Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda

Transkript

1 Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda Projektnamn SAMBA Samarbeta, ansvara, motivera, bedöma, anpassa Projektägare Nybro kommun Genomförare: Individ- och familjeförvaltningarna vid Nybro och Emmaboda kommuner. Bakgrund och behov Stora grupper står i dag utanför arbetsmarknaden och trygghetssystemen. Den oftast komplexa problematiken som har bidragit till ett allt för långvarigt utanförskap utgör också behov av utredningar. Av erfarenhet från både myndigheter och tidigare projekt så är det tidseffektivt att arbeta parallellt med arbetsprövning, utredning, förändringsarbete, samtal och stöd för en hållbar framtid. Behov av anpassade prövningsplatser har ökat. Den målgrupp som kommer att ingå i projektet har stort behov av att pröva sin arbetsförmåga och det är idag svårt att finna sådana platser i det privata näringslivet. Vi är i behov av ökade resurser för att komma närmare den privata arbetsmarknaden och utvidga befintliga anpassade prövningsplatser. Här följer exempel på behov/problem angående målgrupp som vi ser det idag: Individ och familj har ett flertal ärenden som genomgått arbetsförmedlingens alla steg/åtgärder men återgått utan alternativ försörjning. Det kan dock vara aktuellt med försörjningsstöd vid tillfälliga glapp mellan samhällets olika trygghetssystem. Allt fler före detta integrationsärenden som gått igenom etableringsstödet är utan en långsiktig ekonomisk lösning. I målgruppen +25 år finns t.ex. unga vuxna med aktivitetsersättning som behöver tid inför att ersättningen upphör. Det finns en grupp som länge försörjts med ekonomiskt bistånd av i flera fall okänd orsak, det vill säga att utan flera samarbetsaktörer som gemensamt kartlägger och är eniga i sina resultat så rullar det vidare på samma sätt för individen. En stor grupp befinner sig i åldersspannet år, där både individen själv och myndigheten/myndigheterna trampar vatten. Allt från vem är sjuk och inte, vilken och om arbetsförmåga, lågutbildade tillsammans med en svag arbetsmarknad har lett till långtidsarbetslöshet som i sin tur lett till utanförskap. Vilka möjligheter finns att skola om sig eller kompetensutveckling? Denna grupp individer har idag sin ersättning från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Individ och familj. Flertalet har också kontakt med Landstinget av olika orsaker, dock är psykisk ohälsa ett återkommande problem hos 1

2 många. I ovanstående målgrupp är det ofta svårt att klargöra vilken arbetsförmåga och vilken åtgärd individen har rätt till. Samba som projekt skulle kunna fylla i luckorna på flera behovsområden hos de olika myndigheterna. Försäkringskassan har behov av att kartlägga individer som finns i deras system för att komma vidare. Arbetsförmedlingen har behov av att få draghjälp i gruppen över 25 år och individ- och familjeförvaltningarna har ärenden som är kartlagda och utredda men har inte resurser att etablera olika kontakter med arbetsgivare. För att dessa grupper ska få en meningsfull framtid, vara behövda av samhället och växa som individer står hoppet om en förbättring eller lösning till ett nytt projekt. Projektidé Utifrån behovsinventering, tidigare erfarenheter och framgångsfaktorer har vi kommit fram till följande projektidé för att stödja arbetslinjen och motverka utanförskap: Samba vill erbjuda individer som kommit till vägs ände verktyg att komma vidare med sina liv där samhället inte erbjuder fler offentliga lösningar eller satsningar. Själva kärnan i projektidén följer två huvudspår. Utifrån arbetslinjen kommer Samba att skapa en kommunal SIUS och därigenom upparbeta ett kontaktnät med olika arbetsgivare för att öka möjligheten att individanpassa arbetsuppgifter till den enskildes förutsättningar. Härmed skapas en större spelplan för arbete och praktikplatser. Det andra huvudspåret är att genom utredningsmetodiken särskilja arbetslinjen från sjukförsäkringslinjen. Utifrån tidigare erfarenheter och projekt finns det en inbyggd flexibilitet i projektets metodik för att kunna skifta mellan kartläggning, process och verkställighet utifrån individens behov. Därefter görs en matchning mot den individanpassade utvecklingstrappan för rätt nivå och insats. Vi vill i detta projekt komma fram till resultat som bidrar till att individen får rätt hjälp och stöd med hjälp av myndigheternas samarbete för att kunna jobba med sin framtid. Vi vill härmed: Samordna alla aktörer och resurser i arbetsmarknadsprocessen till en helhet för ett effektivt resursutnyttjande. Öka helhetssynen från alla aktörer i utvecklingsprocessen Få gemensamt tänk i bedömningsgrunderna Förståelse för varandras uppdrag och målsättningar Utveckla gemensamma uppföljnings- och utvärderingsinstrument Gemensamma kriterier för praktikintyg 2

3 Att varje myndighets specifika verktyg/spetskompetens kan användas som gemensam resurs Att arbeta med framgångsfaktorer där vi ständigt arbetar på att utvecklas. Syfte Motverka utanförskap och låsningar i systemen genom att återföra individerna i målgruppen till rätt ersättning (arbete, studier eller myndighet) utifrån individens förutsättningar. Skapa förutsättningar för personlig utveckling och social trygghet genom arbete med individens självkänsla och självförtroende, vilket bidrar till att våga genomföra medvetna val för en hållbar framtid! Gemensamt kunna göra en korrekt bedömning av individens arbetsförmåga och att deltagaren finner sin väg till utbildning eller arbete. Synliggöra orsaken till utanförskapet. Effektivisera samverkansmyndigheternas resurser och kompetenser. Samverkan ska stärka individperspektivet och stärka helhetstänket och förhindra rundgång mellan myndigheter. Att skapa intresseväckare för deltagarna genom praktikplatser, studiebesök (Skola, olika yrken). Att deltagaren får det stöd och den hjälp han/hon har rätt till. Mål Föra de inskrivna i projektet närmare arbetsmarknaden. Hjälpa de inskrivna i projektet till rätt ersättning. Nyckeltal 15 individer inskrivna samtidigt. Max 35 deltagare per år. Den genomsnittliga inskrivningsperioden där bedömning av arbetsförmåga och till dess handlingsplan för fortsatta insatser verkställd, ska inte överstiga 1 år. Den genomsnittliga inskrivningsperioden för de som är kartlagda och får hjälp av kommunal SIUS för att hitta praktikplats och anställning, ska inte överstiga sex månader. Ökad självförsörjningsgrad med 20 % inom ett år. 15 % ska ha fått arbete med eller utan bidrag och därmed bli självförsörjande 50 % av deltagarna ska uppleva att ha kommit närmare arbetsmarknaden utifrån utvecklingstrappan 85 % av deltagarna ska uppleva att hon/han utvecklats under projekttiden. 3

4 Individuella mål Öka möjligheterna för individer att nå arbetsprövning, anställning eller studier för att komma ur bidragsberoendet. Vi vill att deltagaren ska uppleva Delaktighet i processarbetet och att det genomsyras av tillit och ett förtroende mellan deltagare och alla inblandade. Ett sätt att hitta sin väg vidare i livet. Det är därför viktigt att projektet i sig signalerar att deltagaren får en ny möjlighet. Tydlighet och att det finns klara mål och riktlinjer för vad som krävs av både deltagaren och samarbetsaktörerna i projektet. Mål för organisationen/förväntat resultat Projektets mål är att utveckla hållbara arbetsmetoder för grupper i utanförskap. Projektet vill redovisa minst två framgångsfaktorer som för deltagarna vidare. Två specifika händelser i arbetssättet som är gynnsamt för alla deltagarna men även för organisationen/verksamheten. Det resultat vi har som målsättning att uppnå i samarbetet avspeglar sig i de målgrupper som behöver mest draghjälp samt de mål vi satt. Lyckas vi tillsammans med uppdraget är sannolikheten stor att kostnader minskar men framförallt att individen är nöjd och kan jobba för sin framtid. En effekt av ett positivt resultat som gynnar kommunnyttan är således att omvandla bidragstagare till skattebetalare. Ett annat och mer långsiktigt resultat är att bygga upp en gemensam kunskapsbank och ett lärande av varandra där vi på sikt får en hög lägstanivå i utvecklingsprocessen. Når vi ända fram borde resultatet bli att inget ärende faller mellan stolarna innan vi försökt arbeta med ärendet. Målgrupp Kvinnor och män år. Personer med lång arbetslöshet, sjukskrivning, utanförskap Personer som har sin ersättning och/eller stöd från någon av myndigheterna IFF, FK, AF, Landstinget och som har behov av kartläggning/utredning samt att få hjälp att hitta ett anpassat arbete genom samordnade insatser. Individer med språkliga hinder 4

5 Tid & aktivitetsplan Projekttid: Projektteamet arbetar upp projektet jan-feb där man inleder med två halvdagar i januari. Genomförande: Deluppföljning/utvärdering av projektet september 2014 och februari Slututvärdering påbörjas 6 månader innan avslut. Metod Metodiken är uppdelad i två dimensioner. På det externa planet är metoden att inom ramen för projektet etablera en plattform för kontakter med olika arbetsgivare, vilket inte finns idag. Förhoppningen är att uppnå ett optimalt utbud av arbetsplatser där man på sikt kan knyta ihop företagarnas behov med myndigheternas behov samt individens behov. Den andra dimensionen är riktad mot arbetet med klienten och är uppdelat på kartläggning, process och verkställighet. De individer som har längst väg att gå för sin utveckling behöver alla tre stegen medan de som står närmast arbetsmarknaden går direkt in i process och verkställighet. Med denna inbyggda flexibilitet kan projekt Samba tillgodose samtliga samverkansaktörers behov. Med hjälp av utvecklingstrappans fem steg kan sedan individens behov matchas mot arbetsgivarens behov för att säkerställa en utveckling. Även om man i vissa fall inte kan tillämpa arbetslinjen behövs utvecklingstrappan som underlag för aktivitets- eller sjukersättning. Del 1. Kartläggning Identifiera målgruppen Kartlägg hela processen hittills Kartlägg individens livssituation Varför är inte individen självförsörjande? Har individen varit självförsörjande och varför? Identifiera eventuella systemfel Kartlägga vilket ansvar individen har för sin situation Vilka färdigheter behöver individen utveckla för att komma vidare Vilka hinder behöver individen övervinna för att kunna gå vidare Har individen optimal medicinering eller behandling. Kombinera med arbete/praktik Vad är det som inte prövats/gjorts hittills avseende insatser eller utredningar? 5

6 Del 2. Process Analys av kartläggningen Vilket ansvar har respektive myndighet Vilka verktyg har varje myndighet som kan bidra till en helhetslösning Hitta rätt nivå i utvecklingstrappan Skapa en gemensam handlingsplan utifrån resurser och individens förutsättningar Matcha handlingsplanen och realismen mot resurserna Ställa frågan om handlingsplanen omfattar helheten och uppsatta mål Inventering av tillgängliga resurser Vilka olika anställningsformer finns att tillgå? Identifiera svårigheter i samordning och eventuella fallgropar Värdera individens motivation och resurser i förhållande till den satsning som görs Del 3. Verkställighet Bestämma vägval: Mot ersättning från FK eller arbetslinjen Dela upp arbetslinjen i öppna arbetsmarknaden, anpassat arbete, praktik eller studier Värdera hur mycket stöd och coachning varje individ behöver på arbetsplatsen Skriva olika former av anställningsavtal Matcha handlingsplanen mot de delmål och mål som satts Hur skapar vi den tid som behövs för ett förändringsarbete Uppföljning av handlingsplanen i olika intervall Projektmöte en gång i månaden för samordning, rapportering och uppföljning Utvärdering av resultat görs tillsammans med alla parter. Projektteam Projektägaren ansvarar för att platserna i projektet används till den tilltänkta målgruppen och blir rättvist fördelade mellan projektdelägarna på projektmötet en gång per månad. Projektmöte en gång i månaden för samordning, uppföljning samt förfrågan om nya ärenden. Projektledarens roll i processen Projektledarens arbetsuppgifter blir dels att verka som kommunal SIUS och upparbeta praktikplatser utifrån utvecklingstrappans olika steg. 6

7 Den andra funktionen blir att kartlägga individen och därefter fattas beslut om rätt insats och åtgärd. Handläggarna från varje myndighet aktualiserar deltagare till projektteamet. Deltagaren är avidentifierad vid föredragningen. Om projektteamet samtycker till att ta in deltagaren i projektet, kallar projektledaren deltagaren till ett trepartsmöte. Om deltagaren tackar ja till projektet, bryts sekretessen mellan myndigheterna. Projektledaren upprättar tillsammans med handläggarna och deltagaren en handlingsplan som innehåller mål och delmål. Insatserna genomförs enligt handlingsplanen och utifrån deltagarnas förutsättningar. Under hela projektet samverkar och samordnar projektledaren aktiviteterna i projektet utifrån ett övergripande helhetsperspektiv för att föra processen framåt och nå de uppsatta målen. Uppföljningsmöte med ansvarig handläggare sker minst en gång per månad. Projektledaren leder det operativa samverkansarbetet mellan myndigheterna. Projektledaren ansvarar för samverkan utifrån individens behov tillsammans med projektteamet bestående av representanter från IFF, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget. Dock har projektledaren ej mandat att fatta beslut. Beslutsfunktionen ligger kvar hos handläggarna på varje enskild myndighet. Styrning, organisation Projektteam Projektteam där handläggare och ev. andra resurser ingår som projektet ser som viktiga för att komma vidare i ärenden och utveckling av projektet. Myndigheternas befintliga resurser/personal skall utnyttjas efter behov, de kan också ses som konsultativa tjänster i projektet. Styrgruppen Styrgruppen består av chefer/ansvariga för myndighet och/eller verksamhet/organisation, samt tjänsteman från Samordningsförbundet. Projektledaren framför lägesrapport vid varje mötestillfälle. Relation till andra verksamheter Utifrån utvecklingstrappans olika nivåer, kommer projektet att använda anpassade arbetsplatser. Psykiater P-O Nylander kan användas i de fall det finns behov av utredning gällande psykisk ohälsa. 7

8 Uppföljning/utvärdering Upplevelsen från deltagarna - enkät Upplevelsen från handläggare enkät Statistik (SUS) En gång/halvår utvärdera arbetssättet utifrån Samordningsförbundets enkät för bl.a. handläggare Extern uppföljning/utvärdering av universitetsstudenter, Linnéuniversitetet Aktivitetens framtid efter projektslut? Vi förväntar oss att handläggarnas samarbete fortskrider med den arbetsgrupp som upparbetats. Att vi bevarar framgångsrika arbetsmetoder som vi bygger vidare på i organisationerna utifrån de egna behoven. Planerad budget Årsbasis Projektledare 100 % Utredningar (Nylander) Externa tjänster (föreläsare mm) Arbetskläder/utrustning-deltagare Resor deltagare Resor personal IT/telefoni Kontor Friskvård Övrigt Totalt

9 Ansvariga för ansökan Datum Underskrift. Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande. Namnförtydligande 9

10 Utvecklingstrappans fem steg gällande praktisk sysselsättning: Arbetsprövning Arbetsträning Praktik 1. Sysselsättning: Social träning Få igång rutiner Hänsyn till funktionshinder Sysselsättning I avvaktan på sjuk- eller aktivitetsersättning Arbetsförmågebedömning 2. Arbetsförmågebedömning: Insats där individens arbetsförmåga kartläggs och som ligger till grund för kommande insatser för att få individen att komma in, på eller tillbaka till arbetsmarknaden. 3. Arbetsprövning: Uppe i tid, helst 100 % Arbetsprövning för att klara av olika arbetsuppgifter Växla och pröva olika uppgifter Pröva uthållighet Testa både den psykiska och fysiska förmågan 4. Arbetsträning: Systematisk träning för att klargöra fysisk och psykisk förmåga utifrån att klara en specifik arbetsuppgift 5. Praktik: Individen är utredd och det är klarlagt vilken nivå individen befinner sig på. Arbetsförmedlingen är oftast samarbetspartners och man kan ha praktik på öppna arbetsmarknaden. Många kan ha någon form av hinder och är berättigade till någon form av statsbidragsanställning 10

11 Kriterier för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Underlag vid kartläggning av arbetsförmåga och steg i utvecklingstrappan: Närvaro: i möjligaste mån undvika frånvaro, att kunna uppvisa läkarintyg för sjukfrånvaro när så krävs, att inte ha någon ogiltig frånvaro. Uthållighet: Att stå ut med att ha det tråkigt ibland, att vara medveten om de egna huvudmålen även i vardagssituationer Initiativ: Att se vad som behöver göras och kunna vidta lämpliga åtgärder. Samarbetsförmåga: Att kunna arbeta sida vid sida med en arbetskamrat då var och en har sin uppgift, tillsammans med en arbetskamrat med en gemensam uppgift tillsammans med flera arbetskamrater med en gemensam uppgift, lösa problem kring en arbetsuppgift med en arbetskamrat, lösa problem kring en arbetsuppgift i en arbetsgrupp. Närhet och distans: Att ha en gräns för hur personlig man bör vara i arbetet, att inte ge förtroenden om privata angelägenheter till alla eller ett flertal arbetskamrater, att kunna låta andra få veta lite om mig som person, att kunna balansera närhet och avståndstagande till arbetskamrater och arbetsledare. 11