Miljörapport SSAB Tunnplåt AB Borlänge

Transkript

1 2008 SSAB Tunnplåt AB Borlänge

2

3 INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING SSAB TUNNPLÅT AB VERKSAMHETEN I BORLÄNGE LOKALISERING AV VERKSAMHETEN I BORLÄNGE HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN TILLSTÅNDSÄRENDEN TILLSTÅNDSGIVANDE MYNDIGHET OCH TILLSYNSMYNDIGHET PRÖVNING ENLIGT MILJÖBALKEN ANMÄLNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN VATTENDOM HANDELSSYSTEM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER (CO 2 ) TILLSTÅND OCH VILLKOR PRODUKTIONSTILLSTÅND SLUTLIGA VILLKOR PROVISORISKA VILLKOR ÖVERSIKT AV VILLKOR FÖR LUFT OCH VATTEN PRODUKTIONSVOLYMER ÅR RESULTAT FRÅN VERKSAMHETSÅRET UTSLÄPP TILL LUFT Sammanställning av utsläpp till luft Koldioxid Kväveoxider Svaveldioxid Stoft Saltsyra och klorgas Olja som aerosoler Flyktiga organiska ämnen UTSLÄPP TILL VATTEN Sammanställning av utsläpp till vatten Varmvalsverkets vattenreningsanläggning Kallvalsverkets vattenreningsanläggning Beläggningsverkets vattenreningsanläggning Savelgärdet (lakvatten) INTAG AV VATTEN FRÅN DALÄLVEN BULLER DEPONI/MELLANLAGER RESURSANVÄNDNING Råvaror Energi Kemikalier... 33

4 5.7 KÖLDMEDIA OCH BRANDSKYDDSMEDEL Köldmedia Brandskyddsmedel AVFALL OCH BIPRODUKTER Farligt avfall till extern återvinning Ej farligt avfall till extern återvinning Ej farligt avfall till extern deponi Biprodukter KONTROLLPROGRAM PERIODISKA MILJÖBESIKTNINGAR ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETENS EGENKONTROLL DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER SAMT SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA OLYCKSHÄNDELSER I VERKSAMHETEN RÅVAROR OCH ENERGI KEMIKALIER AVFALLSHANTERING RISKER FÖR MÄNNISKA OCH MILJÖ TRANSPORTER STÅLPRODUKTERS MILJÖNYTTA... 50

5 Borlänge 2008 Sida 1 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 SSAB Tunnplåt AB SSAB Tunnplåt har malmbaserad ståltillverkning i Luleå och tillverkning av tunnplåt i Borlänge (valsning och beläggning). Dessutom finns en anläggning för målning av tunnplåt i Finspång. Den egna stålämnestillverkningen i Luleå tillsammans med stålämnen från SSABs verksamhet i Oxelösund fyller behovet av stålämnen i Borlänge. SSAB Tunnplåts produktionsflöde inklusive SSABs ämnestillverkning i Oxelösund illustreras i figur 1. Figur 1. SSAB Tunnplåts produktionsflöde inklusive SSAB Oxelösunds tillförsel av ämnen.

6 Borlänge 2008 Sida Verksamheten i Borlänge Verksamheten i Borlänge omfattar anläggningar för varmvalsning, kallvalsning, metallbeläggning och målning av tunnplåt. För färdigställning av produkten finns klipp- spalt- och formatsträckor samt utrustning för emballering. Till stöd för tillverkningen finns utrustning för försörjning, transporter, verkstäder etc samt enheter för logistik, inköp, personal och ekonomi. Omhändertagande av biprodukterna järnoxid och glödskal sköts av SSAB Merox AB. Verksamheten pågår generellt dygnet runt med uppehåll endast vid planerade underhållsstopp, delar av industrisemestern samt vid vissa storhelger. Värmning, valsning och kylning är viktiga moment i tillverkningen och utgör grunden för utvecklingen av avancerade höghållfasta stål. Figur 2 visar ett principschema över produktionsenheterna i Borlänge. Karta 1 visar produktionsanläggningarnas placering på industriområdet. Varmvalsverket Betlinje 2 och 3 Tandemvalsverket Kontinuerliga glödgningslinjen Metallbeläggningslinje 1 och 2 Målningslinjen Figur 2. Produktionsenheterna i Borlänge principschema. Format- och spaltsträckor

7 Borlänge 2008 Sida 3 Genom varmvalsverket passerar samtliga stålämnen. Här finns två ugnar för uppvärmning av ämnena samt valsverk där ämnena valsas från 220 mm till 1,5-16 mm. Färdiga bandrullar varierar i vikt mellan 5 och 30 ton per styck. Efter varmvalsningen går en viss volym för leverans till kund medan resten går vidare till betsträckorna. Vid betningen avskiljs järnoxid från ytan på de varmvalsade banden genom behandling i saltsyra. I tandemvalsverket kallvalsas de betade banden vilket ger en tunnplåt med bättre yta. Tjockleken efter kallvalsningen blir 0,4-3,0 mm. Från tandemvalsverket går plåten antingen vidare till glödgning eller till metallbeläggningslinjerna. Glödgningen sker i den kontinuerliga glödgningslinjen eller i klockugnar. Vid glödgning värmebehandlas plåten för att skapa en formningsbar produkt efter kallvalsningen. Vidareförädling av plåten sker i kontinuerliga linjer för metallbeläggning med zink, metallbeläggningslinje 1 och 2. Den metallbelagda plåten kan beläggas med färg i målningslinjen. I formatsträcka 1, 2 och 3 klipps och emballeras formatplåt av tunnplåtrullar. I spaltsträcka 1, 2, 3 och 4 spaltas och emballeras band från tunnplåtrullar.

8 Borlänge 2008 Sida 4 Varm valsverk Karta 1. Produktionsanläggningarnas placering på verksområdet.

9 Borlänge 2008 Sida Lokalisering av verksamheten i Borlänge SSAB Tunnplåts verksamhet i Borlänge bedrivs på ett industriområde som etablerades för ca 130 år sedan. Området med omgivningar framgår av karta 2. I figur 3 nedan visas ett flygfoto över industriområdet. Industriområdet ansluter i väster till stadskärnan och är i övrigt huvudsakligen omgärdat av villabebyggelse. Den stadsplan som fastställdes år 1986 skapar skyddsområden mellan industriområdet och bostadsområdena. Av naturliga skäl är dessa begränsade vilket i sig ställer stora krav på försiktighet vid drift och planering av verksamheten. Genom industriområdet rinner Dalälven. Detta påkallar särskild försiktighet men ger samtidigt fördelar beträffande tillgång på kylvatten. Till industriområdet hör ett område benämnt Savelgärdet (övre högra hörnet av fotot) som under många år använts som industrideponi. Deponiområdet är till stora delar utfyllt och avslutat. Figur 3. Flygfoto över industriområdet i Borlänge.

10 Borlänge 2008 Sida 6 Karta 2. Industriområdet med omgivningar.

11 Borlänge 2008 Sida Huvudsaklig miljöpåverkan Verksamhetens huvudsakliga miljöpåverkan består av utsläpp till luft av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid som uppkommer vid förbränning av eldningsolja och gasol, framförallt i samband med värmning av stålämnen i omvärmningsugnarna. Utsläppen har kunnat begränsas bland annat genom att använda gasol istället för olja i en av ugnarna samt att återvunnen restenergi nyttjas till 90 % för uppvärmning av industriområdets byggnader. Försök med ny förbränningsteknik i den gasoleldade ugnen har de senaste åren reducerat utsläppet av kväveoxider ytterligare. Arbete pågår för att hitta teknik för den oljeeldade ugnen med målet att halvera utsläppet av kväveoxider från omvärmningsugnarna till utgången av år Saltsyra från betning i betsträckorna återvinns genom att järnoxid avskiljs i en särskild regenereringsanläggning. Från regenereringsanläggningen avgår en mindre mängd järnoxid och spår av saltsyra och klorgas till luft. Vid kallvalsning i tandemvalsverket uppstår utsläpp av oljedimma till luft på grund av att oljehaltiga emulsioner till viss del förångas i valsspalten och ångan sugs ut med ventilationssystemet till omgivningsluften. Oljan i ventilationsluften avskiljs med mekaniska avskiljare, s k prallavskiljare, innan utsläpp. Vid torkning av målad plåt i målningslinjen drivs lösningsmedel av från färgen. Lösningsmedlet är brännbart och nyttjas som bränsle för målningslinjen samtidigt som det destrueras i en efterbrännkammaranläggning med en reduktionsgrad på över 98 %. Bolagets verksamhet kräver stora mängder energi i form av olja, gasol och elkraft för värmning av stålämnen och plåtband samt drift av motorer. Energianvändning är en viktig miljöaspekt samtidigt som kostnaden är hög och bolaget har stort fokus på energieffektivisering. Historiskt sett har resurshushållningen haft en mycket gynnsam utveckling. Sedan år 2007 driver bolaget ett energiprojekt där målet är att minska den totala energianvändningen i Borlänge med 10 % per producerat ton stål till år Utsläpp av renat processavloppsvatten sker från tre vattenreningsanläggningar på området. Det renade vattnet avleds till recipienten Dalälven.

12 Borlänge 2008 Sida Förändringar i verksamheten Under år 2008 slutfördes installationen av nya brännare i den gasoleldade ugn 301 vilket tillsammans med tidigare åtgärder reducerat utsläppet av kväveoxider från ugnen med ca 50 % i jämförelse med år Ombyggnaden av pumpstationen för råvattenintag samt byte av en haspel i varmvalsverket färdigställdes under året. Deponiområdet för metallhydroxidslam inom Savelgärdet sluttäcktes under året. Övriga mindre förändringar av betydelse för verksamhetens miljöpåverkan redovisas under kapitel 6.

13 Borlänge 2008 Sida 9 2. TILLSTÅNDSÄRENDEN 2.1 Tillståndsgivande myndighet och tillsynsmyndighet Verksamheten i Borlänge är en typ A-verksamhet. Tillståndsgivande myndighet är miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och tillsynsmyndighet är länsstyrelsen Dalarna. 2.2 Prövning enligt miljöbalken Ansökan om utökad produktion (3,2 Mton) lämnas till miljödomstolen Deldom från miljödomstolen, Mål nr M Miljödomstolen lämnar SSAB Tunnplåt AB tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad produktion vid bolagets anläggningar i Borlänge. Tillståndet avser följande årliga produktionsmängder: 3,2 miljoner ton varmvalsad plåt i varmbandvalsverket 2,5 miljoner ton betad plåt i betningslinjerna 1,4 miljoner ton kallvalsad plåt i tandemvalsverket ton glödgad kallvalsad plåt i glödgningsanläggningarna ton metallbelagd plåt i metalliseringslinje ton metallbelagd plåt i metalliseringslinje ton lackerad plåt i bandlackeringslinjen Tillståndet omfattar också fortsatt deponering inom Savelgärdet av hydroxidslam mm till totalvolymen högst m 3 och till mellanlagring av oljehaltigt glödskalsslam. Mellanlagret får uppgå till högst m 3. Slutliga villkor för utsläpp till luft från varmvalsverket (stoft, svavel), tandemvalsverket, konti, regenerering, metallbeläggningslinjer och utsläpp till vatten från varmvalsverkets vattenrening. Krav på prövotidsredovisning till avseende: U1. NOx U2. Naturgas U3. Transporter U4. Målningslinjens EBK U5. Kallvalsverkets vattenrening U6. Beläggningsverkets vattenrening U7. Buller

14 Borlänge 2008 Sida Prövotidsredovisningar lämnas till miljödomstolen Dom från miljööverdomstolen. Beslut om prövotidsredovisning avseende oljedimma från tandem (U8) samt villkor om kontrollprogram Deldom från Miljödomstolen, Mål nr M Slutliga villkor för kallvalsverkets- samt beläggningsverkets vattenrening. Krav på fortsatt prövotidsredovisning till avseende: U1. NOx U2. Naturgas U3. Interna transporter U4. Målningslinjens EBK U7. Buller U8. Oljedimma från kallvalsverket Prövotidsredovisningar lämnas till miljödomstolen Deldom från miljödomstolen, Mål nr M Slutliga villkor för utsläpp till luft från målningslinjens EBKanläggning. Krav på fortsatt prövotidsredovisning till avseende: U1. NOx U2. Naturgas U7. Buller U8. Oljedimma från kallvalsverket Prövotidsredovisningar lämnas till miljödomstolen Deldom från miljödomstolen, Mål nr M (tidigare M ). Krav på fortsatt prövotidsredovisning till avseende: U1. NOx U2. Naturgasanvändning U7. Buller Slutliga villkor för utsläpp av oljedimma från kallvalsverket Dom från miljööverdomstolen, Mål nr M Fastställande av miljödomstolens dom från Prövotidsredovisningar lämnas till miljödomstolen.

15 Borlänge 2008 Sida Anmälningar enligt miljöbalken Följande anmälningar om förändringar i verksamheten har gjorts sedan tillståndsansökan lämnades in för prövning år 2002: Installation av avgaspannor för energiåtervinning Beslut från länsstyrelsen Konvertering till zinkbeläggning i Metallbeläggningslinje Beslut från länsstyrelsen Utökad kylkapacitet i varmvalsverket Beslut från länsstyrelsen Uppgradering av kallvalsverkets vattenrening Beslut från länsstyrelsen Förändrad ytpassivering i Metallbeläggningslinje Beslut från länsstyrelsen Tillfällig lagring av metallhydroxidslam inom Savelgärdet Beslut från länsstyrelsen Utökad kylkapacitet i kontinuerliga glödgningslinjen Beslut från länsstyrelsen Avslutning av deponi för metallhydroxidslam inom Savelgärdet samt ändringar i tidigare inlämnad anpassningsplan Beslut från länsstyrelsen Mellanlagring av slipmull inom Savelgärdet. 2.4 Vattendom Ansökan till Österbygdens vattendomstol om installation av ny pump för intag av vatten från Dalälven (Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag) Vattendom AD 78/71, Beslut från Vattendomstolen, Södertörns tingsrätt. Tillåter ett maximalt intag av vatten från Dalälven på m 3 /h.

16 Borlänge 2008 Sida Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för år lämnas till naturvårdsverket. Endast energicentral 1 och ångcentralen 2 omfattas av handelssystemet, d v s ej omvärmningsugn 301 och Beslut från naturvårdsverket om tilldelning av utsläppsrätter till enskilda anläggningar Ansökan om tillstånd enligt lagen (2004:656) om tillstånd för utsläpp av koldioxid lämnas till länsstyrelsen Dalarna Beslut från länsstyrelsen Dalarna om tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Ansökan om ändring i tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid lämnas till länsstyrelsen Dalarna. (Byte av övervakningsmetod) Beslut från länsstyrelsen Dalarna om ändring i tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för år lämnas till naturvårdsverket. Avser hela verksamheten i Borlänge Ansökan om tillstånd enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter lämnas till länsstyrelsen Dalarna. (Nytt tillstånd p g a att omvärmningsugnarna och därmed hela verksamheten omfattas av handelssystemet från och med år 2008) Beslut från länsstyrelsen Dalarna om tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut från naturvårdsverket om tilldelning av utsläppsrätter till befintliga anläggningar för perioden

17 Borlänge 2008 Sida TILLSTÅND OCH VILLKOR 3.1 Produktionstillstånd Miljödomstolen lämnar SSAB Tunnplåt AB tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad produktion vid bolagets anläggningar i Borlänge (Domnarvets järnverk). Tillståndet avser följande årliga produktionsmängder (MD ): - 3,2 miljoner ton varmvalsad plåt i varmbandvalsverket - 2,5 miljoner ton betad plåt i betningslinjerna - 1,4 miljoner ton kallvalsad plåt i tandemvalsverket ton glödgad kallvalsad plåt i glödgningsanläggningarna ton metallbelagd plåt i metalliseringslinje ton metallbelagd plåt i metalliseringslinje ton lackerad plåt i bandlackeringslinjen Tillståndet omfattar också fortsatt deponering inom Savelgärdet av hydroxidslam mm till totalvolymen högst m 3 och till mellanlagring av oljehaltigt glödskalsslam. Mellanlagret får uppgå till högst m Slutliga villkor Följande slutliga villkor har beslutats genom deldomar från: - Miljödomstolen (MD) , , Miljööverdomstolen (MÖD) , Allmänt villkor (MD MÖD ) (1) Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för begränsning av vatten- och luftföroreningar och andra störningar i omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett och åtagit sig i målet (MD). Verksamheten skall bedrivas, underhållas och kontrolleras så att utsläppen till luft och vatten samt andra störningar för miljön blir så små som möjligt (MÖD). Utsläpp till luft från varmbandvalsverket (MD ) (2) Stoftutsläppet från den oljeeldade ugnen 302 får uppgå till högst 1,0 g/kg förbrukad olja som månadsmedelvärde.

18 Borlänge 2008 Sida 14 (3) I fråga om svavelhalten i olja som används i den oljeeldade ugnen 302 skall gälla vad som är stadgat i lagstiftningen om svavelhaltigt bränsle. Utsläpp till luft från kallvalsverket (MÖD ) (4) Utsläppet till luft av oljedimma från kallvalsverket får som riktvärde* inte överskrida 5 mg/m 3 norm torr gas. Utsläpp till luft från kallvalsverket (MD ) (5) Utsläppet av kväveoxider, NO x räknat som NO 2, från den kontinuerliga glödgningslinjen får fr o m 18 månader efter lagakraftvunnen dom som riktvärde* och årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/mj tillfört bränsle. Utsläpp till luft från betnings- och regenereringsanläggningen (MD ) (6) Avsugna ångor från saltsyraregenereringen samt från betkar, sköljkar och buffertcisterner i betningslinjen skall tvättas före utsläpp. Föroreningshalten i de renade ångorna får per timme inte överskrida 0,5 kg klorväte, 0,5 kg järnoxid och 0,25 kg klorgas, allt som riktvärde* och månadsmedelvärde. Utsläpp till luft från metalliseringslinjer och beläggningsverket (MD ) (7) Utsläppet av kväveoxider, NO x räknat som NO 2, från värmningsugnen i metalliseringslinje 1 och 2, får som riktvärde* och årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/mj tillfört bränsle. Utsläpp till vatten från varmbandvalsverket (MD ) (8) Avloppsvatten från varmbandvalsverket skall renas i vattenreningsanläggning varefter minst 97 % av det behandlade vattnet skall återanvändas i processen. Föroreningshalten i behandlat avloppsvatten som avleds till recipienten får inte överstiga 10 mg/l suspenderade ämnen och 5 mg/l mineralolja som riktvärden* och månadsmedelvärden. Åtgärder för begränsning av utsläpp med dagvatten mm (MD ) (9) Kemikalier och farligt avfall skall förvaras på ett för kemikalien/avfallet beständigt och tätt underlag. Förvaringsplatsen skall hållas torr och invallad. Invallningen skall inrymma hela förvaringskärlets volym. Vid förvaring av flera kärl i samma invallning skall denna inrymma hälften av de ingående kärlens volym. (10) Dagvatten som fångas upp och är förorenat av olja skall passera oljeavskiljare.

19 Borlänge 2008 Sida 15 Avfall (MD ) (11) Avfallet skall omhändertas på sätt som kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Deponering av avfall på Savelgärdet (MD ) (12) Deponering av avfall på Savelgärdet skall ske i enlighet med de villkor tillsynsmyndigheten ställer och på det sätt som framgår av omställningsplanen. Säkerhet (MD ) (13) Bolaget skall ställa säkerhet om kr för efterbehandlingskostnader för deponin. Säkerheten skall bestå av utfästelse från bank bankgaranti att fullgöra vad som åvilar bolaget intill det nyssnämnda beloppet kr. Säkerheten skall förvaras av länsstyrelsen. Kontrollprogram (MÖD ) (14) För verksamheten skall det finnas ett kontrollprogram, som gör det möjligt att bedöma om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Utsläpp till vatten från kallbandvalsverket (MD ) (15) Föroreningshalten i vatten som avleds till recipient från kallbandverkets vattenreningsanläggning får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/l suspenderade ämnen, 0,5 mg/l totalfosfor och 2 mg/l järn. ph-värdet skall som riktvärde* och momentanvärde ligga inom intervallet 6,5-10,5. Utsläpp till vatten från beläggningsverket (MD ) (16) Föroreningshalten i utgående vatten från beläggningsverkets reningsverk får som månadsmedelvärde inte överstiga följande riktvärden*. Pb Co Cr Cr 6+ Ni Fe Al Zn Mo F Susp. 0,5 mg/l 1,0 mg/l 1,0 mg/l 0,05 mg/l 1,0 mg/l 2,0 mg/l 1,5 mg/l 1,0 mg/l 3,0 mg/l 25 mg/l 10,0 mg/l

20 Borlänge 2008 Sida 16 Utsläpp till luft från målningslinjen (MD ) (17) Ventilationsgaser från färgbeläggningslinjens ugnar skall behandlas i efterbrännkammare. Temperaturen i efterbrännkammare skall överstiga 700 C. Löpande kontroll av efterbrännkammarnas funktion skall ske genom kontinuerlig mätning av koloxidhalt och syrehalt samt beräkning av förbränningseffektivitet. Reduktionsgraden med avseende på VOC skall uppgå till minst 97,5 %. 3.3 Provisoriska villkor Miljödomstolen har skjutit upp avgörandet för vissa villkorsfrågor som för närvarande ligger under prövotid. Till dess annat blir bestämt gäller följande provisoriska föreskrifter. Utsläpp till luft från varmbandvalsverket (MD ) (P1) Utsläppet av kväveoxider, NO x räknat som NO 2, från gasoleldning i ugn 301 resp från oljeeldning i ugn 302 får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 105 mg/mj resp. 125 mg/mj tillfört bränsle. (P2) Det sammanlagda utsläppet av kväveoxider, NO x räknat som NO 2, från ugnarna 301 och 302 får som riktvärde* och årsmedelvärde inte överstiga 115 mg/mj tillfört bränsle. Buller (MD ) (P6) Buller från verksamheten skall begränsas så att ljudnivån vid närmast belägna bostäder som riktvärde* inte överstiger 50 db(a) nattetid (kl ) 55 db(a) kvällstid (kl ) samt 60 db(a) övrig tid Nattetid får ljudets momentanvärde inom nämnda område som riktvärde inte överstiga 65 db(a). Om impulsljud eller hörbara tonkomponenter förekommer skall angivna ljudnivåer sänkas med 5 db(a)-enheter. Vid installation av nya anläggningsdelar med bullrande utrustning ska dessa dimensioneras så att den ekvivalenta ljudnivån inte överstiger vad som anges för nyetablerade industri enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller 1978:5. * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

21 Borlänge 2008 Sida Översikt av villkor för luft och vatten Tabell 1. Villkor för utsläpp till luft. Parameter Stoft Stoft Stoft Saltsyra Klorgas Kväveoxider Red.grad Olja NO x som NO 2 lösn.medel g/kg olja kg/h mg/m 3 ntg kg/h kg/h mg/mj mg/nm 3 % Varmvals Ugn (rm) * Varmvals Ugn 302 1,0 (rm) 125 (rm) * Varmvals Ugn (rå) * Luftfilter vid betsträcka 2 10 (av) Syra 0,5 regenerering (rm) 0,5 (rm) 0,25 (rm) Tandemvalsverket 5 (rv) Kontinuerliga glödgn.linjen 100 (rå) Metallbeläggningslinje (rå) Metallbeläggningslinje (rå) Målningslinjens EBK > 97,5 Formatsträcka 1 10 (av) Formatsträcka 3 10 (av) Energicentr. 1 1,5 (av) rå = riktvärde, årsmedelvärde. rm = riktvärde, månadsmedelvärde. rv = riktvärde. av = allmänt villkor, angivet i tillståndsansökan. * =provisoriskt villkor.

22 Borlänge 2008 Sida 18 Tabell 2. Villkor för utsläpp till vatten som riktvärden och månadsmedelvärden. ph värdet gäller som riktvärde och momentanvärde. Parameter Varmvalsverkets vattenreningsanl. Kallvalsverkets vattenreningsanl. Beläggningsverkets vattenreningsanl. ph 6,5 10,5 Suspenderade ämnen 10 mg/l 10 mg/l 10,0 mg/l Mineralolja 5 mg/l Järn (Fe) 2 mg/l 2,0 mg/l Sexvärt krom (Cr 6+ ) 0,05 mg/l Molybden (Mo) 3,0 mg/l Aluminium (Al) 1,5 mg/l Zink (Zn) Krom (Cr tot ) Nickel (Ni) Cobolt (Co) 1,0 mg/l per metall Bly (Pb) 0,5 mg/l Fluorid (F ) 25 mg/l Totalfosfor (P tot ) 0,5 mg/l

23 Borlänge 2008 Sida PRODUKTIONSVOLYMER ÅR 2008 Tillverkningen av produkter har under året hållits inom tillåtna produktionsnivåer. Nedanstående tabell 3 visar den faktiska produktionen under året samt tillståndsgiven produktion för respektive produktionsanläggning. Tabell 3. Produktionsvolymer år 2008 samt tillståndsgiven produktion för respektive anläggning. Produktion Tillståndsgiven Produktionsanläggning år 2008 produktion Varmvalsverket 2,4 Mton 3,2 Mton Betsträckor 1,5 Mton 2,5 Mton Tandemvalsverk 0,9 Mton 1,4 Mton Glödgning 491 kton 650 kton Metallbeläggningslinje kton 280 kton Metallbeläggningslinje kton 400 kton Målningslinjen 104 kton 140 kton

24 Borlänge 2008 Sida RESULTAT FRÅN VERKSAMHETSÅRET Utsläpp till luft Sammanställning av utsläpp till luft I tabell 4 redovisas utsläppen till luft anläggningsvis i enheten ton under året. Tabell 4. Källor och utsläpp till luft år 2008 i ton. Anläggning NOx SO 2 Stoft HCl Cl 2 Olja VOC Varmvalsverket Ugn 301 (gasol) Varmvalsverket Ugn 302 (olja) ,3 Betsträcka 2 4 Syraregenereringen 12,2 0,8 0,08 0,1 Tandemvalsverket 0,8 Kontinuerliga glödgningslinjen 20,1 Klockugnarna 5,9 Metallbeläggningslinje 1 Metallbeläggningslinje 2 8,4 8,1 Målningslinjen 13,0 42 Formatsträcka 1 0,1 Formatsträcka 3 0,02 Energicentral 1 4,4 6,3 0,2 Ångcentral 2 1,4 1,3 Kvarn för kantklipp 0,1 Kompakteringsanläggning (Merox) 0,003 Totalt ,08 0,1 0,8 42

25 Borlänge 2008 Sida Koldioxid Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) uppkommer vid förbränning av bränslen. Utsläppet av koldioxid för året har beräknats utifrån den årliga förbrukningen av eldningsolja samt gasol. Resultatet blev ett årsutsläpp av koldioxid på ton Kväveoxider Kväveoxidutsläpp uppkommer vid förbränning av olja och gasol. Under året uppgick det totala kväveoxidutsläppet från verksamheten till 393 ton. Kväveoxidutsläppen från varmvalsverkets ugnar 301 och 302 har mätts kontinuerligt enligt Naturvårdsverkets mätföreskrifter. Mätningarna utförs med ett mätsystem som växelvis kopplas in på respektive ugn. Även vid kontinuerliga glödningslinjen mäts utsläppet av kväveoxider kontinuerligt. Vid metallbeläggningslinje 1 och 2 har kväveoxidutsläppen mätts genom stickprov vid två tillfällen under året. För övriga anläggningar har utsläppet beräknats på basis av förbrukad olja/gasol multiplicerat med specifik utsläppshalt för respektive bränsle och användningssätt. I tabell 5 redovisas resultatet från kontrollmätning av specifika kväveoxidutsläpp för respektive anläggning där det finns ett specifikt villkor. Riktvärdena har innehållits med god marginal med undantag för månadsmedelvärdet i juni för ugn 302. Den uppmätta halten från ugn 302 blev 127,5 mg/mj i jämförelse med riktvärdet 125 mg/mj till följd av speciella driftförhållanden i samband med testkörningar inom ramen för pågående prövotidsutredning. Händelsen har kommunicerats med länsstyrelsen. I tabell 5 redovisas även årliga utsläppsmängder av kväveoxider från verksamheten.

26 Borlänge 2008 Sida 22 Tabell 5. Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx) år Kväveoxider Kväveoxider Villkor (NOx som NO Anläggning 2 ) (NOx som NO mg/mj 2 ) mg/mj ton/år Varmvalsverket Ugn (rm) 77 Varmvalsverket Ugn (rm) 243 Varmvalsv. ugn (rå) Syraregenereringen 12,2 Kontinuerliga glödgningslinjen (rå) 20,1 Klockugnarna 5,9 Metallbeläggningslinje (rå) 8,4 Metallbeläggningslinje (rå) 8,1 Målningslinjen 13,0 Energicentral 1 4,4 Ångcentralen 2 1,4 Totalt 393 rå=riktvärde år. rm=riktvärde månad.

27 Borlänge 2008 Sida Svaveldioxid Svaveldioxidutsläpp uppkommer vid förbränning av eldningsolja 5 i varmvalsverkets ugn 302 samt i energicentral 1. I ångcentral 2 förbränns WRD-olja. Under året uppgick utsläppet av svaveldioxid till 398 ton. Utsläppet har beräknats utifrån en svavelhalt på 0,4 vikt-% i eldningsolja 5 då detta är den maximalt tillåtna svavelhalten i inköpt olja för att uppfylla lagstiftningen om svavelhaltigt bränsle. WRD-oljan beräknas innehålla 0,09 vikt-% svavel Stoft Utsläpp av stoft uppkommer huvudsakligen från oljeeldning i varmvalsverkets ugn 302. Därutöver tillkommer stoftutsläpp från regenerering av betsyra samt från mindre filteranläggningar. Under året var det totala stoftutsläppet från verksamheten 30 ton. De redovisade stoftutsläppen baserar sig på stickprovsmätningar under året vid varmvalsverkets oljeeldade ugn, betsträcka 2, syraregenereringen, energicentral 1, formatsträcka 1, formatsträcka 3, kvarn för kantklipp från plåt samt kompakteringsanläggningen för järnoxid (Merox). I tabell 6 redovisas utsläppen av stoft för året. Från luftfiltret vid betsträcka 2 har förhöjda stofthalter uppmätts vid kontrollmätningar under året. En extern firma anlitades för en grundlig genomgång av filtret. Filterkasetterna byttes ut och vid uppföljande mätning i oktober var halten åter normal (3 mg/m 3 ). Händelsen har kommunicerats med länsstyrelsen.

28 Borlänge 2008 Sida 24 Tabell 6. Utsläpp av stoft till luft år Anläggning Varmvalsverket Ugn 302 Stoft g/kg olja Stoft mg/m 3 Stoft g/h Villkor Drifttid h/år Stoft ton/år 0,50 1,0 g/kg (rm) 24,3 Betsträcka 2 20* mg/m 3 (av) Syraregenereringen 203 0,5 kg/h (rm) ,8 Formatsträcka mg/m 3 (av) ,1 Formatsträcka 3 0, mg/m 3 (av) ,02 Energicentral 1 0,24 1,5 g/kg 0,2 Kompakteringsanläggning för järnoxid (Merox) 1, ,003 Kvarn för kantklipp 0, ,07 Totalt 30 av=allmänt villkor angivet i tillståndansökan från år Stoftmängden från ugn 302 och energicentralen har beräknats utifrån uppmätt stofthalt (g/kg olja) samt bränsleanvändning. Övriga stoftmängder har beräknats utifrån stoftflöde (g/h) och drifttid. *viktat värde Saltsyra och klorgas Utsläpp av saltsyra och klorgas kommer från regenereringsanläggningen för återvinning av saltsyra. Halten mäts i utgående luft och månadsmedelvärden beräknas. Under året var utsläppet av saltsyra och klorgas ca 80 kg respektive 100 kg. Årsmedelhalterna framgår av tabell 7. Tabell 7. Utsläpp till luft av saltsyra och klorgas från syraregenereringen år 2008 (årsmedelhalt resp totalt årsutsläpp). Utsläppsparameter Årsmedelhalt g/h Villkor g/h Drifttid h/år Totalutsläpp ton/år Saltsyra (HCl) ,08 Klorgas (Cl 2 ) ,1

29 Borlänge 2008 Sida Olja som aerosoler Utsläpp av valsoljeemulsion uppstår vid kallvalsning i tandemvalsverket. Oljehalten mäts i ventilationsskorstenen en gång per månad. Totalmängden olja har beräknats utifrån uppmätt årsmedelhalt, årsmedelflöde samt drifttid. Halten olja i aerosolfas var som årsmedel ca 0,7 mg/m 3 ntg att jämföras med villkoret på 5 mg/m 3 ntg. Det totala utsläppet till luft av olja från tandemvalsverket var 0,8 ton. Resultatet redovisas i tabell 8. Tabell 8. Utsläpp till luft av olja som aerosol från tandemvalsverket år Olja som Total mängd Villkor Årsmedelflöde Drifttid aerosol mg/m 3 mg/m 3 ntg m 3 olja /år h/år ntg ton/år 0, , Flyktiga organiska ämnen Flyktiga organiska ämnen (VOC) avgår från målningslinjen som punktutsläpp från efterförbränningsanläggningen samt som diffusa utsläpp från färgverksrum. Det totala årsutsläppet av VOC har beräknats till 42 ton utgående från årstonnage av ingående mängd lösningsmedel via färgen samt en reduktionsgrad på 98 %. Reduktionsgraden för EBK-anläggningen ska uppgå till minst 97,5 %. Vid årets besiktningsmätning bestämdes reduktionsgraden till 99,7 % vid målning med enkelsidig plastisol och 99,8 % vid målning med dubbelsidig Nova. Eftersom lösningsmedelförbrukningen i målningslinjen överstiger 25 ton per år omfattas verksamheten av Naturvårdsverkets föreskrifter om begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (NFS 2001:11). Gränsvärdet för punktutsläpp från anläggningar med teknik som möjliggör användning av återvunna lösningsmedel är 150 mgc/nm 3. Målningslinjens EBK-anläggning klarar även gränsvärdet för anläggningar utan lösningsmedelsåtervinning, d v s 50 mgc/nm 3. De diffusa utsläppen får uppgå till 10 % av tillfört lösningsmedel för befintlig anläggning och 5 % för ny anläggning. Verksamheten uppfyller båda dessa gränsvärden.

30 Borlänge 2008 Sida Utsläpp till vatten Sammanställning av utsläpp till vatten I tabell 9 redovisas utsläppet till vatten under året från de tre vattenreningsanläggningarna samt lakvatten från deponin Savelgärdet. Tabell 9. Utsläpp till vatten år 2008 från de tre vattenreningsanläggningarna samt lakvatten från deponin Savelgärdet. Totalt utsläpp år 2008 Parameter kg Suspenderade ämnen Järn (Fe) Mineralolja Totalfosfor (Ptot) 34* Molybden (Mo) 5 Aluminium (Al) 3 Fluorid (F) 69 Krom total (Cr tot ) 1 Zink (Zn) 6 Nickel (Ni) <1 Cobolt (Co) <1 Bly (Pb) <1 Sexvärt krom (Cr 6+ ) <0,02 * Därutöver har ca kg fosfor tillförts älven på grund av haveri i samband med rengöring av kylvattensystemet vid varmvalsverket.

31 Borlänge 2008 Sida Varmvalsverkets vattenreningsanläggning Vid varmvalsverkets vattenreningsanläggning har dygnsprov på utgående vatten tagits en gång per vecka. Utifrån analysresultatet har årsmedelvärden beräknats, vilket redovisas i tabell 10. Kolumnen med haltintervall visar det lägsta och högsta uppmätta månadsmedelvärdet under året. Tabell 10. Utsläpp till vatten från varmvalsverkets vattenreningsanläggning år Årsmedelhalt Haltintervall Villkor Totalt utsläpp Parameter mg/l (min/max) mg/l mg/l kg Suspenderade 5,4 3,2 12, ämnen Järn (Fe) 0,2 0,2 0, Mineralolja 1,1 0,5 2,9 5, ph 7,6 7,3 8,3 Vattenflöde (m 3 /år) Under året har förhöjd halt av suspenderade ämnen förekommit i mars och augusti. Månadsmedelvärdena blev 10,6 mg/l respektive 12,4 mg/l att jämföras med riktvärdet 10 mg/l. Orsaken till händelserna var problem med polymerdoseringen. Händelserna har kommunicerats med länsstyrelsen. Kylvattensystemet som renas i varmvalsverkets vattenrening har vid två tillfällen bräddat över från pumpsump 1. För året var den totalt överbräddade volymen ca 30 m 3. Detta motsvarar ett utsläpp av mineralolja på <100 gram. Beräkningen baseras på en medelhalt av olja på 2 mg/l i det bräddade vattnet. Recirkulationsgraden var 98,9 % under året att jämföras med villkoret >97 % Kallvalsverkets vattenreningsanläggning Vid kallvalsverkets vattenreningsanläggning har dygnsprov på utgående vatten tagits fyra gånger per vecka under året. Utifrån analysresultatet har månadsmedelvärden och årsmedelvärden beräknats för de villkorssatta parametrarna samt mineralolja. Resultatet redovisas i tabell 11. Kolumnen med haltintervall visar det lägsta och högsta uppmätta månadsmedelvärdet under året.

32 Borlänge 2008 Sida 28 Tabell 11. Utsläpp till vatten från kallvalsverkets vattenreningsanläggning år Årsmedelhalt Haltintervall Villkor Totalt utsläpp Parameter mg/l (min/max) mg/l mg/l kg Suspenderade 5,4 3,2 10, ämnen Järn (Fe) 0,2 0,2 0, Totalfosfor (P tot ) 0,3 0,2 0,4 0,5 34 Mineralolja 0,4 0,4 0,5 57 ph 7,7 7,3 8,3 7,3 8,3 Vattenflöde (m 3 /år) I juli uppmättes förhöjd halt av suspenderade ämnen i kallvalsverkets vattenreningsanläggning. Månadsmedelvärdet blev 10,2 vilket avrundat tangerar riktvärdet på 10 mg/l. Orsaken var att mer förorenade vätskor än normalt tillfördes anläggningen i samband med rengöring under revisionsstopp. Händelsen har kommunicerats med länsstyrelsen Beläggningsverkets vattenreningsanläggning Vid beläggningsverkets vattenreningsanläggning har dygnsprov på utgående vatten tagits i medeltal ca 16 gånger per månad under året. Utifrån analysresultatet har månadsmedelvärden och årsmedelvärden beräknats för de villkorssatta parametrarna. Resultatet från årets kontrollmätningar redovisas i tabell 12. Kolumnen med haltintervall visar det lägsta och högsta uppmätta månadsmedelvärdet under året.

33 Borlänge 2008 Sida 29 Tabell 12. Utsläpp till vatten från beläggningsverkets vattenreningsanläggning år Årsmedelhalt Haltintervall Villkor Totalt utsläpp Parameter mg/l (min/max) mg/l mg/l kg Suspenderade 4,9 3,4 6, ämnen Järn (Fe) 0,5 0,3 0,9 2 2,4 Fluorid (F ) 13,8 5, Zink (Zn) 1,2 0, ,8 Krom total (Cr tot ) 0,2 0,2 0,3 1 1,1 Sexvärt krom (Cr 6+ ) < 0,005 < 0,005 < 0,005 0,05 < 0,02 Molybden (Mo) 0,9 0,9 0,9 3 4,5 Nickel (Ni) < 0,1 < 0,1 0,1 1 < 1 Cobolt (Co) < 0,1 < 0,1 0,1 1 < 1 Bly (Pb) < 0,1 < 0,1 0,1 1 < 1 Aluminium (Al) 0,7 0,5 1,0 1,5 3,3 ph 8,2 8,1 8,4 Vattenflöde (m 3 /år) I januari uppmättes förhöjd halt av zink från beläggningsverkets vattenrening. Månadsmedelvärdet blev 13 mg/l att jämföras med riktvärdet 1 mg/l. Orsaken till störningen var att tankar rengjordes med syra vilket medförde att en större mängd metaller än normalt tillfördes vattenreningen. Samtidigt uppstod problem med ph-mätaren i fällningssteget vilket bidrog till att utfällningen av zink inte blev optimal. ph-mätaren byttes ut efter händelsen och resten av året har vattenreningen fungerat väl. Händelsen har kommunicerats med länsstyrelsen Savelgärdet (lakvatten) Vid industrideponin Savelgärdet kontrolleras ph, suspenderade ämnen, hårdhet samt indunstningsrest i lakvattnet genom provtagning en gång i månaden. I tabell 13 redovisas resultatet för året. Haltintervallet med högsta och lägsta uppmätta värde visar att variationerna i lakvattnet är mycket små. Vattenflödet har tidigare uppskattats till ca m 3 /år vilket bedöms vara representativt även nu.

34 Borlänge 2008 Sida 30 Tabell 13. Resultat från provtagning av Savelgärdets lakvatten år Haltintervall Totalt utsläpp Parameter Årsmedelhalt min/max kg ph 12,3 12,2 12,3 Suspenderade ämnen (mg/l) 2,6 2,0 4,3 255 Hårdhet (dh) Indunstningsrest 1,5 1,5 1,7 Vattenflöde (m 3 /år) Intag av vatten från Dalälven Vattendomen tillåter ett maximalt intag av vatten från Dalälven på m 3 /h. Tillåten nivå innehålls med mycket god marginal. Med dagens kylvattensystem är det inte heller tekniskt möjligt att överskrida tillåtet vattenintag. 5.4 Buller Buller kontrollerades i omgivningen vid två tillfällen under året. De uppmätta bullernivåerna var lägre än gällande villkor, 50 db(a), och i nivå med tidigare år. Resultatet framgår av tabell 14. Tabell 14. Resultat från kontrollmätning av buller år Plats Datum Tidpunkt I2. Bruksgatan (Sågverksområdet) 0,8 km norr om SSAB C2. Trollbogatan, Islingby, 0,7 km sydost om SSAB A3. Grindgatan, Islingby, 0,5 km sydost om SSAB D2. Korsn. Nolåkers och Lilla gatan. Mjälga, 0,9 km sydväst om SSAB april november april november april november april november Bullernivå db(a) 47,6 47,8 49,0 48,4 48,0 49,3 49,4 44,3

35 Borlänge 2008 Sida Deponi/mellanlager I tabell 15 redovisas tillförda mängder till deponiområdet under året. Tabell 15. Tillförda mängder till Savelgärdet år Material Metallhydroxidslam Oljigt glödskalsslam (C+D) Källa Kallvalsverkets vattenrening, beläggningsverkets vattenrening Mängd ton Varmvalsverket Slipmull Varmvalsverket, Kallvalsverket 297 Betong, tegel, jordmassor Hela verksamheten 25 Mängden metallhydroxidslam får enligt gällande tillståndsbeslut uppgå till högst m 3. Sedan år 2001 har ca 7500 m 3 metallhydroxidslam tillförts deponin. Från och med år 2006 har deponering av metallhydroxidslam upphört och sedan dess sker endast tillfällig lagring av metallhydroxidslam. Under året har delar av den tillfälligt lagrade volymen metallhydroxidslam använts vid sluttäckning av deponiområdet för metallhydroxidslam med stöd av beslut från länsstyrelsen daterat Inmätningar av oljigt glödskal inom område A visar att de lagrade mängderna är under den tillåtna volymen m 3 från tillståndbeslutet daterat Resursanvändning Råvaror I tabell 16 nedan redovisas mängder av de huvudsakliga råvaror som användes vid tunnplåtframställningen i Borlänge under året.

36 Borlänge 2008 Sida 32 Tabell 16. Användning av råvaror år Råvara Användning år 2008 Stålämnen (gjutämnen) ton Gasol ton EO m 3 WRD olja m 3 EO1 128 m 3 Diesel 795 ton Bensin 49 ton Zink ton Färg ton Kommunalt vatten m Energi Totalt användes ca 1,8 TWh under året i form av elkraft och fossila bränslen. Elanvändningen uppgick till ca MWh. För bränsleanvändning se tabell 16. Utav den totala energimängden återvinns en del spillvärme. Under året motsvarade energiåtervinningen i form av spillvärme ca m 3 olja eller MWh. Dessutom levererades spillvärme till Borlänge Energis fjärrvärmenät motsvarande ca m 3 olja.

37 Borlänge 2008 Sida Kemikalier Under år 2008 användes ca 8600 ton kemikalier varav färgen till målningslinjen står för ca 65 %. I tabell 17 redovisas typer och mängder av kemiska produkter som användes samt användningsområden för dessa. Tabell 17. Användning av kemikalier år Kemikaliegrupp Typ av produkt Användningsområde Smörjmedel, oljor fetter, skärvätskor Oljor (mineral) Hela verksamheten Mängd ton/år Smörjoljor (syntet) 5 Fetter, pastor, vaxer, spray Rostskyddsmedel 0,09 Slip och skärvätskor 29 Färg, lim, tätmedel Verkstadskemikalier 14 Avfettningsmedel, lösningsmedel, rengöringsmedel Syror och baser Avfettningsmedel, lacknaftabaserade Lösningsmedel, antifrysmedel Hela verksamheten Rengöringsmedel 63 Syror, etsmedel Rengöring 0,4 Ammoniak (25%) SCR anläggningen Vattenbehandlingskemikalier Processkemikalier Fasta kemikalier Flockningsmedel 27 Matarvattenkemikalier 26 ph justerare Vattenreningsanläggningarna 488 Redox medel 38 Skumdämpare 26 Valsoljor, trimvalsvätskor Valsning, trimvalsning 429 An och rostskyddsoljor Färdiga produkter 156 Betsyra och sparbetmedel Alkaliska förbehandlingsvätskor Färger (inkl lösn medel) + lim Passiveringsmedel Betning 1111 Kontiglödg. beläggningslinjerna 147 Målningslinjen 5601 Förbehandling beläggningslinjerna Absorptionsmedel 12 Hela verksamheten Salter 84 41

38 Borlänge 2008 Sida Köldmedia och brandskyddsmedel Köldmedia Under året har 9 stycken kylanläggningar bytts ut mot 7 stycken nya. Det har inneburit att HCFC minskat och ersatts med HFC i de nya anläggningarna. Totalt i företaget finns ca 340 stycken anläggningar för luftkonditionering och kylning innehållande köldmedia. Installerade mängder är ca 295 kg HCFC och ca 822 kg HFC. CFC finns inte installerat. Mängden totalt installerad HCFC har reducerats med 14 kg jämfört med år Under året omhändertogs ca 15 kg HCFC och ca 29 kg HFC. Tillsyn sker av tillsynsman utsedd av kylbranschens samarbetsstiftelse. Egenkontroll utförs av utbildad personal enligt Naturvårdsverkets föreskrifter för Kylanläggningar och värmepumpar med CFC/HCFC. Anläggningarna sköts enligt besiktningsmannen väl och inga anmärkningar har riktats mot dessa. Årsrapport om innehav av köldmedia lämnas i särskild rapport till Länsstyrelsen Brandskyddsmedel Till skydd mot brand finns ett flertal utrustningar. Det finns 43 anläggningar innehållande släckgasen Halotron (HFC C2/R866) på totalt 12,5 ton installerad mängd. Det finns 19 anläggningar i obemannade utrymmen för motorer och transformatorer med koldioxid som släckmedel. Mängden uppgår till 5,5 ton och i reserv 1,3 ton. Dessutom finns 5 anläggningar med släckgasen Inergen (gasblandning CO 2, Ar 2 och N 2 ) på totalt 3 ton installerad mängd. Egenkontrollen på anläggningarna utförs av särskilt utbildad personal. En årsrevision utförs av leverantören och vartannat år utförs en revisionsbesiktning enligt SBF (Svenska Brandförsvarsföreningen) av auktoriserad besiktningsman.

39 Borlänge 2008 Sida Avfall och biprodukter Under året har följande mängder uppstått: Farligt avfall till extern återvinning: ca ton Ej farligt avfall till extern återvinning: ca ton Ej farligt avfall till extern deponi: ca 101 ton Biprodukter: ca ton Mängder och typer av avfall och biprodukter redovisas närmare i tabell 18, 19, 20 och 21.

40 Borlänge 2008 Sida Farligt avfall till extern återvinning Tabell 18. Farligt avfall till extern återvinning, mängder och mottagare under år Avfall Mängd ton/år Källa Mottagare Träavfall, tryckimpregnerat 18 Bangården DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Dator elektronikskrot 30 Hela verksamheten WÅAB + Merox Lysrör och Hg lampor 2 Hela verksamheten WÅAB Färgburkar 7 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Färg och lösningsmedel 210 Färgbeläggning Stena/Reci Färgemballage 24 Färgbeläggning Stena/Reci Surt avfall 10 Kallvalsverket Stena/Reci Kemikalierester 1 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Metallhaltigt alkaliskt och oljigt vatten Hela verksamheten Stena/Reci Spillolja och oljeemulsion 834 Hela verksamheten Stena/Reci Spillfett 12 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Hydraulslangar 10 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Oljeslam 258 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Blybatterier 7 Fordonsverkstad DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Oljiga massor 53 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Småbatterier 1 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Oljefilter 3 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Oljiga trasor 13 Hela verksamheten DAKA Dala Specialavfall, Borlänge Totalt 3 920

41 Borlänge 2008 Sida Ej farligt avfall till extern återvinning Tabell 19. Ej farligt avfall till extern återvinning, mängder och mottagare under år Mängd Avfall Källa Mottagare ton/år El avfall 14 Hela verksamheten Merox Zink och aluminium 936 Metallbeläggning Stena Gotthard Återvinning Brännbart avfall Hela verksamheten Borlänge Energi Metallskrot 31 Hela verksamheten Stena Gotthard Återvinning Papper och wellpapp 50 Hela verksamheten Stena Returpapper Däck 16 Fordonsverkstad Euromaster Totalt Ej farligt avfall till extern deponi Tabell 20. Ej farligt avfall till extern bortskaffning (deponi) under år Mängd Avfall Källa ton/år Ej brännbart avfall 100 Hela verksamheten Asbest 1,4 Rivningsarbeten Totalt 101 Mottagare Kommunens deponi (Fågelmyra) Kommunens deponi (Fågelmyra)

42 Borlänge 2008 Sida Biprodukter Tabell 21. Biprodukter* under år Biprodukt Mängd (ton/år) Källa Omhändertagande Betsyra Betsträckorna Intern återanvändning Oljigt glödskalsslam (C+D) Varmvalsning: vattenreningen Försäljning till kund Metallhydroxidslam Kallvalsning: vattenreningen Utreder försäljning Metallhydroxidslam 12 Beläggning: vattenreningen Utreder försäljning Slipmull 297 Sliphallarna (Kallvalsning, varmvalsning) Intern deponi. Utreder försäljning. Järnoxid Regenereringen Försäljning till kund Stålskrot Hela verksamheten Till omsmältning Glödskal (A+B) Betong, tegel, jordmassor Varmvalsning: vattenreningsverket Försäljning till kund 25 Bygg och rivningsarbeten Intern återanvändning Totalt * Rubriceringen gäller under förutsättning att bolaget har avsättning för materialet. 5.9 Kontrollprogram Kontrollprogram finns för verksamheten och används för att styra kontrollen av främst specifika utsläppsvillkor. Kontrollprogram finns även för anläggningar med stoftfilter som omfattas av det s k allmänna villkoret. Mätningarna sker enligt standardiserade metoder. Personalen för provtagning har bland annat behörighet för utsläppskontroll enligt naturvårdsverkets föreskrift NFS 1990:11. Resultatet från utförd analys/kontroll utvärderas av miljöavdelningen och kommuniceras årligen med länsstyrelsen. Vid eventuellt förhöjda värden gentemot givna villkor sker kommunikationen i anslutning till kontrollens genomförande/utvärdering av resultat. Kontrollprogrammen redovisas i tabell 22

43 Borlänge 2008 Sida 39 Tabell 22. Kontrollprogram. Kontrollprogram/anläggning Analys/kontroll Frekvens Varmvalsverkets ugnar 301 och 302 Luftfilter vid betsträcka 2 Regenereringsanläggning och betkar Ventilationsluft från tandemvalsverket Valsblästermaskin vid kallvalsverket Kontinuerliga glödgningslinjens SCR anläggning Metallbeläggningslinje 1 Metallbeläggningslinje 2 Efterförbränning vid målningslinjen i Borlänge Luftfilter vid formatsträcka 1 Luftfilter vid formatsträcka 3 NOx Stoft Okulär kontroll Stoft Stoft, HCl, Cl 2 Olja i ventilationsluft Okulär kontroll NOx Okulär kontroll NOx Okulär kontroll NOx Temperatur, CO, O2 Reduktionsgrad, VOC Okulär kontroll Stoft Okulär kontroll Stoft Kontinuerligt 1 gång/år 1 gång/månad 1 gång/år Minst 2 ggr/månad 1 gång/månad 1 gång/månad Kontinuerligt varje skift 2 gånger/år varje skift 2 gånger/år Kontinuerligt 1 gång/år 1 gång/månad 1 gång/år 1 gång/månad 1 gång/år Energicentral 1 Stoft 1 gång/år Savelgärdet ph, susp, hårdhet i vatten, depon.mängd Vatten 1 gång/månad. Okulärt 1 gång/månad Bulleremission Buller 1 2 gånger/år Kvarnen för bearbetning av kantklipp från plåt Kompakteringsanläggningen för järnoxid (Merox) Varmvalsverkets vattenreningsanläggning Kallvalsverket vattenreningsanläggning Beläggningsverkets vattenreningsanläggning Okulär kontroll Stoft Stoft ph, susp, Fe, mineralolja, flöde, recirk.grad ph, susp, Fe, mineralolja, P tot, flöde ph, susp, Fe, Zn, F, Al, Mo, Cr tot, Cr 6+, flöde 1 gång/månad 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/vecka månadsmedelvärde 4 ggr/vecka månadsmedelvärde 4 ggr/vecka, månadsmedelvärde

44 Borlänge 2008 Sida Periodiska miljöbesiktningar Under året har periodiska miljöbesiktningar genomförts på följande anläggningar: - Varmvalsverkets ugnar 301 och Betsträcka 2 (stoftfilter) - Regenereringsanläggningen för betsyra - Tandemvalsverket (oljedimma) - Kontinuerliga glödgningslinjens SCR-anläggning - Metallbeläggningslinje 1 (NOx) - Metallbeläggningslinje 2 (NOx) - Målningslinjens EBK-anläggning - Formatsträcka 1 (stoftfilter) - Formatsträcka 3 (stoftfilter) - Energicentral 1 (stoftmätning) - Kompakteringsanläggningen för järnoxid (Merox) - Varmvalsverkets vattenreningsanläggning - Kallvalsverkets vattenreningsanläggning - Beläggningsverkets vattenreningsanläggning Besiktningarna utfördes av externa konsulter. För varmvalsverkets, kallvalsverkets och beläggningsverkets vattenreningsanläggningar anlitades Aqua konsult AB. För resterande anläggningar anlitades Metlab miljö AB. Mätningar och provtagningar i samband med dessa har utförts av SSAB Tunnplåts egen personal med undantag för mätningar på varmvalsverkets ugnar och målningslinjens EBKanläggning. Eventuella påpekanden från besiktningarna förs in i verksamhetens system för avvikelsehantering. Besiktningsrapporterna skickas årligen in till länsstyrelsen.