste vara mycket korta. Man begär replik genom att forma ett R på teckenspråk (vi visar på årsmötet). Streck i debatten Om någon på mötet tycker att en debatt börjar gå på tomgång kan han eller hon begära 19

20 streck i debatten. Det gör man genom att dra ett streck snett över bröstkorgen. Mötesordföranden frågar sedan mötet om mötet vill sätta streck i debatten. Vill man det får alla som vill chans att skriva upp sig på talarlistan med en gång, men då den talarlistan tar slut får ingen yttra sig mer utan då går man till beslut. Man får begära replik även om det är streck i debatten. Ute Om mötesordföranen tycker att debatten går för långsamt eller har blivit för utdragen kan hon/han säga ute vilket innebär att årsmötet fortsätter debattera frågan utomhus. Stadgar för Fältbiologerna Stockholm Uppland - Gotland Med organisationsnummer Organisationen mom 1 Föreningens juridiska namn är Fältbiologerna Stockholm Uppland Gotland mom 2 Fältbologerna Stockholm Uppland Gotland är en sammanslutning av Fältbiologernas lokalklubbar i Stockholm, Uppland och Gotland. mom 3 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotlands högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen. mom 4 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland är partipolitiskt och religiöst obundet. mom 5 Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland är en ideell förening. Hädanefter kommer Fältbiologerna Stockholm - Uppland - Gotland i dessa stadgar refereras som Distriktet. 2 Organisationens syfte 20

21 mom 1 Distriktets syfte är att fullgöra rixföreningens syfte genom att - Stödja, stärka och aktivera klubbarna - Stimulera kontakten mellan klubbarna - Arbeta för startandet av nya klubbar 3 Organisationens medlemmar mom 1 Medlem i distrikt är varje klubb inom distriktets verksamhetsområde mom 2 Distriktet får inte uppta medlemsavgift. 4 Organisationens redovisningsår mom 1 Distriktets verksamhetsår är mellan 1 september och 31 augusti. mom 2 Verksamhetsberättelsen omfattar det gångna verksamhetsåret. mom 3 Distriktets bokföringsår följer verksamhetsåret. mom 4 Distriktets bokföring skall överlämnas till revisorerna senast 14 dagar före årsmötet. 5 Distriktets årsmöte mom 1 Årsmötet skall hållas under oktober månad mom 2 Kallelse till årsmöte skall kungöras distriktets medlemmar samt rixstyrelsen senast trettio dagar innan utsatt mötesdatum. mom 3 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har närvaro-, yttrande- och yrkanderätt på årsmötet. mom 4 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har en individuell röst på årsmötet. mom 5 Propositionerna till årsmötet ska finnas tillgängliga för Fältbiologernas medlemmar inom distriktet minst två (2) veckor innan årsmötet ska hållas. 22mom 6 Motioner till årsmötet ska lämnas till styrelsen minst två (2) veckor före årsmötet. mom 7 Årsmöteshandlingarna ska finnas tillgängliga för Fältbiologernas medlemmar inom distriktet minst en (1) vecka före årsmötet mom 8 På årsmötet måste minst följande punkter behandlas: 21

22 Mötets öppnade Val av mötesordförande, mötessekretare, mötesjusterare och rösträknare Fastställande av röstlängd Fråga om mötets stadgeenliga utlysande Godkännande av dagordningen Redogörelse för verksamhetsberättelse och bokslut Behandling av propositioner Behandling av motioner Revisorsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning Val av ordförande Val av styrelsens övriga poster Val av revisorer Val av valberedning Övriga frågor Mötets avslutande mom 9 Årsmötet ska protokollföras. mom 10 På styrelsens, revisorernas eller en majoritet av Fältbiologernas medlemmar inom distriktet begäran kan ett extra årsmöte kallas. Det extra årsmötet ska kallas till tio dagar innan utsatt mötesdatum. 6 Omröstning mom 1 Om inte annat skrivits i stadgan gäller enkel majoritet vid omröstning. mom 2 Sluten omröstning ska användas vid personval om någon begär det. mom 3 Vid personval gäller att: - om flera personer fått lika många röster ska man genomföra en skiljeomröstning mellan dem - vid lika röstetal i skiljeomröstningen ska man lotta 7 Styrelse 22

23 mom 1 Styrelsen är ansvarig för förvaltandet av Distriktet under ett verksamhetsår mom 2 Styrelsens syfte är att - verka efter den verksamhetsplan som årsmötet beslutar om - tillvarata sina medlemmars intressen - sköta den löpande verksamheten i Distriktet mom 3 Styrelsen skall kontinuerligt hålla distriktets klubbar och riksstyrelsen underrättade om sin verksamhet mom 4 bokföra distriktets ekonomi mom 5 Styrelsen väljs av Årsmötet. mom 6 Styrelsen består av minst 7 och högst 9 personer samt de suppleanter som årsmötet väljer mom 7 Styrelsen ska till årsmötet lägga fram en verksamhetsberättelse och en ekonomisk berättelse där de redogör för året som gått. mom 8 Rätt att ställa upp i val till Styrelsen tillfaller de som är medlemmar i någon av distriktets klubbar och 23mom 9 I Styrelsen skall ingå ordförande, sekreterare samt kassör. 8 Valberedning mom 1 Valberedningen väljs av årsmötet. mom 2 Valberedningen ska bestå av minst en (1) och högst fem (5) personer. mom 3 Valberedningens ledamöter får ej inneha annat förtroendeuppdrag inom Distriktet. mom 4 Valberedningen har till uppgift att lägga fram underlag till årsmötet inför val av styrelse, revisorer och ny valberedning för Distriktet. 9 Revision mom 1 Revisorer väljs av Årsmötet till en period av ett år. mom 2 Revisorerna ska vara minst två (2) och högst fyra (4) till antalet. mom 3 Revisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som Distriktet utövar. mom 4 Revisorernas har till uppgift att: 23

24 - ha insyn i Distriktets räkenskaper, verksamhet och bokslut - avlämna en revisionsberättelse senast fem dagar före Årsmötets öppnande mom 5 I sin revisionsberättelse ska revisorerna: - beskriva hur revisionen gått till - i de eventuella fall då Styrelsens beslut inte överensstämmer med Årsmötets beslut eller Distriktets stadgar, påvisa det för Årsmötet - i de eventuella fall då Distriktet grovt missköts i annat avseende, påvisa det för Årsmötet - uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet mom 6 Revisorerna skall vara myndiga 10 Styrelsemöten mom 1 Alla styrelsemöten skall protokollföras. mom 2 Distriktets samtliga protokoll skall arkiveras och ligga till grund för Distriktets verksamhetsberättelse vid verksamhetsårets slut. mom 3 Alla beslut tas, med enkel majoritet av de närvarande styrelsemedlemmarna. mom 4 Styrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande mom 5 Alla Fältbiologernas medlemmar inom distriktet har närvaro- och yttranderätt på styrelsemöten 11 Tecknande av firma mom 1 Styrelsen äger rätt att utse person att teckna Distriktets firma. 12 Upplösning mom 1 Förslag om distriktets upplösning kan endast framläggas vid årsmöte efter samråd med rixstyrelsen. Om distriktet upplöses, skall alla dess tillgångar tillfalla rixföreningen att användas till distriktsverksamhet. mom 2 Upplösning kan endast ske med kvalificerad majoritet vid omröstning 13 Ändring av stadgarna mom 1 För ändring av dessa stadgar krävs beslut vid två på varandra följande årsmöten med minst tre månaders mellanrum och att ändring godkänts av 24

25 rixstyrelsen. mom 2 Ändringar i stadgarna börjar gälla när årsmötesprotokollet är justerat om inte årsmötet beslutar annat. 25

26 Proposition till DÅM Styrelsen föreslår att distriktets sparpengar ska flyttas till ett annat sparkonto. I nuläget så har distriktet tre konton; ett pg-konto som används till alla ut- och inbetalningar, ett pg-konto som vi förvaltar åt den sovande Norrortsklubben samt ett sparkonto. Samtliga konton är i banken Nordea. Nordea är bra på det viset att det är lätt och okomplicerat för en förening att ha ett pg-konto hos dem. Däremot så anser styrelsen att det inte den bästa banken för distriktet att ha ett sparkonto pådet finns nämligen ingen möjlighet att spara i etiska fonder eller något likande. Pengarna investeras i de projekt som banken bestämmer; inte alltid de mest miljövänliga eller rättvisa heller. Styrelsen föreslår en utredning av en flytt av sparpengarna till någon mer fältbiologvänlig sparform. Exempelvis skulle detta kunna vara i etiska fonder i någon annan bank, eller i form av stödsparande i JAK-banken. I JAK så finns det möjlighet att låta stödsparandet (alltså låta de sparpoäng som sparandet i banken genererar) gå till ett projekt eller en organisation en vill stödja, bland annat så går det att stödspara till Solidaritetsrörelsens hus, där vi ju har vårt kansli. Styrelsen föreslår att flytten av sparpengarna och utredandet om var de skall flyttas ska skötas av de avgående kassörerna, innan överlämnandet till den nya styrelsen. 26