MILJÖRAPPORT ÅR Produkter av målad tunnplåt. SSAB Tunnplåt Finspång

Transkript

1 MILJÖRAPPORT ÅR 2007 Produkter av målad tunnplåt SSAB Tunnplåt Finspång

2

3 INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING SSAB TUNNPLÅT VERKSAMHETEN I FINSPÅNG LOKALISERING AV VERKSAMHETEN I FINSPÅNG HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN TILLSTÅNDSÄRENDEN TILLSTÅNDSGIVANDE MYNDIGHET OCH TILLSYNSMYNDIGHET PRÖVNING ENLIGT MILJÖBALKEN ANMÄLNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN VATTENDOM HANDELSSYSTEM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER (CO 2 ) TILLSTÅND OCH VILLKOR TILLSTÅND SLUTLIGA VILLKOR PROVISORISKA VILLKOR ÖVERSIKT AV VILLKOR FÖR LUFT OCH VATTEN PRODUKTIONSVOLYM ÅR RESULTAT FRÅN VERKSAMHETSÅRET UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP TILL VATTEN BULLER RESURSANVÄNDNING Energi och råvaror Kemikalier RESTPRODUKTER Farligt avfall till extern återvinning Ej Farligt avfall till extern återvinning Ej farligt avfall till extern deponi Övriga restprodukter och biprodukter KONTROLLPROGRAM PERIODISK MILJÖBESIKTNING ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETENS EGENKONTROLL DRIFT- OCH KONTROLLFUNKTIONER SAMT SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA OLYCKSHÄNDELSER I VERKSAMHETEN RÅVAROR OCH ENERGI KEMIKALIER AVFALLSHANTERING RISKER FÖR MÄNNISKA OCH MILJÖ STÅLPRODUKTERS MILJÖNYTTA Avancerade höghållfasta stål Målad tunnplåt... 24

4 Finspång 2007 Sida 1 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 SSAB Tunnplåt SSAB Tunnplåt har malmbaserad ståltillverkning i Luleå och tillverkning av tunnplåt i Borlänge (valsning och beläggning). Dessutom finns en anläggning för målning av tunnplåt i Finspång. Den egna stålämnestillverkningen i Luleå tillsammans med stålämnen från SSABs verksamhet i Oxelösund fyller behovet av stålämnen i Borlänge. SSAB Tunnplåts produktionsflöde inklusive SSABs ämnestillverkning i Oxelösund illustreras i figur 1. Figur 1. SSAB Tunnplåts produktionsflöde inklusive SSAB Oxelösunds tillförsel av ämnen.

5 Finspång 2007 Sida Verksamheten i Finspång SSAB Tunnplåt i Finspång ytbehandlar och målar zinkbelagda band. För detta ändamål finns en målningslinje med tillhörande reningsutrustning för utsläpp till den yttre miljön, materialhantering och service. Tillverkningen sker i en kontinuerlig process. Innan målningen rengörs banden genom avfettning. För att ge färgen bästa möjliga vidhäftning ytbehandlas banden med en passiveringsvätska. Färgen påförs med valsar som anpassar färgskiktets tjocklek. Torkningen sker i gasoleldade ugnar där lösningsmedlet drivs av och förbränns i efterbrännkammare. Verksamheten i Finspång har ca 90 anställda och tillverkningen pågår generellt dygnet runt med uppehåll endast vid planerade underhållsstopp, delar av industrisemestern samt vid vissa storhelger. Karta 1 visar målningslinjens placering på industriområdet.

6 Finspång 2007 Sida 3 Karta 1, Målningslinjens placering på industriområdet

7 Finspång 2007 Sida Lokalisering av verksamheten i Finspång Verksamheten bedrivs på fastigheten Metallen 4 och 5 inom Sapas industriområde beläget strax norr om centrala Finspång. SSAB Tunnplåts målningslinje är belägen i den norra delen av industriområdet, längst från Finspångs centrala delar. Genom centrala Finspång rinner Finspångsån som avvattnar sjön Bönern belägen omedelbart väster om Finspång. I anslutning till industriområdet rinner Myrkärrskanalen som utgör recipient för behandlat processavloppsvatten samt kylvatten. Myrkärrskanalen mynnar senare ut i Skutbosjön. Industriområdets läge i Finspång framgår av karta 2.

8 Finspång 2007 Sida 5 Karta 2, Industriområdet med omgivningar SSAB Tunnplåt FINSPÅNG

9 Finspång 2007 Sida Huvudsaklig miljöpåverkan Utsläpp till luft sker huvudsakligen av lösningsmedel (VOC) från målning samt kväveoxider från efterbrännkamrarna (EBK) där lösningsmedelsångorna från torkningsugnarna förbränns. Förbränningen av lösningsmedelsångor i EBK-anläggningen begränsar effektivt utsläppet av VOC till luft. Därutöver tillkommer miljöpåverkan från transporter på järnväg och lastbil samt förbrukning av el och gasol. Buller från verksamheten uppkommer i första hand från ventilationssystem samt transporter. Tidigare har utsläpp till recipienten Myrkärrskanalen skett av processavloppsvatten som renats i en vattenreningsanläggning. Det renade vattnet innehöll mindre mängder tensider, suspenderade ämnen samt metaller. Sedan november 2005 har allt processavloppsvatten gått till externt omhändertagande. Tillsvidare har Sapa anlitats för indunstning i deras indunstare på industriområdet. 1.5 Förändringar i verksamheten Under år 2007 har inga förändringar genomförts som föranleder anmälan enligt miljöbalken. Inom ramen för pågående prövotidsredovisning om minskning av diffusa VOC-utsläpp har partiell inkapsling monterats i färgverk 1 och 3. Övriga mindre förändringar av betydelse för verksamhetens miljöpåverkan redovisas under kapitel 6.

10 Finspång 2007 Sida 7 2. TILLSTÅNDSÄRENDEN 2.1 Tillståndsgivande myndighet och tillsynsmyndighet Verksamheten i Finspång är en typ A-verksamhet. Tillståndsgivande myndighet är miljödomstolen vid Växjö tingsrätt och tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i Östergötlands län. 2.2 Prövning enligt miljöbalken Ansökan om utökad produktion (40 Mm 2 ) lämnas in till miljödomstolen i Växjö Deldom från miljödomstolen i mål M Utökad produktionsnivå medges. Slutliga villkor för utsläpp till luft från EBK-anläggningen samt buller. Krav på prövotidsredovisning avseende: A Diffusa VOC-utsläpp (redovisn. 1/10-04) B Vattenreningsanläggningen (redovisn. 1/10-04) C Dominoeffekter, släckvatten (redovisn. 31/12-03) Prövotidsredovisning C lämnas till miljödomstolen Beslut om komplettering av prövotidsredovisning C till miljödomstolen Komplettering av prövotidsredovisning C till miljödomstolen Ansökan om förlängd prövotid för utredning A och B Beslut från miljödomstolen om förlängd prövotid för utredning A och B till 31/ Prövotidsutredning A och B lämnas till miljödomstolen Beslut från miljödomstolen om ytterligare prövotid för utredning A och B till 31/ Beslut från länsstyrelsen om att bolaget skall utföra de åtgärder som man åtagit sig i prövotidsredovisningens komplettering från maj 2004 samt installation av ett fast skumsprinklersystem i färgförrådet till 1/6-06.

11 Finspång 2007 Sida Prövotidsredovisning A och B lämnas till miljödomstolen Beslut från miljödomstolen i Mål M om ytterligare prövotid för utredning A till Prövotidsredovisning A lämnas till miljödomstolen. 2.3 Anmälningar enligt miljöbalken Följande anmälningar om förändringar i verksamheten har gjorts sedan tillståndsansökan lämnades in för prövning år 2001: Modifiering av ugnar och EBK 2.4 Vattendom Beslut från Söderbygdens vattendomstol. Anger bland annat lägsta tillåtna vattennivå i sjön Bönnern. Utnyttjandet av vatten för SSAB Tunnplåts verksamhet är ringa i förhållande till övrig verksamhet på det gemensamma industriområdet. 2.5 Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) Verksamheten i Finspång omfattas inte av handelssystemet för utsläppsrätter då verksamheten har en installerad tillförd effekt under 20 MW.

12 Finspång 2007 Sida 9 3. TILLSTÅND OCH VILLKOR 3.1 Tillstånd Miljödomstolen lämnar SSAB Tunnplåt Aktiebolag tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att vid bolagets anläggning i Finspång producera högst 40 Mm 2 plåt per år (MD ). 3.2 Slutliga villkor Följande slutliga villkor har beslutats genom deldom från Miljödomstolen (MD) respektive (1) Om inte annat framgår av övriga föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor. (2) Vid målning skall temperaturen i efterbrännkammaren överstiga 700 C och reduktionen av kolväten uppgå till minst 98 %. (3) Färger innehållande bly och kadmium får inte användas. (4) Buller från anläggningen skall begränsas så att ljudnivån utomhus vid de närmast belägna bostadshusen inte överstiger följande riktvärden*. Vardagar kl db(a) Kvällstid kl db(a) Sön- och helgdagar kl db(a) Nattetid kl db(a) Om hörbara toner eller impulsljudförändringar förekommer skall de ovan angivna värdena sänkas med 5 db(a). När nyinstallation eller renovering av bullrande anläggningar äger rum skall bullerbegränsande åtgärder vidtas vid dessa anläggningar så att den sammanlagda bulleremissionen på sikt kan nedbringas till Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri, det vill säga 5 db(a) lägre än vad som redovisats ovan med undantag för momentanvärden.

13 Finspång 2007 Sida 10 (5) Kemiska produkter och farligt avfall skall vara väl uppmärkt samt hanteras och förvaras så att risk för förorening av luft, mark och vatten inte föreligger. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen skall förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras. (6) Förvaring inomhus av kemiska produkter och farligt avfall skall ske i utrymmen med tätt underlag helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer skall dessa förses med sådana anordningar (t ex kragar) att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppsnätet. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall dessutom förvaras inom invallning. Invallningen skall rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Eventuell förvaring utomhus skall ske på tät, hårdgjord yta under tak. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall dessutom förvaras inom invallat område som dimensionerats enligt ovan. (7) Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas. (8) För utsläpp till vattenrecipienten av processavloppsvatten gäller följande riktvärde* som medeltal för månad. Parameter Halt Aluminium <8 Krom Tot <0,5 Krom 6+ <0,1 Cyanid, fri <0,1 Olja och fett Tot<10 Mineralolja <5 Suspenderat material <40 ph får som riktvärde ligga i intervallet 7-9. Vattenflödet får som riktvärde uppgå till 300 liter per timme. * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

14 Finspång 2007 Sida Provisoriska villkor Miljödomstolen har skjutit upp avgörandet för vissa villkorsfrågor som för närvarande ligger under prövotid. Till dess annat blir bestämt gäller följande provisoriska föreskrifter. P1. Utsläppen av VOC från hela verksamheten får som riktvärde* per år högst uppgå till 23 ton per år. 3.4 Översikt av villkor för luft och vatten Tabell 1. Villkor för utsläpp till vatten från vattenreningsanläggningen som månadsmedelvärden. Parameter Halt Aluminium <8 Krom Tot <0,5 Krom 6+ <0,1 Cyanid, fri <0,1 Olja och fett Tot<10 Mineralolja <5 Suspenderat material <40 ph får som riktvärde* ligga i intervallet 7-9. Vattenflödet får som riktvärde* uppgå till 300 liter per timme. Tabell 2. Villkor för utsläpp till luft. Parameter Halt VOC, hela verksamheten < 23 ton/år*, ** Temperatur, EBK > 700 ºC Reduktionsgrad, kolväten > 98 % * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. **= provisoriskt villkor

15 Finspång 2007 Sida PRODUKTIONSVOLYM ÅR 2007 Tillverkningen av produkter har under året hållits inom tillåten produktionsnivå. Tillståndet medger en produktion av 40 Mm 2 målad plåt. Produktionen var under året 31,4 Mm RESULTAT FRÅN VERKSAMHETSÅRET Utsläpp till luft Temperaturen i efterbrännkammaren har under året varit högre än 700 C. Reduktionsgraden har uppmätts till 99,8 % vid målning med topplack samt 99,9 % vid målning med primer. Det totala utsläppet av VOC från verksamheten har beräknats till 25 ton. I beräkningen används utsläppsvärden från mätningar av totalkolväte samt drifttider för färgverken, blandningsrum och EBK. Mängden VOC överskrider det provisoriska riktvärdet på 23 ton/år för hela verksamheten. Åtgärder för att minska det diffusa lösningsmedelsutsläppet pågår inom ramen för den prövotidsutredning som förelagts av miljödomstolen och resultaten av åtgärderna redovisas därmed inom ramen för detta ärende. 5.2 Utsläpp till vatten Under året har inget utsläpp till vatten skett. Allt processvatten har sedan november 2005 gått till externt omhändertagande. Tillsvidare anlitas Sapa för indunstning i deras indunstare på industriområdet.

16 Finspång 2007 Sida Buller Under året gjorde ÅF-Ingemansson AB en mätning av ljudnivån från industriområdet till de fastställda mätpunkterna i omgivningen enligt gällande kontrollprogram. Ljudnivån uppmättes nattetid den september Som bullervillkor gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Det dimensionerande villkoret är att den ekvivalenta ljudnivån som riktvärde inte får överstiga 45 db(a) nattetid (kl ). I tre mätpunkter uppmättes ekvivalenta ljudnivåer över gällande riktvärde. Det var dock små överskridanden som ligger inom mätosäkerheten och SSABs verksamhet bedöms inte heller vara orsaken till uppmätt nivå för industriområdet. Resultatet framgår av tabell 3. Tabell 3. Resultat från kontrollmätning av nattbuller år Mätpunkt Plats Ekv. bullernivå db(a) 1 Bostadshus, Bergaliden Bostadshus, Högbyvägen Parkeringsplats norr om lasarettet 45 4 Korsningen Brunnhusvägen Brabantvägen 5 Bostadshus, Kanalgatan Resursanvändning Energi och råvaror Totalt användes ca MWh under året i form av elkraft och fossila bränslen. Användningen av olja, gasol och el framgår av tabell 4. Tabell 4. Energianvändning år Olja Gasol Elkraft m 3 MWh ton MWh MWh 8, Vattenanvändningen under året uppgick till: Kommunvatten= 3760 m 3 Industrivatten= m 3

17 Finspång 2007 Sida Kemikalier I tabell 5 redovisas typer och mängder av kemiska produkter som användes under året. Tabell 5. Användning av kemikalier år Produktgrupp Färger Förbehandlingskemikalier Lösningsmedel Typ av produkt Specifikt användningsområde Ton/ år Polyester Bandlackering Baksidelack, epoxibaserad Primer, polyesterbaserad Primer, epoxybaserad PVF2 30 Polyuretan 44 Primer, polyuretanbaserad 45 Lim Köratac 113 Akrylat 0,54 Kromsyra Förbehandling 14 Alkaliska ämnen 13 Tensid 2 Salpetersyra 0,1 Aromat, butylacetat Tvätt av färgvannor m m Märkmaskin Märkbläck Märkning 0,3 Rengöringsmedel Ångtvättmedel, motoroch elektronikrengör. 32 Motortvätt 0,1 Maskinsmörjning Fett och olja Maskinsmörjning 1,7 Pannvattenkemikalier - Rening av pannvatten 0,4 Totalt 4 466

18 Finspång 2007 Sida Restprodukter Under året har följande mängder restprodukter uppstått: Farligt avfall till extern återvinning: ca 1079 ton Ej farligt avfall till extern återvinning: ca 11,2 ton Ej farligt avfall till extern deponi: ca 0,7 ton Övriga restprodukter och biprodukter: ca 5657 ton Mängder och typ av restprodukter redovisas närmare i tabell 6, 7, 8 och 9.

19 Finspång 2007 Sida Farligt avfall till extern återvinning Tabell 6. Farligt avfall till extern återvinning, mängder och mottagare under år Avfall EWCkod Mängd (ton/år) Transportör Mottagare Plastfolie med färg ,3 Hanssons Åkeri, Örebro SAKAB, Kumla Lösningsmedel + färg ,8 Hanssons Åkeri, Örebro Dispergeringsanl. Gbg Alkalisk emulsion SISAB internt SISAB Finspång Vätmedel med kromsyra Sörmlast Miljöbolaget Metallhydroxidslam ,34 Hanssons Åkeri, Örebro SAKAB, Kumla Skrotad färg Närkefrakt SAKAB, Kumla Kromsyra Sörmlast Miljöbolaget Kromhaltigt slam Nora Åkeri Miljöbolaget Slipdamm ,5 Bodewalls transport Kemlagret RECI, Göteborg Spillolja ,6 Bodewalls transport Kemlagret RECI, Göteborg Alkaliskt slam Närkefrakt Reci Atle Polypropylen med kromat JAW-Transporter Reci Atle Polypropylen med alkali JAW-Transporter Reci Atle Ugnssot ,4 Bodewalls transport Kemlagret RECI Göteborg Oljefilter ,2 Bodewalls transport Kemlagret RECI, Göteborg Oljeskräp Närkefrakt Kemlagret RECI, Gbg. Tomma sprayburkar ,08 Hyttsjö materialåtervinning Färgfat (tömda) st Hyttsjö materialåtervinning Lysrör/ljuskällor st Hyttsjö materialåtervinning Totalt 1079 Hyttsjö materialåtervinning Hyttsjö materialåtervinning Hyttsjö materialåtervinning

20 Finspång 2007 Sida Ej Farligt avfall till extern återvinning Tabell 20. Ej Farligt avfall till extern återvinning, mängder och mottagare under år Avfall Mängd (ton/år) Mottagare El-avfall Brännbart avfall 1,2 Hyttsjö materialåtervinning 10 Hyttsjö materialåtervinning Totalt 11, Ej farligt avfall till extern deponi Tabell 21, Ej farligt avfall till extern deponi under år Avfall Mängd (ton/år) Mottagare Ej brännbart avfall 0,7 Hyttsjö materialåtervinning Totalt 0, Övriga restprodukter och biprodukter Tabell 22, Övriga restprodukter och biprodukter under år Restprodukt/ biprodukt Mängd (ton/år) Omhändertagande Metallskrot 5657 Norex Uddevalla Totalt 5657

21 Finspång 2007 Sida Kontrollprogram Kontrollprogram finns för verksamheten och används för att styra kontrollen av specifika villkor. Kontrollprogrammet är fastställt av länsstyrelsen i Östergötlands län ( dk ). 5.7 Periodisk miljöbesiktning Som en del i kontrollverksamheten genomförs kontinuerlig tillsyn samt externa miljöbesiktningar vartannat år för att verifiera att företagets miljöskydd hålls på en god nivå. Miljöbesiktningar har utförts år 2004 och Nästa externa miljöbesiktning blir under år 2008.

22 Finspång 2007 Sida ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 6.1 Verksamhetens egenkontroll I miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll betonas verksamhetsutövarens skyldighet att styra, kontrollera, följa upp och ha grepp om verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontroll syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål) och dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är verksamhetsutövarens verktyg för att visa att miljöbalkens krav efterlevs och SSAB har integrerat den i sitt miljöledningssystem. Kraven på egenkontroll täcks även till stora delar upp genom de krav som miljöledningsstandarden ISO ställer. Nedan beskrivs de viktigaste punkterna för SSABs egenkontroll: Upprättande av miljöutredning enligt ISO och MKB vid behov. Uppföljning av betydande miljöaspekter genom nyckeltal. Målstyrning för betydande miljöaspekter. Verksamhetsstyrning som täcker in de betydande miljöaspekterna och upprätthållande av kompetens och kommunikation. Kontrollprogram för att styra kontrollen av specifika villkor. Miljöbesiktningar omfattande okulär kontroll och mätningar.

23 Finspång 2007 Sida Drift- och kontrollfunktioner samt skötsel och underhåll Bolaget har ett väl utvecklat underhållsarbete, såväl förebyggande som akut. Utöver det generella underhållsarbetet har de mätinstrument och de befattningar som är kritiska från miljösynpunkt identifierats. I verksamhetssystemet finns rutiner för att fortlöpande kontrollera funktionen på utrustningar för drift och kontroll av miljökritiska anläggningar. Kalibrering/kontroll sker enligt fastlagt intervall i underhållssystemet från vilket ett meddelande skickas till den som är ansvarig för respektive instrument när en åtgärd är planerad att vidtas. Om åtgärden inte genomförs skickas automatiskt påminnelser till den ansvarige och dennes närmsta överordnade chef. Utöver bolagets egen kontroll av utrustning sker också periodiska miljöbesiktningar som utförs av extern besiktningsman. Under år 2006 höjdes brandsäkerhetsnivån för anläggningen bl a genom installation av skumsprinklersystem i färgförrådet, utomhuslagret och samtliga färgverk. Under år 2006 och 2007 har partiell inkapsling monterats i två färgverk för att minska det diffusa utsläppet av lösningsmedel. 6.3 Driftstörningar och andra olyckshändelser i verksamheten I bolagets miljöledningssystem finns rutiner för nödlägesberedskap som säkerställer skyddsåtgärder för utsläpp till yttre miljö. Länsar har anskaffats för akutåtgärder. Under år 2007 har inga störningar inträffat i verksamheten som krävt större insatser för att åtgärdas.

24 Finspång 2007 Sida Råvaror och energi Företaget följer kontinuerligt upp andelen skrot och arbetar med att minimera denna för att därigenom begränsa användningen av stålämnen. Användningen av övriga råvaror följs upp och återanvänds eller återvinns i allt större omfattning. I företaget bedrivs energieffektivisering av verksamheten. Mål och program har upprättats för kontinuerlig uppföljning av energianvändningen. Under år 2007 utbildades samtliga anställda i energihushållning. 6.5 Kemikalier Bolaget har hög fokus på användning av kemikalier och arbetar successivt med åtgärder som kan leda till minskad miljöbelastning såsom tanken är bakom produktvalsprincipen. Företaget har en kemikaliegrupp med specialister inom arbetsmiljö, toxikologi och yttre miljö som granskar kemikalier från både miljö- och hälsosynpunkt innan de används i produktionen. Kemikaliegruppen tar fram rutiner och skyddsinstruktioner för hur verksamhetens kemikalier ska förvaras, märkas och hanteras på ett säkert sätt både vid användning och vid avfallshantering. Vid granskningen av kemikalier beaktas såväl arbetarskydd som ekotoxikologi, kvittblivning och funktionalitet. Särskild uppmärksamhet riktas mot kemikalier som är upptagna i Prioriteringsguiden PRIO och begränsningsdatabasen hos kemikalieinspektionen. Värderingen används för att i möjligaste mån välja den kemikalie som vid övrigt likvärdiga förhållanden ger den lägsta miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv. På så vis sker en ständig utveckling i enlighet med produktvalsprincipen. Under år 2005 minskade användningen av kromatinnehållande kemikalier till följd av installation av en ny förbehandlingsmetod (No Rinse).

25 Finspång 2007 Sida Avfallshantering I företagets miljöledningssystem finns rutiner för förvaring och hantering av farligt avfall så att villkoren (5 och 6) uppfylls. Farligt avfall borttransporteras kontinuerligt under året för slutligt omhändertagande. Inom ramen för ISO arbetar företaget med att minska miljöpåverkan från de betydande miljöaspekterna där farligt avfall ingår. En handlingsplan finns framtagen för detta ändamål och uppdateras två gånger per år. 6.7 Risker för människa och miljö År 2000 gjorde Riskteknik Martin Uulas AB en miljöriskanalys av verksamheten. I analysen studerades organisatoriska faktorer, skydds- och säkerhetsinstallationer samt de farliga ämnen som hanteras inom produktionen. Riskanalysen finns med som en bilaga i tillståndsansökan från år SSAB Tunnplåt arbetar med systematisk miljöriskbedömning i syfte att identifiera, värdera och förebygga risker och nödsituationer samt planera åtgärder vid eventuell olycka. I december 2004 gjordes en riskinventering med grovanalys av verksamheten i Finspång. För att identifiera möjliga olyckor beaktades följande risksituationer för varje aktivitet: o Utsläpp till luft, vatten och mark o Behov av skyddsanordningar o Gasutsläpp o Översvämning o Explosion o Brand o Sprängning För de aktiviteter där det finns risk för olycka ska situationen analyseras vidare. Beskrivningen görs genom att för aktuell aktivitet precisera olyckssituation, orsak till olyckan samt konsekvenser för omgivningen (luft, vatten, mark). Riskanalyserna samt eventuella beslutade förebyggande åtgärder dokumenteras och följs upp. En utredning om dominoeffekter samt omhändertagande av släckvatten utfördes och kompletterades under år Utredningen ligger bl a till grund för det skumsprinklersystem som installerades under år 2006.

26 Finspång 2007 Sida 23 SSAB Tunnplåts verksamheten i Finspång hanterar farliga ämnen i en omfattning som inte överstiger vare sig den högre eller lägre kravnivån enligt förordningen SFS 1999:382. Det innebär att verksamheten inte omfattas av Seveso-lagstiftningen. Under år 2007 har två riskanalyser genomförts och ett dokument med förteckning över platser med explosionsrisker har uppdaterats. 6.8 Stålprodukters miljönytta Avancerade höghållfasta stål Miljöfrågorna har blivit viktigare i samhället och får en allt större betydelse för företagets affärsverksamhet och för relationen till kunderna. Successivt hårdare krav kommer att genomsyra framtagningen av SSAB:s produkter då miljömedvetenheten hos kunder och samhället i övrigt ökar. Satsningen på avancerade höghållfasta stål sammanfaller väl med samhällets krav på ett resurssnålt och miljömedvetet handlande. Användning av starkare stål i olika produkter innebär att för en viss funktion och ändamål åtgår mindre material i t ex kranar, järnvägsvagnar, broar, bilar etc. Resursanvändning, energianvändning, utsläpp etc för en sådan applikation minskar på så vis i hela industrikedjan. Används därtill det starkare stålet till viktbesparing i fordon kommer bränslebesparingen att svara för den stora miljöförbättringen. Andra miljövärden uppstår om det starkare stålet nyttjas för ökad krocksäkerhet i kombination med reducerad vikt. Inom bilindustrin har t ex långtgående projekt visat att stålkarossen kan göras upp till 25 % lättare i de starkare stålen samtidigt som säkerheten höjs och bränsleförbrukningen minskar. Samhällets miljöutveckling går mot en resurssnålare produktion, användning och återvinning av produkter. I det perspektivet går SSABs inriktning i linje med samhällets krav på en hållbar miljöutveckling, särskilt som stål alltid är återvinningsbart. Det vill säga stål är en grundpelare i kretsloppssamhället. Stålets kretslopp i samhället illustreras i figur 2.

27 Finspång 2007 Sida 24 Figur 2 Stålets kretslopp Målad tunnplåt Målad tunnplåt, som saluförs under produktnamnet Prelaq, har genom åren rönt en allt större efterfrågan både inom byggnads- och verkstadsindustrin. Den är ett etablerat byggmaterial i stora delar av världen. Framgången beror på många goda egenskaper t ex: Lätt att forma Högt korrosionsskydd Styrka och bärighet Tilltalande utseende Lång livslängd Prelaq används ofta för att täcka tak och väggar på byggnader, men det förekommer också som bärande element i väggar, tak och bjälklag. Beslag, takavvattning och olika typer av kassetter m m är andra användningsområden. Till bygg- och industriprodukter av olika slag väljs beläggningen med avseende på användningsmiljö, ytstruktur, formbarhet, brandmotstånd, värmetålighet, reptålighet etc.

28 Finspång 2007 Sida 25 Prelaq framställs därför i flera kombinationer av färgsystem beroende på användning. I t ex byggaplikationer har plåten en mycket lång livslängd och företaget lämnar normalt års garanti Nedanstående figur 3 visar hur den målade plåten är uppbyggd. Eventuell skyddsfilm Toppskikt Grundfärg Passiveringsskikt Metallbeläggning Stål Metallbeläggning Passiveringsskikt Baksidesfärg Figur 3. Uppbyggnad av målad plåt

29 MILJÖRAPPORT Grunddel För SSAB Tunnplåt i Finspång( ) år: 2007 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: SSAB Tunnplåt AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: SSAB Tunnplåt i Finspång Ort: FINSPÅNG Besöksadress: Slottsvägen 1-3 Fastighetsbeteckningar: Metallen 4 och 5 Kommun: Finspång Huvudbransch och kod: Organiska lösningsmedel (39.20) Övriga branscher och koder: Fordonsservice och drivmedel (50.20), Mellanlagring av avfall (90.50) Kod för farliga ämnen: Grund för avgiftsnivå: Tillstånd enligt: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO Koordinater: x Inlämnad: :50:24 Version: 1 1 / 2

30 MILJÖRAPPORT Grunddel För SSAB Tunnplåt i Finspång( ) år: 2007 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Tobias Efternamn: Andersson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Jonas Efternamn: Larsson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Inlämnad: :50:24 Version: 1 2 / 2

31 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För SSAB Tunnplåt i Finspång( ) år: 2007 version: 1 Mottagare Parameter Anm Värde Enhet Metod Mätpunkt Ursprung Typ Flode Kommentar Bortskaffand Avfall, ej FA 0.7 t/år M ED - Totalt Ut e-extern Luft NMVOC 25 t/år M ED - Totalt Ut Återvinning-e Avfall, ej FA 11.2 t/år M ED - Totalt Ut xtern Återvinning-e xtern FA 1079 t/år M ED - Totalt Ut Inlämnad: :50:24 Version: 1 1 / 1