Miljörapport SSAB EMEA AB Finspång

Transkript

1 2014 SSAB EMEA AB Finspång

2

3 INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING SSAB EMEA AB VERKSAMHETEN I FINSPÅNG LOKALISERING AV VERKSAMHETEN I FINSPÅNG HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN PRÖVNINGSÄRENDEN TILLSTÅNDSGIVANDE MYNDIGHET OCH TILLSYNSMYNDIGHET PRÖVNING ENLIGT MILJÖBALKEN ANMÄLNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN VATTENDOM HANDELSSYSTEM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER (CO 2 ) TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅND SLUTLIGA VILLKOR OCH VILLKORSEFTERLEVNAD ÖVERSIKT AV VILLKOR FÖR LUFT OCH VATTEN PRODUKTIONSVOLYM RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP TILL VATTEN BULLER RESURSANVÄNDNING Energi och vattenanvändning Kemikalier AVFALL OCH BIPRODUKTER Farligt avfall till extern återvinning Ej farligt avfall till extern återvinning Ej farligt avfall till extern deponi Biprodukter ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETENS EGENKONTROLL Kontrollprogram Periodisk miljöbesiktning DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER SAMT SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA OLYCKSHÄNDELSER I VERKSAMHETEN RÅVAROR OCH ENERGI KEMIKALIER AVFALLSHANTERING RISKER FÖR MÄNNISKA OCH MILJÖ STÅLPRODUKTERS MILJÖNYTTA Avancerade höghållfasta stål Målad tunnplåt... 32

4 ÖVRIG INFORMATION Grunddel Emissionsdeklaration TABELLER 1. Villkor för utsläpp till luft Villkor för utsläpp till vatten Buller Energi och vattenanvändning Kemikalier Sammanställning av avfall och biprodukter Farligt avfall till extern återvinning Ej farligt avfall till extern återvinning Ej farligt avfall till extern deponi Biprodukter... 25

5 Finspång 2014 Sida 5 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 SSAB EMEA AB SSAB EMEA AB har malmbaserad ståltillverkning i Luleå och Oxelösund samt tillverkning av tunnplåt i Borlänge. Stålämnestillverkningen i Luleå tillsammans med stålämnen från verksamheten i Oxelösund fyller behovet av stålämnen i Borlänge. Verksamheten i Borlänge omfattar anläggningar för varmvalsning, kallvalsning, metallbeläggning och målning av tunnplåt. För färdigställning av produkten finns format- och spaltsträckor samt utrustning för emballering. Till stöd för tillverkningen finns utrustning för försörjning, transporter, verkstäder etc samt enheter för logistik, inköp, personal och ekonomi. Omhändertagande av biprodukter från verksamheten sköts främst av SSAB Merox AB. Figur 1 visar ett principschema över produktionsenheterna i Borlänge, inklusive färgbeläggningslinjen i Finspång. Ämnesugnar Varmvalsverket Varmvalsverk Betsträcka 2 och 3 Betlinje Betsträcka 2 och 2 och 3 3 Tandemvalsverk Tandemvalsverket Kontinuerliga glödgningslinje glödgningslinjen och klockugnar Metallbeläggningslinje 1 och 2 Metallbeläggningslinje 2 Målningslinjen Färgbeläggningslinjer i Borlänge och Finspång Format Formatoch och spaltsträckor spaltsträckor Figur 1. Produktionsenheterna i Borlänge och Finspång principschema.

6 Finspång 2014 Sida Verksamheten i Finspång Verksamheten i Finspång tillhör organisatoriskt samma resultatenhet som beläggningen i Borlänge. Banden zinkbeläggs i Borlänge varav en del transporteras till Finspång för ytbehandling och målning. För detta ändamål finns en färgbeläggningslinje med tillhörande reningsutrustning för utsläpp till den yttre miljön samt materialhantering och service. Tillverkningen sker i en kontinuerlig process. Innan målning rengörs banden genom avfettning. För att ge färgen bästa möjliga vidhäftning ytbehandlas banden med passiveringsvätska. Färgen påförs med valsar som anpassar färgskiktets tjocklek. Torkning sker i gasoleldade ugnar där lösningsmedlet drivs av och förbränns i efterbrännkammare. Verksamheten i Finspång har ca 70 anställda och tillverkningen pågår generellt dygnet runt med uppehåll endast vid planerade underhållsstopp, delar av industrisemestern samt vid vissa storhelger. Karta 1 visar färgbeläggningslinjens placering på industriområdet.

7 Finspång 2014 Sida 7 Karta 1. Färgbeläggningslinjens placering på industriområdet.

8 Finspång 2014 Sida Lokalisering av verksamheten i Finspång Verksamheten bedrivs på fastigheten Metallen 4 och 5 inom Sapas industriområde beläget strax norr om centrala Finspång. SSABs färgbeläggningslinje är belägen i den norra delen av industriområdet, längst från Finspångs centrala delar. Genom centrala Finspång rinner Finspångsån som avvattnar sjön Bönnern, belägen omedelbart väster om Finspång. I anslutning till industriområdet rinner Myrkärrskanalen som utgör recipient för kylvatten. Myrkärrskanalen mynnar senare ut i Skutbosjön. Industriområdets läge i Finspång framgår av karta 2.

9 Finspång 2014 Sida 9 SSAB FINSPÅNG Karta 2. Industriområdet med omgivningar.

10 Finspång 2014 Sida Huvudsaklig miljöpåverkan Utsläpp till luft sker huvudsakligen av lösningsmedel (VOC) från målning samt kväveoxider från efterbrännkammaranläggningen (EBK) där lösningsmedelsångorna från torkugnarna förbränns. Diffusa utsläpp från färgverk 1 och 3 förbränns också i EBK-anläggningen efter koncentrering av ventilationsluftens lösningsmedel via zeolitfilter. Detta tillsammans begränsar effektivt utsläppet av VOC till luft. Därutöver tillkommer miljöpåverkan från lastbilstransporter samt förbrukning av el och gasol. Buller från verksamheten uppkommer i första hand från transporter och ventilationsfläktar. Tidigare har utsläpp av processavloppsvatten som renats i en vattenreningsanläggning skett till recipienten Myrkärrskanalen. Det renade vattnet innehöll mindre mängder tensider, suspenderade ämnen samt metaller. Sedan november 2005 har allt processavloppsvatten gått till externt omhändertagande. Tillsvidare har Coor Service Management (tidigare Sapa) anlitats för indunstning i deras anläggning på industriområdet. 1.5 Förändringar i verksamheten Bolaget har under året arbetat aktivt med fortsatta effektiviseringar i anläggningen. Arbetet har både givit ökat produktutbyte och ökad energieffektivitet. Genom optimering av ugnsventilationen åtgår mindre gasol i relation till produktionen. Övriga mindre förändringar av betydelse för verksamhetens miljöpåverkan redovisas under kapitel 6.

11 Finspång 2014 Sida PRÖVNINGSÄRENDEN 2.1 Tillståndsgivande myndighet och tillsynsmyndighet Verksamheten i Finspång har tillstånd från Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt och tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Östergötlands län. (Klassningen för gällande verksamhetskod har ändrats från A- till B-verksamhet sedan dess). 2.2 Prövning enligt miljöbalken Ansökan om utökad produktion (40 Mm 2 ) lämnas in till Miljödomstolen i Växjö Deldom från Miljödomstolen i mål M Utökad produktionsnivå medges. Slutliga villkor för utsläpp till luft från EBK-anläggningen samt buller. Krav på prövotidsredovisning avseende: A Diffusa VOC-utsläpp (redovisn. 1/10-04) B Vattenreningsanläggningen (redovisn. 1/10-04) C Dominoeffekter, släckvatten (redovisn. 31/12-03) Prövotidsredovisning C lämnas till Miljödomstolen Beslut om komplettering av prövotidsredovisning C från Miljödomstolen Komplettering av prövotidsredovisning C till Miljödomstolen Ansökan om förlängd prövotid för utredning A och B Beslut från Miljödomstolen om förlängd prövotid för utredning A och B till 31/ Prövotidsredovisning A och B lämnas till Miljödomstolen Beslut från Miljödomstolen om ytterligare prövotid för utredning A och B till 31/ Beslut från Länsstyrelsen i prövotidsredovisning C om fastställande av villkor att bolaget skall utföra de åtgärder som man åtagit sig i prövotidsredovisningens komplettering från maj 2004 samt installation av ett fast skumsprinklersystem i färgförrådet till 1/6-06.

12 Finspång 2014 Sida Ändring av Länsstyrelsens beslut daterat Beslutet ändrat endast i den del där det anges när åtgärderna ska vara vidtagna. Åtgärderna ska vidtas senast Prövotidsredovisning A och B lämnas till Miljödomstolen Beslut från Miljödomstolen i Mål M om ytterligare prövotid för utredning A till Prövotidsredovisning A lämnas till Miljödomstolen Beslut från Miljödomstolen i Mål nr M Miljödomstolen fastställer villkor för utsläpp av VOC till luft. 2.3 Anmälningar enligt miljöbalken Följande anmälningar om förändringar i verksamheten har gjorts sedan tillståndsansökan lämnades in för prövning år 2001: Modifiering av ugnar och EBK Begäran av komplettering av anmälan från Länsstyrelsen Komplettering av anmälan inlämnad till Länsstyrelsen Beslut från Länsstyrelsen i anmälningsärendet vilka meddelar råd i ärendet. Bolaget ska arbeta för att minska gasolförbrukningen samt arbeta för att hitta ersättningsbränsle för gasolen. Bolaget bör i arbetet med ugnar och efterbrännkammare möjliggöra effektiv värmeåtervinning Utbyggnad av anläggning för koncentrering och rening av organiska lösningsmedel Beslut från Länsstyrelsen vilka meddelar råd i ärendet. Bolaget ska ändra utsläppspunkter i kontrollprogrammet samt arbeta för att möjliggöra effektiv värmeåtervinning vid arbetet med ugnar och efterbrännkammare Information angående installation av restvärmeanläggning vid SSAB EMEA Finspång Beslut från Länsstyrelsen vilka meddelar att installationen inte föranleder någon annan åtgärd än en påminnelse om risken att påträffa markföroreningar vid anläggningsarbetet. 2.4 Vattendom Beslut från Söderbygdens vattendomstol. Anger bland annat lägsta tillåtna vattennivå i sjön Bönnern. Utnyttjandet av vatten för SSABs verksamhet är ringa i förhållande till övrig verksamhet på det gemensamma industriområdet.

13 Finspång 2014 Sida Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) Installationen och idrifttagandet av återvinningsanläggningen för restvärme 2012/2013 (samarbete med Finspångs Tekniska Verk) medför att verksamheten omfattas av handelssystemet för CO2. (Teknisk sammankoppling ger ett system >20 MW) Anmälan om ny verksamhetsutövare (enligt 2 kap 8 handelslagen) till Länsstyrelsen Östergötland Komplettering till anmälan från Beslut från Länsstyrelsen Östergötland om tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för år lämnas till Naturvårdsverket Beslut från Naturvårdsverket om tilldelning av utsläppsrätter enligt lagar (2004:1199) och (2004:1205) om handel med utsläppsrätter.

14 Finspång 2014 Sida TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD 3.1 Tillstånd Miljödomstolen har givit bolaget tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att vid anläggningen i Finspång producera högst 40 Mm 2 plåt per år (MD ). 3.2 Slutliga villkor och villkorsefterlevnad Följande slutliga villkor har beslutats genom deldom från Miljödomstolen (MD) , samt dom Villkor 9 nedan är beslutat av Länsstyrelsen (Villkor 8 i Länsstyrelsens beslut). Villkorsefterlevnad kommenteras med kursiv stil under respektive villkor. (1) Om inte annat framgår av övriga föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Villkoret uppfyllt. Bolaget har bedrivit verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna. (2) Vid målning skall temperaturen i efterbrännkammaren överstiga 700 C och reduktionen av kolväten uppgå till minst 98 %. Villkoret uppfyllt. Temperaturen i efterbrännkammaren har överstigit 700 C under året. Temperaturen registreras och lagras i ett styrsystem. Larm utlöses om temperaturen underskrider 700 C. Anläggningen har under året haft över 99 % reduktionsgrad både vid målning med primer och topplack. (3) Färger innehållande bly och kadmium får inte användas. Villkoret uppfyllt. Bolaget använder inte färger som innehåller bly eller kadmium. Alla kemikalier som används inom verksamheten ska godkännas av den interna Kemikaliekommittén vilket säkerställer att de färger som innehåller dessa ämnen, som eventuellt ännu finns på marknaden, inte används inom verksamheten.

15 Finspång 2014 Sida 15 (4) Buller från anläggningen skall begränsas så att ljudnivån utomhus vid de närmast belägna bostadshusen inte överstiger följande riktvärden*. Vardagar Kvällstid Sön- och helgdagar Nattetid kl db(a) kl db(a) kl db(a) kl db(a) Om hörbara toner eller impulsljudförändringar förekommer skall de ovan angivna värdena sänkas med 5 db(a). När nyinstallation eller renovering av bullrande anläggningar äger rum skall bullerbegränsande åtgärder vidtas vid dessa anläggningar så att den sammanlagda bulleremissionen på sikt kan nedbringas till Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri, det vill säga 5 db(a) lägre än vad som redovisats ovan med undantag för momentanvärden. Villkoret uppfyllt. Bolaget anser att man uppfyller detta villkor för den verksamhet som bedrivs vid SSABs anläggning i Finspång trots att riktvärdet överskrids i en punkt för industriområdet. Motivering till ställningstagandet framgår av kapitel 5.3. (5) Kemiska produkter och farligt avfall skall vara väl uppmärkt samt hanteras och förvaras så att risk för förorening av luft, mark och vatten inte föreligger. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen skall förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras. Villkoret uppfyllt. Kontroll av detta sker genom periodiska miljöbesiktningar och ronderingar vilket regleras i gällande kontrollprogram. (6) Förvaring inomhus av kemiska produkter och farligt avfall skall ske i utrymmen med tätt underlag helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer skall dessa förses med sådana anordningar (t ex kragar) att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppsnätet. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall dessutom förvaras inom invallning. Invallningen skall rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Eventuell förvaring utomhus skall ske på tät, hårdgjord yta under tak. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall dessutom förvaras inom invallat område som dimensionerats enligt ovan. Villkoret uppfyllt. Kontroll av detta sker genom periodiska miljöbesiktningar och ronderingar vilket regleras i gällande kontrollprogram.

16 Finspång 2014 Sida 16 (7) Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas. Villkoret uppfyllt. I kontrollprogrammet för verksamheten anges hur mätning och beräkning av VOC samt mätning av externt industribuller utförs och redovisas. Gällande kontrollprogram är upprättat och beslut har tagits av Länsstyrelsen i ärendet. Bilagorna har reviderats vid behov. (8) För utsläpp till vattenrecipienten av processavloppsvatten gäller följande riktvärde* som medeltal för månad. Parameter Halt (mg/l) ( /l) Aluminium <8 Krom, tot <0,5 Krom 6+ <0,1 Cyanid, fri <0,1 Olja och fett, tot <10 Mineralolja <5 Suspenderat material <40 ph får som riktvärde ligga i intervallet 7-9. Vattenflödet får som riktvärde uppgå till 300 liter per timme. Villkor ej aktuellt. Utsläpp av processavloppsvatten förekommer inte. (9) Bolaget skall utföra de åtgärder som bolaget åtagit sig i bilaga 42 (enligt Miljödomstolens aktbilagenummer), daterad , samt installera ett fast skumsprinklersystem i färgförrådet. Villkoret uppfyllt. Fast skumsprinklersystem är installerat i färgförrådet. Vidare har bolaget i skrivelse till Länsstyrelsen, daterad , redogjort för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av det som framgår av bilaga 42 enligt Miljödomstolens aktbilagenummer. (10) Till och med år 2009 får utsläppen av VOC från hela verksamheten som riktvärde per år högst uppgå till 23 ton per år. Från och med 2010 får utsläppen av VOC, räknat som kolekvivalenter, från hela verksamheten som riktvärde per år uppgå till 20 ton. Villkoret uppfyllt. Utsläppet av VOC har under året underskridit 5 ton. * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

17 Finspång 2014 Sida Översikt av villkor för luft och vatten Tabell 1. Villkor för utsläpp till luft. Parameter VOC, hela verksamheten Nivå < 20 ton/år Temperatur, EBK > 700 C Reduktionsgrad, kolväten > 98 % Tabell 2. Villkor för utsläpp till vatten. Parameter Halt (mg/l) Aluminium <8 Krom, tot <0,5 Krom 6+ <0,1 Cyanid, fri <0,1 Olja och fett, tot <10 Mineralolja <5 Suspenderat material <40 ph får som riktvärde* ligga i intervallet 7-9. Vattenflödet får som riktvärde* uppgå till 300 liter per timme. * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

18 Finspång 2014 Sida PRODUKTIONSVOLYM Tillverkningen av produkter har under året hållits inom tillåten produktionsnivå. Tillståndet medger en produktion av 40 Mm 2 målad plåt. Produktionen var under året ca 20,5 (18 föregående år) Mm RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN Värden i löptext som anges inom parentes avser föregående år. 5.1 Utsläpp till luft Temperaturen i efterbrännkammaren har under året varit högre än 700 C. Reduktionsgraden har den 7-9 januari 2015 uppmätts till 99,9 % vid målning med både primer och topplack. Mängden totalt emitterad VOC från hela verksamheten underskrider gällande riktvärde på 20 ton/år. Det totala utsläppet av VOC från verksamheten har beräknats till under 5 ton. I beräkningen används utsläppsvärden från mätningar av totalkolväte, som kolekvivalenter, samt drifttider för färgverken, blandningsrum och EBK. Zeolitfiltret togs i drift hösten 2010 och bedöms ha en optimal funktion. Mängden lösningsmedel i färgen uppgick år 2014 till ca 1564 ton. Eftersom lösningsmedelförbrukningen i färgbeläggningslinjen överstiger 25 ton per år omfattas verksamheten av Naturvårdsverkets föreskrifter om begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (NFS 2001:11). Gränsvärdet för punktutsläpp från anläggningar med teknik som möjliggör användning av återvunna lösningsmedel är 150 mgc/nm 3. Färgbeläggningslinjens EBK-anläggning klarar även gränsvärdet för anläggningar utan lösningsmedelsåtervinning, d v s 50 mgc/nm 3. De diffusa utsläppen får uppgå till 10 % av tillfört lösningsmedel för befintlig anläggning och 5 % för ny anläggning. Verksamheten uppfyller båda dessa gränsvärden.

19 Finspång 2014 Sida Utsläpp till vatten Allt processavloppsvatten har sedan november 2005 gått till externt omhändertagande. Tills vidare anlitas Coor Service Management för indunstning i deras indunstare på industriområdet. I dag sker endast utsläpp av mindre mängder kylvatten från verksamheten till Myrkärrskanalen. Kylvatten används för kylning av den belagda plåten samt av hydraulaggregat. Vattnet har provtagits i samband med tillståndsprövningen 2001 och resultatet visade att kylvattnet inte utgör någon källa till förorening avseende metaller och oljekolväten. Verksamhetsutövarna inom industriområdet genomför i samverkan och på uppdarag av Länsstyrelsen undersökningar av föroreningssituationen i Skutbosjön och Dovern i Finspångs kommun. Dessa sjöar utgör recipient för industriområdets verksamheter. Prover har tagits på bottensediment, porvatten, fallande sediment och sjövatten. Proverna har analyserats med avseende på bland annat metaller, oljeföroreningar, PAH och PCB. Undersökningarna påbörjades 2008 och pågår fortfarande. Fördjupad undersökning i Skutbosjön pågår nu och behöver avslutas innan en samlad bedömning kan göras avseende risker för miljö och hälsa. Undersökningarna genomförs av WSP och upplägget planeras i samråd mellan berörda bolag och Länsstyrelsen. 5.3 Buller Under september 2013 utförde ÅF-Infrastructure AB mätning av ljudnivån från industriområdet i de mätpunkter som fastställts i gällande kontrollprogram. Enligt programmet ska ljudnivån mätas vartannat år. Som bullervillkor gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Det dimensionerande villkoret är att den ekvivalenta ljudnivån nattetid (kl 22-07) inte får överstiga 45 db(a) som riktvärde. I en mätpunkt uppmättes ekvivalent ljudnivå 1 db(a) över gällande riktvärde*. Den mätpunkt där riktvärdet överskreds ligger öster om SAPA Profiler, på andra sidan Myrkärrskanalen, med ett betydande avstånd från SSABs verksamhet. Bolaget bedömer utifrån rapporten att SSABs verksamhet inte är orsaken till uppmätta överskridanden för industriområdet. Resultatet framgår av tabell 3.

20 Finspång 2014 Sida 20 Tabell 3. Buller. Mätpunkt Plats Datum Ekv. bullernivå db(a) 1 Bostadshus, Bergaliden 8 2 september, natt 45 2 Bostadshus, Högbyvägen 6 2 september, natt 44 3 Parkeringsplats norr om lasarettet 2 september, natt 43 4 Korsningen Brunnhusvägen/ Brabantvägen 2 september, natt 44 5 Bostadshus, Kanalgatan 13 2 september, natt 46 * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. 5.4 Resursanvändning Energi och vattenanvändning Totalt användes ca MWh under året i form av elkraft och fossila bränslen. Dessutom användes 3998 MWh fjärrvärme under året. Användningen av el, gasol och fjärrvärme samt vattenanvändning framgår av tabell 4. Tabell 4. Energi och vattenanvändning. Råvara Mängd m 3 /år ton/år MWh/år Elkraft 5612 Gasol Fjärrvärme 3998 Kommunalt vatten 4959 Industrivatten

21 Finspång 2014 Sida Kemikalier I tabell 5 redovisas typer och mängder av kemiska produkter som användes under året. Tabell 5. Kemikalier. Produktgrupp Typ av produkt Användningsområde Färger Förbehandlingskemikalier Lösningsmedel Mängd ton/år Polyester Bandlackering 1222 Baksidelack, epoxibaserad Primer, polyesterbaserad Primer, epoxybaserad PVF2 0 Lim Köratac 0 Rostskyddsmedel 16,5 Alkaliska ämnen 10,8 Tensid 0,45 Salpetersyra 0 Aromat, butylacetat Tvätt av färgvannor m m 23,6 Märkfärg Märkbläck Märkning 42 (l) Rengöringsmedel Make Up Fluid 108 (l) Ångtvättmedel, motoroch elektronikrengör. Motortvätt 30 (l) Maskinsmörjning Olja Maskinsmörjning 800 (l) Fett Maskinsmörjning 50 (kg)

22 Finspång 2014 Sida Avfall och biprodukter Uppkomna mängder under året sammanfattas i tabell 6. Mängder och typer av avfall och biprodukter redovisas närmare i tabell Under året har följande mängder uppstått: Tabell 6. Sammanställning av avfall och biprodukter. Mängd Fraktion ton Farligt avfall till extern återvinning 755 Ej farligt avfall till extern återvinning 53 Farligt avfall till extern deponi 0,84 Biprodukter 3009

23 Finspång 2014 Sida Farligt avfall till extern återvinning Tabell 7. Farligt avfall till extern återvinning. Avfall EWC kod Mängd ton/år Transportör Mottagare Plastfolie med färg ,4 Närkefrakt Stena Recycling Lösningsmedel + färg ,7 Närkefrakt Stena Recycling Alkalisk emulsion Coor Service Management Coor Service Management Laboratoriekemikalier Närkefrakt Stena Recycling Fett Närkefrakt Stena Recycling Slipdamm ,3 Närkefrakt Stena Recycling Spillolja ,4 Närkefrakt Stena Recycling Oljefilter ,2 Närkefrakt Stena Recycling Natriumhydroxid Närkefrakt Stena Recycling Färgfat (tömda) (st) Hyttsjö materialåtervinning Färgburkar (kg) SITA SITA Tomma sprayburkar ) SITA SITA Lysrör/ljuskällor (kg) SITA SITA Totalt 755 Hyttsjö materialåtervinning

24 Finspång 2014 Sida Ej farligt avfall till extern återvinning Tabell 8. Ej Farligt avfall till extern återvinning. Mängd Avfall Mottagare ton/år Blandskrot 25,9 SITA Kopparskrot sekunda 90 (kg) SITA Aluminium 40 (kg) SITA El avfall 0,61 SITA Brännbart avfall 21,24 SITA Ofärgade glasförpackningar 728 (kg) SITA Wellpapp 210 (kg) SITA Metallförpackningar 192 (kg) SITA Pappersförpackningar 52 (kg) SITA Returpapper 3,8 SITA Plastförpackningar 117 (kg) SITA Mjukplast 0 SITA Kabelskrot 0,34 SITA Batterier 29 (kg) SITA IBC plastbehållare 35 (st) Schultz Industrial Packing Totalt 53

25 Finspång 2014 Sida Ej farligt avfall till extern deponi Tabell 9. Ej farligt avfall till extern deponi (bortskaffande extern). Avfall Mängd ton/år Ej brännbart avfall 0,84 SITA Totalt 0,84 Mottagare Biprodukter Tabell 10. Biprodukter. Biprodukt Mängd ton/år Omhändertagande Stålskrot 3009 Norex Torslanda Totalt 3009

26 Finspång 2014 Sida ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 6.1 Verksamhetens egenkontroll I miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll betonas skyldigheten att styra, kontrollera, följa upp och ha kontroll över verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontroll syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål) och dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är verksamhetsutövarens verktyg för att visa att miljöbalkens krav efterlevs och SSAB har integrerat den i sitt miljöledningssystem. Kraven på egenkontroll täcks även till stora delar genom de krav som miljöledningsstandarden ISO ställer. Nedan beskrivs de viktigaste punkterna för SSABs egenkontroll: - Upprättande av miljöutredning och energikartläggning enligt ISO och ISO vid behov. - Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning vid behov. - Uppföljning av betydande miljöaspekter/energianvändning genom nyckeltal. - Målstyrning för betydande miljöaspekter/energianvändning. - Verksamhetsstyrning som täcker in de betydande miljöaspekterna och den betydande energianvändningen samt upprätthållande av kompetens och kommunikation. - Kontrollprogram för att styra kontrollen av kraven i egenkontrollen och specifika villkor. - Miljöbesiktningar omfattande genomgång av egenkontroll och mätningar. - Miljöriskbedömningar omfattande identifiering och bedömning av riskerna. - System för hantering av miljöavvikelser.

27 Finspång 2014 Sida Kontrollprogram Verksamhetens kontrollprogram används för att styra kontrollen av specifika villkor. Kontrollprogrammets förelagda del reviderades senast och Länsstyrelsen har förelagt bolaget i beslut daterat att följa programmet. Bilagor till kontrollprogrammet reviderades senast Periodisk miljöbesiktning Som en del i kontrollverksamheten genomförs årliga miljöbesiktningar för att verifiera att företagets miljöskydd hålls på en god nivå. Den senaste miljöbesiktningen genomfördes med extern expertis och besiktningsrapporten kommer att lämnas till Länsstyrelsen inom tre månader i enlighet med gällande kontrollprogram. Miljöbesiktningarna har utförts med egen personal från avsnitt Miljö tillsammans med berörd driftpersonal. För 2015 planeras besiktning med egen personal. 6.2 Drift och kontrollfunktioner samt skötsel och underhåll Bolaget har ett väl utvecklat underhållsarbete, såväl förebyggande som akut. Utöver det generella underhållsarbetet har de mätinstrument och de befattningar som är kritiska från miljösynpunkt identifierats. I verksamhetssystemet finns rutiner för att fortlöpande kontrollera funktionen på utrustningar för drift och kontroll av miljökritiska anläggningsdelar. Kalibrering/kontroll sker enligt fastlagt intervall i underhållssystemet från vilket ett meddelande skickas till den som är ansvarig för respektive instrument när en åtgärd är planerad att vidtas. Om åtgärden inte genomförs skickas automatiskt påminnelser till den ansvarige och dennes närmsta överordnade chef. Utöver driftavsnittens egen kontroll av utrustning sker också periodiska miljöbesiktningar samt externa och interna revisioner där driftkontroll, skötsel och underhåll av anläggningen kontrolleras. I kontrollprogrammet är det preciserat vilken egenkontroll som genomförs enligt kraven i egenkontrollförordningen vilket kompletterar de kontroller som genomförs inom underhållsarbetet och vid daglig tillsyn.

28 Finspång 2014 Sida Driftstörningar och andra olyckshändelser i verksamheten I bolagets verksamhetssystem finns rutiner för nödlägesberedskap som säkerställer skyddsåtgärder för utsläpp till yttre miljö. Länsar har anskaffats för akutåtgärder. Inom bolaget finns ett webbaserat ärendehanteringssystem (MIA) för att registrera och följa upp bl a miljöavvikelser i verksamheten. Systemet bedöms vara ett effektivt verktyg för att förbättra miljöarbetet och förebygga driftstörningar och olyckshändelser som påverkar den yttre miljön. Under år 2014 har det inte inträffat någon händelse som krävt vidarerapportering till tillsynsmyndigheten. 6.4 Råvaror och energi Allmänt Företaget har kontinuerlig uppföljning av andelen skrot från produktionen och arbetar aktivt för att minimera detta för att därigenom begränsa användningen av stålämnen. I företaget bedrivs energieffektivisering av verksamheten. Mål och program har upprättats för kontinuerlig uppföljning av energianvändningen. Under år 2007 utbildades samtliga anställda i energihushållning. Under 2008 anslöt sig verksamheten till PFE, Program för energieffektivisering. Under 2009 genomfördes en energikartläggning och under 2010 certifierades verksamheten enligt energiledningsstandarden EN Under 2011 togs en ny instruktion fram för uppstart av anläggningen där tändning av ugnarna sker i olika steg för ökad energioptimering. Under 2012 har en återvinningsanläggning installerats i form av avgaspannor (värmeväxlare) för leverans av restvärme till det kommunala fjärrvärmenätet. Bolaget har arbetat aktivt med fortsatta effektiviseringar i anläggningen. Arbetet har både givit ökat produktutbyte och ökad energieffektivitet. Genom tidigare optimering av ugnsventilationen åtgår mindre gasol i relation till produktionen. Under 2014 har bl a följande åtgärder vidtagits: - Ugnsoptimering för minskad åtgång av gasol är genomförd. Detta har varit bidragande till en minskning med ca 30 % gasolförbrukning jämfört med Återvinningsanläggningen för restvärme har under året levererat 7573 MWh energi till det kommunala fjärrvärmenätet. Befintliga värmepannor är tagna ur bruk.

29 Finspång 2014 Sida 29 - Under 2014 har all energi för uppvärmning tagits från fjärrvärmenätet Energimål 2017 Under perioden genomfördes ett energieffektiviseringsprogram kallat +e projektet för SSABs verksamhet i Borlänge och Finspång. Projektets övergripande mål var 10 % lägre energikonsumtion per producerat ton vid utgången av 2012 jämfört med 2007 vilket motsvarade en årlig besparing på 100 Mkr. Projektets utförande var framgångrikt och målet uppfylldes. Ett nytt energimål har beslutats för verksamheten i Borlänge och Finspång för perioden Målperiodens övergripande mål är ytterligare 10 % lägre energikonsumtion per producerat ton vid utgången av 2017 jämfört med 2012 vilket bedöms ge en årlig besparing på ca 50 Mkr. - Utfallet för Finspång 2014 är -42 % jämfört med Kemikalier Bolaget har hög fokus på användning av kemikalier och arbetar successivt med åtgärder som kan leda till minskad miljöbelastning såsom tanken är med produktvalsprincipen. Företaget har en kemikaliekommitté med specialister inom arbetsmiljö, toxikologi och yttre miljö som granskar kemikalier från både miljö- och hälsosynpunkt innan de används i produktionen. Vid granskningen av kemikalier beaktas såväl arbetarskydd som ekotoxikologi, kvittblivning och funktionalitet. Särskild uppmärksamhet riktas mot kemikalier som är upptagna i Prioriteringsguiden PRIO, Begränsningsdatabasen hos kemikalieinspektionen, europeiska kemikaliemyndighetens kandidatförteckning samt bilaga XIV i REACH som omfattar tillståndspliktiga ämnen. Värderingen används för att i möjligaste mån välja den kemikalie som vid i övrigt likvärdiga förhållanden ger den lägsta miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv. På så vis sker en ständig utveckling i enlighet med produktvalsprincipen. De kemikalier som godkänns registreras i kemikaliehanteringssystemet Chemsoft och möjliggör att respektive avdelnings kemikalieförteckning är tillgänglig för alla anställda på företagets intranät. Exempel på substitution som har gjorts under året är: - Andelen lackerad Green Coat har ökat med ca 85 % jämfört med 2013 (från 4699 ton till 8692 ton). Green Coat målas med färg där delar av lösningsmedlet är ersatt med rapsolja. Green Coat är även en kromatfri produkt.

30 Finspång 2014 Sida Avfallshantering I företagets verksamhetssystem finns rutiner för förvaring och hantering av farligt avfall så att villkoren (5 och 6) uppfylls. Farligt avfall transporteras bort kontinuerligt under året för slutligt omhändertagande. Inom ramen för ISO arbetar företaget med att minska miljöpåverkan från de betydande miljöaspekterna där farligt avfall ingår. Övrigt avfall källsorteras i så stor utsträckning som möjligt för att uppnå hög återvinningsgrad. Avfallshanteringen bedöms fungera väl enligt gällande krav och regler. 6.7 Risker för människa och miljö År 2000 gjorde Riskteknik Martin Uulas AB en miljöriskanalys av verksamheten. I analysen studerades organisatoriska faktorer, skydds- och säkerhetsinstallationer samt de farliga ämnen som hanteras inom produktionen. Riskanalysen finns med som en bilaga i tillståndsansökan från år Riskbedömning för arbete med kemikalier enligt AFS 2011:19 Kemiska Arbetsmiljörisker (tidigare AFS 2000:4) och miljöbalken sker fortlöpande vid verksamheten. Risk för påverkan på den yttre miljön ingår som en del i analysen. En utredning om dominoeffekter samt omhändertagande av släckvatten utfördes och kompletterades under år Utredningen ligger till grund för flera åtgärder för att öka säkerheten inom området. Bland annat installerades ett skumsprinklersystem i färgförrådet under Under 2010 utfördes miljöriskbedömning vid färgbeläggningslinjen i Finspång. Bedömningen utfördes av WSP Environmental tillsammans med personal från avsnitt Miljö och ansvariga för anläggningen. I bedömningen ingick följande moment: 1. Identifiering av riskerna 2. Kvalitativ uppskattning av riskernas sannolikhet 3. Kvalitativ uppskattning av riskernas konsekvens 4. Värdering av riskerna 5. Förslag till riskreducerande åtgärder Resultatet av den genomförda bedömningen är sammanställt i en rapport och har följts upp under de interna miljöbesiktningarna 2011 och Åtgärder har vidtagits och en acceptabel risknivå bedöms vara uppnådd. En ny miljöriskbedömning planeras ske under år 2015.

31 Finspång 2014 Sida 31 SSABs verksamhet i Finspång hanterar farliga ämnen i en omfattning som inte överstiger vare sig den högre eller lägre kravnivån enligt förordningen SFS 1999:382. Det innebär att verksamheten inte omfattas av den s k sevesolagstiftningen. 6.8 Stålprodukters miljönytta Avancerade höghållfasta stål Miljöfrågorna har blivit viktigare i samhället och får en allt större betydelse för företagets affärsverksamhet och för relationen till kunderna. Successivt hårdare krav kommer att genomsyra framtagningen av SSABs produkter då miljömedvetenheten hos kunder och samhället i övrigt ökar. Satsningen på avancerade höghållfasta stål sammanfaller väl med samhällets krav på ett resurssnålt och miljömedvetet handlande. Användning av starkare stål i olika produkter innebär att för en viss funktion och ändamål åtgår mindre material i t ex kranar, järnvägsvagnar, broar, bilar etc. Resursanvändning, energianvändning, utsläpp etc för en sådan applikation minskar på så vis i hela industrikedjan. Används därtill det starkare stålet till viktbesparing i fordon kommer bränslebesparingen att svara för den stora miljöförbättringen. Andra miljövärden uppstår om det starkare stålet nyttjas för ökad krocksäkerhet i kombination med reducerad vikt. Inom bilindustrin har t ex långtgående projekt visat att stålkarossen kan göras upp till 25 % lättare i de starkare stålen samtidigt som säkerheten höjs och bränsleförbrukningen minskar. Samhällets miljöutveckling går mot en resurssnålare produktion, användning och återvinning av produkter. I det perspektivet går SSABs inriktning i linje med samhällets krav på en hållbar utveckling, särskilt som stål alltid är återvinningsbart. Det vill säga stål är en grundpelare i kretsloppssamhället. Stålets kretslopp i samhället illustreras i figur 2.

32 Finspång 2014 Sida 32 Figur 2. Stålets kretslopp Målad tunnplåt Målad tunnplåt har genom åren rönt en allt större efterfrågan både inom byggnads- och verkstadsindustrin. Den är ett etablerat byggmaterial i stora delar av världen. Framgången beror på många goda egenskaper t ex: - Lätt att forma - Högt korrosionsskydd - Styrka och bärighet - Tilltalande utseende - Lång livslängd Målad tunnplåt används ofta för att täcka tak och väggar på byggnader, men det förekommer också som bärande element i väggar, tak och bjälklag. Beslag, takavvattning och olika typer av kassetter m m är andra användningsområden. Till bygg- och industriprodukter av olika slag väljs beläggningen med avseende på användningsmiljö, ytstruktur, formbarhet, brandmotstånd, värmetålighet, reptålighet etc.

33 Finspång 2014 Sida 33 Den målade tunnplåten framställs därför i flera kombinationer av färgsystem beroende på användning. I t ex byggapplikationer har plåten en mycket lång livslängd och företaget lämnar normalt års garanti. Nedanstående figur 3 visar hur den målade plåten är uppbyggd. 1. Eventuell skyddsfilm (polyeten, polypropen) 2. Täckfärg 3. Grundfärg 4. Förbehandlingsskikt 5. Metallbeläggning 6. Stålkärna 7. Baksidesfärg Figur 3. Uppbyggnad av målad plåt.

34 MILJÖRAPPORT Grunddel För SSAB EMEA AB( ) år: 2014 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: SSAB EMEA AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: SSAB EMEA AB Postnummer: Ort: FINSPÅNG Besöksadress för anl.: Slottsvägen 1-3 Fastighetsbeteckningar: Metallen 4 (Metallen 5) Kommun: Finspång Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Organiska lösningsmedel) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Fordonsservice och drivmedel) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: (Organiska lösningsmedel) Beslutad BREF saknas Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 9.(c) (Anläggningar för ytbehandling av material, föremål eller produkter med organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsbehandling, limning, målning, rengöring eller impregnering) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :30:28 Version:1 1 / 2

35 MILJÖRAPPORT Grunddel För SSAB EMEA AB( ) år: 2014 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Peter Efternamn: Breti Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: peter.breti@ssab.com c/o: Gatu-/boxadress: Slottsvägen 1-3 Postnummer: Postort: Finspång JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Maria Efternamn: Nilsson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: maria.nilsson@ssab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Inlämnad: :30:28 Version:1 2 / 2

36 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För SSAB EMEA AB( ) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr 0 Luft CO , kg/år C ETS Metoden - Totalt Ut beskrivs i gällande övervaknin gsplan för CO2. 1 Luft CO , kg/år C ETS Metoden Fossilt Del Ut beskrivs i gällande övervaknin gsplan för CO2. 2 Luft CO2 0, kg/år C ETS Metoden Biogent Del Ut beskrivs i gällande övervaknin gsplan för CO2. 3 Luft NMVOC 3551, kg/år M CEN/ISO SS-EN - Totalt Ut Återvinnin g-extern FA 755, t/år M WEIGH - Totalt Ut Version: 1 1 / 1