SUNSCAPE INDEX

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012-12-13 SUNSCAPE INDEX"

Transkript

1 SUNSCAPE INDEX

2 SUNSCAPE SUNSCAPE... 2 BAKGRUND... 5 SOLENERGI I SVENSK STADSPLANERING...5 Behov av nya verktyg...5 Bakgrund...6 Metodik...6 Sunscape Index introduktion...7 GIS, visualisering och analys för struktur- och detaljplanenivå...8 Studier av solenergitypologier för analys på detaljplanenivå Forskning och utveckling inom området med kommentarer SUNSCAPE INDEX Sunscape Index Arkitekturpotential Marknadspotential Miljöpotential PLANPROCESSEN FÖR ÅRSTA Pilot Årsta VERKTYG I RELATION TILL PROCESS I PILOT Enheter Arkitekturpotential Årstafältet Marknadspotential Årstafältet Literaturlista Sid 2 (56)

3 Finansiärer Forskningsarbetet har finansierats av ARQ och Energimyndigheten. Huvudfinansiär för detta delarbete är ARQ. Huvudfinansiär för IEA Task 41 där utvecklingen av Sunscape Index har haft sin hemvist är Energimyndigheten. Delfinansiärer till IEA Task 41 är ARQ och Arkus. Om IEA SHC Task 41 International Energy Agency (IEA) är en fristående organisation som arbetar för att säkra tillförlitlig, kostnadseffektiv och ren energi för 28 medlemsländer. Inom programmet Solar Heating and Cooling bedrivs IEA Task 41: Solar Energy and Architecture som startade I Task 41 pågår nu en utveckling av riktlinjer och rekommendationer kring arkitektonisk integrering av solenergisystem. Målet är att ta fram riktlinjer för arkitekter samt visa exempel på god arkitektur med aktiv solenergi i ett internationellt perspektiv. IEA Task 41 leds av Maria Wall vid Lunds Tekniska Högskola och den svenska delen koordineras av Marja Lundgren, White arkitekter. Svenskt deltagande i Task 41 finansieras av Energimyndigheten, ARQ och Arkus. Sid 3 (56)

4 Organisation för arbetet med Sunscape Index Projektledare och författare till Sunscape Index Marja Lundgren, Arkitekt SAR/MSA och expert på byggnadsintegrerad solenergi Solenergipotentialstudier Erik Eriksson Civilingenjör Energi har simulerat i 3D Viritual Environment (IES) och utarbetat kopplingar till 2D excel Arkitekturpotential Ulrika Stenkula Arkitekt SAR/MSA, bostads- och planexpertis, handläggare av arkitekturpotential Kristina Philipsson, Arkitekt MSA, modellerat och illustrerat arkitekturpotential Marina Fusco, Arkitekt från Italien verksam på stipendiat i studien har inhämtat forskningsresultat, modellerat och studerat aspekter inom arktiekturpotential Marknadspotential Marknadspotential övergripande GIS, marknadspotentialverktyg för solvärme Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape har utvecklat GIS-analyser för att belysa miljö- och marknadspotential samt har ansvarat för marknadspotential avseende Solvärme och GIS-representation. Stefan Nordh, Civilingenjör industriell ekonomi, har tillsammans med Tobias Nordström utvecklat ett excelverktyg med koppling mellan marknadspotential och solenergipotentialsimuleringar i Virtual Environment (IES) avseende solvärme. Behovsstyrd utformning avseende solel Fredric Kihlberg, Byggnadsingejör har utvecklat ett excelverktyg för studier av relationen energibehov på timbasis, solinstrålning på timbasis och netspotpriser på timbasis inom marknadspotential och som underlag för arkitekturpotential Sid 4 (56)

5 BAKGRUND SOLENERGI I SVENSK STADSPLANERING Behov av nya verktyg Solenergi kan utnyttjas i byggnader i mycket högre grad än av vad som sker idag. Ett skäl till bristande användning är att arkitekter oftast inte har kompetens eller kunskap om vilka möjligheter som finns att integrera solenergisystem. Det första hindret finns på stadsbyggnadnivå. Kommuner idag saknar verktyg för att bedöma potentialen för aktiv solenergi. Detta samtidigt som allt fler kommuner ställer ökade krav på förnybar energi i framförallt nya stadsdelar. För att kunna utveckla planarbete i linje med de allt högre ställda hållbarhetsmålen och för att kunna utvärdera både miljömål i relation till plan och plan i relation till miljömål behövs nya utvärderingsverktyg. Under 2011 har därför Sunscape Index, en systematisk utvärderingsmetod av solenergi för utveckling av nya områden tagits fram. Metoden, som inte är fullständig ännu, kan även anpassas i framtiden för att omfatta befintliga områden. Metoden är utformad som ett index som knyter samman frågor som rör arkitektur, ekonomi och miljö i vad vi kallar potentialer. Metoden stöttar i att visualisera, analysera och utvärdera förutsättningarna för aktiv solenergi. För att arbeta med Sunscape Index behöver man även utföra solpotentialstudier men det är upp till användaren att välja solpotentialmetod. I detta projekt har vi använt simulering i 3D i validerade program samt för marknadspotentialberäkningar även inhämtat validerade solinstrålningsdata från en interaktiv webbplats som är framtagen av Joint Research Centre som står under Europakommissionen. Värdena är ur en GIS-databas. Syftet med arbetet är att föra upp frågor som behöver hanteras under planeringsprocessen och presentera enkla metoder som kommuner kan använda för att analysera förutsättningar för aktiv solenergi för ny bebyggelse. Med verktyget kan man tidigt studera områdets planform och bebyggelsestruktur för att på så vis kvalitetssäkra och möjliggöra ett effektivt bruk av solenergi på ett tidigt stadium. Möjligheten att illustrera potentialen för aktiv solenergi har flera syften; Synliggöra mängden energi som kan utvinnas från den aktuella stadsdelen så att detta kan tas i beaktande vid val av energiförsörjningssystem i ett tidigt skede (hur stora investeringar som kan räknas hem jämfört med andra energisystem i minskade utsläpp av CO2), framöver kallat miljöpotential. Detta kan även ligga till grund för miljöpolicies inom områden eller städer. Skapa möjligheter för kommuner att aktivt arbeta med integrering av solenergi i arkitektur, framöver kallat arkitekturpotential. Planering omfattar flera olika skeden, från översiktsplan till bygglov. Vid strukturplaneskede och detaljplaneringsskede blir utformningsfrågan avgörande för solenergiförutsättningarna vid byggnadsutformning. Möjliggöra en tidig bedömning av den ekonomiska potentialen för solenergi, vad vi framöver kallar marknadspotential. Marknadspotentialen beskriver förutsättningarna för en solenergiinvestering och kan även visa på samordningsvinster mellan flera fastighetsägare i så kallade kluster. Sid 5 (56)

6 Sunscape Index hanterar idag inte juridiska eller politiska frågor (exempelvis köp och sälj mellan fastigheter eller samfälligheter, mm). Det är frågor som vi hoppas kan lyftas inom andra fora och att verktyget ska bidra till att peka på behovet av utredningar avseende normer, juridik och politik. Verktyget är inte färdigutvecklat. Inom nuvarande tidsram och budget har det varit möjligt att presentera viktiga områden och aspekter samt att göra nedslag bland dessa aspekter, inte pröva samtliga. Dessa delar kan redan användas i planering. Fördjupningar och fortsatt utveckling av verktyget planeras inom ramen för ett föreslaget större forskningsprojekt förhoppningsvis inom International Energy Agency Solar Cooling and Heating programme under Bakgrund Utvecklingsprojektet är en del i ett internationellt projekt, kopplat till International Energy Agency Solar Cooling and Heating, kallat IEA 41. Marjoriteten av tidigare forskningsprojekt har främst beaktat tekniska aspekter av solenergi, detta är det första IEA projekt som främst beaktar arkitektoniska aspekter. Sunscape-projektet utgör en vidareutveckling och fördjupning av tidigare ARQ-projekt 11:2007 Metod för bestämning av solenergipotential i svenska tätorter initierat och projektlett av Linda Johansson, White arkitekter. I den förstudien belystes möjligheterna att använda kommunernas geografiska informationssystem (GIS) för ett urval av områden med goda förutsättningar för solenergi mycket tack vara möjligheterna att utnyttja fördelarna i GIS att göra noggranna sökningar i (kommunerna lägger ofta in information om kulturvärden, fjärrvärmenät, elnät, antalet hushåll) och även lagra information om möjligheterna för solenergi. Arbetet har pågått under 2011 med början i strukturplaneskede där förutsättningarna för solenergi undersökts med representation av resultat genom GIS, i steg 2 har arbetet med att utveckla Sunscape Index utifrån både strukturplaneskede och detaljplaneskede resulterat i en första version av utvärderingsmetoden som är oberoende av simulerings eller representationsprogram. Denna rapport presenterar hela arbetet som bedrivits under Metodik Forskningsarbetet att utveckla verktygslådan har skett utifrån metoden research by design utifrån en pilotstadsdel Årsta, med hjälp av ett nära samarbete med den kommunala projektgruppen för stadsbyggnadsprojektet Årstafältet. Pilotstudien gav fysiska ramar och målformulering för energi, både avseende energieffektiviseringsnivåer och förnybar energi. Studierna har, vilket denna rapport redogör för, utförts på två nivåer, dels strukturplanenivå och dels detaljplanenivå. Arbetet sker i samverkan mellan White och Spacescape, White har initierat studien och utgör projektledare, står för expertis inom solenergi i arkitektur, 3D-analyser och dynamiska simuleringar av solenergipotential och kopplingar till energipriser. White har även med egen stadsbyggnadskompetens i studien och har vana att arbeta som bedömare och användare av olika miljöklassningssystem. Spacescape står för GIS-expertis, stadsbyggnadskompetens och tidigare erfarenhet av utveckling av ett cykelplaneringsindex. Spacescape arbetade under 2011 som konsulter åt Stockholms stad med utformning av strukturplanen för Årstafältet och stödde därmed staden i typologistudier, vilket även forskningsgruppen tillåtits ta del av. Sid 6 (56)

7 Sunscape Index introduktion För att förstå beskrivningen av den metodik som använts vid utvecklandet av utvärderingsmetoden ger vi här en kort introduktion av Sunscape Index. Sunscape Index korskopplar viktiga frågor avseende miljö, arkitektur och energi som bör komma upp under strukturplane- och detaljplaneskedet för att den färdiga detaljplanen ska kunna erbjuda möjligheter att utnyttja solenergiteknik i de färdiga byggnaderna. Indexet är uppdelat i tre potentialer; miljö, arkitektur och ekonomi som i sin del behandlas i fyra kategorier i fallande ordning: 1. Område Varje potential har tre viktiga områden som behöver utvärderas mot solenergi 2. Huvudaspekt Till varje område hör ett antal huvudaspekter som är avgörande för hur solenergipotentialen tas om hand i utformningen av lösningar inom varje potential. 3. Delaspekt Till varje huvudaspekt kommer ett antal viktiga delaspekter som i sin tur kan förbättra eller försämra förutsättningarna för solenergiutnyttjande. 4. Enhet En enhet är vald för att mäta förutsättningarna för solenergiutnyttjandet på olika sätt för varje potential. Den ger information som kan påverkan ambitioner i en övergripande policy för en stadsdel. För att de tre potentialerna miljö, arkitektur och energi ska kunna samverka behövs alltid solenergipotentialstudier som underlag och input. Dessa kan utföras på ett valfritt sätt med validerade solpotentialmetoder. Sunscape Index är således inte knuten till någon särskild programvara. Det finns även fler sätt att visualisera resultaten. Vi har arbetat med 3D solenergipotentialstudier och 2D GIS för att kunna redovisa relationen mellan energibehov och energiproduktion i strukturplaneskede. I GIS, som många svenska kommuner idag redan använder, kan även många andra relevanta data läsas in som fjärrvärmenät mm. Det är dock inte nödvändigt att arbeta med GIS för att använda sig av Sunscape Index. I detaljplaneskede har vi arbetat med 3D, 2Dsektioner och illustrationer. Innehållet i Sunscape Index beskrivs närmre i ett eget kapitel. Sid 7 (56)

8 GIS, visualisering och analys för struktur- och detaljplanenivå White och Spacescape har i samarbete med Stockholm stad haft möjlighet att analysera ett av de större och mer ambitiösa pågående stadsbyggnadsprojekten och studien har anpassats till de översiktliga data som funnits tillgängliga i programskedet och det material som tagits fram av Stockholms stadsbyggnadskontors projektgrupp för Årsta inför start-pm för den första detaljplanen. För att systematisk sammanställa de viktigaste kriterierna inom områdena miljö, marknad och arkitektur valde vi i steg 1 att använda oss av GIS som plattform och i steg 2 att utveckla Sunscape Index som är en metod som kan tillämpas med stöd i verktyg som användaren själv väljer. Strukturplaneskede GIS gör det möjligt att integrera data från helt olika områden och förvaltningar och därigenom belysa solenergipotential och konflikter med allt från befintlig förekomst av fjärrvärmenät till kulturhistoriskt skyddad bebyggelse genom kartdata som i många fall finns lätt tillgängligt via kommunens eller andra myndigheters GIS-databaser. Då solenergipotentialen i realiteten påverkas av så många olika kriterier kan GIS i sammanhanget fungera utmärkt för representation av solenergipotential och eventuella intressekonflikter särskilt avseende miljöpotential, arkitekturpotential och ekonomisk potential. GIS är en förkortning på geografiska informationssystem och används av i princip alla svenska kommuner för mer översiktlig planering och som ett kartfönster för att inhämta information via webben eller via interna nätverk. GIS är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. I GIS kan alla kartobjekt inrymma information. Genom att överlagra kartlager kan också GIS-analyser mellan olika informationslager utföras. Inom stadsbyggnadsforskningen har också GIS börjat användas för att exempelvis söka samband mellan Sid 8 (56)

9 rumslig tillgänglighet och stadsliv. GIS kan alltså användas för att både inventera, producera och analysera rumsliga data. GIS innebär också att befintliga data inom olika kommunala förvaltningar lätt kan integreras i analysen. Begränsningen i GIS ligger dock i att de allra flesta användare idag enbart hanterar GIS i två dimensionell miljö. För att kunna uttala sig mer specifikt om solenergipotential behövdes en 3danalys, i detta projekt utförd i Virtual Environment (IES). Tidigare har det inte funnits någon enkel metod för att koppla samman 3d-data med 2d-gis. Därför har vi i projektet utvecklat en mjukvara med tillhörande metodbeskrivning för att utföra en sådan sammanlänkning. I slutet av rapporten finns en detaljerad metodbeskrivning och en gör det själv -manual. Detaljplaneskede I detaljplaneskedet har undersökningar av arkitekturpotential och ekonomisk potential genomförts i än högre grad genom 3D-modellering och simuleringar men även genom rena studier av gatusektioner och relationsstudier mellan energibehov, energiproduktion och netspotpriser över olika tidsperioder, år, månad, dag och timma och energiproduktion i excelverktyg. Även studier av samverkan mellan solenergi, i detta fall solvärme, och andra tekniker, i detta fall bergvärme, har skett i excelverktyg med koppling till 3D-simuleringar i VE. I detta skede har även jämförelse mellan ren lokal energiproduktion, samverkan lokal och central energiproduktion och ren central energiproduktion (fjärrvärme) gjorts. I detta skede har inte GIS använts. Underlag på strukturplanenivå från 3D-analyser Arbetet i piloten Årsta påbörjades genom en 3D analys av solenergipotential i ett simuleringsprogram VE för att registrera solinstrålningsdata över stadsdelen, fördelat på de olika väderstrecken och taken. 3D analysen överfördes därefter till 2D GIS (redogörelse i bilaga) varvid solinstrålning mot olika väderstreck tydligt redogörs i 2D, där övriga parametrar kommer att överlagras. Beräkningar har utförts i programvara Virtual Environment (VE) av IES (Integrated Environmental Solutions). Denna programvara används normalt för att beräkna energiprestanda i en enda eller ett fåtal byggnader. Mjukvaran är kapabel att analysera mycket stora byggnadsmodeller varför modellens storlek, med cirka 500 separata byggnader kan studeras. Den ursprungliga modellen för området var av 3D dwg-format. Varje byggnad representerades av en volym. Modellen importerades till VE via Sketchup vilket visade sig vara en utmärkt översättare av geometri till VE. Solenergipotential som vi simulerar i Virtual Energy är beroende av följande parametrar: - orientering - byggnadsytornas lutning - storlek ( grundyta, bortfall av yta) - skuggning (andra byggnader, byggdelar, vegetation) Sid 9 (56)

10 Figur 1. Simulering i VE av Erik Eriksson, White. Beräkning av solinstrålning i 3D De nödvändiga resultatet var solinstrålningsbetingelser för varje byggnad yta i form av energi under ett helt år. På grund av att utformningen av VE är fokuserad på enskilda byggnader, kan programmet endast extrahera för en yta i taget. Med i genomsnitt 3-5 ytor per fastighet var detta inte ett realistiskt genomförbart alternativ och risken för mänskliga fel var stora. Därför valdes solvärme (solar gain) till rum istället för solinstrålning på yta. I VE kan solvärme (genom fönster) beräknas för varje zon eller, i detta fall, byggnad och dessa kan extraheras mycket enklare. Alla ytor angavs vara fönster. Fönstren i VE sattes upp så att de skulle uppföra sig som hål i väggen: G-värde på 1, brytningsindex 1(ingen brytning), ingen ram osv. Detta sätt att använda solvärme med fönster på varje sida, en i taget, var jämfört med att utvinna den "på rätt sätt" och resultaten skiljde mindre än 1 procent. I VE finns en funktion (modelbuilder) som tillåter användaren att automatiskt lägga till fönster i önskad procentandel av ytan i önskad asimut. Därför skapades 5 modeller, var och med fönster i varje väderstreck plus / minus 45 grader och en för solinstrålning på taket. Som exempel hade modellen Sid 10 (56)

11 som beräknade instrålning på östtytor därför fönster på alla ytor som hade riktning mot 45 grader till och med 135 och söderut hade 135 till 225 och så vidare. Med tak avsågs ytor som lutade mer än 60 grader För att beräkna solinstrålning i VE så används två olika moduler i sviten. ApacheSim utför själva energiberäkningen och Suncast gör en "förberäkning" till ApacheSim där resultatet i Suncast fungerar som indata till energiberäkningen. Suncastberäkningen beräknar skuggning för alla byggnader för en dag varje månad. Därefter interpoleras resultatet i ApacheSim. Det går att göra beräkningar utan att förberäkna skuggfaktorer i Suncast, men då skulle varje zon antas stå för sig själv utan några som helst skuggande element. Byggnader skulle alltså inte ens kunna skugga sig själva. ApacheSim använder en klimat-fil med uppgifter om direkt och indirekt solljus. Värden för solhöjd och azimut ges också. Dessa används för att beräkna den effektiva delen av direkt solljus på alla ytor. Denna solinstrålning multipliceras sedan med varje fyllningsfaktor för att få rätt solinstrålning, för varje yta. Alla 3D-studier har allts utförts i VE. Vi har vidare utvecklat kopplingen mellan 3D-simuleringar och 2D-GIS. I 3D-simuleringarna tas solenergipotentialen fram samt BTA. Beräkning av solinstrålning för olika vinklar till marknadspotential För studier av relationen mellan solinstrålning, hushållens elbehov och elmarknadens netspotpriser har även generella studier av solinstrålning i olika vinklar utförts. Detta har skett genom inhämtning av validerade data från en interaktiv webbplats som är framtagen av Joint Research Centre som står under Europakommissionen. Värdena är ur en GIS-databas. Namn: Photovoltaic Geographical Information System - Interactive Maps Direktlänk: Antaganden Miljömålen vid Årstafältet är höga. Vi har utgått ifrån Energimyndighetens förslag till tolkning av EU-direktivet för 2020, där energianvändningen för en standardbostad skall vara maximalt 55 kwh/kvm, år. Utifrån den har vi gjort en enkel excelfil där energibehovet räknas ut från andelen BTA x 55 kwh/kvm, år. De 55 kwh/kvm, år har vi fördelat på 15 kwh elbehov och 40 kwh värme (uppvärmning + tappvarmvatten) för att kunna relatera detta till mängden förnybar energi i form av solceller (som genererar el) respektive solfångare (som genererar värme). Denna uträkning kopplas sedan till 2D-GIS som enkelt kan representera relationen. Studier av solenergitypologier för analys på detaljplanenivå På detaljplanenivå ställs ett antal krav på den fysiska formen av byggnaderna både vad gäller orientering, volym, höjder, tak- och fasadutformning. I Årstafältets planprogram presenterades en typologi som var en sammanvägning av det man beskriver att planen ska leda till arkitektoniskt, socialt, ekologiskt mm. Den typologin har studerats ytterligare under strukturplanefasen och vi har kunnat ta del av riktlinjer och typologiförslag. I detaljplaneskede tillkommer krav avseende takutformning med en grund i platta tak som kombinerar samvaroytor, gröna ytor och solgenererande ytor. I utvecklingsarbetet med Sunscape Index har Årstafältets utformningsfrågor studerats mot energiutfall. Arbetet har bedrivits genom modellering i Sketchup, med grund i täthetsgrad satt av stadsbyggnadskontoret och i Årstafältstypologin. Sid 11 (56)

12 Figur 2. Stadstypologi modifierad, illustration Spacescape. Studier har även genomförts i gatusektioner. Området Arkitekturpotential i Sunscape Index relaterar till då arkitekturkriterier ställs i stadsbyggnadsprocessen. Utvärderingar har skett i 3D-simuleringar i Viritual Environment (VE), genom inhämtning av data JRC inarbetade i ett exceldokument för att studera samband mellan energiproduktion, energibehov och netspotpriser och genom detaljstudier i PVsyst, ett systemmodelleringsverktyg utvecklat i Schweiz. I arbetet som redovisas i denna rapport har vi gjort nedslag både i den övergripande utvärderingen för stadsdelen med fokus på strukturplanenivå, nedslag i kvartersnivå med fokus på detaljplanenivå och nedslag på byggnadnivå med referenser. Sid 12 (56)

13 Forskning och utveckling inom området med kommentarer Forskning och utveckling om solenergi i stadsplanering som mest påverkat detta projekt återges kort här, främst utifrån forskningsartiklar. Det finns flera inflytelserika forskare sedan 70-talet inom detta område, varav tre påverkar vårt arbete mer än andra. Dessa är Ralf Knowles, Greg Ward Larsen och Raphaël Compagnon. Vi ger därför en kortare introduktion till deras arbete. Under 70-talet utvecklade Ralf Knowles vid School of Architecture, University of Southern California, en beräkningsmodell som han kallade Solar Envelopes och som kom att influera amerikansk lagstiftning för stadsplanering. Solar Envelopes har fortsatt att vara aktuellt, särskilt efter att de digitala simuleringsmetoderna har blivit exaktare och snabbare. Solar Envelopes skapar en ram för utformningen som reglerar skuggning och soltillgång särskilt under perioder då soltillgången för passiv solenergi behöver tillgodogöras. Beräkningsmodellen baseras på att reglera Shadow fences skugggränser, inom en vald tidsram cut off times för att ta fram den största möjliga volymen som inte ger skuggning utanför den egna ytan under den valda tidsramen. Den valda tidsramen, säsong och under dagen, avgör hur stor volym ett Solar Envelope kan inrymma. Solar Envelopes varierar beroende på riktningen och utformningen av gatunätet. 1 Greg Ward Larsen med flera utvecklade en simuleringsmotor som idag används i merparten av simuleringsprogram som redovisar ljus och solinstrålning. De flesta artiklar inom området har en bas i solenergipotentialstudier baserade på radiance metodik. Simuleringsmotorn eller simuleringsprogrammet heter RADIANCE. 2 Det finns ett stort antal vetenskapliga artiklar som anknyter till eller utforskar stadsbyggnadsutformning i relation till aktiv solenergi. Merparten rör utvecklandet av nya, precisare och snabbare simuleringsmotorer för tredimensionell analys av städer och dessa tar ofta sin grund i RADIANCE. Bland funna artiklar finns dock ytterligare de som beskriver pilotprojekt eller studier i relation till pilotprojekt där stadsbyggnadsmetoder för solenergipotentialutvärdering. Några av dessa behandlar även relationen mellan energiproduktion och energianvändning. Ibland de senare är just Rafaël Compangnon arbete 3 där han presenterar en metod för att kvantifiera potentialen av solenergi för dagsljus, passiv och aktiv solenergi på fasader och tak i ett urbant landskap. Compagnon relaterar solinstrålning (från sol och himmel) till den urbana formen (mark och byggnader) och räknar om i nyttiggörande för både aktiva komponenter och för passiva lösningar genom minskandet av behovet av artificiellt ljus eller energianvändning). För att nå rätt omvandling måste skuggning och reflektioner uppskattas för att det ska gå att kvantifiera urban sol- och dagsljustillgång. För detta inklusive nivåer för omräkning från soltillgång till olika aktiva tekniker utvecklar Compagnon en metod som han testar i en pilotstudie i Schweiz, relevant för denna studie. Ytterligare artiklar beskriver (Gasden et al., 2003) ett nytt solenergiplaneringsverktyg Solar energy planning (SEP) utvecklat för Storbritannien, utifrån liknande skäl som ligger bakom denna studie, nämligen uppfattningen att solenergi underutnyttjas till del på grund av avsaknad av kompentens och verktyg i planering för att bedöma förutsättningarna av solenergi utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. SEP-metoden hanterar passiv solenergi och aktiv solenergi och är kopplad till Building Research Establishment Domestic Energy Model BREDEM, vilket ger en direkt relation till energianvändning och är kopplad till GIS och uppmätta energidata. 1 R. Knowles, The solar envelope: its meaning for urban growth and form, Energy and Buildings 35 (1) (2003) G. Ward Larson, R. Shakespeare, Rendering with Radiance: The Art and Science of Lighting Visualization, Morgan Kaufmann, San Francisco, R. Compagnon, Solar and daylight availability in the urban fabric, Energy and Buildings 36 (2004) Sid 13 (56)

14 Solenergipotentialstudier kopplade till GIS utvecklas i Europa och i ett pågående EU-projekt kallat POLIS (http://www.polis-solar.eu/solar-urban-planning-in-polis/) Identification and mobilisation of Solar Potential via Local Strategies. Dessa är ofta webbaserade och möjliggör att både staden och privatpersonen får tillgång till visualiseringar av solpotentialen i den befintliga bebyggelsen. I Sverige har Göteborgs Energi tillsammans med Göteborgs Universitet och WSP genom Per Jonsson utvecklat ett verktyg som kan beräkna solpotentialstudier ner på kvadratmeternivå baserade på en helicopterscanning av Göteborgsstad och SMHI:s instrålningsdata, kallat SEES. Det finns ett stort antal validerade och effektiva sätt att beräkna solenergipotentialen men hur man ska utveckla arkitektur och stadsbyggnad för att utnyttja denna finns det fortfarande begränsad forskning kring. En studie från 2006 som handlar om relationen mellan Urban Form, Density och Solar Potential presenterades i form av en artikel vid PLEA2006 the 23rd Conferens on Passive and Low Energy ARchitecture, Geneva, Schwitzerland, 6-8 september I den studeras relationen mellan en symetrisk och en slumpmässig stadsbyggnadsutbredning av punkthus. Studien utfördes för Sao Paulo (23,5 S) vilket innebär högt stående sol i relation till nordiska förutsättningar, exempelvis jämfört med Stockholm (56). Studien är en parametrisk jämförelse, dock finns inget planerat alternativ anpassat efter solen. Det framgår att en jämn fördelning i horizontalläget, vid denna breddgrad, alltid är sämre än en slumpmässig fördelning som ger mer utrymme mellan husen och för solen att infalla. En jämn fördelning kontra en slumpmässig fördelning i höjd ger olika resultat beroende på densitet ( i studien jämfördes en densitet på 9% respektive 36%). Relationen mellan dagsljusinfall och solenergiinfall för att generera energi jämfördes också i studien. En hypotes från vår sida är att planerad anpassning efter solen, är en syntes av många olika faktorer, vilket i sin tur kan vara svårt att studera i en experimentform med ett begränsat antal variabler lär ge ett bättre resultat, särskilt om vi tittar på skandinaviska breddgrader med en lägre stående sol. Research by design är ett intressantare angreppssätt som tydligare ger den komplexa situationen rättvisa. En relevant artikel för detta arbete, men som fokuserar mer på befintlig bebyggelse och därmed stadsbildens bevarandefrågor är en studie utförd av Maria Cristina Munari Probst och Christian Roecker vid LESO, ansvariga för att driva en av delinriktningarna inom det IEA Task 41-arbete som denna studie ingår i. Artikeln 4 beskriver en metod LESO QCVS metod att värdera byggnadsintegrerad solenergi i befintlig miljö i relation till den lag som antagits i Schweiz, som ska stödja spridning av aktiv solenergi och samtidigt bevara den urbana kontextens kvaliteter. Då denna lag har inneburit tolkningssvårigheter och skillnader i tolkning mellan olika professionaliteter lägger författarna fram ett förslag till metod för värdering av; den urbana kontextens sensibilitet (sammanhållen stadsbild eller den arkitektoniska miljös kvalitetsnivå), systemets synlighet (nära och på avstånd) och den socio-politiska kontexten (prioriteringar avseende politik och energi som kan variera för olika platser och tider). Metoden innebär en kvantifiering i tabellformat för de tre nivåerna. I dagsläget använder vi i Sunscape Index endast av kvantitativa data i enheten för varje potential. Inom arkitektonisk potential är det sedan de kvalitetskrav som kommunen eller stadsbyggnadskontoret sätter som relateras till enheten och vilka kvantitativa krav som kan sättas i en policy. Vår studie rör främst nybyggnad. 4 MC. Munari Probst, C. Roecker, Urban acceptability of building integrated solar systems: LESO-QSV approach, ISES solar world congress Sid 14 (56)

15 SUNSCAPE INDEX Sunscape Index Sunscape Index korskopplar viktiga frågor avseende miljö, arkitektur och energi som bör komma upp under strukturplane- och detaljplaneskedet för att den färdiga detaljplanen ska kunna erbjuda möjligheter att utnyttja solenergiteknik i de färdiga byggnaderna. Som tidigare beskrivet är indexet är uppdelat i tre potentialer; miljö, arkitektur och ekonomi som i sin del behandlas i fyra kategorier i fallande ordning: 5. Område Varje potential har tre viktiga områden som behöver utvärderas mot solenergi 6. Huvudaspekt Till varje område hör ett antal huvudaspekter som är avgörande för hur solenergipotentialen tas om hand i utformningen av lösningar inom varje potential. 7. Delaspekt Till varje huvudaspekt kommer ett antal viktiga delaspekter som i sin tur kan förbättra eller försämra förutsättningarna för solenergiutnyttjande. 8. Enhet En enhet är vald för att mäta förutsättningarna för solenergiutnyttjandet på olika sätt för varje potential. Den ger information som kan påverkan ambitioner i en övergripande policy för en stadsdel. Alla enheter relaterar till antalet kwh som systemet producerar. Nu följer en presentation av Sunscape Index, i ordningen Arkitekturpotential, Marknadspotential och Miljöpotential. Sid 15 (56)

16 Arkitekturpotential Med arkitekturpotential vill vi lyfta områden, aspekter, delaspekter som kan påverka utfallet avseende förutsättningar för solenergiutnyttjande. Vi ser att man i ett tidigt skede skulle kunna utvärdera gestaltningen eller använda detta index som stöd i utformningen med målet att uppnå en viss andel solenergiproduktion. Vi har listat tre områden som relevanta i struktur och detaljplaneskede: 1. Stadsdelsutformning som omfattar volymer, orientering, gatustruktur och topografi 2. Byggnadsutformning som omfattar taklandskap och fasadutformning 3. Uterum/stadsrum som ur solenergiaspekt avser gatumöbler Sedan finns ett antal delaspekter som gäller för alla dessa områden och aspekter som hur man arbetar med förstärkningar genom reflexer, tex tar var på vatten eller använder byggmaterial som reflekterar, hur man arbetar med grönska (som både har andra viktiga miljöegenskaper men också kyler solceller vilket ger dem bättre verkningsgrad), risker som skuggning samt hur man arbetar med dubbelfunktioner och med pedagogiska inslag. För att uppnå en aktiv solenergiproduktion utvärderas därför arkitekturutformningen med avseende på energiutfallet. Vi har valt två enheter; täckningsgrad och energiproduktion/panel: - Täckningsgrad avser den andel energi som solpanelerna kan täcka av byggnadens energibehov, solceller avseende el och solfångare avseende värme. Täckningsgraden anges i procent och kan avse på årsbasis, månadsbasis eller över dygnet. - Energi/panel avser effektiviteten både rent energimässigt men även ur kostandssynpunkt. Det är viktigt att i planeringssammanhang att se tydligt dessa två faktorer. Arkitekturpotential kan även mätas mot besparingar per panel som Marknadspotential listar. Sid 16 (56)

17 Marknadspotential Marknadspotential behandlar: 1. Energibehov kopplat till byggnadens energiprestanda, energiprofil och storlek 2. Ekonomi som kopplar till kalkylränta, återbetalningsperiod, besparingar i relation till energimarknadspriser 3. Teknik som kopplar till samverkan mellan sol och andra energiproduktionstekniker och förutsättningarna på platsen för lokal produktion. Viktiga delaspekter för att veta vad som är målet är naturligtvis önskad täckningsgrad, över dag, över månad, över året och områdets andel bostäder respektive kontor för att de har olika energiprofil. Detta mäts då mot besparingar och återbetalningstid per panel. Eftersom att detta är en delstudie och inte färdig finns naturligtvis fler möjligheter att utveckla. Sid 17 (56)

18 Miljöpotential Med Sunscape Index potentialstudier kan olika alternativ redovisas genom jämförelser av olika energislags CO2(e)-växthusgasutsläpp per kilowattimme. I miljöpotentialen kan därför mängden energi (solpotential) som träffar byggnadsytorna i den aktuella stadsdelen beräknas och omvandlas i solvärme eller solel så att detta kan tas i beaktande vid val av energiförsörjningssystem i ett tidig skede, varvid olika alternativa energiförsörjningslösningar inklusive ett alternativ med sol kan analyseras och redovisas i form av växthusgasutsläpp. Inom ramen för detta projekt har vi inte hunnit studera miljöpotential närmre, vi ser dock framför oss att mätpunkter skulle kunna vara just CO2(e) för olika alternativ baserat på LCA per panel eller per energiproduktionsform. Ytterligare en viktig aspekt skulle kunna vara att studera energiproduktionens material och avfallshantering ur ett cradle to cradle perspektiv. Vilka energislag uppfyller kretsloppskriterierna bäst? Sid 18 (56)

19 PLANPROCESSEN FÖR ÅRSTA Pilot Årsta Årstafältet är ett område i södra Stockholm, i höjd med Hammarby Sjöstad men en bit in från Mälaren. Området planeras nu och en strukturplan utvecklades under våren Första workshopmötet mellan Stockholms Stadsbyggnadskontor och byggherrar som anmälde intresse för markanvisning var den 23 februari Miljömålen i programbeskrivningen är ambitiösa men var under 2011 ännu inte specificerade eller uttryckta i någon form av policy. I Stockholm äger Stockholm stad marken i många av de nya utbyggnadsområdena, vilket innebär att förutsättningarna för att ställa krav på markexploatörerna är stora. Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden är två stadsdelar där man valt att ställa krav i markavtal, även avseende krav på lokalt producerad förnybar energi. I dessa stadsdelar har inte miljökrav, strukturplan och gestaltningsprogram konsekvensbelysts utifrån relationen mellan miljökrav, miljöförutsättningar och formpåverkan. Vi har därför funnit det intressant att i ett pågående stadsutvecklingsprojekt testa funktionen av ett verktyg som kan utvärdera förutsättningarna för solenergi i själva planen. Figur 3. Plan över stadsdelen Årstafältet Programmet har sitt ursprung i en tävling, varefter det vinnande laget och staden under 2009 bearbetade tävlingsförslaget utifrån stadens mål och juryns synpunkter inför planprogrammet som gick ut på samråd i februari Programarbetet har drivits av stadsbyggnadskontoret i nära samverkan med exploateringskontoret och stadens andra berörda förvaltningar och bolag. Området kommer att delas upp i flera olika detaljplaner. StartPM för den första detaljplanen togs i oktober Sid 19 (56)

20 Under detaljplaneprocessen kommer flera tillfällen till samråd, där staden hämtar in synpunkter från berörda. I samband med detaljplanearbetet kommer också gestaltningsprogram och miljöprogram att tas fram för att säkerställa att stadens höga miljö- och gestaltningsambitioner följs upp i den fortsatta processen. Parallellt med planarbetet löper exploateringsprocessen. I samband med programsamrådet fattar kommunfullmäktige beslut om de investeringar som staden ska göra i exempelvis park och gator. Inför arbetet med den första detaljplanen anvisar exploateringsnämnden mark till ett antal byggherrar som sedan deltar i planprocessen för att utveckla de kvarter som de har fått anvisade. Programförslaget kommer att byggas ut etappvis. En möjlig utbyggnadstakt kan vara lägenheter per år. Innan de första kvarteren kan påbörjas måste vissa gator färdigställas och befintliga ledningar flyttas. Den nya stadsdelen kan vara färdigställd om år (SBK, Dnr ). Figur 4. Exploateringsgrad från låg till hög. Sid 20 (56)

EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020. 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller

EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020. 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller SOLENERGIARKITEKTUR Elforsk2010-11-10 2020 ska invånarna i Norra

Läs mer

Beräkningsverktyg för arkitekten

Beräkningsverktyg för arkitekten Beräkningsverktyg för arkitekten Jouri Kanters, doktorand & arkitekt [NL] Lunds Tekniska Högskola / Energi & ByggnadsDesign Beräkningsverktyg / simuleringsprogram? Varför? Vi vet ju detta: Jönköping 15%

Läs mer

Solceller möjligheter för integration i arkitekturen. Ricardo Bernardo 2014-01-29

Solceller möjligheter för integration i arkitekturen. Ricardo Bernardo 2014-01-29 Solceller möjligheter för integration i arkitekturen Ricardo Bernardo 2014-01-29 Solenergiomvandling Solstrålning kan omvandlas till värme eller el Solfångare för värmeproduktion Solceller/solpaneler för

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Solpotentialstudier Hur?

Solpotentialstudier Hur? Solpotentialstudier Hur? Verktyg, metoder och dataunderlag Mats Elfström / mats.elfstrom@giskraft.com Potentialuppskattning i byggd miljö Olika verktyg Olika typer av data Rumslig analys Summering Vidare

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)

Läs mer

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Per Jonsson Utredning & Strategi, Tyréns Fredrik Lindberg Göteborgs Universitet 2014-04-09 Agenda 1. Varför kommer det behövas kunskap inom stadsplanering om Sol

Läs mer

Solenergi i planering

Solenergi i planering Solenergi i planering om hur man skapar förutsättningar Solenergi i planering om hur man skapar förutsättningar 34 minuter 67 minuter Solinstrålning (optimal lutning) Källa: PVGIS European Communities,

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.

Läs mer

Var lyser solen bäst?

Var lyser solen bäst? Var lyser solen bäst? Bild: Institute för Environment and sustainability- European Commission Det strålar årligen in ca 10 000 gånger mer solenergi än den energi som används på jorden! Solceller (ger el)

Läs mer

PM ENERGI I BYGGNADER

PM ENERGI I BYGGNADER UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö Strand UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö DATUM 2012-06-01 UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPRÄTTAD AV Sergio Arus 1 (13) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm,

Läs mer

Underlätta för solenergi genom stadsplanering och strategier. i Malmö Stadshus

Underlätta för solenergi genom stadsplanering och strategier. i Malmö Stadshus Solenergi i stadsplaneringen Underlätta för solenergi genom stadsplanering och strategier Seminarium 20/4 2012 i Malmö Stadshus PROGRAM 9.00 EU-projektet POLIS Anna Cornander, Energikontoret Skåne, Elisabeth

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Motion om energieffektivisering - Watt-Buster till Luleå

Motion om energieffektivisering - Watt-Buster till Luleå 2008-04-28 98 227 Kommunstyrelsen 2009-02-09 33 69 Arbets- och personalutskottet 2009-01-12 5 10 Dnr 08.322-008 aprilkf24 Motion om energieffektivisering - Watt-Buster till Luleå Ärendebeskrivning Erika

Läs mer

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Solavskärmning I takt med att våra byggnader blir allt mer välisolerade och energieffektiva, uppstår ibland konflikter med solvärmelaster som blir besvärande för lokalernas användare

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör

Läs mer

Prisma. Mer än bara fasad. GRÖN energi. Estetik. ekonomi.

Prisma. Mer än bara fasad. GRÖN energi. Estetik. ekonomi. Prisma. Mer än bara fasad. GRÖN energi. Estetik. ekonomi. 2 Prisma.MER ÄN BARA FASAD. Vi behöver planera städer och byggnader så att de genererar en del av den energi som sedan ska användas i byggnaden.

Läs mer

Midroc Property Development

Midroc Property Development Midroc Property Development Energieffektivisering som inte bara skummar grädden Skumma (grädden av) = ta ut det bästa av Energieffektivisering som inte bara tar ut go bitarna Skummar du/jag grädden? Varför

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

AB Svenskt Klimatneutralt Boende 0702-798-799 www.ases.me

AB Svenskt Klimatneutralt Boende 0702-798-799 www.ases.me AB Svenskt Klimatneutralt Boende 0702-798-799 www.ases.me Nulägesbeskrivning - Idag använder vi 150% av jordens resurser - År 2030 kommer den siffran att överstiga 200% Källa: Världsnaturfonden WWF Nulägesbeskrivning

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Rosenlundsparken Bostadshus i park Prekvalificering för projekttävling

Rosenlundsparken Bostadshus i park Prekvalificering för projekttävling Rosenlundsparken Bostadshus i park Prekvalificering för projekttävling Sida 2 av 2 Inbjuden projekttävling om bostadshus i park TÄVLINGEN AB Stockholmshem inbjuder till prekvalificering avseende projekttävling

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Energiplanering. källa: StMUG et al. 2010. M9_ Energiplanering

Energiplanering. källa: StMUG et al. 2010. M9_ Energiplanering M9 Energiplanering källa: StMUG et al. 2010 1 Innehåll 1. // Introduktion 1.1 Motivation för energiplanering 1.2 Mål för energiplanering 2. // Rutiner vid energiplanering 2.1 Stadsplanering: vilka är intressenterna?

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Solenergi. 2015 Lösningar för solvärme och solel med paneler som lämpar sig för alla typer av tak. Ditt tak kan betala en del av din elräkning!

Solenergi. 2015 Lösningar för solvärme och solel med paneler som lämpar sig för alla typer av tak. Ditt tak kan betala en del av din elräkning! Solenergi 2015 Lösningar för solvärme och solel med paneler som lämpar sig för alla typer av tak. Ditt tak kan betala en del av din elräkning! Plannja Solenergilösningar Solenergi är en oändlig, fri och

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä SOLAR POWER SET GRÖN OCH HÅLLBAR ELPRODUKTION InnoVentums idé InnoVentums Solar Power Set är en solpanelsmodul med en kapacitet på 2kWp. Den är perfekt anpassad för både privat och industriellt bruk. PV

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen Sammanfattning Interaktiv visualisering innebär att man själv agerar och bestämmer vart man vill gå i en digital modell. Under en 20-års period har utvecklingen av intelligenta projekteringsverktyg för

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet. Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa

Läs mer

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Kommunal Teknik 2009 1 2 3 AB Gavlegårdarna Gavlegårdarna är ett av landets större allmännyttiga bostadsföretag utanför storstäderna med 16 000 lägenheter,

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Solgården. Stefan Larsson

Solgården. Stefan Larsson Solgården Stefan Larsson Bakgrund Stefan Larsson (FoU solenergi + lokal småskalig energiproduktion ) Björn Karlsson, Bengt Perers, & Andreas Fieber (FoU energi i byggnader, LTH) Georg Lagnerius, David

Läs mer

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas Molin,

Läs mer

Solen som energikälla. Solen som energikälla

Solen som energikälla. Solen som energikälla Solen som energikälla Solen som energikälla Så här fungerar solcellssystem Energi från solen Solen är en gratis energikälla, i form av naturligt ljus och värme, som dessutom finns i överflöd. Det är möjligt

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Pelle Envall TUB Trafikutredningsbyrån Upplägg Bakgrund Definition Finns empiriska bevis

Läs mer

Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30

Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 VÄLKOMNA Latorps Byalag Onsdag 2014 01 29 18.30 20.30 Välkomna Presentation av projektet Träff 1,2,3,4,5,6 Studiebesök Intresse, eget gemensamt (andel) Administration,

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Solelproduktion i Örebro -en kommunal angelägenhet

Solelproduktion i Örebro -en kommunal angelägenhet Solelproduktion i Örebro -en kommunal angelägenhet Niklas Jakobsson, energi och klimatstrateg HUT enheten för Hållbar Utveckling, Örebro kommun Projekts syfte och innehåll Syfte: Att utreda potential och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Kurspaketet Värmesystem

Kurspaketet Värmesystem Värmesystem Kurspaketet Värmesystem Hur förser vi våra byggnader med värme och hur effektivt används den? Hur kan vi minska energianvändningen i byggnader? Hur produceras, uppgraderas och utnyttjas biobränslen

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB

Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende. Sveriges första renoverade plusenergihus. Andreas Molin Ppam.se Sweden AB Vägen till Finnängen Ett energineutralt boende Sveriges första renoverade plusenergihus Andreas Molin Ppam.se Sweden AB Agenda Energieffektivisering Finnängen Varför? Finnängen - innan renovering Myresjöhus-1976

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer