IT-infrastrukturplan Sida 30 (31) Författare: Sverker Nordgren, Björn Sanderberg och Tibor Denes Utgåva 0.9

Transkript

1 IT-infrastrukturplan Sida 30 (31) Nätoperatör Nätoperatören svarar för investeringar i det aktiva nätet.

2 IT-infrastrukturplan Sida 29 (31) Kommunal medfinansiering statligt krav för stöd Den kommunala medfinansieringen på 5% innebär att kommunen får betala 5% av den av staten beräknade projektkostnaden för ortssammanbindande nätet respektive områdesnäten Kommunal medfinansiering - frivillig kommunal medfinansiering utöver statligt krav för stöd Kommunen kan av eget intresse, t.ex. för att ansluta de egna arbetsplatserna, öka sin medfinansiering Region Skåne Den föreslagna finansieringen bygger på att Region Skåne har ett intresse att bygga ut nät till sina arbetsplatser för att tillgodose nuvarande och framtida behov av kommunikation. Investeringen kan även ses som ett led i att bidra till en regional utveckling. Finansieringskalkylen bygger på ett antagande att Region Skåne medfinansierar ca kr Post och TeleStyrelsen PTS PTS har till uppdrag att genom upphandling av åtgärder öka säkerheten så att telekommunikationen kan fungera i kris och krig. Ett led i detta uppdrag är att PTS vill kunna påverka pågående och planerad utbyggnad av ny infrastruktur inom landet så att den blir så säker som möjligt. PTS kan som exempel finansiera merkostnader vid förläggning av alternativa fibersträckor, hel eller delfinansiera etablering av redundanta trafikvägar mellan viktigare noder, finansiera anskaffning av reservkraft i noder samt merkostnader för att anpassa nodutrymmen för skydd mot HPM-vapen. Denna kalkyl bygger på att PTS finansierar kostnaden att etablera ett huvudnodrum i kommunhuvudorten. Finansieringskalkylen förutsätter att PTS medfinansierar ca kr. Offentlig medfinansiär Statligt stöd för utbyggnad Statligt stöd, del av länspott Kommunal medfinansiering Region Skånes medfinansiering PTS Summa offentlig medfinansiering: Finansieringsbelopp kr kr kr kr kr Kommersiell aktör antas investera i fibernät motsvarande

3 IT-infrastrukturplan Sida 28 (31) 9.4 Finansiering Inledning Den finansieringslösning som föreslås baseras på att aktuella investeringar fördelas på ett antal finansiärer. De finansiärer som kan vara aktuella är: 1. Staten, statligt stöd för utbyggnad enligt förordning SFS 2000:1469 och SFS 2001: Staten del av länspott, exempelvis för att täcka kostnader för ortssammanbindande nät över kommungränser 3. Kommunal medfinansiering statligt krav för stöd, statligt villkor för att få statligt stöd är att kommunerna svarar för minst 5 % medfinansiering) 4. Kommunal medfinansiering - frivillig kommunal medfinansiering utöver statligt krav för stöd 5. Region Skåne, frivillig medfinansiering för att bl.a. tillgodose det egna behovet av kommunikation 6. Post och TeleStyrelsen - PTS, stöd för utökat skydd av viktiga förbindelser och noder 7. Kommersiella aktörer, frivillig investering i lönsamhetssyfte I avsnitten nedan redogörs mer detaljerat vilka möjligheter till medfinansiering som finns Statligt stöd Svedala kommun har möjlighet att få kr statsbidrag för sin utbyggnad av områdesnät samt ortssammanbindande nät. Utöver detta kan kommunen ansöka om ytterligare kr som stöd för framtagning av IT-infrastrukturprogram. Enligt förordningarna om stöd fördelar sig det totala stödet för Svedala kommun enligt följande: SVEDALA KOMMUN För upprättande av ITinfrastrukturprogram För anläggande av ortssammanbindande telenät För anläggande av lokala telenät Maximalt stöd kr kr kr Stöd som andel av stödberättigande underlag - 33 % 33 % Staten - del av länspott Region Skåne kan bl.a. användas för att delfinansiera utbyggnaden av ortssammanbindande nät som går över kommungränser.

4 IT-infrastrukturplan Sida 27 (31) Tabell: Intäkter från fibernätet vid 50% penetration Orter Hushåll Företag Summa Svedala Bara Klågerup Sjödiken Holmeja Börringe kyrkby/nötesjö Krågeholm Börringe station Västra Kärrstorp Hyltarp Aggarp Skabersjöby Sturup Bjärshög Summa Tabell: Intäkter från fibernätet vid 75% penetration Orter Hushåll Företag Summa Svedala Bara Klågerup Sjödiken Holmeja Börringe kyrkby/nötesjö Krågeholm Börringe station Västra Kärrstorp Hyltarp Aggarp Skabersjöby Sturup Bjärshög Summa

5 IT-infrastrukturplan Sida 26 (31) Tabell: Grunddata för orter Orter Invånare Hushåll Företag Svedala Bara Klågerup Sjödiken Holmeja Börringe kyrkby/nötesjö Krågeholm Börringe station Västra Kärrstorp Hyltarp Aggarp Skabersjöby Sturup Bjärshög Summa Intäktskalkyl Nedanstående tabeller visar intäktskalkyler för Svedala kommun baserad på förutsättningar som redovisats i avsnittet ovan och olika penetrationsgrad. Tabell: Intäkter från fibernätet vid 25% penetration Orter Hushåll Företag Summa Svedala Bara Klågerup Sjödiken Holmeja Börringe kyrkby/nötesjö Krågeholm Börringe station Västra Kärrstorp Hyltarp Aggarp Skabersjöby Sturup Bjärshög Summa

6 IT-infrastrukturplan Sida 25 (31) Tabell: Investering i områdesnät Ort Kostnader för anslutning av kommunens och Region Skåne arbetsplatser Tillkommande kostnader för anslutning av företags- och bostadsområden Summa kostnader/ort Svedala kr kr kr Bara kr kr kr Klågerup kr kr kr Summa kr kr kr På övriga orter etableras en områdesnoder i någon av kommunens fastigheter. 9.3 Intäkter Inledning Genom att kommunen äger svartfiber och upplåter denna till en eller flera nätoperatörer för trafik kan kommunen ta ut en ersättning av nätoperatörerna. Det kan finnas många olika former för att ersätta kommunen för att nätoperatörerna skall kunna nyttja svartfibernätet. Exempel på hur ersättning kan regleras: Kommunen får en fast månads- eller årshyra för att hyra ut svartfiber. Hyran kan ex. variera beroende på total längd svartfiber och antal fiberpar. Kommunen får en kundvolymrelaterad ersättning (en fast månadsersättning/kund, där avgiften varierar beroende på ex. kundkategori (hushåll/företag)) Kommunen får som ersättning fritt trafikera nätet för att tillgodose sina egna trafikbehov Ersättning kan även lösas genom en kombination av olika ersättningsformer Underlag för beräkning av intäkter Den intäktskalkyl som redovisas i avsnittet nedan baseras på en kundvolymrelaterad intäktspotential. Kalkylen baseras på en intäkt på 50 kr/mån för hushåll och 500 kr/mån för företag. Kalkylen baseras vidare på en antagen penetration (anslutningsgrad) av antal hushåll och företag. Nedanstående tabell visar grunddata för orterna.

7 IT-infrastrukturplan Sida 24 (31) Tabell: exempel på besparingspotential Ref.nr Besparingsalternativ för sträcka Längd Besparing Kommunen äger redan en fibersträcka mellan Bara och Klågerup som kan användas kr Kommunen avser att anlägga cykelbana mellan Klågerup och Svedala vilket innebär att schakt- och återställningskostnader bortfaller kr Om kommunen kan använda den överkapacitet som finns i radiolänkförbindelsen mellan Svedala och Skabersjöby kan besparing göras av förbindelsen mellan Hyltarp och Skabersjöby (kan göras genom att kommunen inte behöver använda förbindelsen för eget behov i Bara och Klågerup) kr Summa - exempel på besparingar kr Flera av de mindre orterna skulle kunna anslutas via radiolänk som alternativ till fiber, vilket i vissa fall kan ge besparingar. Exempel på orter som skulle kunna anslutas med radiolänk är Krågeholm, Västra Kärrstorp, Aggarp och Börringe station Kalkyl för utbyggnad av områdesnät baserat på fiber i orter I tabellen redovisas fibersträckor enligt alternativen: Fibernät till kommunens och Region Skånes arbetsplatser Tillkommande fibernät till företags- och befolkningstäta områden Tabell: Fibersträckor i orterna Fiberlängd för anslutning av kommens och Region Skånes arbetsplatser Tillkommande fiberlängd för anslutning av företags- och bostadsområden Summa fiberlängd Ort Svedala Bara Klågerup Summa Nedanstående tabell visar investeringar i fibernät enligt alternativen som finns angivna ovan.

8 IT-infrastrukturplan Sida 23 (31) Nedan ges några exempel på möjlig besparingspotential i förhållande till nyförläggningskostnad:

9 IT-infrastrukturplan Sida 22 (31) 15 Västra Kärrstorp kr 16 Aggarp - söderut kr 17 Klågerup - norrut kr 18 Sturup - norrut kr Summa kr I orterna tillkommer kostnader för att etablera nodrum. Nodrummen är utformade för att bl.a. förvara och strömförsörja utrustning som behövs för det aktiva nätet. Tabell: Investeringar i nodrum i orterna Ort Typ av nodrum Kostnad nodrum Svedala Huvudnodrum kr Bara Områdesnodrum kr Sturup Områdesnodrum kr Bjärshög Områdesnodrum kr Klågerup Områdesnodrum kr Börringe kyrkby/nötesjö Områdesnodrum kr Sjödiken Områdesnodrum kr Holmeja Områdesnodrum kr Skabersjöby Områdesnodrum kr Västra Kärrstorp Områdesnodrum kr Hyltarp Områdesnodrum kr Krågelholm Områdesnodrum kr Aggarp Områdesnodrum kr Börringe station Områdesnodrum kr Summa kr I tabellen nedan återfinns den totala investeringskostnaden för fibernätutbyggnad i Svedala kommun. Tabell: Summa investeringar i fibernät för Svedala kommun Investeringar Fibernät mellan orter Fibernät till angränsande kommuner Nodrum Summa Kostnad kr kr kr kr Utfallet på investeringarna för fiberutbyggnaden kommer att bero på en rad omständigheter som exempelvis möjligheten och kostnaden att långtidshyra svarfiberförbindelser istället för att anlägga nya fibersträckor, möjligheten att nyttja befintlig kanalisation, prisnivåer på svartfiber och kostnader för att gräva och återställa.

10 IT-infrastrukturplan Sida 21 (31) Som exempel kan nämnas att priset på fiberkabel varierat med mer än 50 %, bl.a. som funktion av tillgång och efterfrågan på fiberkabel. Andra faktorer som är starkt lokalt beroende är kostnaden för schakt och återställning, framförallt i orter. Här kan kostnaden variera mellan 250 kr till mer än 1000 kr/m. Kostnader för entreprenadarbeten baseras på tidigare erfarenheter från liknande utbyggnader. Månadskostnader har beräknats enligt annuitet med en räntesats på 6 %. Avskrivningstiden för kabelnätet är satt till 15 år Kalkyl för utbyggnad av ett ortssammanbindande fibernät mellan alla orter i kommunen Nedanstående tabell redovisar investeringskostnader för utbyggnad av ett fibernät mellan orter baserat på förutsättningar enligt föregående avsnitt. Tabell: Investeringar i fibernät mellan orterna i kommunen (exklusive nät till angränsande kommuner) Ref.nr Sträcka Fiberlängd Fiberkostnad 1 Bjärshög kr 2 Bara - Klågerup kr 3 Klågerup - Holmeja kr 4 Holmeja - Svedala (via Sjödiken) kr 5 Svedala - Krågeholm kr 6 Krågeholm - Västra Kärrstorp kr 7 Svedala - Hyltarp ( m som medräknats i sträckan Svedala - Krågeholm) kr 8 Hyltarp - Skabersjöby kr 9 Svedala - Aggarp kr 10 Svedala - Börringe kyrkby/notesjö kr 11 Svedal - Börringe station ( m som medräknats i sträckan Svedala - Börringe kyrkby/notesjö) kr 12 Svedal - Sturup ( m som medräknats i sträckan Svedala - Börringe kyrkby/notesjö) kr Summa kr För att knyta ihop kommunen med angränsande kommuner och samtidigt skapa nätredundans tillkommer investeringskostnader enligt nedanstående tabell. Nätkostnaden har beräknats till fram berörda kommuners kommungräns. Tabell: Investeringar i fibernät till angränsande kommuner Ref.nr Sträcka Fiberlängd Fiberkostnad 13 Bara - västerut kr 14 Skabersjöby - västerut kr

11 IT-infrastrukturplan Sida 20 (31) I kommunhuvudorten har medtagits kostnader för att etablera nodrum för huvudnod. I övriga orter där det antingen planeras för utbyggnad av mindre omfattande områdesnät eller anslutningsnoder har kostnader medtagits för att etablera enklare nodrum. Områdesnäten i berörda orter har en geografisk utbredning som möjliggör att kommunens och Region Skånes arbetsställen kan anslutas liksom befintliga lokala kabel-tv-nät och viktigare företags- och bostadsområden. Vid beräkning av investeringar i nät har inte accessnäten medräknats annat än för kommunens arbetsställen. Dessa ingår i investeringsbeloppen för områdesnäten. Intäktspotentialen i orterna är baserad på de kunder som kan anslutas till områdesnätet eller ortsnoden till rimliga kostnader för accessnätet. Beräknad intäkt för nätägaren omfattar endast den del av tjänsteleverantörernas pris till slutkunden som kan relateras till ägaren av svartfibernätet som ingår det ortssammanbindande nätet och områdesnäten. 9.2 Investeringar Underlag för beräkning av investeringar Investeringsberäkningen bygger på ett antal antagna förutsättningar. De förutsättningar som antagits i nedanstående kalkyler är följande: Hänsyn har ej tagits till befintlig kanalisation eller fiber. Förläggning av fiber i orter sker i asfalterad mark Förläggning av fiber mellan orter sker i gräsmark (diken) All kanalisation utgörs av kabelskyddsrör Tabell: Beräkningsparametrar Ortsammanbindande nät Områdesnät Fiberkostnad 96 fiber kr/m Fiberdragning kr/m Kanalisation 40/32 rör 2 st kr/m Gräv/plöjningskostnad återställning i gräsmark, vägkant kr/m 150 Gräv/plöjningskostnad återställning i vägyta kr/m 250 Brunnar, skarvning, mm utslaget kr/m Summa 96 fiber kr/m Nodrum Huvudnod kr Områdesnod/ortsnod kr Det förtjänar att poängteras att ovanstående prisuppgifter varierar kraftigt mellan olika regioner och orter men även över tiden.

12 IT-infrastrukturplan Sida 19 (31) Bolaget försöker i första hand att upphandla nät i den omfattning som finns i ITinfrastrukturprogrammen och det regelverk som gäller för att få statligt stöd för utbyggnaden genom att avropa från de avtal som BAS-projektet förhandlat fram Bolaget upphandlar aktuella förbindelser genom avrop från Region Skånes genomförda upphandling. Målet är i första hand att någon kommersiell aktör kan tillhandahålla aktuella förbindelser i kommunens nät under upphandlad tidsperiod. Om det inte finns någon kommersiell aktör som är villig tillhandahålla förbindelser enligt de krav som ställs, utför bolaget upphandling av nyförläggning. 8 Översiktlig aktivitets- och tidplan Följande tabell visar en översiktlig aktivitets- och tidsplan för kommunens fortsatta arbete. Utvecklingsutskottet ansvarar för att genomföra aktiviteterna. Aktiviteter Tidplan Fastställande av IT-infrastrukturprogram. April 2002 Inlämnade av IT-infrastrukturprogram till Region Skåne för godkännande. Framtagning av projektdefinition för ett projekt att förverkliga kommunens planer April/maj 2002 Augusti 2002 Beslut i kommunen om att starta projektet. Beslut om budget September 2002 Ett sannolikt scenario är att själva upphandlingen för nät som ingår i utbyggnadsetapp 1 kan genomföras under 1:a kvartalet 2003 och att utbyggnaden kan påbörjas före semesterperioden Ekonomi 9.1 Inledning Detta kapitel redovisar investeringar, kostnader och intäkter för den lösning som föreslås. Syftet med kalkylerna är att svara på några grundläggande frågeställningar: Hur stora investeringar behöver göras för att nyanlägga fiberbaserade nät i den omfattning som föreslås i IT-infrastrukturprogrammet? Vilka kostnader får en nätägare som bl.a. ansvarar för underhållet av svartfibernäten? Vilka intäkter kan ett nät som baseras på svartfiber ge nätägaren? Investeringarna omfattar utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät. Investeringar redovisas även för ortssammanbindande nät till angränsande kommuner.

13 IT-infrastrukturplan Sida 18 (31) eftersom det påverkar intresset från kunderna att ansluta sig och det därmed påverkar utfallet av de effekter som kommunen vill uppnå eftersom det påverkar de ekonomiska förutsättningarna för bolaget (intäktssidan) Viktigt att kommunen verkar för att BAS-projektet även försöker hitta kostnadseffektiva lösningar för att ansluta kunder. Alla kommuner kommer att ha samma problem/behov! 5. att bolaget genomför utbyggnaden snabbt och bestämt eftersom det påverkar tilltron både från kunderna och tjänsteleverantörerna Viktigt att göra en noggrann planering av nätutbyggnaden. Att när utbyggnadsplaneringen är klar informera marknaden dvs. kunderna och tjänsteleverantörerna om planerna. Sedan är det viktigt att tidplanerna hålls. 6. att bolaget skapar en bra lösning för driften och underhållet av nätet eftersom det påverkar kundernas och tjänsteleverantörernas tilltro till funktionaliteten Viktigt att kommunen verkar för att BAS-projektet även försöker hitta kostnadseffektiva lösningar för drift och underhåll av nät. Alla kommuner kommer att ha samma problem/behov! 7. Att kommunerna aktivt medverkar i informationsspridning rörande utbyggnaden till viktiga kundgrupper, inte minst näringslivet och de större fastighetsägarna men även privata vårdgivare Eftersom det ökar möjligheterna att få god kundanslutning till det nya nätet 7.2 Strategi för genomförande Kommunfullmäktige fastställer IT-infrastrukturprogrammer och undertecknar Letter of Intent Kommunen tar initiativ till att en aktiv samverkan i planeringsfrågor inom främst 3SV kommer till stånd. Kommunen startar informationsaktiviteter som syftar till att informera hushåll, företag, myndigheter och andra som på olika sätt verkar inom kommunen om kommunens övergripande planer. Kommunen verkar för att BAS-projektet utvidgar sina uppgifter till att även söka klarlägga lösningar för kundanslutningsnät och drift- och underhåll av både det fysiska nät och aktiva nätet Kommunen startar ett projekt som har som syfte att etablera ett kommunalt nätbolag (SveNet AB) som i första hand svarar för att äga den fysiska IT-infrastrukturen inom kommunen. Som grund för bolaget utarbetas en affärs-, verksamhets- och marknadsplan innefattande ett klarläggande av de ekonomiska förutsättningarna för bolaget. Bolaget svarar även för att genomföra en noggrann planering av utbyggnaden.

14 IT-infrastrukturplan Sida 17 (31) 7 Strategi för att uppnå mål och visioner 7.1 Kritiska framgångsfaktorer För att uppnå uppsatta mål och visioner är det viktigt att följande kritiska framgångsfaktorer beaktas vid utformning av strategi för genomförande: Det är viktigt att: 1. att så många kommuner som möjligt lyckas enas kring en gemensam lösning som möjliggör att BAS-projektet kan genomföra en bra upphandling eftersom det både påverkar det kommunala bolagets kostnader för själva nätet och de villkor som i övrigt kan uppnås eftersom det påverkar det kommunala bolagets egna kostnader att genomföra själva upphandlingarna (lägre kostnader för att utarbeta upphandlingsunderlag, utvärderingar, förhandlingar och utarbeta avtal etc.) Viktigt att kommunen tar ställning för alternativet att samarbeta regionalt och även verkar för att andra kommuner gör det. Ett undertecknande av det från BAS-projektet utsända Letter of Intent undertecknas av kommunen. 2. att en gemensam samplanerad regional utbyggnad verkligen blir av eftersom det påverkar kostnaden att etablera erforderlig nätredundans över kommungränserna eftersom det påverkar tjänsteleverantörernas möjligheter och kostnader att erbjuda tjänster i kommunen eftersom marknadspotentialen beror på nätets omfattning är det en faktor som påverkar tjänsteleverantörerna intresse att ansluta sig till nätet, vilket i sig påverkar utbudet av tjänster och priset för tjänsterna Viktigt att kommunen aktivt samarbetar med regionen och med kommunerna inom 3 SV för att gemensamt planera utbyggnaden. 3. att bolaget lyckas med utbyggnaden av områdesnät i Svedala, Bara och Klågerup eftersom det kan bli svårt att hitta rent kommersiella aktörer som bygger områdesnät mot bakgrund av att det finns ett visst utbud av leverantörer som tillhandahåller Internetkommunikation redan idag (via ADSL och kabel-tv-nätet). Dessa har ett tidsmässigt försprång och har förhållandevis låga kostnader för att nå slutkunder. Om kommunen inte lyckas kommer det dels att bli svårt att uppnå den kapacitet i nätet som svarar mot de framtida behoven samtidigt som konkurrens och utbud blir minimal Viktigt att snabbt få kunder i nätet. I det här sammanhanget är det viktigt att kommunens och Region Skånes arbetsplatser ansluts så fort som utbyggnaden till de olika arbetsplatserna och orterna är klara. Det är också viktigt att kommunen genom olika informationsinsatser bidrar till att intressera olika myndigheter, företag, större fastighetsägare, samfälligheter och enskilda hushåll för att öka efterfrågan. När det gäller intresset hos olika ex. myndigheter och företag men även fastighetsägare som har en nationell eller regional verksamhet kommer intresset att ansluta sig att öka om ett regionnät kommer till stånd. Kommunen kan även på andra sätt stötta nätägaren för att på ett kostnadseffektivt sätt ansluta slutkunderna. 4. att bolaget lyckas hitta kostnadseffektiva lösningar att ansluta kunderna till nätet

15 IT-infrastrukturplan Sida 16 (31)

16 IT-infrastrukturplan Sida 15 (31) eller, om upphandlingen skulle misslyckas, skall SveNet AB självt svara för kapacitet i nätet samt försälja denna kapacitet till tjänsteleverantörer som i sin tur tar ansvar för relationen med den slutliga kunden. 6 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor och samverkan med berörda kommuner 6.1 Inledning I nedanstående avsnitt redovisas hur kommunen föreslås organisera frågor som berör IT-infrastrukturen inom kommunen. 6.2 Beredande och beslutande organ Svedala kommun avser att upprätta följande organisation, samt beslutsprocess för bredbandsutbyggnad. Kommunstyrelsen ger kommunens IT-samordnare rollen att som VD i kommunens nätbolag (SveNet AB) hantera bredbandsutbyggnaden inom kommunen, främst realisering av IT-infrastruktur-program genom upphandling och tillsyn av avtal. Realisering av IT-infrastrukturprogrammet genomförs dels i samverkan med Region Skåne, dels i samverkan med 3 SV-kommunernas alternativt 4Yes-kommunernas ITsamordnare/IT-chefer eller dessa kommuners motsvarigheter till SveNet AB. Samverkan gäller upphandling av ortssammanbindande nät och områdesnät, samt tillsyn av avtal och kontakter med kommersiella nätägare och tjänsteleverantörer. Följande arbetsprocess avses tillämpas: 1. Bolaget bereder i samarbete med Region Skåne och övriga 3-SV/4Yeskommunerns IT-samordnare/IT-chefer ansökan till länsstyrelse (Region Skåne) för respektive utbyggnadsetapp (tidsperiod) enligt detta dokument och kommunens IT-infrastrukturprogram 2. Kommunen beslutar i kommunstyrelse/kommunfullmäktige ram för kommunens medfinansiering årsvis för den tidsperiod IT-infrastrukturprogrammet gäller. 3. Med utgångspunkt ifrån de krav på upphandling som finns inom ramen för statsbidragssystemet kommer det kommunala bolaget att i samarbete med Region Skåne och övriga 3 SV-kommuners IT-samordnare/IT-chefer att i steg 1 upphandla aktuella förbindelser genom avrop från Region Skånes genomförda upphandling. Målet är i första hand att någon kommersiell aktör kan tillhandahålla aktuella förbindelser i kommunens nät under upphandlad tidsperiod. Om det inte finns någon kommersiell aktör som är villig tillhandahålla förbindelser enligt de krav som ställs, utförs upphandling av nyförläggning. 4. Region Skåne tillser genom bevakande av avtal, i samarbete med kommunen och övriga 3 SV-kommuners IT-samordnare/IT-chefer att kommersiell aktör uppfyller avtal samt arbetar aktivt för att tjänsteleverantörer hyr kapacitet och erbjuder sina tjänster till företag och hushåll.

17 IT-infrastrukturplan Sida 14 (31) Bild: Områdesnät i Klågerup 5 Kommunens roll i förverkligandet av målen Kommunen avser att delta i BAS-projektet i syfte att samordna IT-satsningen med Region Skånes samordningsinsatser. En samordnad upphandling av infrastrukturen borde rimligen vara till fördel för effektiviteten i satsningen Bredband till Alla i Skåne. Svedala kommuns samordning och styrning av investeringarna i infrastruktur är av sådan vital och långtgående betydelse för kommunen och dess invånare och dess framtid att det finns starka skäl för kommunen att utöva en äganderoll. Samtidigt krävs samarbete med flera aktörer och en flexibel hantering av komplexa frågor, vilket talar för att ägandet inte bör läggas direkt i kommunen utan i bolagsform. IT-infrastrukturgruppen rekommenderar därför kommunstyrelsen att bedriva infrastrukturinvesteringen i ett helägt dotterbolag (SveNet AB). Ägardirektivet till SveNets styrelse bör innefatta: att i första hand investera i nätets fysiska del (svartfiber) att i andra hand söka upphandla kapacitet, drift och underhåll samt tjänsteproduktion i nätet, där tjänsteproducenten tar det fulla ansvaret för relationen med den slutliga kunden

18 IT-infrastrukturplan Sida 13 (31) Bild: Områdesnät i Svedala Bild: Områdesnät i Bara

19 IT-infrastrukturplan Sida 12 (31) Andra viktiga offentliga lokaler 4.3 Utformning av målnät tidplan för utbyggnad Utformning av det ortssammanbindande nät Nedanstående kartbild visar föreslagen utbyggnad av ortssammanbindande nät under perioden Fibersträckor som visas som svarta linjer utgör delar av det ortssammanbindande nätet mellan olika orter inom Svedala kommun. Fibersträckor som visas som streckade linjer utgör delar av det ortssammanbindande nätet som går vidare till angränsande kommuner Förslag till etappindelning och tidplan för utbyggnad av det ortssammanbindande nätet Sverker föreslår att detta avsnitt görs av Bo-Göran! Utformning av områdesnät Nedanstående kartbilder visar föreslagen utbyggnad av områdesnät i Svedala, Bara och Klågerup under perioden Områdesnäten byggs så att i första hand kommunens och Region Skånes behov av kommunikation blir tillgodosett. Sträckningarna mellan de olika arbetsplatserna görs på ett sådant sätt att befolkningsoch företagstäta områden passeras.

20 IT-infrastrukturplan Sida 11 (31) 4 Utbyggnadsplan Nedan redovisade förslag till utbyggnadsplan avser utbyggnaden av både ortssammanbindande nät och områdesnät. 4.1 Prioriteringsordning vid utbyggnad I nedanstående tabell redovisas ett förslag i vilken ordning de olika orterna ska anslutas till det ortssammanbindande nätet utifrån ett behovsperspektiv. Tabell: Prioritering av orter Ort Prioritering Svedala 1 Bara 2 Sturup 3 Bjärshög 4 Klågerup 5 Börringe kyrkby/nötesjö 6 Sjödiken 7 Holmeja 8 Skabersjöby 9 Västra Kärrstorp 10 Hyltarp 11 Krågelholm 12 Aggarp 13 Börringe station Grund för prioritering av utbyggnad Utbyggnaden till och i kommunens orter är prioriterad med hänsyn till följande parametrar i fallande viktordning: Antal företag Företag med särskilda behov Antal kommunala arbetsplatser Antal landstingsarbetsplatser Antal invånare Förekomst av Högstadium/Gymnasium Förekomst av Låg- och mellanstadieskola Förekomst av förskola (inkl alternativa)

21 IT-infrastrukturplan Sida 10 (31) Svedala, Bara och Klågerup Områdesnäten byggs så att i första hand kommunens och Region Skånes behov av kommunikation blir tillgodosett. Sträckningarna mellan de olika arbetsplatserna görs på ett sådant sätt att befolknings- och företagstäta områden passeras. Anslutningspunkter förbereds på lämpliga platser. Genom en sådan utbyggnad täcks huvuddelen av orternas samlade behov av bredbandig IT-infrastruktur. Val av metod för kundanslutning sker i ett senare skede och avgörs från fall till fall med utgångspunkt i teknik och ekonomi. att nätet skall vara utformat så att det har tillräcklig kapacitet för att med god kvalitet överföra multimediatjänster över nätet för överskådlig tid framöver. att nätet skall ingå i en regional struktur som ska möjliggöra effektiv kommunikation över kommungränsen. att nätet skall möjliggöra för alla nät- och tjänsteoperatörer att på lika ickediskriminerande villkor få tillgång till nätet. att totalförsvarets krav och behov beaktas vid utbyggnaden Med den föreslagna utbyggnaden som innebär att alla orter som är större än 50 innevånare byggs ut med bredbandsnät, kommer ca 86 % av Svedalaborna att teoretiskt kunna få tillgång till bredband. Samtidigt kommer ca 82 % av företagen i kommunen att teoretiskt kunna ha tillgång till bredband. Målet på 10 års sikt: Att behovet av bredbandskommunikation är tillgodosett över hela kommunens yta

22 IT-infrastrukturplan Sida 9 (31) Flera större företag är anslutna till nätet (priserna lägre, stödja utvecklingen på orten) En stor andel av hushållen i orterna är anslutna till nätet Delar av landsbygdens invånare är anslutna, främst kring orter med anslutningsbrunnar (motsv.) eller andra anslutningspunkter Samtliga offentliga arbetsplatser är anslutna och nyttjar nätet i sin dagliga verksamhet Visionen om utbud och konkurrens Ett stort antal tjänsteleverantörer erbjuder sina tjänster över nätet Alla tjänsteleverantörer erbjuds lika villkor Anslutna kunder kan fritt välja tjänsteleverantör En eller flera operatörer erbjuder tjänster till invånare och företag över nätet. Konkurrensen har medfört lägre priser och ökat utbud Visionen om resultatet av satsningen Små och medelstora företag har etablerat sig i kommunen Utbudet av prisvärda IT-tjänster är en av de viktigaste faktorerna för etableringsbeslutet i regionen Det lokala näringslivet har fått ökad konkurrenskraft Antalet sysselsatta har ökat i regionen Nyetableringarna har medfört ökad inflyttning och ökat bostadsbyggande i kommunen Möjligheten till distansarbete har ökat, pendlingsresorna har minskat Möjligheten till distansstudier har ökat och den genomsnittliga utbildningsnivån har ökat i kommunen Samarbetet mellan vårdhuvudmännen och vårdgivarna har förbättrats och vårdkedjan effektiviserats Kommunerna i regionen (3SV alt 4Yes) samarbetar ännu mer och samkör t ex administrativa system Kommunen erbjuder ökad offentlig service genom bättre information, edemokrati, ökad möjlighet till interaktivitet osv. över nätet Kommunen driver (ev. tillsammans med andra) projekt för att ytterligare öka IT-servicen (24-timmarsmyndigheten osv.) 3.2 Mål för perioden Målen för perioden är: att det byggs ortssammanbindande nät till samtliga prioriterade orter (se punkt 4.1) att det byggs områdesnät i följande orter: