Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda och framåt enligt avtal

Transkript

1 Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda och framåt enligt avtal Projektnamn SAMBA Samarbeta, ansvara, motivera, bedöma, anpassa Projektägare Nybro kommun Genomförare: Individ- och familjeförvaltningen i Nybro kommun och Individ- och familjeomsorgen i Emmaboda kommun. Samarbetsaktörer Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget i Nybro och Emmaboda kommuner. Förlängd och förnyad ansökan av projekt SAMBA:s integrationsspår Projekt Sambas integrationsspår har pågått i snart 1,5 år. Samtliga parter är överens om att vi vill förlänga projekt/processtödet för att på sikt möjliggöra långsiktiga satsningar samt utveckla den kompetens som kontinuerligt byggs upp. I ansökan behåller vi integrationsspårets grundkoncept som vi vet är en framgångsfaktor i sig. Vår förhoppning är däremot stor att med fortsatt processtöd få möjlighet att utveckla SAMBA:s integrationsspår då vi ser en stor utvecklingspotential i att möta upp de stora behov som finns av SAMBA. Hittills har det funnits stora samordningsvinster med att lägga både rehabspåret och integrationsspåret inom Samba. Projektledarna har kunnat stötta varandra och den redan uppbyggda kompetensen, erfarenheten har möjliggjort en kortare startsträcka för SAMBAS integrationsspår. Som projektägare ser Nybro kommun att det fortsättningsvis finns budgetmässiga samordningsvinster att göra i det förlängda processtödet från Samordningsförbundet för både rehabspåret och integrationsspåret. Se även ansökan för Långsiktig Integrerad Samverkan (LIS). Bakgrund integrationsspår Nybro kommun är en av de kommuner i Kalmar län som har tagit emot flest asylsökande samt nyanlända i förhållande till folkmängden. I Emmaboda kommun har mottagandet fördubblats sedan Samtidigt är Nybro och Emmaboda kommuner som vill växa. Därför handlar integrationsfrågan både om solidaritet och vad som är bäst för kommunernas framtid. D.v.s. en win and win situation om den hanteras på ett framgångsrikt sätt. För att de nyanlända ska bli en del av kommunernas framtid är en fullvärdig integration och arbete två grundpelare i kommunernas framtida byggen. I världen tvingas ca människor på flykt varje dag. Det är fyra gånger så många som för några år sedan. Detta återspeglar sig i de som befinner sig i etableringsfasen. Under de senaste fem åren har siffran ökat från 50 ärenden till drygt 400 ärenden i Nybro kommun. I Emmaboda kommun har det skett en ökning från 30 till 65 ärenden. Dagens migrationsfråga är inte förberedd och rustad för den internationella kris världen står inför. Det sannolika scenariot är att flyktingströmmarna kommer att öka i samband med allt fler kriser, krig och konflikteter. Att ta hand om människor som flyr från krig och förtryck är en del av vårt välfärdsuppdrag. Men det handlar inte bara om att hjälpa människor att komma hit utan i lika stor utsträckning skapa de resurser som krävs för en rättvis chans för de nyanlända att bli etablerade. 1

2 Integration är inte bara lägenhet, skola, SFI och arbete. Det är också nätverk, kunskap, förståelse för hur det svenska samhället fungerar, vänskap och framtidstro. Därför måste allt hänga ihop redan från början. Lyssnar vi på våra klienter är problemen: Den långa väntetiden Byråkratin Svårigheten att komma in i systemen Bli en del av det svenska samhället Glapp i systemen Bristande framtidstro Kan inte påverka sin egen situation De människor som kommit hit har en kraft och vilja att överleva och bli integrerade och de finns redan här. Samma kraft och vilja måste det svenska samhället möta upp med. I nuläget kvarstår grundproblemet att resurserna är för små, brist på pengar, kunskap och erfarenhet. Dessutom finns det för lite strukturell samverkan mellan de ansvariga myndigheterna vilket drabbar individen med uteblivna lösningar. Tyvärr präglas integrationsfrågan av alltför många honnörsord som inte taktar i de pragmatiska och handfasta lösningar som krävs på kommunal nivå. Om kommunen och arbetsförmedlingen inte hinner med eller inte har resurser att omfatta hela integrationsfrågan finns risken att de främlingsfientliga krafterna kommer att öka. Behovet av att utveckla SAMBA Bristen och samordningen mellan systemen och de olika myndigheterna är uppenbar då de ena systemet eller myndighetens ansvar inte överlappar det andra. Integrationsfrågan är tyvärr belastad av ett stuprörstänk där ingen har ett helhetsansvar. Därför ser vi ett fortsatt angeläget behov av att det finns en tjänst mellan myndigheterna och systemen som överbryggar systemen och myndigheternas uppdrag för individer som behöver särskilt stöd och som behöver samordnade insatser. Därför behöver SAMBA:s integrationsspår en fortsatt utveckling med fokus på flera målgrupper. Målgrupper Integrationsspårets målgrupp är utrikesfödda i åldern år. Den första målgruppen är individer som är på väg att avsluta etableringen men som inte behärskar det svenska språket tillräckligt För den andra målgruppen vill vi sätta extra fokus på ärenden som är i JOB:en men som av olika anledningar inte kan tillgodogöra sig JOB:ens arbetsmarknadsåtgärder och härmed riskerar att bli beroende av helt försörjningsstöd efter etableringen Individer som behöver extra stöd för att snabbare bli integrerade i det svenska samhället och komma in i arbetslivet och studier. Individer som redan är beroende av försörjningsstöd får ett särskilt stöd och driv för att komma in på arbetsmarknaden. Grundläggande förutsättningar SAMBA:s integrationsspår är redan en del av den pågående integrationsprocessen. T.ex. har Nybro kommun och arbetsförmedlingen tecknat ett samarbetsavtal under januari Här finns grunden i den nya LÖK:en för hur vi gemensamt kan få en helhetsbild och hitta individer i ett tidigt skede som behöver extra stöd eller har behov av samordnade insatser. I det ti- 2

3 diga skedet ska den ordinarie etableringsprocessen träda in med extra stöd och inte integrationsspåret i SAMBA. Fördelen att hitta individer med hinder i ett tidigt skede är att de kan följas under en längre tidsperiod. I första hand ligger ansvaret på arbetsförmedlingen att genom tidig kartläggning ta tillvara de kunskaper och erfarenheter varje individ har sedan tidigare för att knyta samman behovet av utbildning, språkpraktik etc. Utifrån hur lång tid etableringsprocessen tar är det viktigt att integrationsspåret får ett långsiktigt perspektiv. Ingång till SAMBA för spår 2 Handläggarna från varje myndighet aktualiserar deltagare till projektteamet. Deltagaren är avidentifierad vid föredragningen. Om projektteamet samtycker till att ta in deltagaren i projektet kallar projektledaren till ett trepartsmöte. Syfte Fånga individer som behöver extra stöd där ordinarie etableringsinsatser inte är tillräckliga. Fånga individer tidigt för att de ska få rätt förutsättningar för att bli integrerade ur ett helhetsperspektiv. Tid och aktivitetsplan Kartläggningsmetod Inventera att kartläggningsprocessen har fungerat så att det finns en röd tråd mot självförsörjning via utvecklingstrappan. Utvecklingstrappan finns redan i SAMBA. Därför är det viktigt att ha uppföljningsmöten under hela etableringsfasen med berörda aktörer för att tidigt upptäcka eventuella hinder samt att få in den röda tråden i varje individs utveckling. Genomlysning av individens språkutveckling utifrån individens förutsättningar och behov. Har SFI-undervisningen varit tillräcklig och har språkpraktikplatsen gynnat språkutvecklingen? Har plattformen använts på rätt sätt så att individen tillgodogjort sig informationen och förståelsen för hur det svenska samhället fungerar på ett tidigt stadium? Kartlägga om det finns individuella hinder eller behov av rehabinsatser som blivit ett hinder i individens integrationsprocess. Arbetsmetod En projektledare arbetar lösningsfokuserat med 10 deltagare och all kommunikation sker på svenska. Dels för att lära av varandra men också för att hitta motivation och nyfikenhet till att fortsätta utveckla svenska språket. Varje deltagargrupp pågår under 14 veckor. Utifrån tidigare erfarenheter tror vi på att göra individen delaktig i sin egen process. Härmed ses varje deltagare som en resurs att själva inom ramarna för integrationsspåret bidra med kreativa förslag och idéer. Förhoppningen är att metoden som helhet ska stärka deltagarnas motivation, engagemang och medvetenhet för en positiv integrationsprocess mot självförsörjning. Som extra stöd i denna process finns även ordinarie projektledare för SAMBA att tillgå. Därutöver finns 1:e socialsekreterare på IFF/AMR i Nybro som mentor. Metoden för SAMBA:s integrationsspår är både på individ- och gruppnivå med följande innehåll: Teman Coachning Föreläsningar Fysisk aktivitet Stärka hälsoperspektivet Intensiv information om hur det svenska samhället fungerar 3

4 Fånga upp de som behöver krisstöd Vad som krävs för att bli en integrerad medborgare Aktiva kontakter med näringslivet för att hitta praktikplatser som i vissa fall kan leda till anställning Utifrån kartläggningen och arbetsmetoden får varje projektdeltagare en ny individuell plan med intensiv coachning och stöd för att hitta en praktikplats, anställning eller lämplig insats. Detta blir själva kärnprocessen i SAMBA:s integrationsspår. Denna extra resurs i SAMBA är nödvändig då vi redan vet att de individer som de ordinarie systemen inte fångar upp behöver ha ett extra stöd för att gå vidare. Sätts stödet in för sent är etableringens och JOBEN:s resurser redan förbrukade och en framtid väntar där individer blir beroende av försörjningsstöd. För att säkerställa förbättringsarbetet samt skapa underlag för analyser och uppföljningar finns redan en särskild enkät. Enkäten kommer även att kartlägga hur individen upplever insatserna för att bli integrerad och vad som gör skillnad för individen. Som projekt är SAMBA:s integrationsspår nyskapande och unikt då insatserna har varit i samklang med varandra i en nära samverkan för att möta varje individs unika behov. De individer som projektledaren möter bär med sig följande: - Individer som går igenom en identitetskris - Bristfärdiga språkkunskaper - Stor okunskap om rättigheter och skyldigheter - Religions och kulturkrockar - Svårigheter att handskas med vardagen - Ej tillräckliga kunskaper om hur det svenska samhället fungerar - Vilka utmaningar behöver man klara av för att man som individ och familj ska bli integrerad? - Svårigheter med att skapa hopp, framtidstro och självkänsla när trögheten i myndigheternas olika regelverk skapar sitt eget utanförskap För att lösa ovanstående utmaningar har vi inget annat verktyg än SAMBA:s integrationsspår. Här fångar vi helheten, stöttar individen, bjuder in till ett mänskligt möte, fångar deltagare oavsett myndighet, deltagarna befinner sig i ett meningsfullt sammanhang och vi lär oss hela tiden. Därför menar vi att SAMBAS: integrationsspår har kommit för att stanna då resultaten och behoven talar sitt tydliga språk. Projektledarens roll Att vara aktiv/aktiva i kontakterna med både kommunen och näringslivet för meningsfulla praktikplatser och följa upp att varje deltagare får rätt språkstöd. För att detta ska fungera behöver projektledaren bygga upp en plattform för kontakterna med kommunen och näringslivet. Samverkande funktion och stöd till både deltagarna samt aktuella handläggare/resurser hos de olika myndigheterna. Därutöver säkerställa att rätt myndighet bidrar med adekvata insatser. Fånga upp individer i projektet som behöver krisstöd. För mer omfattande behov av krisstöd tas dessa ärenden till arbetsgruppen för SAMBA för att få stöd via landstinget. Projektledaren och teamet behöver även säkerställa att deltagarna har en positiv hälsoutveckling som grund för framsteg i integrationsprocessen. Återkoppla remitterade ärenden från parterna för ett framtida och gemensamt lärande för att i största möjliga utsträckning få in den röda tråden i individens utveckling. Rapportera underlag, resultat, analyser och projektrapporter till SAMBA:s styrgrupp. Efter varje avslutad deltagargrupp gör projektledaren/processledaren en skriftlig slutdokumentation. 4

5 Styrgruppens roll Efterfråga resultat och begära in underlag för hur situationen ser ut i dag samt ställa frågan hur vi vill att det ska se ut framöver. Skapa förutsättningar för projektledaren att syftet med projektet stödjer kärnprocessens förbättringsarbete. Därutöver ge arbetsgruppen tydligt mandat att stärka samverkan för att nå goda resultat. Härmed kan vi se om SAMBA:s nya inriktning rör sig åt rätt håll utifrån de satta kvalitetsmåtten och målen. Utifrån hur många individer som ingår i SAMBA: s integrationsspår ser kvalitetsmåtten se ut enligt följande: Vilka insatser har individen fått som är verksamma? Inventering av den individuella kartläggningen och handlingsplanens betydelse. Matchar arbetsmetoden och insatserna målgruppens behov? Hur implementerar vi in lärdomar i våra egna organisationer? Mål Föra de inskrivna i projektet närmare arbetsmarknaden eller till studier En snabb integration in i det svenska samhället Öka individens upplevelse av en fungerande etablering Bra hälsa Vi tror att integrationsspåret i SAMBA kan bidra med att skapa en hållbar integrationsprocess för deltagarna för att bli en del av ett rättvist, demokratiskt och jämlikt samhällsbygge. För att sätta in målsättningen med integrationsspåret i sitt rätta sammanhang tror vi att SAMBA kan bidra med ett positivt utfall i välfärdssamhällets kärnfrågor som t.ex. minskat utanförskap, social trygghet, kulturell mångfald och minskad arbetslöshet. Nyckeltal Hur många av de som går på försörjningsstöd har kommit ut i praktik. Andel som går vidare till självförsörjning och studier utifrån var individen befinner sig i processen. Nyckeltal: 25 % till arbete, 10 % till studier och 60 % i praktik. Hur upplever individen det stöd de fått? 90 % ska uppleva stöd och inflytande i sin process. Andel i projektet som upplever att integrationsspåret i SAMBA gett dem verktyg som de inte haft tidigare. 90 %. Orsaker till avslut Orsaker till att individer går från etableringen till JOB:en Ej tillräckliga språkkunskaper Ej tillräckliga kontakter med arbetsmarknaden Matchningen och den röda tråden har inte fungerat Det sociala stödet har inte fungerat Individuella problem. Vilka insatser krävs för en vidare utveckling Prognos för självförsörjning i varje enskilt ärende Med denna ökade kännedom om varje individs situation och förutsättningar vet vi hur vägen framåt ser ut för de individer som deltar i projektet. Arbetar vi på det här sättet har vi skapat 5

6 ett system med olika grindar och mättillfällen samtidigt med ett signalsystem som larmar där vi behöver vara extra uppmärksamma, sätta in rätt stöd, prioritera, utveckla vår kunskap så att vi inte kör på i gamla hjulspår när det inte fungerar. För att detta ska fungera är det av största vikt att bygga upp system där olika kompetenser berikar varandra genom både strukturerad samverkan, spontana möten för ett gemensamt lärande ur ett helhetsperspektiv. Styrning, organisation Projektteam Projektteam där handläggare och ev. andra resurser ingår som projektet ser som viktiga för att komma vidare i ärenden och utveckling av projektet. Myndigheternas befintliga resurser/personal skall utnyttjas efter behov, de kan också ses som konsultativa tjänster i projektet. Styrgruppen Styrgruppen består av chefer/ansvariga för myndighet och/eller verksamhet/organisation, samt tjänsteman från Samordningsförbundet. Projektledaren framför lägesrapport vid varje mötestillfälle. Relation till andra verksamheter Utifrån utvecklingstrappans olika nivåer, kommer projektet att använda anpassade arbetsplatser. En stor förhoppning är att utveckla samverkan med landstinget i de fall det finns behov av utredning gällande psykisk ohälsa. Uppföljning/utvärdering Upplevelsen från deltagarna - enkät Gemensam utvärdering mellan projektledare och arbetsgrupp Statistik (SUS) En gång/halvår utvärdera arbetssättet utifrån Samordningsförbundets enkät för bl.a. handläggare Erfarenheter från SAMBAS integrationsspår under 15 månader Genomtänkt kartläggning och välfungerande samtal Med hjälp av en genomtänkt kartläggning och kontinuerliga enskilda samtal har UT fått en klarare bild av varje deltagare, och i tidigt skede kunde UT notera deras önskemål, behov och svaga och starka punkter, som i sin tur förmedlades till övriga i arbetsgruppen och berörda myndigheter runt omkring deltagaren. De flesta individer som är inskrivna hos myndigheter kan ibland kännetecknas av enbart en rad siffror (tolv siffror), det vill säga det är inte så personligt. Men tack vare SAMBA kunde deltagarna och handläggarna på AF komma närmare varandra, och därmed kunde man gemensamt hitta en väg framåt för deltagaren att komma in på rätt riktning och ta ett steg mot arbetsmarknaden. 6

7 Motivationsarbete Eftersom de flesta av deltagarna saknade arbetslivserfarenhet och studier från hemlandet har det varit orsaken till att dessa individer inte kunde slutföra SFI-studierna på D-nivå, vilket är ett språkkrav för att kunna studera eller arbeta i Sverige. Utöver dessa hinder saknade även några deltagare motivation, och var icke villiga att bidra och delta på grund av okunskap om Sveriges samhällsstruktur, arbetskultur, kulturella skillnader, dåligt självförtroende och hopplöshet om sin egen framtid. Projektledaren har avsatt det mesta av sin tid i gruppsamtalen på att motivera och stärka deras självförtroende och självsäkerhet. Projektledarens hårda arbete har gett resultat, och givetvis grundar sig detta inte på projektledarens egen känsla eller uppfattning i saken, utan utifrån deltagarnas kommentarer och projektens resultat. Resultatet visar effekten av en bra insats och på en så kort tid kom många av deltagarna närmare arbetsmarknaden. Även deras intresse och motivation för delaktighet och sin egen självständighet och framtid stärktes. I gruppsamtalen och enskilda samtal framgick ofta att de känner sig mer beredda att ta ställning och arbeta för sin framtid, de är mer positiva till att lära sig svenska. De flesta deltagare frågade mig om varför de inte fick den information och det stöd jag gav, under tiden de läste SFI eller på SO-undervisning. Hade de fått träffa en person som mig eller en lärare så hade de flesta av dem inte varit här sade de. De hade nog alla klarat SFI och skaffat sig en bättre bild av samhället fortsatte de. Det vore bra om vi kunde rekrytera flera deltagare direkt från SFI-klasserna, individer som läser på A, B och C-nivå som riskerar att inte klara SFI. Detta i samråd med SFI, med utgång i vilka som är i behov av extra hjälp och motivation. Projektledare som en förebild De andra viktigaste framgångsfaktorerna till en lyckad integration av deltagarna har varit projektledarens egen erfarenhet av livet i Sverige, både som invandrare men även som kvinna och hennes egen ansträngning för att bli delaktig och självständig i det nya landet. Med andra ord projektledaren var en förebild för deltagarna och inte minst de kvinnliga deltagarna, och kunde ge råd och stöd i frågor, farhågor och funderingar som deltagarna hade. Projektledaren kunde helt enkelt relatera med deltagarna och vice versa. En engagerad projektledare Projektledarens engagemang för integration och jämställdhet har varit till en stor nytta för projektens framgångar. Där jobbade projektledaren helhjärtat för att förebygga utanförskap och ojämlikhetstänkandet. Ett exempel är en kvinna som bott i Sverige i mer än sju år och som i början av projektet var fast övertygad om att kvinnans plats var i hemmet och att det var hennes ansvar att ta hand om mannen och barnen. Men efter bara några månader ändrade hon sin inställning och var redo för arbetslivet och väntade på att börja arbeta på ett äldreboende i Nybro. Denna förändring hos kvinnan är något som SAMBA är stolt över, att hon kom att förstå att hon har rätt att leva ett självständigt liv som alla andra individer och inte minst i relation till sin egen man. 7

8 Pedagogisk samhällsorienteringsundervisning Tidigare samhällsorienteringsundervisning under etableringsperioden hade inte någon inverkan på de flesta av deltagarna, de flesta som hade gått på samhällsorienteringen hade bristande kunskaper om det svenska samhället. De viktiga områdena som ledder till en bättre integration är jämlikhet, jämställhet och kännedom om arbetsmarknaden i Sverige som projektledaren med sina pedagogiska kompetenser kunde förmedla. En tydlig attitydförändring förekom ganska tidigt i projektet bland deltagarna när det gäller kvinnosyn, jämlikhet, jämställhet, viljan att vara självständig, synen på den svenska kulturen och inte minst tron på sin egen framtid. Bra mentorskap och bra stöd från arbetsgivaren Projektledarens mentor med sina goda erfarenheter av tidigare projektledning underlättade projektledarens arbete med att fatta beslut och hitta lämpliga lösningar till varje problem som uppkom under projektets gång. Projektledaren hade bra stöd av de närmaste cheferna och sina kollegor. Goda relationer mellan projektledaren och deltagarna Dagliga kontakter i gruppen och enskilda samtal med deltagarna utformade en djup och god relation mellan deltagarna och projektledaren. Goda relationer ledde till en miljö där deltagarna kände sig sedda och trygga. Detta ökade deras motivation till att vara med i projektet samt gav en klarare bild av deras egna mål och förutsättningar i livet. Goda relationer underlättade även för projektledaren att kunna stötta och coacha deltagarna på bästa sätt för att trygga en egen försörjning eller utbildning. Att projektledaren kom från samma eller liknande kulturer och hens goda kännedom om deltagarnas bakgrund och kulturer har varit en avgörande faktor i projektets framgångar. Tydliga budskap, mål och syften med projektet från styrgruppen. Gott samarbete mellan inblandade aktörer Gott samarbete mellan inblandade aktörer, arbetsgruppen, projektledarens mentor från Nybro kommun, AF Nybro/Emmaboda, IFF Emmaboda/Nybro och Nybro kommuns praktiksamordnare. Mina reflektioner som projektledare En viktig nyckel till god integrering är att stärka svenskspråket i ett tidigt skede. Att individuellt anpassa svenskundervisningen är en nödvändighet. Vi kunde utveckla SAMBA Integration med att satsa på svenskundervisning parallellt med gruppverksamheten. I början av projektet hade vi en dag i veckan svenska med UT. Tiden räckte inte till eftersom det var många svårigheter runt omkring deltagarna som krävde både arbete och mod. 8

9 Man skulle även kunna rekrytera deltagare i etableringens slutskede. Projektet har haft deltagare som har avslutat sin etablering utan att ha lärt sig vare sig svenska eller blivit integrerad. Att förpassas till utanförskap skulle kunna förebyggas om man satsade på att motivera dessa individer redan från början under etableringstiden och SFI. Bristfälliga datorkunskaper och kännedom om den digitala världen är ett stort hinder för individen att ta del av information om sin omgivning. Deltagaren blir avskärmad från samhället, där all kommunikation sker digitalt. En grundläggande datorkunskap kan ledda till att individen kommer samhället närmare och ökar deras chanser till självständighet och självsäkerhet. Aktörer som har ett avtal med AF måste granskas och ifrågasättas, eftersom de flesta deltagarna varit på deras arbetsmarknadsåtgärder men ändå saknade kunskaper om det svenska samhället och arbetsmarknaden och de saknade fullkomliga CV:n och personliga brev. Det talas så litet svenska i dessa ovannämnda verksamheter att alla deltagare som hade deltagit i dessa verksamheter kommunicerade med varandra på eget modersmål. Min bedömning är att kommuner och AF satsar på en individuellt anpassad utbildning samt SFI-undervisning och utvärderar insatserna från de privat inblandade aktörerna. Det som jag har märkt hos alla inblandade aktörer har varit att man har lagt alla resurser på individer som hade lättare att komma in i arbetsmarknaden och de svaga hade man bollat hit och dit. Ingen vill satsa på dem eller hjälpa dem att utvecklas. SAMBA har tagit ett stort ansvar och erbjudit dem extra hjälp och en meningsfull tillvaro. Nya anpassade yrkesutbildningar för kvinnliga deltagare som saknar utbildning parallellt med SFI undervisning. Ändring i arbetsgruppen. Jag skulle vilja ha en representant från integration och från Sfi i arbetsgruppen, för att ytterligare förenkla samordningen och informationsutbyte mellan relevanta organ. Resultat SAMBA integration 2016 SAMBAS:s integrationsspår har ökat förståelsen hos de olika myndigheterna för hur komplexa integrationsärendena kan vara och vinsterna med samverkan. Projektet har varit till stor nytta och hjälp för deltagarna att lära sig orientera sig i det svenska samhället, fått mer insyn i jobbsökning samt stärkt sin egen självkänsla och självförtroende. Utifrån projektets syfte och målsättning i relation till individens utgångsläge är resultaten för integrationsspåret förvånansvärt bra. De visar även att SAMBA:s grundidé och arbetsmetod fyller ett stort behov för en välfungerande etablering. Integrationsspåret registrerade under 2016 in 19 deltagare, 7 män och 12 kvinnor. Resultat: Jobb: 5 Studier: 2 Praktik:7 9

10 Fortsatt rehabilitering:3 Föräldraledig:2 För resultat under 2017 se bifogad bilaga. Integrationsspårets framtid efter projektslut? Vår förhoppning är att handläggarnas samarbete fortskrider och att arbetsgruppens samansättning utvecklas utifrån den kompetens som för varje individ framåt Att vi bevarar framgångsrika arbetsmetoder som vi bygger vidare på i organisationerna utifrån individens bästa. Planerad budget Årsbasis En projektledare/processledare 100 % För att kunna göra ekonomiska samordningsvinster mellan SAMBA:s rehabspår och integrationsspår behöver vi kunna samköra de olika budgetarna med varandra. Totalt år 2018 och fortsatt processtöd enligt avtal Summa: Ansvariga för ansökan Datum Underskrift Underskrift Underskrift Underskrift 10

11 Underskrift Underskrift Utvecklingstrappans fem steg gällande praktisk sysselsättning: 1. Sysselsättning: Social träning Få igång rutiner Hänsyn till funktionshinder I avvaktan på sjuk- eller aktivitetsersättning Sysselsättning Kriterier för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Underlag vid kartläggning av arbetsförmåga och steg i utvecklingstrappan: Närvaro: i möjligaste mån undvika frånvaro, att kunna uppvisa läkarintyg för sjukfrånvaro när så krävs, att inte ha någon ogiltig frånvaro. Uthållighet: Att stå ut med att ha det tråkigt ibland, att vara medveten om de egna huvudmålen även i vardagssituationer Initiativ: Att se vad som behöver göras och kunna vidta lämpliga åtgärder. Samarbetsförmåga: Att kunna arbeta sida vid sida med en arbetskamrat då var och en har sin uppgift, tillsammans med en arbetskamrat med en gemensam uppgift tillsammans med flera arbetskamrater med en gemensam uppgift, lösa problem kring en arbetsuppgift med en arbetskamrat, lösa problem kring en arbetsuppgift i en arbetsgrupp. Arbetsförmågebedömning Arbetsprövning Arbetsträning Praktik 2. Arbetsförmågebedömning: Insats där individens arbetsförmåga kartläggs och som ligger till grund för kommande insatser för att få individen att komma in, på eller tillbaka till arbetsmarknaden. 3. Arbetsprövning: Uppe i tid, helst 100 % Arbetsprövning för att klara av olika arbetsuppgifter Växla och pröva olika uppgifter Pröva uthållighet Testa både den psykiska och fysiska förmågan 4. Arbetsträning: Systematisk träning för att klargöra fysisk och psykisk förmåga utifrån att klara en specifik arbetsuppgift 5. Praktik: Individen är utredd och det är klarlagt vilken nivå individen befinner sig på. Arbetsförmedlingen är oftast samarbetspartners och man kan ha praktik på öppna arbetsmarknaden. Många kan ha någon form av hinder och är berättigade till någon form av statsbidragsanställning 11

12 Närhet och distans: Att ha en gräns för hur personlig man bör vara i arbetet, att inte ge förtroenden om privata angelägenheter till alla eller ett flertal arbetskamrater, att kunna låta andra få veta lite om mig som person, att kunna balansera närhet och avståndstagande till arbetskamrater och arbetsledare. 12